Kommunfullmäktige nr 4/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

(1)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FGE § 31 Mötets konstituering

FGE § 32 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2013 FGE § 33 Bokslut för år 2013

FGE § 34 Delårsrapport 1/2014

FGE § 35 Investeringsanslag för ändringsabeten i Villa Alexis

FGE § 36 Ansökan om ändring av delgeneralplanen för norra Sjundeå / Aurinkorinne 1:117 FGE § 37 Godkännandet av intentionsavtal för utvecklandet av trafikarrangemangen i Västra

Nyland under åren 2014-2019

FGE § 38 Utredning över betydelsen för Sjundeå kommun att arbetsresebiljetterna subventioneras

FGE § 39 Utlåtande om halvtidsrapporten från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen

FGE § 40 Inrättande av vakansen som It-planerare på förvaltningsavdelningen fr.o.m.

1.10.2014

FGE § 41 Svar till fullmäktigemotionen om bruks- och reparationsplanen för kommunens fastigheter

FGE § 42 Fullmäktigemotion om förhandlingar om samarbete med Spahotell Rantasipi Siuntio gällande motionstjänster

FGE § 43 Fullmäktigemotion om öppnande av en infotjänst i kommunbiblioteket FGE § 44 Fullmäktigemotion om skapande av ett cyklingspolitiskt program i Sjundeå

(2)

Mötesplats- och tid Aleksis Kivi skolan kl. 18.30 - 20.25

Närvarande medlemmar Alho Arja, ordförande Dahlqvist Rabbe, medlem Gottberg Carl-Johan, medlem Haanpää Harri, medlem Holmberg Johan, ersättare Holmlund Åke, medlem Honkasalo Antero, medlem Johansson Birgitta, ersättare Kaisla Heikki, medlem Karell Anders, medlem Kokkonen Yrjö, medlem Koroma-Hintikka Maria, ersät- tare

Laaksonen Merja, medlem Louekoski Vesa-Matti, medlem

Mäenpää Mika, medlem Paajes Jan-Erik, medlem Parviainen Kristian, medlem Penttinen Arto, medlem Pesonen Kirsi, medlem Rehnberg Raija, medlem Rosengren Heidi, medlem Sneck Minna, ersättare Svanfeldt Stefan, medlem Toivonen Hilkka, ersättare Turunen Ismo, medlem Valtavaara Heikki, medlem Westermarck Mikael, medlem

Övriga närvarande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Löfbacka Mikko, förvaltningsdirektör Norman Tina, bildningschef

Skyttä Jorma, teknisk chef

Eerola Erkki, ekonomiplanerare, avlägsnade sig efter § 34, kl. 19.35.

Martin Kirsi, kommunstyrelsemedlem

Ärenden § 31-44

Underskrifter

Arja Alho

ordförande

Merja Laaksonen

protokolljusterare

Mikko Löfbacka

protokollförare

Mika Mäenpää

protokolljusterare Protokollet framlagts till

Påseende, tid och plats Kommunhuset 23.6.2014

Intygar, underskrift

Tjänsteställning Mikko Löfbacka

förvaltningsdirektör

(3)

FGE § 31 MÖTETS KONSTITUERING Kommunfullmäktige beslutar

1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört

2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Merja Laaksonen och Mika Mäenpää.

Beslut: Kommunfullmäktige beslöt

1. konstatera mötet lagenligt sammankallat och beslutfört

2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Merja Laaksonen och Mika Mäenpää.

===

(4)

Protokolljusterarnas signaturer Utdragets riktighet bestyrkes av

KH:365 /2014

FGE § 32 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR

2013 REVNÄMND 13.5.2014 § 35 Bilaga

Enligt § 71 i kommunallagen skall revisionsnämnden bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen.

Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under rä- kenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogram- mets tillräcklighet.

Nämndmedlemmarna har anhållits om att leverera texterna före 9.5.2014 till sekreteraren

Förslag: Utvärderingsberättelsen för år 2013 uppgörs och undertecknas och ges fullmäktige för kännedom.

Revisionsnämnden föreslår att kommunfullmäktige anhåller om kommunstyrelsens redogörelser om de iakttagelser som har framförts så att kom- munfullmäktige kan behandla dem före slutet av september månad inneva- rande år och därefter sända svaret till revisionsnämnden.

Beslut: Nämnden beslöt enligt förslaget.

= = = FGE 16.6.2014 § 32

Bilaga 1

Behandling: Laaksonen understödd av Valtavaara föreslog att kommunfullmäktige an- håller om kommunstyrelsens redogörelser om de iakttagelser som har fram- förts i utvärderingsberättelsen så att de kan presenteras på kommunfullmäk- tiges möte 6.10.2014.

Beslut: Kommunfullmäktige beslöt enhälligt anteckna revisionsnämndens utvärde- ringsberättelse för kännedom och att av kommunstyrelsen begärs en redogö- relse för de iakttagelser som har framförts i utvärderingsberättelsen så att de kan behandlas på kommunfullmäktiges möte 6.10.2014.

Antecknades att medlem Rosengren anlände kl. 18.35 under behandlingen av denna paragraf.

= = =

(5)

KH:53 /2014

FGE § 33 BOKSLUT FÖR ÅR 2013

KST 24.3.2014 § 40 Bilaga 1

Enligt § 68 i kommunallagen skall kommunstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskaps- perioden och lämna det till revisorerna för granskning samt efter revision förelägga bokslutet för fullmäktige före utgången av juni. Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av kommunens verksamhet och om kommunens ekonomiska ställning och finansiering. De tilläggsupp- lysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna.

Räkenskapsperiodens resultat i Sjundeå för år 2013 är 504 708,35 euro positivt. Resultatet var 251 013,35 euro bättre jämfört med den ursprungliga budgeten och 1 926 938,35 euro bättre jämfört med den ändrade budgeten.

Överskottet i bokslutet och det kumulativa underskottet för den föregående räkenskapsperioden utgör sammanlagt ett underskott på 0,61 miljoner euro.

Sjundeå kommuns verksamhetsintäkter blev 9,5 miljoner euro. Jämfört med i fjol var ökningen ca 18,6 procent. Den mest betydande externa posten bland verksamhetsintäkter var försäljningsintäkterna. Verksamhetsutgifter- na var -39,4 miljoner euro år 2013. Ökningen jämfört med det föregående året var 3,6 %. De mest betydande utgiftsposterna i Sjundeå kommun var köp av tjänster -17,3 miljoner euro och personalkostnader - 14,8 miljoner euro. Verksamhetsbidraget blev -29,9 miljoner euro och det förbättrades med 0,1 miljoner euro jämfört med året innan.

Skatteintäkterna var år 2013 i Sjundeå 27,5 miljoner euro och ökningen var 11,2 procent jämfört med året innan. Kommunalskattens andel av skattein- täkterna var 25,3 miljoner euro, samfundsskatten var 0,46 miljoner euro och fastighetsskatteinkomsterna 1,7 miljoner euro.

Statsandelarna förverkligades till 5,18 miljoner euro, minskning jämfört med föregående år var 1,1 procent. Finansieringsintäkter och –utgifter var - 0,35 miljoner euro. Jämfört med i fjol var ökningen ca 2 procent. Räken- skapsperiodens årsbidrag blev 2,4 miljoner euro. Årsbidraget var 2,8 miljoner euro bättre än år 2012.

Avskrivningarna år 2013 var 1,91 miljoner euro. Avskrivningarna var 55 procent större än år 2012. Orsaken till att avskrivningarna har ökat var den höga investeringsnivån under åren 2012 och 2013 och en ny cirkulär om planenliga avskrivningar i kommuner och samkommuner. Nettoinvestering- arna är 4,3 miljoner euro år 2013. Kommunen erhåll inga finansieringsan-

(6)

delar för investeringar år 2013. Överlåtelsevinsterna bland bestående aktiva var 660 029,38 euro.

Lånestocken ökade med sammanlagt 1,65 miljoner euro år 2013. I slutet av år 2013 hade Sjundeå 3 280 euro lån/invånare eller 264 euro mera än året innan.

PwC Julkistarkastus Oy behöver för sin revisionsberättelse kommunstyrelsens bekräftelsebrev för att kunna följa god revisionssed. Bokslutet och be- kräftelsebrevet undertecknas av medlemmarna i kommunstyrelsen och kommundirektören.

Sjundeå kommuns bokslut för år 2013 finns som separat bilaga.

Kompletterande material och bilagor:

- som bilaga bokslut 2013 - bekräftelsebrev

Förslag: Kommunstyrelsen beslutar underteckna bokslutet för år 2013 och bekräftel- sebrevet och lämna dessa till revisorn och lämna bokslutet till revisorn för granskning samt befullmäktiga kommundirektören att göra tekniska änd- ringar i bokslutet för år 2013.

Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att räkenskapsperiodens resultat 504 708,35 euro överförs i sin helhet som överskott till det egna ka- pitalet i balansräkningen till kontot för tidigare räkenskapsperioders

över/underskott.

Kommunstyrelsen beslutar skicka bokslutet, efter att det behandlats av re- visionsnämnden, vidare för behandling i fullmäktige.

Beslut: Förslaget godkändes.

===

REVNÄMND 13.5.2014 § 34

Enligt § 73 i kommunallagen skall revisorn senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvalt- ning, bokföring och bokslut. Revisorn skall granska om

- kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut;

- kommunens bokslut och det därtill hörande koncernbokslutet är upprät- tade enligt bestämmelserna och föreskrifterna om upprättande av bokslut, samt om de ger riktiga och tillräckliga uppgifter verksamheten, ekonomin, den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska ansvaren under räkenskapsperioden;

(7)

- uppgifterna om grunderna för och användningen av statsandelarna är riktiga; samt om

- kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Enligt § 75 i kommunallagen skall revisorerna för varje räkenskapsperiod avge en berättelse till fullmäktige med en redogörelse för resultaten av re- visionen.

Berättelsen skall också innehålla ett uttalande om bokslutet bör godkännas och ansvarsfrihet beviljas medlem i organet i fråga och den ledande tjänste- innehavararen inom organets uppgiftsområde (redovisningsskyldig).

Enligt § 71 i kommunallagen skall revisionsnämnden bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäk- tige skall fatta beslut om.

OFR-samfund PwC Julkistarkastus Oy har avgett en revisionsberättelse för räkenskapsåret 2013.

Förslag:

Revisionsberättelsen för år 2013 antecknas för kännedom. Revisionsnämn- den ger revisionsberättelsen kommunfullmäktige för kännedom och föreslår att bokslutet för år 2013 godkänns och ansvarsfrihet beviljas åt de ansvars- skyldiga för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2013.

Beslut: Nämnden beslöt enligt förslaget.

===

FGE 16.6.2014 § 33 Bilaga 2

Beslut: Kommunfullmäktige beslöt enhälligt

- anteckna revisionsberättelsen för år 2013 för kännedom, - godkänna bokslutet för år 2013 enligt bilaga

- bevilja ansvarsfrihet åt de räkenskapsskyldiga för räkenskapsperioden 1.1.2013-31.12.2013.

= = =

(8)

KH:328 /2014

FGE § 34 DELÅRSRAPPORT 1/2014

KST 2.6.2014 § 85 Bilaga 1

I stället för en normal ekonomisk uppföljning görs en delårsrapport enligt läget per januari-april och januari-augusti 2014. I samband med budgeten har överenskommits att delårsrapporten uppgörs två gånger om året. De- lårsrapporten är ett verktyg för uppföljning av utfallet av ekonomin och verksamheten. Med hjälp av delårsrapporten strävar man efter att rapportera om utfallet av ekonomin på ett utförligare sätt jämfört med den uppföljning av ekonomin som görs månatligen. Dessutom innehåller delårsrapporten en rapport om utfallet av verksamheten och av verksamhetsmål under uppfölj- ningsperioden. Man har strävat efter att utveckla processen och rapporten med delårsrapporten för år 2014

Kommunstyrelsen antecknar månadsuppföljningen av ekonomin för känne- dom. Kommunstyrelsen godkänner delårsrapporten och delger den vidare kommunfullmäktige för kännedom. Delårsrapporten är ett sätt varmed kommunstyrelsen kan rapportera om utfallet av ekonomin vidare till kom- munfullmäktige.

Bilagor och kompletterande material - delårsrapport 1/2014 finns som bilaga

Förslag: Kommunstyrelsen beslutar

1. godkänna delårsrapporten enligt bilaga och anteckna den för kännedom, 2. föreslå att kommunfullmäktige antecknar delårsrapporten för kännedom.

Behandling: En uppdaterad delårsrapport 1/2014 delades på bordet i stället för den som finns som bilaga.

Beslut: Kommunstyrelsen beslöt

1. godkänna delårsrapporten enligt bilaga och anteckna den för kännedom, 2. föreslå att kommunfullmäktige antecknar delårsrapporten för kännedom.

Kommunstyrelsen beslöt dessutom enhälligt befullmäktiga kommundirektö- ren att göra tekniska ändringar i delårsrapporten.

= = = FGE 16.6.2014 § 34

Bilaga 3

Beslut: Kommunfullmäktige antecknade delårsrapporten för kännedom.

= = =

(9)

TEKNLTK:246 /2014

FGE § 35 INVESTERINGSANSLAG FÖR ÄNDRINGSABETEN I VILLA ALEXIS

TEKN 29.4.2014 § 49

Nyttan av utrymmena I Villa Alexis har under många år legat på en låg ni- vå. I byggnaden som har en våningsyta på 181 m2 har endast tre, fyra personer varit bosatta, den senaste tiden tre. Emedan hyresgästerna på ett lämpligt sätt kunnat omplaceras, har kommunen möjlighet att utnyttja byggnaden på ett mera effektivt sätt.

Meningen är att användningen av byggnaden övertas av grund- trygghetsnämnden. Grundtrygghetsnämnden har för avsikt att placer

hemvård och dagverksamhet för åldringar I bygganden. Detta förutsätter att vissa ändringsarbeten utförs I byggnaden. Byggnaden förses med utrustning som möjliggör att sju personer har tillgång till kommunens interna

nätförbindelser. Kostnaden för dessa arbeten har beräknats till 17 000 euro.

I investeringsdelen I årets budget finns ett anslag för förnyandet av utsugn- ing och uppsamling av dam och spån I Päivärinne skolas slöjdsal.

Offert för förnyandet av slöjdsalens spånutsugning har inkommit, och av den framgår att anslaget är tillräckligt för att även täcka arbetena I Villa Alexis.

Föredragning: byggmästare Magnus Malmberg tel: 050 386 0805, e-post:

magnus.malmberg(at)siuntio.fi

Förslag: Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommun- fullmäktige att,

- det beviljas ett investeringsanslag om 17 000 euro för att finansiera arbetena I Villa Aleksis.

Beslut: Enligt förslaget.

====

KST 2.6.2014 § 87

Utrymmen i Villa Aleksis har inte längre tjänat effektivt i den användning som de har byggts till. Utrymmen kan användas effektivare genom att an- vändningsändamålet ändras och ändringsarbeten görs. Ändringen är även ekonomiskt ändamålsenlig då hemvården och åldringarnas dagverksamhet flyttas från hyrda utrymmen till kommunens egna.

I investeringsplanen för budgeten för år 2014 finns inget investeringsprojekt ändringsarbeten i Villa Aleksis och inget anslag har beviljats för ändamålet.

(10)

Tekniska nämndens förslag om beviljande av anslag för ändringsarbeten i Villa Aleksis behandlas som ändring av budgeten.

Förslag: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att fullmäktige ändrar investeringsplanen för budgeten för 2014 och lägger till ett investeringsprojekt Ändringsarbeten i Villa Aleksis och beviljar ett investeringsanslag om 17 000 euro för investeringsprojektet.

= = = FGE 16.6.2014 § 35

Beslut: Kommunfullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag.

= = =

(11)

TEKNLTK:66 /2013

FGE § 36 ANSÖKAN OM ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR NORRA

SJUNDEÅ / AURINKORINNE 1:117 TEKN 5.3.2013 § 19

Bilagor 4 och 5 Cay Berghäll ansöker om ändring av gällande delgeneralplanen för norra Sjundeå. Ansökan ankom den 1.2.2013. Som grund för sin ansökan anger han att byggnadsplatsen skulle flyttas på hårdare jordmån.

Bilagor:

- ansökan om ändring av generalplanen - från fastighetsregistret utprintad kartor

Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä tel. 040 713 0662, e-post:

jorma.skytta@siuntio.fi

Förslag: Nämnden besluter

- att anhängiggöra ansökan om ändring av delgeneralplanen för norra Sjundeå(755-423-1-117 Aurinkorinne).

Behandling: Eftersom föredraganden var förhindrad, fungerade byggmästare Malmberg som föredragare för detta ärende.

Beslut: Enligt förslaget

====

TEKN 4.6.2013 § 45

Bilaga 1 Avsikten med ändringen är att göra områdets markanvändning tydligare.

Det A-område som nu är avsett för bostadsbyggande är beläget invid Gös- tisvägen, som är en privatväg. Den nuvarande byggnadsplatsen är förhål- landevis fuktig. Sökanden ansöker om att flytta byggnadsplatsen på torrare mark och bort från vägens omedelbara närhet. Den nya platsen skulle där- med också vara lugnare.

