reptiler vid Strömstad camping

(1)

Inventering av naturvärden och

reptiler vid Strömstad camping

Strömstad kommun

Underlag för utbyggnad

På uppdrag av Strömstad Camping 2016-05-18

(2)

Uppdragstagare Naturcentrum AB

Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund petter.bohman@naturcentrum.se Tel. 0730-27 39 62

Fältarbete och rapport: Petter Bohman, Naturcentrum AB Granskning: Johan Ahlén, Naturcentrum AB

Uppdragsgivare Strömstad Camping Kartmaterial Naturcentrum AB

Underlagsfoto: ”Copyright Lantmäteriet 2004-11-09. Ur Din Karta och SverigeBilden^TM” Foton

Petter Bohman, Naturcentrum AB

(3)

Innehåll

INNEHÅLL ... 3

UPPDRAG ... 4

INVENTERINGSOMRÅDE ... 4

GENOMGÅNG AV UNDERLAGSMATERIAL ... 5

TIDIGARE INVENTERINGAR OCH KÄNDA NATURVÄRDEN ... 5

ARTDATABANKEN ... 5

NATURVÄRDESINVENTERING ... 6

METOD OCH RESULTAT ... 6

VÄRDEELEMENT ... 15

FÖRDJUPAD ARTINVENTERING AV REPTILER ... 15

METOD ... 15

RESULTAT ... 16

DISKUSSION ... 16

REFERENSER ... 18

(4)

Uppdrag

Naturcentrum AB har på uppdrag av Strömstad Camping genomfört en naturvärdesin- ventering inom ett knappt 9 hektar stort område runt campingen. Inventeringen har utförts enligt svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014), detalje- ringsnivå detalj med tilläggen naturvärdesklass 4, värdeelement samt fördjupad artinventering av sandödla och hasselsnok. Sandödle- och hasselsnoksinventeringen samt inventeringen av värdeelement kommer att genomföras i april-maj 2016. Dessa inventeringar kommer att presenteras i en uppdaterad version av denna rapport i maj 2016.

Inventeringsområde

Inventeringsområdet, som framgår av karta 1, utgörs till största delen av öppna till halv- öppna hällmarker. Eftersom det inte pågår någon hävd i området sker en långsam men kontinuerlig igenväxning av främst ljung, tall och björk i de öppna ytorna. De ytor som redan idag används som campingplatser utgörs av anlagda gräsmattor, grusplaner eller asfalterad mark. I princip hela området är starkt kuperat med flera branta stup och lodytor. Men i den västra delen av inventeringsområdet finns en hög hällmarksplatå där ter- rängen är lite mindre dramatisk.

Karta 1. Det nio hektar stora inventeringsområdet omfattar campingen och närliggande naturområden.

(5)

Genomgång av underlagsmaterial

Tidigare inventeringar och kända naturvärden

Inför fältbesöket, den 30:e november 2015, gjordes en genomgång av tidigare genom- förda inventeringar i området för att se om det fanns några naturvärden registrerade sedan tidigare. Sökningar genomfördes i Naturvårdsverkets digitala kartverktyg Skyddad natur (www.skyddadnatur.se), i Länsstyrelsens digitaliserade inventeringar av lövskog, våtmarker, ängs- och betesmarker och skyddsvärda träd

(http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/) samt Skogsstyrelsens digitala register över skogliga naturvärden Skogens Pärlor (http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor).

I kartverktyget Skyddad natur framgår det att inventeringsområdet ligger inom riksin- tressen för Friluftsliv (objekt 261 Norra Bohusläns kust), inom riksintresse för Rörligt friluftsliv (objekt 1 Norra Bohuslän) och inom riksintresset Obruten kust (objekt 3 Kustområdet och skärgården i Bohuslän).

Förutom de ovan nämnda riksintressena fanns det inga registrerade naturvärden inom inventeringsområdet, varken skogliga, kulturlandskapsmässiga eller vattenanknutna.

ArtDatabanken

Utdrag från ArtDatabankens observationsdatabas över rödlistade arter och sökning i fynddatabasen Artportalen.se har gjorts. Sökningen omfattade förutom hela invente- ringsområdet även de intilliggande markerna och inkluderade åren 1950 till och med 2015. Endast en registrering av en rödlistad art fanns med i dessa databaser. Fyndet gäl- ler en observation av fjärilen större borstspinnare Setina irrorella, klassad som nära hotad (NT) i den senaste rödlistan (ArtDatabanken 2015). Fyndet gjordes 1960 och fyndplat- sen är endast angiven som ”Strömstad” med en positionsnoggrannhet på +/- 5000 meter. Detta innebär att fyndet inte ens behöver ha gjorts inom inventeringsområdet.

