Utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 vid Linköpings universitet Inledning

(1)

2018-02-27 Dnr LiU-2018-00698

Utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 vid Linköpings universitet

Inledning

Ämneslärarutbildningen vid Linköpings universitet är en akademisk professionsutbildning och är anpassad till de övergripande målen för utbildning inom högskolan, fastställda i Högskolelagen.

Utbildningens syfte är att den studerande genom teoretiska och erfarenhetsbaserade studier skall tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att uppfylla examensordningens mål för ämneslärarexamen. För att uppnå detta syfte tar utbildningen sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet. Givet detta kommer utbildningsplanen kontinuerligt att revideras.

Ämneslärarexamen består av två inriktningar: en mot grundskolans årskurs 7-9 omfattande 270 högskolepoäng och en mot gymnasieskolan omfattande 300 eller, beroende på ämneskombination, 330 högskolepoäng. Examen avläggs på avancerad nivå.

Mål

Ämneslärarutbildningens mål enligt högskoleförordningen EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

Ämneslärarexamen

Omfattning

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 240 eller, när så krävs, 270 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 165 högskolepoäng i två undervisningsämnen eller 195 högskolepoäng i tre undervisningsämnen. Examen ska dock omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen när två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen. Examen får vidare omfatta ämnes- och

ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet bild eller musik ingår i utbildningen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15

högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng om examen omfattar tre undervisningsämnen och minst 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När svenska,

samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

(2)

2018-02-27 Dnr LiU-2018-00698 Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad

verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska,

samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

- skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,

- läroplansteori och didaktik,

- vetenskapsteori och forskningsmetodik, - utveckling, lärande och specialpedagogik,

- sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - bedömning och betygssättning, och

- utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten

- visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten

- visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också

- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,

- visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

- visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,

- visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

(3)

2018-02-27 Dnr LiU-2018-00698 - visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och

- visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

- visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,

- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, - visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,

- visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser,

- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,

- visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,

- visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,

- visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,

- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och

- visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.

(4)

2018-02-27 Dnr LiU-2018-00698 Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar.

Innehåll

Ämneslärarutbildningen vid Linköpings universitet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 består av följande utbildningsområden:

• Utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng samt 1.5 hp integrerad verksamhetsförlagd utbildning

• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 90 hp inklusive 7.5 hp integrerad verksamhetsförlagd utbildning och självständigt arbete/examensarbete om 30 hp inom ett ämne (för svenska respektive samhällskunskap krävs 90 högskolepoäng i ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen)

• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 60 hp inklusive 7.5 hp integrerad verksamhetsförlagd utbildning inom ett andra ämne

För examen med två ämnen (240 hp) gäller även

• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier om ytterligare 15 hp i ingångsämnet eller i ämne 2

• Avslutande ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning om 13,5 hp

För examen med två ämnen (svenska och samhällskunskap i kombination) gäller även

• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier om ytterligare 15 hp samt 7,5 hp integrerad verksamhetsförlagd utbildning inom det ämne som den studerande väljer att skriva examensarbete inom

• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier om ytterligare 30 hp inom det ämne som den studerande väljer att inte skriva examensarbete inom

• Avslutande ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning om 6 hp För examen med tre ämnen (270 hp) gäller även

• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 45 hp samt 7,5 hp integrerad verksamhetsförlagd utbildning inom ett tredje ämne

• Avslutande ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning om 6 hp

I ämneslärarexamens båda inriktningar (7-9 och Gy) återfinns den utbildningsvetenskapliga kärnans innehåll i separata kurser. Dessa kurser har dock en tydlig relation till ämnes-, ämnesdidaktiska samt verksamhetsförlagda moment i ämnesstudierna. Didaktiska färdigheter och förhållningssätt samt vetenskapliga färdigheter och förhållningssätt utgör programövergripande progressionsstråk, vilka genomsyrar kursinnehåll och examination i samtliga delar av utbildningen. Utbildningen uppmärksammar och ger stöd för, kritisk reflektion kring, lärandets och undervisningens genus-, klass- och etnicitetsdimensioner. Den verksamhetsförlagda utbildningen ingår som integrerade moment i ämnesstudierna, studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan samt som en längre fristående del i slutet av utbildningen. Ingående kurser är relevanta för ämneslärarens verksamhet och svarar mot högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen.

Ämneskombinationer för Ämneslärarprogrammet styrs dels av förordning SFS 2017:893 och dels av lokala förutsättningar och beslut. Bilaga 1 visar vilka ämneskombinationer som är möjliga vid Linköpings universitet.

Kurserna inom Ämneslärarprogrammet är indelade i grund- och avancerad nivå där grundnivån också delas upp i grundläggande nivå (G1), fortsättningsnivå (G2) och fördjupningsnivå (G3). Programmets övergripande

progression uppnås genom att utbildningens studiegångar går från kurser på G1-nivå under första årskursen till

(5)

2018-02-27 Dnr LiU-2018-00698 kurser på avancerad nivå (Av-nivå) under sista året. En grafisk modell över ämneslärarutbildningens

studiegångar finns att se i bilaga 2. För progressionsdokument se bilaga 3.

Profiler

Global profil

Den globala profilen utgörs av moment som ger mer erfarenhet och kunskap om internationella/globala frågor än vad som obligatoriskt ingår i programmet. Momenten är var för sig valbara för samtliga studenter på programmet men studenter som vill följa den globala profilen måste som minst ha gjort ett antal moment enligt kriterier nedan.

Uppfyllandet av profilens villkor avgörs av programansvarig efter ansökan från student. En genomgången profil resulterar i ett omnämnande i examensbeviset samt ett intyg där mer detaljerat innehåll framgår.

Följande kriterier krävs för att ta ämneslärarexamen med global profil:

• Utlandstermin bestående av kurser med relevans för examen med motsvarande minst 22,5 hp

• Genomförd kurs om 2 hp som introducerar och följer upp studier eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands (kursen läsas som fristående kurs och kan ej ingå i examen)

Samt ett av följande två alternativ:

• Minst 5 veckors VFU utomlands (utöver det som eventuellt ingår i utlandstermin ovan) eller

• Avslutande examensarbete vars empiri samlats in utomlands eller vars huvudsakliga frågeställning behandlar mångkulturalitet, globalisering, mänskliga rättigheter eller de globala målen om hållbar utveckling (SDG:s).

