• No results found

ffi har

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ffi har"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ent. Tidskr. 119 (1998)

SEF

har fätt

en logotype

Sveriges Entomologiska Förening bildades för 2l är sedan och i år, 1998 har föreningen fått en logotype:

Det hela startade med att styrelsen utlyste en

tävling i april 1996. Reglerna var enkla. Logon skulle vara svartvit och kunna förminskas till

brevlogotype-storlek. SEF eller Sveriges Ento- mologiska Förening skulle finnas med i logon.

Vid stämman Gotland i juni 1996 hade fyra förslag inkommit. Stämman ansåg att tävlingsti- den hade varit för kort och att frågan borde skju- tas upp till nästa årsstämma."Har vi inte haft nå- gon logotype på närmare 20 är ska vi nog klara ett år till."

Vid stämman i juni 1991 i Sörmland hade yr- terligare åtta bidrag inkommit. Vid omröstningen vann förslaget"Carabus suecicus", en klar seger.

Förslaget, en jordlöpare med tre kronor tack- vingarna, hade ritats av konstnären och heders- professorn Bengt-Erik Bengtsson. Eftersom lo- gon innehöll "tre kronor" inhämtade vi Statshe- raldikerns synpunkter. I ett brev I99i-07-I7 re- kommenderade de att SEF inte skulle använde riksvapnet i logon. "Tre kronor är Sveriges lilla riksvapen. Det betecknar i princip svenska sta-

Föreningsinformation

ten." Ville vi använda den måste vi söka tillstånd hos Patent- och registreringsverket, vilka är mycket restriktiva med undantag. Styrelsen be- slutade att inte driva frågan vidare. En ny logo skulle i stället väljas vid nästa årsstämma.

I Gävle, juli 1998 hade antaler tävlingsbidrag stigit till 16. Efter ett spännande val, som inte av- gjordes förrän vi genomfört en omröstning mel- lan Bengt Anderssons jordlöpare och Björn Ber- genholtz vårtbitare, gick segern till Björn Ber- genholtz med knappast tänkbara marginal.

SEF har nu efter 27 är fått en mycket bra logo.

Vi hoppas att vårtbitaren tar föreningen och En- tomologisk Tidskrift in i tvåtusentalet med ett stort målinriktat hopp. Som ni kan se finns även vårtbitaren med på baksidan av vår tidskrift, där den kan övervaka utgivningen.

Vem är Björn Bergenholtz?

Björn är en 36-ärig, självlärd tecknare från Äh-

hult i Småland. Han är sedan 5-6 äLr verksam i

Stockholm och försörjer sig som tecknare, förfat- tare och utställningsformgivare. Björn arbetar idag främst med barn- och faktaböcker. Hans se- naste bok heter "Vid Fågelbordet" där han står

för text och bild. Han har ett brett naturintresse även om fäglar ligger honom extra varmt om hjtutat. Tanken med förslaget till logotype var att skapa något nytt, något som bryter mot traditio- nella föreställningar av entomologer, - en annor- lunda logotype diir vårtbitaren ger en känsla av fart, vakenhet och riktning.

Markus Forslund

@s

Sveriges Entomo Förening

ffi

föRåNr$g

Bengt-Erik Bengtssons " Carabus suecictts " B engt Ande rs s ons j ordlöpare.

135

References

Related documents

Denna bok erbjuder däremot inte alls något för den som vill lära sig känna igen olika arter. I detta avseende är Nielsens nya bok den bästa

Är detta skälet hävdar att man har belägg för saker som man inte har belägg för samt att man, då till varför det under denna tid så sällan hör-.. des kritik från

Kända främlingar Slutsatsen från Bauman och Simmel blir att vi för att kalla någon främling, i sociologisk mening, måste känna till vederbörandes existens.. Bland socio-

Vi har inte haft något i våra kon- stitutionella lagar eller i vår grundlag som vi skulle kunna kalla en princip för referens till folkets vilja och som skulle utgöra

I en specialserie (litoponserien) görs slutligen en mera ingående undersökning över inverkan av l i topon på målningens hållbarhet. Alla färgkombinationer i denna

Som centralstyrelsemötet 1920 beslutit att 1921 års möte ej skulle hållas förrän efter frågans avgörande i riksdagen, ägde Landsföreningens för kvinnans politiska

Keywords: high light stress, natural variation, photosynthesis, protein phosphorylation, photoprotection, photosystem II, proteomics, STN kinase, thylakoid

Redan efter den kommunala reformens genomfö- rande visade kvinnorna på alla håll ett glädjande intresse för a t t utvidga sina kunskaper i kommunala och politiska