Beskrivning av Strömstad
Historik
Strömstad har allt sedan freden i Roskilde 1658 tillhört Sverige och fick år 1676 sina stadsprivilegier av Karl XI. Handel, fiske och båtbyggeri var under 1700-talet de huvudsakliga näringarna som under slutet av seklet upplevde en kraftig expansion.
Vid slutet av 1700-talet, då den medicinska vetenskapen hade upptäckt sambandet mellan hälsa och hygien, sol och bad, utvecklades kurortskulturen. I Strömstad började den hälsobringande Lejonkällan systematiskt nyttjas och kring den byggdes på initiativ av provinsialläkaren och med. dr Johan Jacob Leyonmarck en brunnsinrättning och så småningom även badhus. Den ökade tillströmningen av badgäster till orten gjorde att ytterligare kall- och varmbadhus uppfördes 1830-50 i Strömstad. Under denna period, med hårdnande konkurrens mellan havskurorterna, arbetade man på att försköna kur- ortsmiljön. Ett flertal anläggningar som satte sin prägel på staden tillkom, t ex societetshus, stadspark och flera alléer. Staden fick också under 1850-talet förbättrade kommunikationer genom den reguljära ångbåtstrafiken. Bostadsstandarden var vid denna tiden låg med dåliga hygieniska förhållanden på gator och öppna platser.
Arbetet med att förändra den föråldrade kurorten till en modern badort som stod sig i konkurrens med t ex Lysekil och Marstrand, påskyndades hastigt genom de stora bränder, som inträffade under slutet av 1800-talet. Vid bränderna förstördes nästan all äldre bebyggelse.
Den nya bebyggelsen efter bränderna uppfördes efter en stadsplan från 1881. Visionen bakom denna plan var, att utifrån landets första nationella byggnadsstadga från 1874, bygga en ny stad med miljöer fyllda av omsorg om människans fysiska hälsa och själsliga harmoni. Ljus, luft, vida perspektiv och grönska var bärande idéer i förnyelsen av staden. Uppbyggnaden av kvarter och gatunät, som redovi- sades i 1881 års plan präglar i stor utsträckning den bebyggelse som finns än idag.
Övriga näringar i Strömstad under badortsperioden var båtbyggeri, ansjovisfabriker, guanofabrik och bryggeriverksamhet. Fisket utvecklades under 1900-talets första decennier. Under mellankrigstiden skedde en specialisering på räkfiske. Hamnen fick stor betydelse för utskeppning av sten från bygden.
Kommunikationerna förbättrades ytterligare när Strömstad nåddes av järnvägen 1903.
Under åren 1900-1920 ökade den bebyggda arealen i staden avsevärt, beroende på att egnahemsrörel- sen tog fart. En ny storbrand inträffade 1920, då bebyggelsen utefter Karlsgatan brann ner.
Badortsperioden avslutades i och med andra världskriget. Först i slutet av 1990-talet dök tankarna upp att åter ge staden en kurortsprofil. Perioden 1945-1985 kännetecknades mest av småskalig industri såsom, Original Odhner/Electrolux, Jyden, Syco och Perstorp.
Under samma tid utvecklas besöksnäringen. I takt med att semesterdagarna för svenskarna utökas växer boendeanläggningarna upp längs Bohuskusten som kan erbjuda sol och salta bad. Inom de cen- trala delarna av staden skedde sedan inga stora förändringar förrän under 1950-60-talet. Då revs många av de gamla husen främst norr om Strömsån och ersattes med nya bostadshus och varuhus.
Mindre kvarter slogs samman till större och bebyggelsen fick en helt annan karaktär än söder om ån.
Nordsidan förändrades ytterligare när bakomliggande Rådhusbergen under 1970-talet bebyggdes med ett stort antal 2-vånings bostadshus.
Under de senaste decennierna har konservindustrin försvunnit och fisket inriktats mot skaldjur, ett fiske som idag bedrivs med starkt värn för den marinbiologiska mångfalden i Kosterfjordens reservat.
Strömstad har i allt högre grad blivit en utpräglad handels- och turiststad.
Folkmängd
Befolkningsutvecklingen för hela kommunen var under 1900-talets senare del svagt positiv. Under den senaste femårsperioden har befolkningen ökat och 2005-12-31 var antalet 11 527, vilket innebär en genomsnittlig ökning om 62 personer per år. Ökningen har inte varit linjär och det finns en tydlig ten- dens under tiden att tillskott av bostäder resulterar i befolkningsökning.
Det kan dessutom noteras att födelseöverskottet är negativt, 2004 var det -34 barn. Inflyttningen är emellertid så stor att antalet invånare i kommunen ändå ökar i antal. Inflyttare till Strömstad har de senaste åren till ca 50% kommit från Norge.