Undervisnings- och arbetsformer

Under utbildningen gång varieras undervisnings- och arbetsformerna. Detta för att det är viktigt att studenten som blivande lärare ska få möta så många undervisnings- och arbetsformer som möjligt.

Självständigt arbete

Examensarbetet ger den studerande möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier samt verksamhetsförlagda studier. Ett viktigt mål med arbetet är att ge den studerande goda förutsättningar att utveckla ett vetenskapligt

förhållningssätt till skolan som social och pedagogiska miljö, samt ge redskap för fortlöpande uppföljning och analys av den egna verksamheten.

För ämneslärarexamen, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (240 högskolepoäng respektive 270 högskolepoäng), skall den studerande inom ramen för de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ha fullgjort självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng. Studerande inom inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 genomför examensarbetet inom det ämne i studiegången som omfattar 90 högskolepoäng.

Examensarbetet har en ämnesdidaktisk inriktning och genomförs i två separerade men innehållsmässigt relaterade arbeten. Det första arbetet (15 hp) genomförs på grundnivå och är inriktat på sammanställning och analys av tidigare forskning (forskningskonsumtion) medan det andra arbetet (15 hp) genomförs på avancerad nivå och handlar om insamling, bearbetning och analys ett empiriskt material (forskningsproduktion). Genom att de båda arbetena har olika karaktär får den studerande möjlighet att bredda sitt vetenskapliga kunnande. Det konsumtionsinriktade arbetet markerar vikten av att kunna förhålla sig till för läraryrket relevant forskning, medan det produktionsinriktade arbetet ger inblick i de vetenskapliga processer som formar kunskap.

Under termin 4 skall den studerande som läser med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 välja vilket ämne som hon/han avser att fördjupa till 90 hp-nivån och därmed vilket ämne som hon/han skall skriva de två

(6)

2018-02-27 Dnr LiU-2018-00698 examensarbetena inom. Det första examensarbetet (forskningskonsumtion) skrivs under utbildningens sjätte termin och det andra examensarbetet (forskningsproduktion) skrivs under utbildningens sista termin.

Examenskrav

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng (för examen med två ämnen) och om 270 högskolepoäng (för examen med tre ämnen eller för examen med tvåämneskombinationen svenska och samhällskunskap).

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan,

utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 165 högskolepoäng i två undervisningsämnen eller 195 högskolepoäng i tre undervisningsämnen. Examen ska dock omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen när två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen. Examen får vidare omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet bild eller musik ingår i utbildningen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng om examen omfattar tre

undervisningsämnen och minst 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Särskild information

Ingångar med behörighetsvillkor

Ämneslärare 7-9, ingång Biologi, 270 hp, studieort Linköping

• Områdesbehörighet 6c: En B, Sh A + Bi B, Ke A, Ma C eller

• Områdesbehörighet A6c + Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Biologi 2, Kemi 1, Matematik 3b/3c

Ämneslärare 7-9, ingång Engelska, 270 hp, studieort Linköping

• Områdesbehörighet 6c: En B, Sh A eller

• Områdesbehörighet A6c + Samhällskunskap 1b/1a1+1a2

Ämneslärare 7-9, ingång Historia, 270 hp, studieort Linköping

• Områdesbehörighet 6c: En B, Sh A + Hi A eller

• Områdesbehörighet A6c + Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Historia 1b/1a1 + 1a2

Ämneslärare 7-9, ingång Matematik, 270 hp, studieort Linköping

• Områdesbehörighet 6c: En B, Sh A + Ma D eller

• Områdesbehörighet A6c + Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4

(7)

2018-02-27 Dnr LiU-2018-00698

Ämneslärare 7-9, ingång Samhällskunskap, 270 hp, studieort Linköping

• Områdesbehörighet 6c: En B, Sh B eller

• Områdesbehörighet A6c + Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 2

Ämneslärare 7-9, ingång Svenska, 270 hp, studieort Linköping

Ämneslärare 7-9, ingång Textilslöjd, 270 hp, studieort Linköping

Ämneslärare 7-9, ingång Trä- och metallslöjd, 270 hp, studieort Linköping

Examination och betyg

Den studerande examineras utifrån de lärandemål som återfinns i respektive kursplan och de bedömningskriterier som är uppsatta för respektive examination. Examinationen inriktas så att den särskilt beaktar kraven på

integrerade kunskaper och utbildningens mål gällande yrkeskunnande/yrkesutövning.

Inom utbildningen förekommer följande examinationsformer: muntlig, skriftlig, gestaltande eller visuell redovisning, redovisning av essä, laboration, praktiskt arbete/produkt, projekt, rapport, eller uppsats med eller utan seminariebehandling, skriftlig tentamen i form av hemtentamen eller salstentamen, samt uppvisande av tillämpade sociala och didaktiska lärarförmågor. Formerna för examination anges i respektive kursplan.

Den studerandes tillämpade kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt i verksamhetsförlagd utbildning examineras genom uppvisande av tillämpade sociala och/eller didaktiska lärarförmågor.

Examinationen sker genom systematiserad och dokumenterad observation i slutet av varje VFU-period.

Handledaren (den lokala lärarutbildaren) prövar och dokumenterar den studerandes förmåga och förhållningssätt och överlämnar därefter underlag till examinator som examinerar den studerande. Examinationen av de

tillämpade sociala lärarförmågorna; kommunikativ förmåga, samarbetsförmåga och ledarskapsförmåga liksom de tillämpade didaktiska lärarförmågorna; planering, genomförande och uppföljning av undervisning,

utvärdering och utveckling samt bedömning, begränsas till tre tillfällen, vilket framgår av respektive kursplan.

Vid all examination är examinator skyldig att övertyga sig om den studerandes individuella prestation och om prövningsobjektets äkthet, dvs att det är den studerande ifråga som har genomfört examinationen. Inom ämneslärarutbildningen används en tregradig betygsskala (Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd) om inte kursen eller momentets karaktär särskilt motiverar en tvågradig skala. Betygsskala framgår av kursplanen.

(8)

2018-02-27 Dnr LiU-2018-00698

Val

Den studerande antas till ett ingångsämne och gör därefter val inom utbildningen. Val av ämne 2 görs under termin 1 (med möjlighet att ändra valet under termin 2). Val av vilket ämne som den studerande ska skriva sina examensarbeten inom sker under termin 4.

