• No results found

Inventering av död ved

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Inventering av död ved"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

www.skogeniskolan.se Årskurs: 7-9

Ämne: Biologi

Beräknad tidsåtgång: Cirka 2 timmar utomhus

Material: Anteckningsmaterial, moss- och lavflora (kryptogamflora)

Koppling till centralt innehåll i grundskolans kurser finns i slutet av denna övning.

Genomförande: Markera ett område (eller flera mindre områden) i skolskogen eller

annan skog. Visa först olika former av död ved, stående och liggande, men även träd som är på väg att dö. Låt sedan eleverna inventera området och föra protokoll över antalet döda och döende träd. Ett förslag på hur protokollet kan se ut finns nedan.

Inventering av död ved

Trädslag Gran Tall Björk Övriga

Döende Stående Liggande

(2)

www.skogeniskolan.se

Bakgrund: Den döda veden är viktig för många olika arter i skogen. Svampar, mossor, lavar och insekter lever gärna på och i död ved. Hackspettar letar insekter i den döda veden och hackar hål i stammarna för att använda som bohålor. Dessa hålor kan sedan användas som bo- platser även av andra fåglar. I de brukade skogarna är mängden död ved lägre än i skyddade skogar. Därför lämnar skogsägaren numera död ved när de avverkar. Denna naturhänsyn har gjort att mängden död ved ökat även i produktions- skogar. Idag är det standard att lämna liggande träd (lågor), stående träd, träd som får dö på rot och kapade högstubbar. Man bru- kar främst prata om två sorters död ved, liggande och stående.

Tips! Som en extra övning kan du låta eleverna inventera den döda veden och se vad som le- ver på den. Att artbestämma mossor och lavar kan vara svårt så ett alternativ kan vara att bara räkna hur många olika sorters mossor och lavar man hittar på varje träd. Tillbaka i klassrummet kan ni jämföra mängden mossor och lavar på stående och liggande ved. Skiljer det sig åt?

Om du markerar upp områden av känd storlek (t.ex. 100 m²) kan ni även räkna ut hur mycket död ved det finns per hektar. En hektar är 10 000 m². Kanske har ni ett hygge i närheten där ni kan se den döda ved som lämnats?

Koppling till centralt innehåll i grundskolans kurser Åk 7-9

Kursplaner för grundskolan (Lgr11: Åk7-9):

Biologi: Centralt innehåll Naturen och samhälle

• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.

Biologins metoder och arbetssätt

• Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

References

Related documents

These measurements were performed to correlate the tree species composition with the vegetation densities in paper II, to relate the host tree identity and DBH, as well as the

Där bildas spermier och äggceller genom vanlig celldelning (gametofyten är ju redan haploid!).. Det krävs vatten för att spermier ska kunna simma till äggcellen och befrukta

Andra arter nyttjar veden som växtplats (till ex- empel lavar och mossor) eller bara som gömställe eller boplats.. Ihåliga träd (både levande och döda) är till ex-

Lämplig enhet för angivande av förekomst: För att kvantifiera förekomsten av pälsfrullanian bör både antalet träd som arten förekommer på och antal bålar på respektive

I de resultat som redovisas i denna rapport vad gäller kärlväxter samt mossor och lavar kan vi i ett fall se en effekt på mossor och lavar då träden står ca 20-40 meter

Dessa arter har varit rödlistade tidigare eller är tydligt knutna till gamla lövträd och på så sätt bra signalarter.. Fynden av större vedvivel, brokig barksvartbagge och

Dokumenttitel: Inventering av lavar, svampar, mossor, insekter och fladdermöss i Livereds alléer (väg O1978 och O2001).. Författare: Petter Bohman och Svante

Medelkvävetalet, som visar inslaget av kvävegynnade lavar, visar en tendens till ökning både i tätorten och på referensträden jämfört med 1999.. Förändringarna är dock