(6)

Naturvärdesinventering

Metod och resultat

Naturvärdesinventeringen genomfördes enligt svensk standard för naturvärdesinvente- ring (SS 199000:2014). Detaljeringsnivån var detalj, vilket innebär att de minsta karte- rade och naturvärdesbedömda ytorna uppgår till 10 kvadratmeter och minsta linjeobjekt har en längd av 10 meter och en bredd av 0,5 meter. Tillägget naturvärdesklass 4 till- lämpades, vilket innebär att förutom de tre obligatoriska naturvärdesklasserna (högsta naturvärde, högt naturvärde och påtagligt naturvärde) avgränsades och beskrevs även objekt med vissa naturvärden – naturvärdesklass 4.

Fältinventeringen gjordes av Petter Bohman under en dag den 30:e november 2015.

Arbetet gick till så att inventeraren gick igenom hela inventeringsområdet och dess närmaste omgivningar. Ytor som hade naturvärden avgränsades (på flygfotokarta), foto- graferades och beskrevs. Naturvårdsarter eftersöktes både i och utanför de avgränsade naturvärdesobjekten.

Naturvärdesbedömningen av respektive naturvärdesobjekt baseras på både biotopvärde (det vill säga vilka kvaliteter, strukturer, ekologiska funktioner som förekommer eller om biotopen i sig är sällsynt) och artvärde (vilka och hur många naturvårdsarter som före- kommer). Väderförhållandena var goda vid inventeringstillfället (barmark, uppehåll och endast svag vind) vilket gjorde att naturvärdesbedömningarna kunde genomföras på ett tillfredställande sätt. Det sena inventeringsdatumet medförde dock att vissa artgrupper (t.ex. insekter och kärlväxter) endast kunde undersökas översiktligt.

Totalt avgränsades 7 objekt med naturvärden varav 4 hade visst naturvärde (naturvär- desklass 4), 2 påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) och 1 hade högt naturvärde (na- turvärdesklass 2).

Elva naturvårdsarter hittades vid inventeringen, se tabell 1. Med naturvårdsarter menas arter som är rödlistade (Artdatabanken 2015), signalarter enligt Skogsstyrelsen (Nitare 2000), skyddade enligt artskyddsförordningen (fridlysta eller upptagna i EU:s art och habitat direktiv) eller regionalt naturvårdsintressanta.

Tabell 1. Sammanställning av naturvårdsarter observerades i inventeringsområdet

Art Kategori Kommentar

ädelkronlav Gyalecta carneola VU, signalart Växter på en senvuxen ek i objekt 1.

papillav Pycnothelia papillaria övrig Spritt i hela objekt 5.

klippfrullania Frullania tamarisci signalart På klippväggen i objekt 4.

späd frullania Frullania fragilefolia övrig På flera senvuxna aspar i objekt 1 och på klipp- väggen i objekt 4.

vågig sidenmossa Plagiothecium undula-

tum signalart Växer på marken och på block i objekt 3.

västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus signalart Växer på marken och på block i objekt 3 och på klippväggen i objekt 4.

stor revmossa Bazzania trilobata signalart Växer på marken och på block i objekt 3.

fällmossa Antitrichia curtipendula signalart På enstaka senvuxna träd i objekt 1.

lopplummer Huperzia selago fridlyst Plantor hittades på fyra platser i inventerings- området och fyra platser strax utanför.

blanksvart trämyra Lasius fuliginosus signalart Ett bo finns i naturvärdesobjekt 1

huggorm Vipera berus fridlyst En övervintringsplats finns i naturvärdesobjekt 1. Se även eget stycke i slutet av rapporten.

(7)

Karta 2. Inventeringsområdet (röd linje) vid Strömstads Camping. Färgade polygoner markerar de olika naturvärdesobjekten. Fyllda punkter markerar förekomster och observationer av de fridlysta arterna lopplummer och huggorm. Observera att kartan är vriden så att norr är åt vänster.

(8)

Beskrivning av naturvärdesobjekt

1. Sydvänd rasbrant/blockhav

Naturvärdesklass: Högt naturvärde – naturvärdsklass 2.