För studerande antagna till inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 sker ett preliminärt val av om den studerande vill ta examen med två eller tre ämnen under termin 1, samt i förekommande fall val av ämne 3. Om den studerande väljer att ta examen med två ämnen görs även det preliminära valet av vilket av de båda ämnena som ska fördjupas till 75 hp-nivån. Den studerande gör därefter det ordinarie valet under termin 4.

Den studerande har endast platsgaranti om valet av ämne/-n sker inom den annonserade valperioden. Den studerande som inte gör valet i tid får ansöka om plats på kurs och ansökan beviljas i mån av plats.

Förkunskapskrav

Förkunskapskrav regleras inom respektive kursplan.

Handlingsplan

Den studerandes utveckling under studietiden skall följas fortlöpande i syfte att hjälpa den som får problem i utbildningen. Vid behov har den studerande rätt att få en handlingsplan upprättad. Initiativ ska tas så tidigt som möjligt under utbildningen. Initiativtagare kan vara t.ex. studenten själv, undervisande lärare eller

fältmentor/handledare via ansvarig utbildningsledare. Handlingsplanen upprättas av programansvarig utbildningsledare i samråd med studievägledare och med studenten själv. I arbetet med handlingsplanen får studenten möjlighet att bearbeta och vid behov konfronteras med problem som uppkommit under studietiden.

Handlingsplanen ska ge hjälp för studenten att strukturera studierna och eventuellt kartlägga behov av annat stöd. I handlingsplanen ska finnas en tidsplan för genomförandet. Målet är att hjälpa studenten tillbaka till utbildningen. En uppföljning sker efter handlingsplanens genomförande.

Avrådan

Vid tveksamhet om den studerandes möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen eller dennes lämplighet att utöva läraryrket ska ansvarig utbildningsledare ta initiativ till ett avrådanssamtal. I särskilda fall kan ansvarig utbildningsledare besluta att kalla till avrådanssamtal utan att en handlingsplan upprättats. Om den studerande så önskar kan också en studeranderepresentant eller studievägledare delta i avrådanssamtalet.

Ansvarig utbildningsledare ska informera den berörda studenten om denna möjlighet. I samband med avrådan skall den studerande erbjudas samtal med studievägledare.

Examensbevis

Studerande som med godkänt resultat genomgått kurser i tillräcklig omfattning inom Ämneslärarprogrammet får efter begäran examensbevis. I examensbeviset skall framgå vilka kurser den studerande har fullgjort. Dessutom redovisas titel på det examensarbete och eventuella övriga uppsatser omfattande minst 15 hp som den studerande skrivit under utbildningen.

Utbildningsplanen har fastställts 2018-02-27 av dekan Jörgen Nissen på delegation av Styrelsen för utbildningsvetenskap.

(9)

1 Bilaga 1: Ämneskombinationer år 7-9, två ämnen (förkunskapskrav inom parentes)

HISTORIA

Engelska Svenska

Svenska som andraspråk

Geografi (Ma B eller Ma 2a/2b/2c)

Religionskunskap (Hi A eller Hi 1b alt. 1a1+1a2) Samhällskunskap (Ma B+Sh B eller Ma 2a/2b/2c+Sh 2) Matematik (Ma D eller Ma 4)

Textilslöjd

Trä- och metallslöjd BIOLOGI

Engelska Svenska

Kemi (Bi A+Ke B+Ma D eller Bi 1+Ke 2+Ma 4) Teknik (Ma C+Nk B eller Ma 3b/3c+Nk 2) Matematik (Ma D eller Ma 4)

Textilslöjd

Trä- och metallslöjd

SAMHÄLLS- KUNSKAP

Engelska

Religionskunskap (Hi A eller Hi 1b alt. 1a1+1a2) Matematik (Ma D eller Ma 4)

Textilslöjd

Trä- och metallslöjd Svenska

(10)

2

ENGELSKA

Svenska

Svenska som andraspråk Franska (Steg 3 eller Fr 3) Spanska (Steg 3 eller Sp 3) Tyska (Steg 3 eller Ty 3)

Biologi (Bi B+Ke A+Ma C eller Bi 2+Ke 1+Ma 3b/3c) Kemi (Bi A+Ke B+Ma D eller Bi 1+Ke 2+Ma 4) Matematik (Ma D eller Ma 4)

Teknik (Ma C+Nk B eller Ma 3b/3c+Nk 2) Geografi (Ma B eller Ma 2a/2b/2c)

Religionskunskap (Hi A eller Hi 1b alt. 1a1+1a2) Samhällskunskap (Ma B+Sh B eller Ma 2a/2b/2c+Sh 2) Textilslöjd

Engelska

Religionskunskap (Hi A eller Hi 1b alt. 1a1+1a2) Textilslöjd

Samhällskunskap (Ma B+Sh B eller Ma 2a/2b/2c+Sh 2) SVENSKA

Bilaga 1: Ämneskombinationer år 7-9, två ämnen (förkunskapskrav inom parentes)

(11)

3

TEXTILSLÖJD

ELLER

TRÄ- OCH METALLSLÖJD

Engelska Svenska

Religionskunskap (Hi A eller Hi 1b alt. 1a1+1a2) Samhällskunskap (Ma B+Sh B eller Ma 2a/2b/2c+Sh 2) MATEMATIK

Engelska Svenska

Biologi (Bi B+Ke A+Ma C eller Bi 2+Ke 1+Ma 3b/3c) Fysik (Fy B+Ma D eller Fy 2+Ma 4)

Kemi (Bi A+Ke B+Ma D eller Bi 1+Ke 2+Ma 4) Teknik (Ma C+Nk B eller Ma 3b/3c+Nk 2) Geografi (Ma B eller Ma 2a/2b/2c)

Bilaga 1: Ämneskombinationer år 7-9, två ämnen (förkunskapskrav inom parentes)

(12)

Bilaga 1: Ämneskombinationer år 7-9, tre ämnen (förkunskapskrav inom parentes)

HISTORIA

Engelska Svenska

Religionskunskap (Hi A eller Hi 1b alt. 1a1+1a2) Samhällskunskap (Ma B+Sh B eller Ma 2a/2b/2c+Sh 2) Matematik (Ma D eller Ma 4)