Som bilaga till redogörelsen finns ett utdrag ur generalplanens dagsläge och ett utkast till ändring (daterat den 29.4.2013). Man skapar ett nytt A-område på det ställe som i bilagans karta är märkt med siffran 2. Det nya området innehåller en byggnadsplats. Det område som i utkastet märkts med siffran 1 ändras från A-område till ett M-2-område, som inte innehåller någon byggnadsrätt. Efter ändringen bibehålls A-områdets totala areal och antalet byggnadsplatser förändras inte heller.

(12)

Då man bygger, bör man beakta den i landskapet rådande byggnadsstilen, det befintliga byggnadsbeståndets placering samt det befintliga trädbestån- det och övriga naturförhållanden. Man bör beakta natur- och landskapsvär- dena både på byggnadsplatserna och i ett vidare perspektiv omkring dem.

Ändringsförslaget förändrar inte generalplanens helhetssituation i nämnvärd grad och gentemot landskapsplanen är ändringens inverkan liten. Land- skapet på den nya byggnadsplatsen bevaras i möjligast stor utsträckning genom att bygga på traditionellt sätt: genom att uppsöka en naturlig och skyd- dad byggnadsplats, genom att bevara trädbeståndet och naturen så långt det går.

Generalplaneändringen innebär ingen sådan markanvändning eller arbeten, förutom den inverkan som normalt småhusbyggande för med sig, som skulle ge orsak till att uppgöra en skild bedömning av miljökonsekvenserna.

Arkitekturum Oy har uppgjort ett förslag till utkast för den aktuella delge- neralplaneändringen.

Enligt markanvändnings- och bygglagens § 63 bör man informera om an- hängiggörandet av planläggning på ett sådant sätt att de delägande har möj- lighet att få information om planläggningens grunder, den planerade tidtabellen samt om deltagande- och bedömningsförfarandet. Meddelandet bör göras så att den står i samklang med planens avsikt och betydelse. Enligt markanvändnings- och byggförordningens 30 § 2 mom. bör man informera om att möjlighet beretts för att framföra åsikter, på ett i planen för deltagande och bedömning fastslaget sätt och som bäst fungerar med tanke på de delägande. Såvida man inte anser att det behövs andra former av informe- rande, bör man informera så som de kommunala meddelandena publiceras i kommunen. Meddelandet bör dock alltid publiceras i minst en på orten all- mänt utkommande dagstidning.

Eftersom det är fråga om en till sin betydelse smärre planeändring, är det inte nödvändigt att låta uppgöra en i MRL 30 § avsedd plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen ordnas genom att höra grannarna och genom att låta göra en heltäckande utlåtande- runda bland myndigheterna.

- Som bilaga förslaget till utkast för ändring av generalplanen

Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä, tel. 040 713 0662, e-post:

jorma.skytta(at)siuntio.fi

Förslag: Nämnden besluter

(13)

- Att kungöra anhängiggörandet av delgeneralplanens ändring på kommunens anslagstvla, i Kirkkonummen Sanomat och i Västra Nyland.

- Att framlägga utkastet till ändring av delgeneralplanen till påseende i kommunens tekniska kansli, adr. Krogarsvägen 1, 02580 Sjundeå.

- eftersom det gäller en till sin betydelse mindre planeändring, är det inte nödvändigt att låta göra en i MRL 63 § avsedd plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen ordnas genom att höra grannarna och genom att låta göra en heltäckande myn- dighetsutlåtanderunda och

- att be om utlåtande om utkastet från följande instanser:

o Sjundeå kommuns miljö- och byggnadsnämnd o Nylands NTM-central

o Nylands förbund o Museiverket

o Västra Nylands landskapsmuseum o Områdesarkitekt Rauli Ailus o Ingå-Sjundeå miljöförening rf o Cay Berghäll

o rågrannarna

Beslut: Enligt förslaget

====

TEKN 29.1.2014 § 11 Bilaga 3

Kompletterande material Anhängiggörandet av delgeneralplaneändringen har kungjorts på kommunens anslagstavla, i Kirkkonummen Sanomat och I Västra Nyland. Änd- ringsutkastet har varit framlagt till påseende under tiden 14.8-28.8.2013.

Man har inbegärt utlåtanden.

Utlåtanden har inlämnats av:

· Nylands NTM-central

· Sjundeå kommuns miljö- och byggnadsnämnd

· Västra Nylands landskapsmuseum

· Museiverket

· Områdesarkitekt Rauli Ailus

· Ingå-Sjundeå miljöförening rf

Planläggaren har uppgjort genmälen till de inlämnade utlåtandena Planeförslaget är till sitt innehåll det samma som planeutkastet.

(14)

- förslaget till ändring av delgeneralplanen som bilaga - utlåtandena som kompletterande material

Föredragning: markanvändningsingenjör Taneli Kiljunen, tel. 044 386 1286, e-post: taneli.kiljunen(at)siuntio.fi

Förslag: Tekniska nämnden besluter

- att anteckna de inlämnade utlåtandena samt planläggarens genmälen i planeredogörelsen till kännedom;

- att framlägga förslaget till ändring av delgeneralplanen till allmänt påseende i kommunens tekniska kansli, adr. Svidja 61 B, 02570 Sjundeå och

- att be om utlåtande om förslaget till ändring av delgeneralplanen från följande instanser:

· Nylands NTM-central

· Nylands förbund

· Sjundeå kommuns miljö- och byggnadsnämnd

· Museiverket

· Västra Nylands landskapsmuseum

· Områdesarkitekt Rauli Ailus

· Ingå-Sjundeå miljöförening rf

· Cay Berghäll

· rågrannarna

====

TEKN 29.4.2014 § 44

Bilaga 3 Förslaget till ändring av delgeneralplanen har varit framlagt till påseende under tiden 19.2.2014 – 20.3.2014 och man har begärt om utlåtanden i enlighet med föregående behandling. Inga anmärkningar har inlämnats. Föl- jande instanser har inlämnat utlåtanden:

- Områdesarkitekt Rauli Ailus - Nylands NTM-central

- Sjundeå kommuns miljö- och byggnadsnämnd - Västra Nylands landskapsmuseum

Miljö- och byggnadsnämnden har ingenting att anmärka om ändringsförsla- get.

(15)

Nylands NTM-central har ingenting att anmärka om planeändringen, men påpekar, att det med tanke på kommande planer är skäl att notera att man enligt MRL 63 § vid uppgörande av en plan i ett tillräckligt tidigt skede bör uppgöra en plan för förfarandet med deltagandet och interaktiviteten samt bedömningen av planen.

Västra Nylands landskapsmuseum anser det vara beklagligt att byggnadsplatsen placeras i en brant, högre upp än byggnaderna i grannskapet. På grund av placeringen anser landskapsmuseet det vara ännu viktigare att fästa särskild uppmärksamhet vid byggnadens utseende och att den anpas- sas till miljön. En byggnad som placeras högt upp, kan synas långa vägar i landskapet. Det faktumet bör även beaktas i det skede då byggnadstill- ståndet beviljas. Landskapsmuseet har ingenting annat att kommentera i ärendet.

Områdesarkitekten konstaterar vidare i sitt utlåtande att den aktuella änd- ringen inte följer strävandet att bevara en enhetlig landskapsbild och enhet- liga skogsområden. Ändringen skulle sprida ut byggandet och söndra områ- dets landskapsbild. Byggandet följer inte områdets byggnadsprinciper.

På basen av de inlämnade utlåtandena konstateras att byggnadsplatsen som skall flyttas, redan nu befinner sig avskilt från de övriga byggnadsplatserna, därmer ökar inte ändringen i nämnvärd mån landskapsbildens splittring.

Byggnadsområdena och -platserna i grannskapet är överhuvudtaget utsplitt- rade i terrängen. Vyn framför byggnadsplatsen är begränsad och slutar i skogsområdet på andra sidan om åkrarna. Den nya byggnadsplatsen syns mindre ut till vägen än den ursprungliga.

Planläggaren har uppgjort genmälen till utlåtandena. Genmälena finns som en del av planebeskrivningen. På basen av den inkomna responsen har inga ändringar gjorts i planen.

Kommunfullmäktige fattar beslut om godkännandet av generalplanen enligt Markanvändnings- och bygglagen § 37.

- som bilaga förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra Sjundeå, Aurinkorinne 1:117

- som kompletterande material de utlåtanden som inlämnats gällande änd- ringsförslaget

Föredragning: markanvändningsingenjör Taneli Kiljunen, tel. 044 386 1286, e-post: taneli.kiljunen(at)siuntio.fi

(16)

Förslag: Tekniska nämnden besluter

- att anteckna de inlämnade utlåtandena och planläggarens genmälen i planebeskrivningen till kännedom;

- föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att den godkänner planläggarens genmälen till utlåtandena och godkänner för- slaget till ändring av delgeneralplanen för norra Sjundeå för fastigheten Aurinkorinne 1:117 enligt bilagan.