Enligt SCB:s befolkningsprognos bedöms kommunens folkmängden kommande 10-årsperiod öka med ca 570 personer eller ca 5%, d v s ett nettoöverskott på ca 50 personer per år.
Boende och samhällsservice
I kommunens befintliga bostadsbestånd utgörs ca 70% av permanentbostäder och 30% av fritidsbostä- der. Den upplåtelseform som dominerar bostadsbeståndet är villaboendet vilken utgör 56%.
Den höga andelen fritidsboende, eller deltidsboende, förväntas öka i och med att arbetsförhållandena i allt mindre grad är bundna till en produktionsplats.
En fortsatt gynnsam befolkningsutveckling kräver att kvalitetsfrågorna i boendet beaktas. Närhet till service och kulturutbud liksom naturupplevelser blir viktiga konkurrensfaktorer för kommunen. Till- gång på landsbygdsskolor, gymnasial utbildning och distansundervisning på högskolenivå ökar attrak- tiviteten hos Strömstads kommun som bostadsort. En fungerande och rätt dimensionerad barn- och äldreomsorg är också en viktig del i kommunens utveckling. Det måste också finnas en beredskap för att tillgodose särskilda gruppers bostadsbehov i det allmänna bostadsbeståndet. Exempel på detta är mindre, prisvärda bostäder för ungdomar samt bostäder anpassade för äldre eller funktionshindrade.
Inom området som omfattas av fördjupningsplanen är boendet koncentrerat till Strömstad och kustzo- nen samt till Skee. Övriga delar är glest bebyggda.
Skol- och barnomsorgsenheter finns i Skee och Strömstad. I stor utsträckning är barnomsorg och skola fysiskt lokaliserade till samma enheter. I Strömstad finns även kommunens gymnasieskola.
Omsorgsförvaltningen svarar för omsorg om äldre och funktionshindrade. Förvaltningen har även ansvar för kommunens hemsjukvård. Boende för äldre finns både i Skee och i Strömstad.
Näringsliv och sysselsättning Allmänt
De näringsgrenar som sysselsätter flest människor i Strömstad är handel samt vård och omsorg.
Utvecklingen från ett ensidigt beroende av ett fåtal stora företag till en mer diversifierad och småföre- tagsinriktad tillverkningsindustri har varit påtaglig. Strömstads kommun har genom medverkan i EU- projekt kunnat etablera ett brett partnerskap för utveckling av det lokala näringslivet.
Kommunen är väl medveten om att en långsiktigt hållbar utveckling av näringslivet också måste om- fatta satsningar på andra näringsgrenar än de idag dominerande. En kraftfull markering av detta är t ex att kommunen 2003 förköpte industrimark väster om Skee. En annan sådan är att det i Tångenområdet avsatts tomtmark för utbyggnad av ett kunskaps- och kompetenscentrum där bl a Strömstad Gymnasi- um, Lärcentrum, biblioteken och Tjärnö Marinbiologiska forskningsstation ges möjligheter att sam- verka.
Kommunen har i ”Näringslivsstrategier för Strömstads kommun” (antagen av Kf 2006-02-16) lagt fast klara inriktningsmål och strategier för de mest betydelsefulla näringarna i kommunen. Dessa strategier anger såväl övergripande visioner som konkreta planer och åtgärder. Det senare ställer krav på att dokumenten hålls levande och uppdateras.
Kommunens inriktningsmålen sammanfattas enligt följande:
Att i ett långsiktigt hållbart perspektiv och i samspel med marknadens aktörer utveckla och stärka:
• ett samhälle som är bra för både kommuninvånaren och besökaren.
• en mångsidig arbetsmarknad
• sambanden mellan skola och näringsliv.
• infrastrukturen.
• service och gott värdskap.
• näringen i hela den geografiska kommunen Detta ska ske genom att
• i kommunens egna planarbeten skapa förutsättningar för ovannämnda mål.
• tillgodose behovet av bostäder och barnomsorg.
• ha en kompetensutveckling som försörjer näringslivet med arbetskraft.
• ha en aktiv dialog med näringslivets aktörer.
• tillsammans med näringslivet stödja och utveckla nätverk.
• ha en aktiv omvärldsbevakning.
• ha samverkan på såväl lokal, regional, nationell och internationell1 EU-nivå.
• verka för kvalité och mångfald.
• ha en hög kvalité i bemötande och handläggning.
• genom deltagande i EU-projekt stimulera till utveckling inom området.
Handel och besöksnäring
Handel och besöksnäring är näringsgrenar som av tradition har en stark ställning i Strömstads kom- mun. Gränshandeln mot Norge har under 1990-talet ökat kraftigt. Handeln i Strömstad centrum och längs Oslovägen är välbesökta handelsområden som kompletteras av Nordby och Svinesund. Norska intressenter har även gjort betydande investeringar i både mark och anläggningar i kommunen.