Textilslöjd

Trä- och metallslöjd BIOLOGI

Engelska Svenska

Kemi (Bi A+Ke B+Ma D eller Bi 1+Ke 2+Ma 4) Teknik (Ma C+Nk B eller Ma 3b/3c+Nk 2) Matematik (Ma D eller Ma 4)

Textilslöjd

SAMHÄLLS- KUNSKAP

Engelska

Religionskunskap (Hi A eller Hi 1b alt. 1a1+1a2) Matematik (Ma D eller Ma 4)

Textilslöjd

Trä- och metallslöjd Svenska

Religionskunskap (Hi A eller Hi 1b alt. 1a1+1a2) Kemi (Bi A+Ke B+Ma D eller Bi 1+Ke 2+Ma 4) Teknik (Ma C+Nk B eller Ma 3b/3c+Nk 2) Svenska som andraspråk

(13)

ENGELSKA

Svenska

Engelska

Religionskunskap (Hi A eller Hi 1b alt. 1a1+1a2) Textilslöjd

Samhällskunskap (Ma B+Sh B eller Ma 2a/2b/2c+Sh 2)

SVENSKA

Bilaga 1: Ämneskombinationer år 7-9, tre ämnen (förkunskapskrav inom parentes)

(14)

TEXTILSLÖJD

ELLER

TRÄ- OCH METALLSLÖJD

Engelska Svenska

Religionskunskap (Hi A eller Hi 1b alt. 1a1+1a2) Samhällskunskap (Ma B+Sh B eller Ma 2a/2b/2c+Sh 2)

MATEMATIK

Engelska Svenska

Biologi (Bi B+Ke A+Ma C eller Bi 2+Ke 1+Ma 3b/3c) Fysik (Fy B+Ma D eller Fy 2+Ma 4)

Kemi (Bi A+Ke B+Ma D eller Bi 1+Ke 2+Ma 4) Teknik (Ma C+Nk B eller Ma 3b/3c+Nk 2) Geografi (Ma B eller Ma 2a/2b/2c)

Bilaga 1: Ämneskombinationer år 7-9, tre ämnen (förkunskapskrav inom parentes)

(15)

Bilaga 2: Studiegång för examen med 2 ämnen

1

(kombination med ht-ämne)

UK 1 UK2 +

1,5 hp VFU UK 3 UK 4 Ämne 1

Ex-arb 1 UK 5 UK 6

UK 8 Uk 7 Ämne 1: 15 hp/

Ämne 2: 15 hp

Ämne 1 inkl 7,5 hp VFU

Ämne 2 inkl 7,5 hp VFU Ämne 2

Ex-arb 2 VFU 13,5 hp

År 1

År 4

År 3

År 2

(16)

Bilaga 2: Studiegång för examen med 2 ämnen

2

(kombination med vt-ämne)

UK 1 UK2 +

1,5 hp VFU UK 3 UK 4 Ämne 1

Ex-arb 1 UK 5 UK 6

UK 8 Uk 7 Ämne 1: 15 hp/

Ämne 2: 15 hp

Ämne 1 inkl 7,5 hp VFU Ämne 2 inkl 7,5 hp VFU

Ämne 2

Ex-arb 2 VFU 13,5 hp

År 1

År 4

År 3

År 2

(17)

Bilaga 2: Studiegång för examen med 3 ämnen)

kombination med ht-ämne)

³

UK 1 UK2 +

1,5 hp VFU UK 3 UK 4 Ämne 1

Ex-arb 1 UK 6

UK 5 UK 7

Uk 8 Ämne 3

Ämne 1 inkl 7,5 hp VFU

Ämne 2 inkl 7,5 hp VFU Ämne 2

VFU 6 hp

År 1 År 4 År 3 År 2

Ex-arb 2

Ämne 3 inkl 7,5 hp VFU

År 5

(18)

Bilaga 2: Studiegång för examen med 3 ämnen

(kombination med vt-ämne)

⁴

UK 1 UK2 +

1,5 hp VFU UK 3 UK 4 Ämne 1

Ex-arb 1 UK 6

UK 5 UK 7

Uk 8 Ämne 3

Ämne 1 inkl 7,5 hp VFU Ämne 2 inkl 7,5 hp VFU

Ämne 2 VFU 6

hp

År 1 År 4 År 3 År 2

Ex-arb 2

Ämne 3 inkl 7,5 hp VFU

År 5

(19)

Bilaga 2: Studiegång för examen med 2 ämnen (kombination svenska och samhällskunskap)

⁵

UK 1 UK2 +

1,5 hp VFU UK 3 UK 4 Ämne 1

Ex-arb 1 UK 6

UK 5 UK 7

Uk 8

Ämne 1 eller 2

(ämnet som den studerande ej skriver ex-arb i)

Ämne 1 inkl 7,5 hp VFU Ämne 2 inkl 7,5 hp VFU

Ämne 2 VFU 6

hp

År 1 År 4 År 3 År 2

Ex-arb 2

Ämne 1 eller 2 inkl 7,5 hp VFU

År 5

(20)

Styrelsen för utbildningsvetenskap

Programplan (i utbildningen ingående kurser) för Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 240-270 hp

.

Utbildningsvetenskaplig kärna År 1 (G1-nivå):

974G01 Utbildningsvetenskaplig kärna 1, Allmändidaktik, 5 hp

974G06 Utbildningsvetenskaplig kärna 2, Utveckling och lärande, 8.5 hp 974GV6 Utbildningsvetenskaplig kärna: Verksamhetsförlagd utbildning, 1.5 hp 974G03 Utbildningsvetenskaplig kärna 3, Bedömning och betygssättning, 7.5 hp

974G04 Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund 7.5 hp

För antagna till ingång matematik gäller att 974G01 läses termin 1 och 974G06, 974GV6, 974G03 och 974G04 läses termin 3 eller termin 5 beroende på studiegång.

År 3 eller 4 (G3-nivå):

93UK57 Utbildningsvetenskaplig kärna, Sociala relationer och lärares ledarskap, 7.5 hp 93UK67 Utbildningsvetenskaplig kärna, Specialpedagogik, 7.5 hp

År 4 eller 5 (Av-nivå):

9AUK77 Utbildningsvetenskaplig kärna, Skolutveckling och utvärdering, 9 hp 9AUK87 Utbildningsvetenskaplig kärna, Vetenskapsteori och metod, 7.5 hp

Verksamhetsförlagd utbildning

Utöver den integrerade verksamhetsförlagda utbildningen läser de studerande en av nedanstående kurser.