====

KST 2.6.2014 § 88 Bilaga 2

Bilagor och kompletterande material:

- som bilaga förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra Sjundeå för fastigheten Aurinkorinne 1:117

- som kompletterande material de utlåtanden som inlämnats gällande änd- ringsförslaget

Förslag: Kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige godkänner plan- läggarens genmälen till utlåtandena och godkänner förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra Sjundeå för fastigheten Aurinkorinne 1:117 enligt bilagan.

= = = FGE 16.6.2014 § 36

Bilaga 4

Beslut: Kommunfullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag.

= = =

(17)

SIVLTK:611 /2013

FGE § 37 GODKÄNNANDET AV INTENTIONSAVTAL FÖR UTVECKLANDET

AV TRAFIKARRANGEMANGEN I VÄSTRA NYLAND UNDER ÅREN 2014-2019

BILD 12.12.2013 § 103

Bilaga 2 Nylands förbund begär i sitt brev 28.10.2013 om Sjundeå kommuns utlå- tande om Västra Nylands trafikarrangemang över vilka ett utkast till rapport har blivit klar.

Enligt 5 § 8 mom. i bildningsnämndens och bildningsavdelningens instrukt- ion är det bildningsnämndens uppgift att avge kommunens utlåtanden i ärenden som avser nämndens uppgiftsområde.

Planen har uppgjorts som ett samarbete inom en stor grupp av intressenter och utvecklandet av trafikarrangemangen i samförstånd befinner sig i en nyckelposition då det gäller att främja de gemensamma trafikfrågorna. Utlå- tandena och de ändringsförslag som framförs i dem behandlas i den styrgrupp som bereder trafikarrangemangsplanen. Styrgruppen godkänner slut- rapporten.

Vad de brådskande åtgärderna beträffar uppgörs ett intentionsavtal intres- sentgrupperna emellan och i och med det förbinder sig de olika intressent- grupperna att främja åtgärderna inom ramen för sin behörighet och sina resurser. Utkastet till intentionsavtal kommer att under våren 2014 skickas till de underskrivande parterna för godkännande och underskrift.

I planen gällande trafikarrangemangen konstateras att det i verksamhetsmil- jön har skett många märkbara ändringar efter det att den föregående planen färdigställdes år 2005. Principlösningarna gällande markanvändningen styrs av den nyss godkända andra nyländska etapplandskapsplanen och de trafik- politiska och riksomfattande poängteringarna har förnyats.

I planen har, utgående från en analys om nuläget och andra utgångspunkter, fastställts de målsättningar, linjedragningar och åtgärder som gäller utvecklandet av Västra Nylands trafikarrangemang. Kärnpunkterna gällande utvecklingen av trafikarrangemangen har sammanfattats i visionen för år 2035: ”Trafikarrangemangen i Västra Nyland stöder på ett hållbart sätt den konkurrenskraftiga region- och samhällsstrukturen i Nyland. Invånarnas resor och näringslivets transporter är trygga och löper smidigt”.

I trafikarrangemangplanen betonas planeringen av servicenivån enligt den nya trafikpolitiken. Servicenivågranskningarna på de centrala förbindelse- sträckorna och inom tätorterna har utförts ur bil- och kollektivtrafikperspek-

(18)

tiv. De mest betydande utvecklingsbehoven gällande servicenivån gäller på de förbindelsesträckor där servicenivåmålsättningen redan har ställts högre än den nuvarande nivån.

Dessa förbindelsesträckor är riksväg 1 Nummela-huvudstadsregionen, riks- väg 2 Nummela-Högfors samt trafikkorridoren Hangö-Hyvinge på riksväg 25. Ur de servicenivågranskningar som utfördes inom tätorterna framsteg speciellt utvecklandet av ett huvudnätverk för cykling samt förbättrande av servicenivån på resecentralerna och andra betydande punkter gällande per- sontrafik.

Angående utlåtandet ber man speciellt fästa uppmärksamhet vid kapitel 4 utvecklande av trafikarrangemangen och kapitel 5 Åtgärdsprogram.

Kapitel 4 behandlar de viktigaste linjedragningarna gällande utvecklingen av Västra Nylands trafikarrangemang och de åtgärdshelheter som stöder dem.

Utvecklingsobjekt för linjedragningarna är: växelverkan mellan trafik och markanvändning, promenerande och cykling, kollektivtrafik och logistik.

Som en central faktor då det gäller växelverkan mellan trafik och markan- vändning är att utvecklingen av trafiken och markanvändningen samman- passas. I planen har växelverkan mellan trafiken och markanvändningen granskats och utnyttjats i båda riktningarna; betydelsen av de i landskapsplanen fastställda principerna för områdesanvändning på trafikarrangemangplanen och de mål som ställts på trafikarrangemangsplanen i förhål- lande till markanvändningen. Som en målsättning för områdes- och sam- hällsstrukturen har fastställts att tillväxten gällande markanvändning för- verkligas genom att komplettera den nuvarande tätorts- och byastrukturen samt genom att förstärka utvecklingszonerna så att trafikbehovet minskas.

För att målet ska nås förutsätts att områdesstrukturen utvecklas så att de nuvarande centra och de existerande samhällsstrukturerna har en central betydelse inom utvecklingen av områdena. Målsättningarna gällande hållbar rörlighet stöds genom att markanvändningen koncentreras till stationer och kollektivtrafikleder, speciellt i närheten av järnvägar.

För främjande av promenerande och cykling behövs mångsidiga åtgärder.

Man bör öka på uppskattningen och motivationen, en förutsättning för att populariteten ökar är att promenad- och cykelsträckorna är trygga och löper lätt och att sträckorna är tillräckligt korta för utförande av de dagliga syss- lorna. Promenerande och cykling bör behandlas likvärdigt vid sidan av andra trafikmetoder i olika situationer. Inom infrastrukturen flyttas tyngd- punkten från kvantitet till kvalitet.

Genom att förbättra servicenivån inom kollektivtrafiken strävar man i framtiden efter att erbjuda ett fungerande och användbart alternativ till använd-

(19)

ningen av personbil. En förbättring av servicenivån förutsätter snabba och behovsbaserade tidtabeller för turerna samt att efterfrågan motsvarar utbu- det. Enligt planen kommer kollektivtrafikens konkurrenskraftighet i förhål- lande till bilismen att förbättras på kollektivtrafikens huvudrutter, speciellt inom den trafik som riktar sig till huvudstadsregionen och detta kommer att förutsätta tilläggskapacitet på spårtrafiken. Inom området kommer service- nivån på centrala sträckor att förbättras genom att utveckla markanvänd- ningen och även för arbetsresor och resor för studerande. Genom att utveckla även den kvalitativa servicenivån samt genom att förbättra kollektivtrafikens image, t.ex. genom att öka information och i och med att biljettsy- stemen förenhetligas kommer servicen för dem som använder kollektivtrafiken att förbättras.

Linjedragningarna gällande utvecklandet av logistiken kommer att betona funktionsdugligheten både vad gäller företagarområdena och transportför- bindelserna och att de olika transportformernas trafiknät löper bra och är trygga.

Kapitel 5 behandlar åtgärdsprogrammet där de mest betydande åtgärderna för Västra Nylands trafikarrangemang presenteras i skyndsamhetsordning, centrala ansvarsaktörer, beredskap för förverkligande och motiveringar gäl- lande förverkligande. Tre kriterier har inverkat på att projekten har intagits i åtgärdsprogrammet och alla dessa bör uppfyllas. Kriterierna är:

- god planeringsberedskap - regional betydelse

- brett stöd för målsättningarna

Åtgärderna har grupperats enligt den tid förverkligandet tar i anspråk och klassificerats i angelägenhetsordning. De åtgärder som placerats i klass 1 behövs för lösande av akuta problem och man strävar efter att fullfölja dem under åren 2014-2019. För åtgärderna i klass 2 i angelägenhetsordningen strävar man efter att fullfölja dem under åren 2020-2025. Projekten i klass 3 är viktiga men de har inte beslut om förverkligande eller finansiering. Åt- gärderna behövs och man bör förbereda sig på förverkligande före år 2035.