Dominerande naturtyp: Berg och sten

Biotoper: Rasbrant/blockhav, asp- och hasselbestånd Natura 2000-naturtyp:

Beskrivning: Objektet utgörs av ett blockhav i en sydvänd slutning. Blocken är upp till 50- 70 cm i diameter, med några enstaka större bumlingar. Några få och mycket senvuxna aspar, tallar, hasslar, enar och någon enstaka ek växer här. Enstaka gamla och mycket solexponerade lågor (liggande döda träd) finns i objektet. Miljön är varm, so- lig och mycket torr. Stenskravlet tillsammans med det gynnsamma mikroklimatet gör att objektet är mycket lämpligt för hasselsnok och andra kräldjur.

Biotopkvalitéer: Senvuxna lövträd, varmt mikroklimat och stenskravel med många hålig- heter.

Naturvårdsarter: ädelkronlav Gyalecta carneola (VU), (S), fällmossa Antitrichia curtipendula (S), spädfrullania Frullania fragilefolia, huggorm Vipera berus (fridlyst) 5 individer, blanksvart trämyra Lasius fuliginosus (S), ett bo.

Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde och högt artvärde.

Objekt 1 domineras av ett kargt och solexponerat blockhav i en sydvänd slutning.

(9)

2. Sydvänd rasbrant/blockhav

Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde – naturvärdesklass 3.

Dominerande naturtyp: Berg och sten.

Biotoper: Rasbrant/blockhav med glest hasselbestånd Natura 2000-naturtyp:

Beskrivning: Objekt 2 liknar i mångt och mycket objekt 1 men är mer skuggigt på grund av att omgivande träd är högre och står tätare. Skuggningen har medfört att sten- blocken är bevuxna med mossor (t.ex. olika björn- ragg- och kvastmossor). Även träd- och buskskiktet i själva blockhavet är tätare än i objekt 1. Hassel och en är de dominerande arterna i buskskiktet. Skuggningen från omgivande träd gör att

mikroklimatet är svalare, fuktigare och mindre solexponerat än i objekt 1. Detta med- för i sin tur att objektet är något mindre lämpligt för kräldjur än objekt 1.

Biotopkvalitéer: Senvuxna lövträd och stenskravel med många hålrum.

Naturvårdsarter: -

Utslagsgivande värdeaspekter: Visst biotopvärde och visst artvärde.

Stenarna och blocken i objekt 2 är bevuxna med tjocka mossmattor till följd av den skugga som de omgivande träden ger.

(10)

3. Nordvänd brant med tallskog

Naturvärdesklass: Visst naturvärde – naturvärdesklass 4.

Dominerande naturtyp: Skog och träd.

Biotoper: Ungt tallbestånd i en bergsbrant Natura 2000-naturtyp:

Beskrivning: Objektet utgörs av en nordvänd bergsbrant mellan campingen och Udde- vallavägen. I branten växer ett ungt tallbestånd, de flesta träden är ca 50-60 år gamla.

I objektet finns det gott om större och mindre lodytor och stenblock. Det fuktiga och nordvända läget har skapat en gynnsam miljö för en rad mossor.

Biotopkvalitéer: Nordvända lodytor och block

Naturvårdsarter: vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum (S), västlig hakmossa Rhytidiadel- phus loreus (S), stor revmossa Bazzania trilobata (S)

Utslagsgivande värdeaspekter: Obetydligt biotopvärde och visst artvärde.

Tallskogen i objekt 3 är relativt ung och klen. Objektets naturvärde är knutet till de lodytor och stora stenblock som finns i branten.

(11)

4. Nordvänd klippvägg

Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde – naturvärdesklass 3.

Biotoper: Klippvägg Natura 2000-naturtyp:

Beskrivning: Mitt i inventeringsområdet ligger detta långsmala objekt som utgörs av en hög klippvägg. Stupet är cirka 50 meter långt och ett 10-tal meter högt. Det nord- vända läget och utsipprande vatten skapar ett skuggigt och fuktigt mikroklimat. Att inga träd står direkt intill klippväggen gör att den är ljus och exponerad. Dessa fak- torer skapar tillsammans gynnsamma förhållanden för en lång rad krävande mossor och lavar.

Biotopkvalitéer: Skuggiga och fuktiga lodytor. Sippervatten.