År 4 eller 5 (Av-nivå):

9AVFU8 Avslutande verksamhetsförlagd utbildning år 7-9, 13,5 hp (gäller för examen med två ämnen)

9AVFU9 Avslutande verksamhetsförlagd utbildning år 7-9, 6 hp (gäller för examen med tre ämnen)

Ämnesstudier Biologi

År 1 (G1-nivå):

91BI17 Biologi (1-15 hp), 15 hp 91BI27 Biologi (16-30 hp), 15 hp År 2 (G2-nivå):

92BI17 Biologi (1-15 hp), 15 hp 92BI27 Biologi (16-30 hp), 15 hp 92BI37 Biologi (31-37.5 hp), 7.5 hp

92BIV9 Biologi: verksamhetsförlagd utbildning (38-45 hp), 7.5 hp 92BI47 Biologi (46-60 hp), 15 hp

År 3 (G3-nivå):

93BI38 Biologi (31-37.5 hp), 7.5 hp

93BIV9 Biologi: verksamhetsförlagd utbildning (38-45 hp), 7.5 hp

(21)

2

93BI47 Biologi (46-60 hp), 15 hp

93XBI7 Examensarbete inom biologi 1, 15 hp År 4 (Av-nivå):

9ABI79 Biologi (61-75 hp), 15 hp År 5 (Av-nivå):

9AXBI7 Examensarbete inom biologi 2, 15 hp

Engelska År 1 (G1-nivå):

91EN17 Engelska (1-27.5 hp), 27.5 hp

91ENV7 Verksamhetsförlagd utbildning i engelska (28-30 hp), 2.5 hp År 2 (G2-nivå):

92EN37 Engelska (31-55 hp), 25 hp

92ENV8 Verksamhetsförlagd utbildning i engelska (56-58 hp), 3 hp 92ENV9 Verksamhetsförlagd utbildning i engelska (59-60 hp), 2 hp 92EN17 Engelska (1-27.5 hp), 27.5 hp

92E1V7 Verksamhetsförlagd utbildning i engelska (28-30 hp), 2.5 hp År 3 (G3-nivå):

93EN37 Engelska (31-55 hp), 25 hp

93ENV8 Verksamhetsförlagd utbildning i engelska (56-58 hp), 3 hp 93ENV9 Verksamhetsförlagd utbildning i engelska (59-60 hp), 2 hp 93XEN7 Examensarbete inom engelska 1, 15 hp

År 4 (Av-nivå):

9AEN79 Engelska (61-75 hp), 15 hp År 5 (Av-nivå):

9AXEN7 Examensarbete inom engelska 2, 15 hp Franska

År 2 (G2-nivå):

92FR17 Franska (1-27.5 hp), 27.5 hp

92F1V7 Franska: verksamhetsförlagd utbildning (28-30 hp), 2.5 hp 92FR37 Franska (31-55 hp), 25 hp

92FRV9 Franska: verksamhetsförlagd utbildning (56-60 hp), 5 hp År 3 (G3-nivå):

93XFR7 Examensarbete inom franska 1, 15 hp År 4 (Av-nivå):

9AFR59 Franska (61-75 hp), 15 hp År 5 (Av-nivå):

9AXFR7 Examensarbete inom franska 2, 15 hp Fysik

År 2 (G2-nivå):

92FY17 Fysik (1-15 hp), 15 hp 92FY27 Fysik (16-30 hp), 15 hp År 3 (G3-nivå):

93FY37 Fysik (31-37,5 hp), 7.5 hp

93FYV9 Fysik: verksamhetsförlagd utbildning (37.5-45 hp), 7.5 hp 93FY47 Fysik (46-60 hp), 15 hp

93XFY7 Examensarbete inom fysik 1, 15 hp År 5 (Av-nivå):

9AXFY7 Examensarbete inom fysik 2, 15 hp

(22)

3

Geografi År 2 (G2-nivå):

92GE07 Geografi (1-30 hp), 30 hp 92GE37 Geografi (31-52,5.5 hp), 22.5 hp

92GEV9 Geografi: verksamhetsförlagd utbildning (52.5-60 hp), 7.5 hp År 3 (G3-nivå):

93XGE7 Examensarbete inom geografi 1, 15 hp År 4 (G3/Av-nivå):

93GE07 Geografi (1-30 hp), 30 hp 9AGE37 Geografi (31-45 hp), 15 hp

9AGEV9 Geografi: verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp 9AGE59 Geografi (61-75 hp), 15 hp

År 5 (Av-nivå):

9AXGE7 Examensarbete inom geografi 2, 15 hp

Historia År 1 (G1-nivå):

91HI17 Historia (1-15 hp), 15 hp 91HI27 Historia (16-30 hp), 15 hp År 2 (G2-nivå):

92HI37 Historia (31-37.5 hp), 7.5 hp

92HIV9 Historia: verksamhetsförlagd utbildning (38-45 hp), 7.5 hp 92HI47 Historia (46-60 hp), 15 hp

92HI17 Historia (1-15 hp), 15 hp 92HI27 Historia (16-30 hp), 15 hp År 3 (G3-nivå):

93HI37 Historia (31-37.5 hp), 7.5 hp

93HIV7 Historia: verksamhetsförlagd utbildning (38-45 hp), 7.5 hp 93HIV9 Historia: verksamhetsförlagd utbildning (38-45 hp), 7.5 hp 93HI47 Historia (46-60 hp), 15 hp

9AHI79 Historia (61-75 hp), 15 hp

93XHI7 Examensarbete inom historia 1, 15 hp År 5 (Av-nivå):

9AXHI7 Examensarbete inom historia 2, 15 hp

Kemi

År 2 (G2-nivå):

92KE17 Kemi (1-15 hp), 15 hp 92KE27 Kemi (16-30 hp), 15 hp 92KE37 Kemi (31-45 hp), 15 hp

92KEV9 Kemi: verksamhetsförlagd utbildning (46-52.5 hp), 7.5 hp 92KE47 Kemi (53-60 hp), 7.5 hp

År 3 (G3-nivå):

93XKE7 Examensarbete inom kemi 1, 15 hp År 4 (G3/Av-nivå):