En styrgrupp för trafikarrangemangarbetet har tillsatts och till den hör representanter för Nylands förbund, Nylands ELY-central, Trafikverket, Novago Yrityskehitys Oy samt Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätts, Lojo, Ra- seborgs, Sjundeå och Vichtis kommuner. Sjundeå kommun har represente- rats i styrgruppen av tekniska chefen Jorma Skyttä och persontrafiklogisti- kern Tapio Heinonen. Arbetet har dessutom mera intensivt letts av en arbetsgrupp bestående av representanter för Nylands förbund, ELY-centralen och Kyrkslätt, Vichtis, Lojo och Raseborg. Som konsult för projektet har verkat Linea Konsultit Oy.

(20)

Bilagor och kompletterande material:

- som bilaga Nylands förbunds begäran om utlåtande

- som kompletterande material ett utkast till trafikarrangemangplan för Västra Nyland

Beredning: bildningschef Tina Nordman, tfn 050-3860826, e-post:

fornamn.efternamn@siuntio.fi

Förslag: Nämnden beslutar att ge följande utlåtande till ELY-centralen:

- Trafikarrangemangplanens utvecklinglinjedragningar och

åtgärdsprogrammet har uppgjorts i samarbete med en omfattande grupp med intressenter och de olika synpunkterna har tagits väl i beaktande.

- De viktigaste utvecklingsobjekten i planen om Västra Nylands trafikarrangemang är : 1. växelverkan mellan trafik och

markanvändning, 2. promenerande och cykling, 3. kollektivtrafik och 4.logistik. Sjundeå kommun poängterar följande projekt/åtgärder i åtgärdsprogrammet:

1. Växelverkan mellan trafik och markanvändning

Förbättrandet av servicenivån och trafiksäkerheten på stamväg 51 mellan Kyrkslätt och Karis bör påskyndas och ett beslut om

förverkligande och finansiering bör göras snarsta möjligt. I övrigt är åtgärdsprogrammet gällande växelverkan mellan trafik och

markanvändning ändamålsenligt.

2. Promenerande och cykling

Centrala utvecklingsåtgärder gällande infrastrukturen är att utvidga cykelvägsnäten, att öka cykelparkering samt att förverkliga

promenadområden i kommuncentra. Byggandet av en lättrafikled mellan Sjundeå station och stamväg 51 borde förverkligas i brådskande ordning. I övrigt är åtgärdsprogrammet gällande promenerande och cykling ändamålsenligt.

3. Kollektivtrafik

Åtgärdsprogrammet gällande kollektivtrafiken är ändamålsenligt.

4. Logistik

Åtgärdsprogrammet gällande logistiken är ändamålsenligt.

Detta ärende justerades på mötet.

= = =

(21)

TEKN 27.5.2014 § 55 Bilaga 2

Kompletterande material Nylands förbund har lett ett tjänstemannasamarbete mellan de västny- ländska kommunerna för att göra upp en plan för trafikarrangemangen i området. Planen som kompletterande material. Under uppgörandet av planen konstaterade man att det finns ett behov att göra ett intentionsavtal mellan kommunerna, Nylands förbund, Nylands NTM-central och Trafikverket för att främja en trafikpolitik som följer planen.

För Sjundeås del är det viktiga i planen att kustbanan – stamväg 51 har ut- nämnts till en av utvecklingskorridorerna och att man börjar förbättra kustbanan genom att bygga Esbo stadsbana. Den gör att kollektivtrafiken på kustbanan fungerar bättre och möjliggör ett ökat utbud av tåg.

De viktigaste utvecklingsåtgärderna med tanke på trafikarrangemangen under de närmaste åren har i komprimerad form sammanställts i avtalet (bilaga). I avtalet förbinder sig avtalsparterna att inom ramen för sina resurser främja åtgärderna i avtalet.

En arbetsgrupp på tjänstemannanivå tillsätts att uppfölja att avtalet förverk- ligas och för att koordinera arbetet. Varje avtalspart utnämner en representant och en ersättare för representanten till arbetsgruppen.

- som bilaga intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i Västra Nyland under åren 2014-2019

- som kompletterande material avtalets följebrev samt planen för trafikarrangemangen i Västra Nyland

Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä, tel. 040 713 0662, e-post:

jorma.skytta(at)siuntio.fi

Förslag: Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommun- fullmäktige

- att den i bilagan presenterade intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i Västra Nyland under åren 2014-2019 godkänns;

- att tekniska chefen utnämns till Sjundeå kommuns representant och markanvändningsingenjören till hans ersättare till den arbetsgrupp som koordinerar förverkligandet av avtalet.

Behandling: Föredraganden förhindrad att delta, byggmästaren fungerade som föredra- gande.

(22)

Under behandlingen ändrade föredraganden sitt beslutsförslag enligt föl- jande:

Ändrat förslag: Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommun- fullmäktige

- att den i bilagan presenterade intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i Västra Nyland under åren 2014-2019 godkänns;

- att tekniska chefen utnämns till Sjundeå kommuns representant och markanvändningsingenjören till hans ersättare till den arbetsgrupp som koordinerar förverkligandet av avtalet.

Dessutom konstaterar nämnden följande synpunkter, att i åtgärderna i västra Nyland borde man i brådskande ordning beakta stamväg 51 och trygghetsa- spekterna med tanke på fotgängare och cyklister i korsningarna mellan Sjundeåvägen och stamväg 51 samt Störsviksvägen och stamväg 51. De logistiska lösningar som LNG-terminalen kommer att kräva bör också beaktas.

Beslut: Enligt ändrade förslaget.

===

KST 2.6.2014 § 106

Bilaga 7 Bilagor och kompletterande material

- som bilaga intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i Västra Nyland under åren 2014 - 2019

- som kompletterande material avtalets följebrev samt planen för trafikarrangemangen i Västra Nyland

Förslag: Kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige

- godkänner intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i västra Nyland under åren 2014 - 2019

- utnämner tekniska chefen till Sjundeå kommuns representant och mar- kanvändningsingenjören till hans ersättare till den arbetsgrupp som koordinerar förverkligandet av avtalet.

Behandling: Ärendet behandlades efter § 88, före § 89.

Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag med ett tillägg att kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige ytterligare

- konstaterar som sin ståndpunkt att bland åtgärderna i västra Nyland borde som brådskande tas i beaktande säkerheten i korsningen mellan stamväg 51 och Sjundeåvägen och korsningen mellan stamväg 51 och

(23)

Störsviksvägen för den delen det gäller åtgärder för gång- och cykelvä- gar och logistiska lösningar som LNG-terminalen kräver.

Beslut: Kommunstyrelsen beslöt föreslå att kommunfullmäktige

- godkänner intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i västra Nyland under åren 2014 - 2019

- utnämner tekniska chefen till Sjundeå kommuns representant och markan- vändningsingenjören till hans ersättare till den arbetsgrupp som koordinerar förverkligandet av avtalet.

- konstaterar som sin ståndpunkt att bland åtgärderna i västra Nyland borde som brådskande tas i beaktande säkerheten i korsningen mellan stamväg 51 och Sjundeåvägen och korsningen mellan stamväg 51 och Störsviksvägen för den delen det gäller åtgärder för gång- och cykelvägar och logistiska lösningar som LNG-terminalen kräver.

= = = FGE 16.6.2014 § 37

Bilaga 5

Beslut: Kommunfullmäktige beslöt enhälligt

- godkänna intentionsavtalet för utvecklandet av trafikarrangemangen i Västra Nyland under åren 2014 – 2019 enligt bilaga

- utnämna tekniska chefen till Sjundeå kommuns representant och mar- kanvändningsingenjören till hans ersättare till den arbetsgrupp som koordinerar förverkligandet av avtalet.

- konstatera som sin ståndpunkt att bland åtgärderna i västra Nyland borde som brådskande tas i beaktande säkerheten i korsningen mellan stamväg 51 och Sjundeåvägen och korsningen mellan stamväg 51 och Störsviksvägen för den delen det gäller åtgärder för gång- och cykelvä- gar och logistiska lösningar som LNG-terminalen kräver.

= = =

(24)

SIVLTK:666 /2013

FGE § 38 UTREDNING ÖVER BETYDELSEN FÖR SJUNDEÅ KOMMUN ATT

ARBETSRESEBILJETTERNA SUBVENTIONERAS BILDN 21.5.2014 § 35

Kommunfullmäktige har 11.11.2013 § 97 som en delåtgärd i det ekonomiska balanseringsprogrammet beslutat att sluta subventionera kommunin- vånarnas arbetsresekostnader. Under kommunfullmäktiges behandling in- lämnades av en kläm i enlighet med § 23 i fullmäktiges arbetsordning enligt vilken man förutsatte att beskattningsgrunderna för arbetsresestödet och ar- betsreseavdraget utreds. Av denna orsak har kommunstyrelsen 20.1.2014 § 5 behandlat bildningsnämndens förslag om att fortsätta subventioneringen av arbetsresebiljetterna och den beslöt att remittera ärendet till bildnings- nämnden för beredning.