Handelsstrukturen är i mycket hög grad beroende av det norska kundunderlaget, som med sin efterfrå- gan styr utbudet. Att tillströmningen av norska kunder är stor, illustreras av att omsättningen inom dagligvaruhandeln i Strömstad har en försörjningsandel på 1200%. Detta är helt unikt och skulle mot-
stora dagligvarubutiker och ett stort antal butiker i skilda branscher. I samband med utbyggnaden av Nordby köpcenter 2004 vidgades varusortimentet till att även omfatta sällanköpsvaror. I de planer som presenterats för kommunen är denna tendens nu tydlig.
Det stora beroendet av gränshandel, som också är länkad till besöksnäringen, innebär givetvis både sårbarhet (bl a valutaförändringar, olikheter i våra länders skattesystem och i alkoholprispolitiken) och vissa samhällskostnader.
Kommunens strategi för att utveckla handeln och besöksnäringen innebär bl a att:
• i planer (t ex översiktsplan och detaljplaner) skapa förutsättningar för ovannämnda mål.
• aktivt inom den kommunala organisationen och tillsammans med övriga aktörer skapa en hög servicekultur och gott värdskap.
• medvetet investera i projekt och processer. Att tillsammans med marknadens aktörer ha god kän- nedom och känsla för besöks- och handelsnäringen och förutse marknadens förändringar i avsikt att ha en ledande och pådrivande roll för utvecklingen.
• utveckla förutsättningarna for hotell- och konferensstaden Strömstad.
• huvudsakligen marknadsföra Strömstad genom att besökarna har fått en god upplevelse av vistel- sen och vill komma tillbaka eller rekommendera norra Bohuslän till andra.
• i samspel med det lokala näringslivet bedriva en informations, mottagning och "begränsad mark- nadsföringsverksamhet”
• utveckla kulturutbudet som en tillväxt- och besöksfaktor.
Handelsstaden Strömstad
Fiskenäringen präglar ännu Strömstad om än inte med samma tydlighet som under gångna decennier
Fiske och areella näringar
Kommunens strategier för att utveckla fisket och den areella näringen är att:
• delta i och stödja lokalt förvaltningsskap, exempelvis Koster-Väderöfjordssamarbetet.
• samverka med Tjärnö marinbiologiska laboratorium, TMBL.
• delta i nätverket Fiskekommunerna.
• utveckla stöd till entreprenörskap inom fisket och vattenbruk.
• utveckla företagsidéer inom areella näringarna
• stimulera näringslivet till att utveckla alternativ energiproduktion.
• stödja initiativ som syftar till ökat förädlingsvärde inom skog och trä.
• identifiera bevarandevärda kultur- och naturmiljöer.
• stimulera lokalt producerad mat.
• stimulera lokal bränsleproduktion, exempelvis genom lokal odling och förädling producera bränsle till nar- och fjärrvärmeverk.
• stimulera utveckling av landsbygdsturism, boende och upplevelseturism
Industri och hantverk
Kommunens strategier för att utveckla industri- och hantverksnäringarna är att:
• genom planläggning och exploatering skapa förutsättningar för etableringar av verksamheter.
• ha enkla kontaktvägar och hög service till företag som har en relation till kommunen.
• ha en kompetensutveckling som försörjer näringen med arbetskraft.
• stimulera och stödja entreprenörskap och nyföretagande
• vara en intressant kommun för etableringar av nya företag och utveckling av befintliga företag.
• medverka till att nätverk och arenor för partnerskap bildas.
• Utnyttja potentialen som gränskommun - "Kommunen på rätt plats!'' Service och tjänster
Kommunens strategier för att utveckla tjänste- och servicesektorn är att:
• utveckla varumärket "Den moderna kurorten".
• marknadsföra Strömstad som etableringsort för kunskapsintensiva företag inom miljösektorn.
• genom planläggning och exploatering skapa förutsättningar för etableringar av olika verksamheter,
• ha enkla kontaktvägar och hög service till företag som har en relation till kommunen.
• ha en kompetensutveckling som försörjer näringen med arbetskraft.
• stimulera och stödja entreprenörskap och nyföretagande.
• vara en intressant kommun för etableringar av nya företag och utveckling av befintliga företag.
• medverka till att nätverk och arenor för partnerskap bildas.
• utnyttja potentialen som gränskommun - "Kommunen på rätt plats!"
• utveckla förutsättningarna för konferensstaden Strömstad.
• begreppet Ecovalley inom området Ekoparken - Strömstad innebär att företag med miljöteknik