93KE17 Kemi (1-15 hp), 15 hp 93KE27 Kemi (16-30 hp), 15 hp 9AKE37 Kemi (31-45 hp), 15 hp

9AKEV9 Kemi: verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp 9AKE59 Kemi (61-75 hp), 15 hp

(23)

4

9AXKE7 Examensarbete inom kemi 2, 15 hp

Matematik År 1 (G1-nivå):

91MAD1 Matematik: Didaktik 1, 5.5 hp

91MAV1 Matematik: Verksamhetsförlagd utbildning, 1.5 hp 9GMA01 Matematik: Algebra, 6 hp

9GMA02 Matematik: Envariabelanalys 1, 6 hp 9GMA03 Matematik: Linjär algebra, 6 hp 9GMA04 Matematik: Envariabelanalys 2, 6 hp 9GMA05 Matematik: Statistik, 5 hp

9GMA06 Matematik: Flervariabelanalys, 4 hp 9GMA07 Matematik: Matematikens historia, 3 hp 91MAD9 Matematik: Didaktik 2, 6 hp

91MAV9 Matematik: Verksamhetsförlagd utbildning, 6 hp År 2 (G1-/G2-nivå):

92MAD1 Matematik: Didaktik 1, 5.5 hp

92MAV1 Matematik: Verksamhetsförlagd utbildning, 1.5 hp 9GMA01 Matematik: Algebra, 6 hp

9GMA02 Matematik: Envariabelanalys 1, 6 hp 9GMA03 Matematik: Linjär algebra, 6 hp 9GMA09 Matematik: Geometri, 5 hp

9GMA04 Matematik: Envariabelanalys 2, 6 hp 9GMA05 Matematik: Statistik, 5 hp

9GMA06 Matematik: Flervariabelanalys, 4 hp 9GMA07 Matematik: Matematikens historia, 3 hp 92MAD9 Matematik: Didaktik 2, 6 hp

92MAV9 Matematik: Verksamhetsförlagd utbildning, 6 hp År 3 (G2-/G3-nivå):

9GMA09 Matematik: Geometri, 5 hp

93XMA7 Examensarbete inom matematik 1, 15 hp År 4 (Av-nivå):

9AMA79 Matematik (61-75 hp), 15 hp År 5 (Av-nivå):

9AXMA7 Examensarbete inom matematik 2, 15 hp

Religionskunskap År 2 (G2-nivå):

92RE17 Religionskunskap (1-15 hp), 15 hp 92RE27 Religionskunskap (16-30 hp), 15 hp 92RE37 Religionskunskap (31-37,5 hp), 7.5hp

92REV7 Religionskunskap: verksamhetsförlagd utbildning (38-45 hp), 7.5 hp 92REV9 Religionskunskap: verksamhetsförlagd utbildning (38-45 hp), 7.5 hp 92RE47 Religionskunskap (46-60 hp), 15 hp

År 3 (G3-nivå):

93XRE7 Examensarbete inom religionskunskap 1, 15 hp År 4 (G3/AV-nivå):

93RE17 Religionskunskap (1-15 hp), 15 hp 93RE27 Religionskunskap (16-30 hp), 15 hp 9ARE37 Religionskunskap (31-45 hp), 15 hp

9AREV9 Religionskunskap: verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp

(24)

5

9ARE59 Religionskunskap (61-75 hp), 15 hp År 5 (Av-nivå):

9AXRE7 Examensarbete inom religionskunskap 2, 15 hp Samhällskunskap

År 1 (G1-nivå)

91SH01 Samhällskunskap 1, 9 hp

9GSH01 Samhällskunskap: Politisk teori, 6 hp 9GSH02 Samhällskunskap: Sociologi 1, 7.5 hp

9GSH03 Samhällskunskap: Nationalekonomi 1, 7.5 hp År 2 (G2-nivå)

92SH01 Samhällskunskap 1, 9 hp

9GSH01 Samhällskunskap: Politisk teori, 6 hp 9GSH02 Samhällskunskap: Sociologi 1, 7.5 hp

9GSH03 Samhällskunskap: Nationalekonomi 1, 7.5 hp 92SH02 Samhällskunskap 2, 7.5 hp

9GSH04 Samhällskunskap: Det svenska politiska systemet, 7.5 hp 9GSH05 Samhällskunskap: Internationell politik, 7.5 hp

92SHV9 Samhällskunskap: verksamhetsförlagd utbildning (46-52.5 hp), 7.5 hp År 3 (G3-nivå)

93SH02 Samhällskunskap 2, 7.5 hp

9GSH04 Samhällskunskap: Det svenska politiska systemet, 7.5 hp 9GSH05 Samhällskunskap: Internationell politik, 7.5 hp

93SHV9 Samhällskunskap: verksamhetsförlagd utbildning (46-52.5 hp), 7.5 hp 9GSH06 Samhällskunskap: Nationalekonomi 2, 7.5

9GSH07 Samhällskunskap: Sociologi 2, 7.5 hp

9GSH08 Samhällskunskap: Politiska system i jämförande perspektiv, 6 hp 93SH03 Samhällskunskap 3, 9 hp

93XSH7 Examensarbete inom samhällskunskap 1, 15 hp År 4 (G3/Av-nivå):

93XSH7 Examensarbete inom samhällskunskap 1, 15 hp 9ASH79 Samhällskunskap (61-75 hp), 15 hp

9ASH03 Samhällskunskap 3, 9 hp

9ASH08 Samhällskunskap: Politiska system i jämförande perspektiv, 6 hp 9ASHV9 Samhällskunskap: verksamhetsförlagd utbildning (76-82,5 hp), 7,5 hp År 5 (Av-nivå):

9AXSH7 Examensarbete inom samhällskunskap 2, 15 hp Spanska

År 2 (G2-nivå):

92SP17 Spanska (1-27,5 hp), 27.5 hp

92S1V7 Spanska: verksamhetsförlagd utbildning (28-30 hp), 2.5 hp 92SP37 Spanska (31-55 hp), 25 hp

92SPV9 Spanska: verksamhetsförlagd utbildning (56-60 hp), 5 hp År 3 (G3-nivå):

93XSP7 Examensarbete inom spanska 1, 15 hp År 4 (Av-nivå):

9ASP59 Spanska (61-75 hp), 15 hp År 5 (Av-nivå):