Under det senaste året har bildningsavdelningen satsat på utvecklandet av kollektivtrafiken och lyckats förträffligt. Beslutet om att upphöra med ar- betsresestöden inverkar på många sätt och försvårar utvecklandet av kollektivtrafiken i framtiden. På årsnivå talar man om ca 30 000 euro i inbespa- ringar om subventioneringen av arbetsresekostnaderna upphör. Beslutet om att upphöra med subventioneringen inverkar på utvecklandet av kollektivtrafiken, på kommuninvånarnas möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken, på kommunens image och den signal kommunen ger till sina samarbetspart- ners är negativ. Det är fråga om en större helhet än att minska på utgifterna.

I beslutsfattande borde man därför beakta även följande synpunkter:

Sjundeå kommuns och ELY-centralens samarbete

Nylands ELY-central och HRT har sinsemellan underhandlat om att från början av hösttrafiken 2014 ordna Sjundeås busstrafik österut (mot Kyrkslätt) i enlighet med trafikavtalsförordningen. Trafiken har konkur- rensutsatts under vintern 2013-2014 där ingår Sjundeås förbindelser till Kyrkslätt och därifrån vidare till huvudstadsregionen. Som modell har man använt den s.k. Göteborgsmodellen där myndigheten håller biljettinkomsterna. Trafikidkaren får till slutet av år 2015 en full och fast ersättning, från början av år 2016 binds 30 % av ersättningen vid antalet påstigningar. Som ett resultat av konkurrensutsättningen kommer Sjundeå antagligen att få vardagstrafik även under sommaren fr.o.m. sommaren 2015.

Kostnaderna för turerna kommer för ELYs och Sjundeås del att vara ca 170 000 euro/år. Eftersom ELY får biljettinkomsterna för sjundeåbornas resor är det meningen att dela kostnaderna så att ELY betalar trafikidkandet och får förutom resenärsinkomster dessutom inkomster från de skolbiljetter som Sjundeå betalar och från biljettstödet för arbetsresebiljetter.

Samarbetsavtalet mellan ELY och kommunerna kommer att företes för kommunen 16.5.2014. Det faktum att Sjundeå kommun efter lyckade sam-

(25)

arbetsförhandlingar avskaffar stödet för kollektivtrafiken signalerar på ett negativt sätt till ELY-centralen. Beslutet kommer även att leda till att Sjun- deå kommuns andel kommer att stiga eller att de nya sommarturerna kommer att dras in liksom även de vinterturer som inte är nödvändiga för skol- transporten. Dessutom kommer beslutet att äventyra en ny konkurrensut- sättning av de avtal om köpt trafik som uppgjorts med ELY och som går ut på våren 2015. I avtalen ingår förbindelser för studeranden och arbetande från Sjundeå till Karis och Lojo. Pohjolan Liikenne har ansökt om vissa tu- rer som slutar år 2015 på linjen Sjundeå-Lojo och är redo att godkänna en regionbiljett i Västra Nyland endast enligt kundpris. Ifall Sjundeå upphör att stöda regionbiljetten i Västra Nyland har kommuninvånarna inte möjlighet att köpa en regionbiljett utan endast Matkahuoltos regionbiljetter eller Poh- jolan Liikennes eventuella egna biljetter. Jämförelsevis kan konstateras att kommuninvånarna för en 30 dagars regionbiljett betalar 85 euro/månad. EN seriebiljett från Matkahuolto (44 resor) mellan Sjundeå station och busstat- ionen i Lojo kostar 215,20 och en enkelbiljett 6,8 euro/resa.

Samarbetet mellan Sjundeå kommun och VR

Beträffande tågturerna och ökande av dem har man varit i kontakt med representanter för VR alltid då planer har funnits på att öka antalet resenärer på Kustbanan. De senaste ärenden som tagits upp har varit Sjundeås Hjärta som kommer att medföra mycket nya invånare i närheten av Sjundeå station. Då detta projekt blir klart kommer kommunen att fortsätta underhand- lingarna med Kommunikationsministeriet, HRT och VR om möjligheterna att få bättre tågförbindelser både i riktning mot huvudstadsregionen och mot Karis.

HINKU – Sjundeå som en kolneutral kommun

Sjundeå anslöt sig i slutet av år 2012 tillsammans med Hangö, Raseborg och Lojo till projektet HINKU. I projektet Mot en kolneutral kommun kommer kommuner, företag och invånare med idéer och fullföljer lösningar för att minska på växthusgasutsläppen. HINKU-kommunerna strävar efter att minska utsläppen i förtid jämfört med de nationella målsättningarna:

kommunerna har förbundit sig att före 2030 minska växthusgasutsläppen i sina respektive områden med 80 procent från 2007 års nivå. Utsläppen minskas speciellt genom att förbättra energiproduktionen och genom att öka användningen av den förnybara energin. Förutom kommunernas eget age- rande kan de i och med sitt beslutsfattande bl.a. inverka på utsläppen i an- knytning till markanvändning, energiproduktion och trafik.

Genom att subventionera arbetsresebiljetterna sporrar kommunen sina dagligen pendlande invånare att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil, vilket i sin tur bidrar till minskade utsläpp. Om man upphör med subventioneringen av arbetsresebiljetterna stöder detta inte Sjundeås målsätt- ning som kolneutral kommun.

(26)

Utvecklandet av anskaffningen av trafiktjänster i Sjundeå

Sjundeå kommun har på hösten 2013 beslutat att inleda ett utvecklingspro- jekt för att utveckla anskaffandet av trafiktjänster. Projektet är samtidigt en del av det riksomfattande projektet Hinku. Enligt mätningarna är Sjundeå kommuns kolspår stort (KuntaJälki2010), vilket är en följd av att bebyggel- sen är gles, av pendling samt av att barn och unga måste transporteras till sina aktiviteter. Sjundeåfamiljerna har 2-3 fordon för att vardagen ska fun- gera.

En målsättning för utvecklingsprojektet var att utvidga trafiktjänsterna och utveckla kommunens interna kollektivtrafik så att allt flera kommuninvå- nare skulle ha möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken och således minska på privatbilismen. Projektet har framskridit enligt tidtabellen och de uppställda målen kommer att uppnås t.o.m. bättre en planerat. I och med projektet kommer servicenivån att lyftas i betydande grad från det nuvarande och de arbetande ska bl.a. ha möjlighet att morgon och kväll ta sig till och från tå- get eller busshållplatsen genom att använda sig av kommunens interna kollektivtrafik och sedan fortsätta sin arbetsresa antingen med tåg eller buss.

Man håller även på att utveckla Sjundeås egen Sjundeåbiljett. Beslutet om upphandling av trafiktjänster kommer upp till behandling i kommunstyrelsen 2.6.2014 och de nya avtalen träder i kraft 1.8.2014.

Avskaffandet av arbetsresestödet stöder inte de målsättningar som ställts för projektet.

Arbetsresestöden, skatteinkomster och situationen i de nyländska kommunerna

Sjundeå kommun stöder kommuninvånarnas arbetsrese- och besökstrafik med en kommunandel. Subventioneringen av arbetsresebiljetterna grundar sig på avtal med Matkahuolto, HRT och Statsjärnvägarna. Under år 2013 subventionerade Sjundeå kommun arbetsresebiljetter enligt följande (situationen 3.10.2013):

- regionbiljetter 149 €

- arbetsresebiljetter 746 €

- kombibiljetter i huvudstadsregionen 6 155 €

- VR 10 % 6 863 €

Sammanlagt 13 913 €

Kommunen har fått statsbidrag för finansiering av kollektivtrafikbiljetter 4 275,96 € (gäller endast biljettstöd angivna med kursiv stil).

De kommuninvånare som utnyttjar arbetsresestödet avdrar i sin beskattning reseavdraget i enlighet med beviljade arbetsresestöd. Ifall kommunen avskaffar subventioneringarna av arbetsresekostnaderna får i fråga varande kommuninvånare i fortsättningen mindre reseavdrag än för närvarande.

Detta minskar på kommunens skatteinkomster. De som använder egen bil för arbetsresorna (utan rätt att använda egen bil) bör göra avdraget för ar-

(27)

betsresekostnader enligt det billigaste resesättet, det innebär att de i beskatt- ningen bör beakta att kommunen subventionerar arbetsresebiljetter. Skatte- förvaltningens sakkunniga har haft olika synpunkter på huruvida skatteför- valtningens tjänstemän beaktar kommunen subventioneringar för de skatte- betalares del som använder egen bil för sina arbetsresor. Skattesakkunnig Peltola anser att skatteförvaltningens tjänsteinnehavare inte granskar om i fråga varande personer i sina reseavdrag har beaktat det av kommunen subventionerade arbetsresestödet.