Naturvårdsarter: klippfrullania Frullania tamarisci (S), späd frullania Frullania fragilefolia, väst- lig hakmossa Rhytidiadelphus loreus (S).

Utslagsgivande värdeaspekter: Visst biotopvärde och visst artvärde.

Mitt i inventeringsområdet ligger denna cirka 50 meter långa klippvägg. Tack vare väggens nordvända läge, framsipprande vatten och öppenhet hyser den gynnsamma livsbetingelser för flera mossor och lavar.

(12)

5. Öppna hällmarker

Biotoper: Hällmarker Natura 2000-naturtyp:

Beskrivning: Detta objekt utgörs av den västra hällmarksplatån. Hällmarken är fortfarande relativt öppen och igenväxningen går sannolikt ganska långsamt. Längsmed sprickor och i svackor har meterhöga tallar, björkar, rönnar och enar brett ut sig. Ljungen är bitvis både tät och högvuxen. Fältskiktet domineras av lavar så som tuschlav, påskris- lavar, renlavar och flera arter skorplavar.

Biotopkvalitéer: Öppna hällmarker.

Naturvårdsarter: lopplummer Huperzia selago (fridlyst) tre bestånd, papillav Pycnothelia papil- laria, huggorm Vipera berus (fridlyst) 1 individ.

Utslagsgivande värdeaspekter: Visst biotopvärde och obetydligt artvärde.

Den västra av hällmarksplatåerna är störst. Här finns flera stora och öppna partier med nakna hällar.

(13)

Den fridlysta växten lopplummer Huperzia selago hittades spritt i objekt 5 och 7 (dock i den delen som ligger utanför inventeringsområdet) samt ett exemplar strax söder om objekt 6. Arten är relativt vanlig i Bohusläns hällmarker.

Beskrivning: Objekt 6 är det minsta av de tre hällmarksobjekten i inventeringsområdet.

Hällmarkerna är fortfarande relativt öppna och igenväxningen går sannolikt ganska långsamt. Längsmed sprickor och i svackor har meterhöga tallar, björkar, rönnar och enar brett ut sig. Ljungen är bitvis både tät och högvuxen. Fältskiktet domineras av lavar så som tuschlav, påskrislavar, renlavar och flera arter skorplavar.

Naturvårdsarter: papillav Pycnothelia papillaria

(14)

Beskrivning: Objekt 7 utgörs av den östra hällmarksplatån. Den är betydligt mindre och mer kuperad än den västra platån (objekt 5). Stora delar av hällmarkerna är fortfarande relativt öppna och igenväxningen går sannolikt ganska långsamt. Längsmed sprickor och i svackor har meterhöga tallar, björkar, rönnar och enar brett ut sig.

Ljungen är bitvis både tät och högvuxen. Fältskiktet domineras av lavar så som tuschlav, påskrislavar, renlavar och flera arter skorplavar.

Naturvårdsarter: papillav Pycnothelia papillaria, lopplummer Huperzia selago (fridlyst), kattfot Antennaria dioica.

Den östra hällmarksplatån är mindre och mer kuperad än den västra biologiskt är de snarlika.

(15)

Värdeelement

Inga värdeelement hittades utanför de avgränsade naturvärdesobjekten. I själva natur- värdesobjekten beskrivs eventuella värmeelementen i styckena beskrivning och bio- topkvalitetéer.

Fördjupad artinventering av reptiler

Metod

Hela inventeringsområdet (karta 1) har inventerats med avseende på reptiler, främst hasselsnok och sandödla, under april och maj 2016. Inventeringen har omfattat fältbe- sök under tre hela dagar sprida över våren (tabell 2).

Tabell 2. Datum, tid och väder vid eftersök av reptiler.

Datum Tid Väder

2016-04-11 10:00 – 15:00 Klart, svag vind, +10 C 2016-04-19 10:30 – 16:00 Klart, svag vind, +15 C 2016-05-10 10:30 – 15:00 Klart, svag vind, +25 C

En av de två huggormshonorna som hittades i naturvärdesobjekt 1. Observera den grumliga ögonfärgen, den är ett tydligt tecken på att ormen snart ska ömsa skinn.