9AXSP7 Examensarbete inom spanska 2, 15 hp

(25)

6

Svenska År 1 (G1-nivå):

91SV17 Svenska (1-30 hp), 30 hp År 2 (G2-nivå):

92SV37 Svenska (31-52.5 hp), 22.5 hp

92SVV9 Svenska: verksamhetsförlagd utbildning (53-60 hp), 7.5 hp 92SV17 Svenska (1-30 hp), 30 hp

År 3 (G3-nivå):

93SV37 Svenska (31-52.5 hp), 22.5 hp

93SVV9 Svenska: verksamhetsförlagd utbildning (53-60 hp), 7.5 hp 93SV57 Svenska (61-75 hp), 15 hp

93SV67 Svenska (76-90 hp), 15 hp

93XSV7 Examensarbete inom svenska 1, 15 hp År 4 (G3/Av-nivå):

9ASV57 Svenska (61-75 hp), 15 hp

9ASVV9 Svenska: verksamhetsförlagd utbildning (76-82,5 hp), 7,5 hp 9ASV79 Svenska (61-75 hp), 15 hp

93XSV7 Examensarbete inom svenska 1, 15 hp År 5 (Av-nivå):

9AXSV7 Examensarbete inom svenska 2, 15 hp Svenska som andraspråk

År 2 (G2-nivå):

92SA17 Svenska som andraspråk (1-15 hp), 15 hp 92SA27 Svenska som andraspråk (16-30 hp), 15 hp 92SA37 Svenska som andraspråk (31-45 hp), 15 hp

92SAV9 Svenska som andraspråk: verksamhetsförlagd utbildning (46-52.5 hp), 7.5 hp 92SA47 Svenska som andraspråk (53-60 hp), 7.5 hp

År 3 (G3-nivå):

93XSA7 Examensarbete inom svenska som andraspråk 1, 15 hp År 4 (G3/Av-nivå):

93SA17 Svenska som andraspråk (1-15 hp), 15 hp 93SA27 Svenska som andraspråk (16-30 hp), 15 hp 9ASA37 Svenska som andraspråk (31-45 hp), 15 hp

9ASAV9 Svenska som andraspråk: verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp 9ASA59 Svenska som andraspråk (61-75 hp), 15 hp

År 5 (Av-nivå):

9AXSA7 Examensarbete inom svenska som andraspråk 2, 15 hp Teknik

År 2 (G2-nivå):

92TK17 Teknik (1-15 hp), 15 hp 92TK27 Teknik (16-27 hp), 12 hp

92T1V8 Teknik: verksamhetsförlagd utbildning (28-30 hp), 3 hp 92TK37 Teknik (31-40.5 hp), 10.5 hp

92TKV9 Teknik: verksamhetsförlagd utbildning (41-45 hp), 4.5 hp 92TK47 Teknik (46-60 hp), 15 hp

År 3 (G3-nivå):

93XTK7 Examensarbete inom teknik 1, 15 hp År 4 (G3/Av-nivå):

93TK17 Teknik (1-15 hp), 15 hp

(26)

7

93TK27 Teknik (16-30 hp), 15 hp 9ATK37 Teknik (31-45 hp), 15 hp

9ATKV9 Teknik: verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp År 5 (Av-nivå):

9AXTK7 Examensarbete inom teknik 2, 15 hp

Textilslöjd År 1 (G1-nivå):

91TX17 Textilslöjd (1-15 hp), 15 hp 91TX27 Textilslöjd (16-30 hp), 15 hp År 2 (G2-nivå):

92TXV7 Textilslöjd: verksamhetsförlagd utbildning (31-37.5 hp), 7.5 hp 92TXV9 Textilslöjd: verksamhetsförlagd utbildning (31-37.5 hp), 7.5 hp 92TX37 Textilslöjd (38-45 hp), 7.5 hp

92TX47 Textilslöjd (46-60 hp), 15 hp 92TX17 Textilslöjd (1-15 hp), 15 hp 92TX27 Textilslöjd (16-30 hp), 15 hp År 3 (G3-nivå):

93TXV7 Textilslöjd: verksamhetsförlagd utbildning (31-37.5 hp), 7.5 hp 93TXV9 Textilslöjd: verksamhetsförlagd utbildning (31-37.5 hp), 7.5 hp 93TX37 Textilslöjd (38-45 hp), 7.5 hp

93TX47 Textilslöjd (46-60 hp), 15 hp 93TX57 Textilslöjd (61-67,5 hp), 7.5 hp 93TX67 Textilslöjd (68-75 hp), 7.5 hp

93XTX7 Examensarbete inom textilslöjd 1, 15 hp År 5 (Av-nivå):

9AXTX7 Examensarbete inom textilslöjd 2, 15 hp

Trä- och metallslöjd År 1 (G1-nivå):

91TM17 Trä- och metallslöjd (1-15 hp), 15 hp 91TM27 Trä- och metallslöjd (16-30 hp), 15 hp År 2 (G2-nivå):

92TMV7 Trä- och metallslöjd: verksamhetsförlagd utbildning (31-37.5 hp), 7.5 hp 92TMV9 Trä- och metallslöjd: verksamhetsförlagd utbildning (31-37.5 hp), 7.5 hp 92TM37 Trä- och metallslöjd (38-45 hp), 7.5 hp

92TM47 Trä- och metallslöjd (46-60 hp), 15 hp 92TM17 Trä- och metallslöjd (1-15 hp), 15 hp 92TM27 Trä- och metallslöjd (16-30 hp), 15 hp År 3 (G3-nivå):

93TMV7 Trä- och metallslöjd: verksamhetsförlagd utbildning (31-37.5 hp), 7.5 hp 93TMV9 Trä- och metallslöjd: verksamhetsförlagd utbildning (31-37.5 hp), 7.5 hp 93TM37 Trä- och metallslöjd (38-45 hp), 7.5 hp

93TM47 Trä- och metallslöjd (46-60 hp), 15 hp 93TM57 Trä- och metallslöjd (61-67,5 hp), 7.5 hp 93TM67 Trä- och metallslöjd (68-75 hp), 7.5 hp

93XTM7 Examensarbete inom trä- och metallslöjd 1, 15 hp År 5 (Av-nivå):

9AXTM7 Examensarbete inom trä- och metallslöjd 2, 15 hp Tyska

(27)