Trafikingenjör Erkki Törmä på Nylands förbund har uppgjort nedanstående tabell för beräkning av skatteinkomsterna. Tabellen har använts för beräk- nande av arbetsresekostnadernas verkningar på skatteinkomsterna i olika kommuner. I kalkylen beaktas bl.a. invånarnas skatteinkomster i medeltal och resekostnadsavdragen i medeltal som görs från dem. Dessutom antas att kollektivtrafiken för en del av invånarna inte är ett alternativ och de kan av- dra resekostnaderna enligt användningen av egen bil. Denna tabell har an- vänts bl.a. i Vichtis och Nurmijärvi.

Inverkningarna för Sjundeå kommun (VR) 2012 Stamresor

Stamresans rabattprocent 10 %

Stamresans rabatterade kundpris 139 €

Försäljning 640 /år

Försäljningsinkomster 88 960 € /år

Stamresornas värde 98 844 € /år

Länsstyrelsens stöd - € /år

Kommunens utgifter 9 884 € /år

Anslutningar (HSL)

Antalet sålda kombibiljetter 308 /år

Stödet i medeltal för kombibiljetten 47 €

Stödandelen på anslutningsresor 14 476 €

Länsstyrelsens stöd 6 948 €

Kommunens utgifter 7 528 € /år

Kommunens utgifter sammanlagt 17 412 € /år

Kommunalskatteprocenten 21,00 %

Antalet pendlande till huvudstadsregionen 1 000

avdrag enligt kollektivtrafiken

Nuvarande avdrag för arbetsresor i medeltal 154 € /mån Det skatteavdrag som kan göras för arbetsresebiljetten 139 € /mån.

Minskning av skatteavdragsrätten per år 165 € /år Kommunens skatteinkomststegring 27 646 € /år

Under-/överskott 10 234 € /år

(28)

Ur tabellen framgår att även om kommunen subventionerar arbetsresebiljetterna är slutresultatet ett överskott på 10 000 euro. I kalkylen gällande skatteinverkningarna har för HRT-biljettens del räknats endast kommunens utgifter, verkningarna på skatteinflödet genom att stöda eller använda dem är svårt att bedöma.

De flesta nyländska kommunerna har redan i flera år satsat speciellt på stödande av region- och arbetsresebiljetter. I Nyland finns en enda kommun som inte har stött sina kommuninvånares resor, Lappträsk. I Lojo, Vichtis, Nurmijärvi och Tusby är arbetsresebiljetterna 30 dagars biljetter vilka berät- tigar till obegränsat resande under giltighetstiden. På sommaren 2012 sänkte Vichtis biljetternas kundpris märkbart och ökade sin egen stödandel och år 2013 var resebiljettförsäljningen 67 % högre än föregående år. Hög- fors har en arbetsresebiljett som består av 44 resor och staden höjde på sommaren 2012 sin stödandel från 20 % till 50 % och 2012 års arbetsrese- biljettförsäljning blev 18 % högre än föregående år. Inte en ensa nyländsk kommun har beslutat sänka sin stödandel. Det skulle vara fullständigt ex- ceptionellt i landskapet om ett biljettstöd skulle avskaffas helt och hållet.

Beredning: bildningschef Tina Nordman, tfn 050 386 0826, e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi

Förslag: Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kom- munfullmäktige

- att kommunfullmäktige beslutar att Sjundeå kommun även i fortsätt- ningen subventionerar arbetsresebiljetterna eftersom;

o beslutet om att upphöra med subventioneringen av arbetsresor inverkar på bildningsavdelningens möjligheter att utveckla kollektivtrafiken i större skala, det är inte enbart fråga om att minska på kostnaderna

o genom att subventionera arbetsresebiljetterna sporrar kommunen sina dagligen pendlande invånare att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil, vilket i sin tur bidrar till minskade utsläpp.

Som HINKU-kommun har Sjundeå förbundit sig att minska på växthusgasutsläppen

o subventioneringen av arbetsresekostnaderna inverkar positivt på kommunens skatteinkomster

o i och med ett projekt för utvecklande av trafiktjänsterna som inletts i kommunen lyckas man utveckla trafiktjänsterna och kom- muninvånarnas möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken förbätt- ras avsevärt. Avskaffandet av arbetsresestödet stöder inte de mål- sättningar som ställts för projektet och har negativa inverkningar o bildningsavdelningen har med ELY-centralen lyckats under-

handla om konkurrensutsättning av gemensamma bussturer och kommunavtalet undertecknas i maj 2014. Det faktum att Sjundeå kommun efter lyckade samarbetsförhandlingar avskaffar stödet för kollektivtrafiken signalerar på ett negativt sätt till ELY-

(29)

centralen. detta kommer att inverka på kommunens betalningsan- del, på möjligheterna att få kommande bussturer och på kommu- ninvånarnas möjligheter att köpa regionbiljetter i Västra Nyland o I Nyland finns för närvarande en enda kommun som inte stöder

kommuninvånarnas resor. Att avskaffa subventioneringen av arbetsresekostnaderna inverkar inte positivt på Sjunde kommuns image. Sjundeå kommun borde inte profilera sig som en kommun som stöder arbetsreseavdrag /personbilstrafiken utan som stöder kollektivtrafiken.

Detta ärende justerades på mötet.

===

KST 2.6.2014 § 95

Förslag: Kommunstyrelsen beslutar föreslå för kommunfullmäktige att

- att kommunfullmäktige beslutar att Sjundeå kommun även i fortsätt- ningen subventionerar arbetsresebiljetterna eftersom;

o beslutet om att upphöra med subventioneringen av arbetsresor inverkar på bildningsavdelningens möjligheter att utveckla kollektivtrafiken i större skala, det är inte enbart fråga om att minska på kostnaderna.

o genom att subventionera arbetsresebiljetterna sporrar kommunen sina dagligen pendlande invånare att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil, vilket i sin tur bidrar till minskade utsläpp. Som HINKU-kommun har Sjundeå förbundit sig att minska på växthusgasutsläppen

o subventioneringen av arbetsresekostnaderna inverkar positivt på kommunens skatteinkomster

o i och med ett projekt för utvecklande av trafiktjänsterna som inletts i kommunen lyckas man utveckla trafiktjänsterna och kommuninvånarnas möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken förbättras avsevärt. Avskaffandet av arbetsresestödet stöder inte de målsättningar som ställts för projektet och har negativa inverkningar..

o bildningsavdelningen har med ELY-centralen lyckats underhandla om konkurrensutsättning av gemensamma bussturer och kommunavtalet undertecknas i maj 2014. Det faktum att Sjundeå kommun efter lyckade samar- betsförhandlingar avskaffar stödet för kollektivtrafiken signalerar på ett negativt sätt till ELY-centralen. Detta kommer att inverka på kommunens be- talningsandel, på möjligheterna att få kommande bussturer och på kommu- ninvånarnas möjligheter att köpa regionbiljetter i Västra Nyland.

o I Nyland finns för närvarande en enda kommun som inte stöder kommu- ninvånarnas resor. Att avskaffa subventioneringen av arbetsresekostnaderna inverkar inte positivt på Sjunde kommuns image. Sjundeå kommun

(30)

borde inte profilera sig som en kommun som stöder arbetsreseavdrag /personbilstrafiken utan som stöder kollektivtrafiken.

Behandling: Svanfeldt understödd av Pitkänen föreslog att förslagets punkt ”subventioneringen av arbetsresekostnaderna inverkar positivt på kommunens skatteinkomster” avlägsnas.

Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande under- stött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder föredragandens förslag röstar ja och de, som understöder Svanfeldts förslag röstar nej. Vid förrättad omröstning vann Svanfeldts förslag med 8 röster (Karell, Koroma-Hintikka, Laaksonen, Louekoski, Martin, Pitkänen, Svanfeldt, Toivonen) mot 3 röster (Kaisla, Parviainen, Sneck).