(16)

Vid de två första fältbesöken fokuserades sökandet på platser som bedömdes som lämp- liga övervintringslokaler av reptiler. Eftersök gjordes både i själva inventeringsområdet och i direkt anslutande marker. I inventeringsområdet var det framför allt naturvärdes- objekt 1 och 2 som motsvarade kraven på lämpliga övervintringsplatser. Båda dessa platser utgörs av sydvända och solexponerade branter med stenig mark. I maj genom- söktes hela inventeringsområdet mycket noggrant för att upptäcka reptiler som lämnat övervintringsplatserna och sökt sig ut till lämpligare jaktmarker.

Datum och tidpunkt för fältbesöken valdes utifrån väder för att optimera chanserna att hitta reptiler. Dessa växelvarma djur behöver ha varma eller soliga dagar för att vara aktiva och därmed lättare att hitta.

Resultat

Totalt gjordes 9 observationer av sammanlagt 6 olika huggormsindivider, 2 vuxna honor och 4 vuxna hannar. Samtliga fynd gjordes i eller i direkt anslutning till den steniga, syd- vända branten i naturvärdesobjekt 1 (se karta 1). De 6 huggormarna var de enda reptiler som observerades under inventeringen. Inga hasselsnokar eller sandödlor hittades, varken i inventeringsområdet eller i dess direkta närhet.

Huggormsfynden under fältbesöken fördelade sig enligt följande:

• 11/4 – 2 vuxna honor och 3 vuxna hannar, alla i den steniga branten i naturvär- desobjekt 1.

• 19/4 – 2 vuxna honor (samma som observerades 11/4) och en vuxen hanne (en av hannarna som observerades 11/4), alla i den steniga branten naturvärdesob- jekt 1.

• 10/5 – 1 vuxen hanne (som inte observerats tidigare) som födosökte strax nord- väst om naturvärdesobjekt 1.

Diskussion

Inventeringsresultaten ger en mycket god bild av vilka reptiler som förekommer i områ- det vid Strömstad Camping och var och hur de nyttjar området.

De fem huggormar som observerades den 11/4 hade alla nyligen vaknat ur vinterdvalan och låg och solade sig. Den första tiden efter att ormar vaknat ur dvalan håller de sig oftast på eller helt nära sin övervintringsplats. Fynden visar därför att den steniga bergs- branten i naturvärdesobjekt 1 är en övervintringsplats för huggorm. Eftersom 6 olika individer sågs under inventeringen kan man anta att antalet övervintrande huggormar här bör ligga runt 10 stycken.

Ofta övervintrar flera ormarter tillsammans, men i denna studie hittades varken hasselsnok eller vanlig snok vilket tyder på att denna övervintringsplats bara används av huggorm.

Vid majbesöket observerades inga ormar på själva övervintringslokalen men en gammal hane en liten bit därifrån. Det visar att ormarna då lämnat övervintringsplatsen och sökt

(17)

sig ut i omgivande marker för att jaga. Några dagar före fältbesöket den 10/5 observerades två huggormar av campingens gäster på två olika platser mer centralt i camping- området. Även dessa fynd visar att djuren lämnat övervintringsplatsen och begett sig ut i landskapet. Det är sannolikt att dessa ormar kommit från övervintringsplatsen i natur- värdesobjekt 1. De kan naturligtvis också röra sig ormar från en okänd övervintrings- plats någonstans utanför inventeringsområdet.

Hela campingområdet är en möjlig födosöksmiljö för huggorm och till viss del även för hasselsnok. Men eftersom inga fynd av hasselsnok gjordes under inventeringen får man anta att hasselsnoken endast tillfälligt, om ens någonsin, besöker inventeringsområdet.

Hasselsnok och andra ormar kan röra sig över flera kvadratkilometer stora områden sommartid och kan därför tillfälligt dyka upp lite varstans, antingen när de jagar eller när de förflyttar sig mellan olika jaktmarker.

Inom inventeringsområdet finns inga platser som är lämpliga för sandödla. Arten påträf- fas oftast i sandiga, solbelysta slänter och sluttningar. Den typen av habitat saknas inom inventeringsområdet. Därför bedömer jag att arten inte finns inom campingområdet eller dess närmaste omgivningar. Någon kilometer från campingen förekommer dock rika förekomster av sandödla.

(18)

Referenser

ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.

Länsstyrelsen i Västra Götaland. (http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/), 2015-11-28.

Naturvårdsverket. Skyddad natur (www.skyddadnatur.se), 2015-11-28.

Nitare, J. 2000. Signalarter – indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Skogsstyrelsen, Skogens Pärlor. (http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor), 2015-11-28.