Beslut: Kommunstyrelsen beslöt föreslå för kommunfullmäktige att

- kommunfullmäktige beslutar att Sjundeå kommun även i fortsättningen subventionerar arbetsresebiljetterna eftersom;

o beslutet om att upphöra med subventioneringen av arbetsresor o inverkar på bildningsavdelningens möjligheter att utveckla

kollektivtrafiken i större skala, det är inte enbart fråga om att minska på kostnaderna.

o genom att subventionera arbetsresebiljetterna sporrar kommunen sina dagligen pendlande invånare att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil, vilket i sin tur bidrar till minskade utsläpp. Som HINKU-kommun har Sjundeå förbundit sig att minska på växthusgasutsläppen

o i och med ett projekt för utvecklande av trafiktjänsterna som inletts i kommunen lyckas man utveckla trafiktjänsterna och kommuninvånarnas möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken förbättras avsevärt. Avskaffandet av arbetsresestödet stöder inte de målsättningar som ställts för projektet och har negativa inverkningar.

o bildningsavdelningen har med ELY-centralen lyckats underhandla om konkurrensutsättning av gemensamma bussturer och kommunavtalet undertecknas i maj 2014. Det faktum att Sjun- deå kommun efter lyckade samarbetsförhandlingar avskaffar stödet för kollektivtrafiken signalerar på ett negativt sätt till ELY-centralen. Detta kommer att inverka på kommunens betal- ningsandel, på möjligheterna att få kommande bussturer och på kommuninvånarnas möjligheter att köpa regionbiljetter i Västra Nyland.

o Nyland finns för närvarande en enda kommun som inte stöder kommuninvånarnas resor. Att avskaffa subventioneringen av

(31)

arbetsresekostnaderna inverkar inte positivt på Sjunde kommuns image. Sjundeå kommun borde inte profilera sig som en kommun som stöder arbetsreseavdrag /personbilstrafiken utan som en kommun som stöder kollektivtrafiken.

===

FGE 16.6.2014 § 38

Beslut: Kommunfullmäktige beslöt enhälligt att Sjundeå kommun även i fortsätt- ningen subventionerar arbetsresebiljetterna eftersom:

o beslutet om att upphöra med subventioneringen av arbetsresor inverkar på bildningsavdelningens möjligheter att utveckla kollektivtrafiken i större skala, det är inte enbart fråga om att minska på kostnaderna.

o genom att subventionera arbetsresebiljetterna sporrar kommunen sina dagligen pendlande invånare att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil, vilket i sin tur bidrar till minskade utsläpp.

Som HINKU-kommun har Sjundeå förbundit sig att minska på växthusgasutsläppen

o i och med ett projekt för utvecklande av trafiktjänsterna som inletts i kommunen lyckas man utveckla trafiktjänsterna och kom- muninvånarnas möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken förbätt- ras avsevärt. Avskaffandet av arbetsresestödet stöder inte de målsättningar som ställts för projektet och har negativa inverkningar.

o bildningsavdelningen har med ELY-centralen lyckats underhandla om konkurrensutsättning av gemensamma bussturer och kommunavtalet undertecknas i maj 2014. Det faktum att Sjundeå kommun efter lyckade samarbetsförhandlingar avskaffar stödet för kollektivtrafiken signalerar på ett negativt sätt till ELY- centralen. Detta kommer att inverka på kommunens betalnings- andel, på möjligheterna att få kommande bussturer och på kom- muninvånarnas möjligheter att köpa regionbiljetter i västra Ny- land.

o I Nyland finns för närvarande en enda kommun som inte stöder kommuninvånarnas resor. Att avskaffa subventioneringen av arbetsresekostnaderna inverkar inte positivt på Sjundeå kommuns image. Sjundeå kommun borde inte profilera sig som en kommun som stöder arbetsreseavdrag /personbilstrafiken utan som en kommun som stöder kollektivtrafiken.

= = =

(32)

KH:242 /2014

FGE § 39 UTLÅTANDE OM HALVTIDSRAPPORTEN FRÅN DEN

ARBETSGRUPP SOM BEREDER LAGEN OM METROPOLFÖRVALTNINGEN

KST 2.6.2014 § 99 Bilaga 4

Finansministeriet har begärt Sjundeå kommuns utlåtande om halvtidsrapporten från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen och som publicerades 1.4.2014. Mellanrapporten innehåller möjligheter som arbetsgruppen har kartlagt samt arbetsgruppens preliminära förslag om hr metropolförvaltningen uppgörs. Mellanrapporten presenterar två alterna- tiva sätt att förverkliga metropolförvaltningen, en minimiåtgärdsmodell och en omfattande modell.

Ministeriet ber i utlåtandebegäran att de som ger sina utlåtanden skulle be- döma mellanrapportens förslag ur den egna kommunens eller organisation- ens synvinkel och dessutom så att metropolområdet som helhet beaktas.

Bilagor och kompletterande material

- Som bilaga begäran om utlåtande och halvtidsrapporten från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen

Förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar ge finansministeriet ett följande utlåtande om mellanrapporten från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen.

Sjundeå kommun anser att om metropolförvaltningen förverkligas enlig den omfattande modellen borde området begränsas mera än i arbetsgruppens förslag varmed enbart Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla skulle delta i metropolförvaltningen.

Om metropolförvaltningen förverkligas enligt minimiåtgärdsmodellen borde även Sjundeå absolut delta i metropolförvaltningen tillsammans med övriga västnyländska kommuner i enlighet med arbetsgruppens förslag. Sjundeå kommun kommer att i framtiden vara en del av metropolområdet på grund av sitt nära läge, ban- och trafikförbindelserna samt gemensamma trafikarrangemang och avfallsvattenlösningar. Enligt minimiåtgärdsmodellen kommer de uppgifter som metropolförvaltningen får att vara i huvudsak strategiska till sin natur. Det bästa alternativet till metropolfullmäktiges valsystem kan arbetsgruppens alternativ 3 anses vara det bästa alternativet där metropolområdet utgör ett valdistrikt men med kommunvisa kvoter. Finan- sieringen av metropolförvaltningen skulle skötas med kommunvisa betalningsandelar. Språkliga rättigheter skall beaktas då tjänster ordnas. Då ordnandet av metropolförvaltningen planeras skall man ta dess faktiska verkan i form av invånarnas begränsade kommunala självstyre i beaktande, speciellt

(33)

då det gäller modellen för ordnandet av social- och hälsovården vars inverkan skall samtidigt beaktas.

= = = FGE 16.6.2014 § 39

Bilaga 6

Behandling: Louekoski understödd av Mäenpää föreslog att efter utlåtandets andra mening tillsätts en följande mening: ”I synnerhet Sjundeå tillhör tillsammans med Ingå enligt en gränsdragning enligt minimiuppgiftsmodellen och utgå- ende från en tillgänglighetsgranskning Lojos influensområde.” och att efter denna mening skulle följande mening fortsätta enligt kommunstyrelsens förslag och börja med ordet: ”Dessutom,”.

Eftersom det hade gjorts ett från kommunstyrelsens beslutsförslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröst- ningen skedde med namnupprop. De som röstar för kommunstyrelsens för- slag, röstar JA och de, som röstar för Louekoskis förslag, röstar NEJ. Vid förrättad omröstning vann Louekoskis förslag med 14 röster (Haanpää, Holmlund, Honkasalo, Kaisla, Louekoski, Mäenpää, Parviainen, Penttinen, Sneck, Toivonen, Turunen, Valtavaara, Westermarck, Alho) – mot 13 röster (Dahlqvist, Gottberg, Holmberg, Johansson, Karell, Kokkonen, Koroma- Hintikka, Laaksonen, Paajes, Pesonen, Rehnberg, Rosengren, Svanfeldt).

Beslut: Kommunfullmäktige beslöt ge finansministeriet ett följande utlåtande om mellanrapporten från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolför- valtningen:

Sjundeå kommun anser att om metropolförvaltningen förverkligas enlig den omfattande modellen borde området avgränsas mera än i arbetsgruppens förslag varmed enbart Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla skulle delta i metropolförvaltningen.

Om metropolförvaltningen förverkligas enligt minimiuppgiftsmodellen borde även Sjundeå absolut delta i metropolförvaltningen tillsammans med övriga västnyländska kommuner i enlighet med arbetsgruppens förslag. I synnerhet Sjundeå tillhör tillsammans med Ingå enligt en gränsdragning enligt minimiuppgiftsmodellen och utgående från en tillgänglighetsgranskning Lojos influensområde. Dessutom, kommer Sjundeå kommun att i framtiden vara en ännu fastare del av metropolområdet på grund av sitt nära läge, ban- och trafikförbindelserna samt gemensamma trafikarrangemang och avfalls- vattenlösningar. Enligt minimiuppgiftsmodellen kommer de uppgifter som metropolförvaltningen får att vara i huvudsak strategiska till sin natur. Det bästa alternativet till metropolfullmäktiges valsystem kan arbetsgruppens

(34)

alternativ 3 anses vara det bästa alternativet där metropolområdet utgör ett valdistrikt men med kommunvisa kvoter. Finansieringen av metropolför- valtningen skulle skötas med kommunvisa betalningsandelar. Språkliga rät- tigheter skall beaktas då tjänster ordnas. Då ordnandet av metropolförvalt- ningen planeras skall man ta dess faktiska verkan i form av invånarnas be- gränsade kommunala självstyre i beaktande, speciellt då det gäller modellen för ordnandet av social- och hälsovården vars inverkan skall samtidigt beaktas.

= = =