8

År 2 (G2-nivå):

92TY17 Tyska (1-27.5 hp), 27.5 hp

92T1V7 Tyska: verksamhetsförlagd utbildning (28-30 hp), 2.5 hp 92TY37 Tyska (31-55 hp), 25 hp

92TYV9 Tyska: verksamhetsförlagd utbildning (56-60 hp), 5 hp År 3 (G3-nivå):

93XTY7 Examensarbete inom tyska 1, 15 hp År 5 (Av-nivå):

9AXTY7 Examensarbete inom tyska 2, 15 hp

(28)

Progressionsdokument för Ämneslärarprogrammet, inriktning mot årskurs 7-9 &

inriktning mot gymnasieskolan

(29)

2

(30)

Progression inom ämneslärarutbildningen vid Linköpings universitet, inriktning årskurs 7-9 och inriktning gymnasieskolan Roger Klinth & Cecilia Lindgren

Detta dokument syftar till att ge stöd och riktlinjer för utarbetandet av styrdokument (kursplaner, studiehandledningar etc.) för ämneslärarutbildningen, inriktning grundskolans årskurs 7-9 och inriktning mot gymnasieskolan, vid Linköpings universitet. Arbetet utgår från den utbildningsplan för ämneslärarutbildningen som Områdesstyrelsen för

utbildningsvetenskap fastställde 2010-06-08. I fokus står begreppet progression och frågan om hur progression kan förstås och åstadkommas i utbildningen.

I regeringens proposition om ny lärarutbildning, Bäst i klassen! (Proposition 2009/10:89) betonas vikten av att lärarutbildningen organiseras på ett sätt som skapar goda förutsättningar för den studerande att successiv utveckla den kunskap/förståelse, färdighet/förmåga och förhållningsätt/värderingsförmåga som svarar mot utbildningens examensmål.

Regeringens bedömning i propositionen är att utbildning på avancerad nivå väsentligen ska bygga på utbildning på grundnivå vilket tydliggör en progression i studierna. Enligt regeringens mening i propositionen bör också varje utbildning karakteriseras av progression för studenten, såväl inom varje utbildningsnivå som mellan nivåerna. (Prop 2009/10:89, s 13)

Även om Bolognasystemets indelning i grund- och avancerad nivå utgör fixpunkter i progressionen bör utbildningen struktureras som en helhet. Progressionen säkras inte via de kontrollstationer som generella examina erbjuder, utan måste etableras genom en

programövergripande plan. För att den studerande skall ges möjlighet att nå upp till examensmålen blir det nödvändigt att planera för en progression i flera steg.

I ämneslärarutbildningen har därför de nivåer som pekas ut i Bolognaprocessen brutits ned i ytterligare nivåer. Grundnivån har delats upp i grundläggande nivå, fortsättningsnivå

respektive fördjupningsnivå. Som regel motsvarar de tre nivåerna år 1, år 2 och år 3 i

utbildningen, men vissa undantag kan förekomma. De flesta kurser under år 4 och 5 (minst 60 hp) definieras som kurser på avancerad nivå, en nivå som motsvarar avancerad nivå i

Bolognasystemet. De olika nivåerna inom vilka progression skall synliggöras illustreras i följande bild

3

(31)

NIVÅER I UTBILDNINGEN

Grundnivå

Grund- läggande

nivå (G1)

Fortsättnings- nivå (G2)

Fördjupnings- nivå (G3)

Avancerad nivå

(AV)

Progression i lärarkunskap

Progressionsarbetet inom ämneslärarutbildningen byggs upp runt begreppet lärarkunskap.

Betoningen av lärarkunskap har utbildningstekniska såväl som pedagogiska grunder. Med tanke på att den studerande läser två eller tre ämnen inom ramen för sin examen kommer de inte upp i avancerad nivå inom ett och samma ämnesområde. Lärarkunskap fungerar därmed som det samlade kunskapsområde som bygger upp den successiva progressionen mot en lärarexamen. Eftersom lärarkunskap inte finns som ett specifikt ämnesområde måste utbildningen hitta andra vägar att synliggöra den studerandes successiva utveckling av lärarkunskap inom utbildningens kurser på de olika nivåerna.

Vad inkluderas då i begreppet lärarkunskap? Lärarkunskap har ett mångfacetterat innehåll och rymmer en bredd av professionsrelaterade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Tre samvarierande delområden pekas ut: det första betonar vikten av att den studerande utvecklar ett gediget kunnande inom de ämnen/områden utbildningen omfattar, det andra fokuserar på den studerandes utveckling av didaktiskt kunnande och det tredje pekar på utvecklandet vetenskapligt kunnande. Ämneskunnande innefattar en ackumulerad förståelse av kunskapens innehåll och organisering inom olika ämnesområden och vetenskapliga traditioner. Didaktiskt kunnande handlar om en förståelse av det pedagogiska arbetets sociala och politiska

förutsättningar samt en förmåga att skapa goda betingelser för lärande. Lärarkunskapens tredje beståndsdel, vetenskapligt kunnande, relaterar till utvecklandet av ett kritiskt och

4

(32)

reflekterande förhållningssätt, samt hennes/hans förmåga till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga metoder.

Att på detta sätt särskilja vetenskapligt kunnande från ämnes- och didaktiskt kunnande kräver viss förklaring. Givetvis utgör såväl ämneskunnande som didaktiskt kunnande en del av det generella vetenskapliga kunnande som utvecklas i en akademisk professionsutbildning. Vad gäller vetenskapligt kunnande som progressionsstråk avses i första hand den studerandes utveckling av specifik vetenskaplig förståelse och hantverksskicklighet (problemställning, forskningsmetoder, referensteknik, så vidare) – vilket utgör en viktig förutsättning för att utveckla ett reflekterande förhållningsätt till den egna yrkespraktiken.

Som utgångspunkt för ett vidare resonemang kan en modell användas som gestaltar tanken om en successiv utveckling av lärarkunskap under utbildningens gång. Det exempel som används relaterar till studiegången för inriktning GY (300 hp).

5

(33)

Den mörka pilen symboliserar den lärarkunskap som successivt utvecklas under utbildningens gång. Progression i lärarkunskap innebär en successiv utveckling av ämneskunnande,

didaktiskt kunnande och vetenskapligt kunnande, men också en alltmer fördjupad insikt om relationen dem emellan. I praktiken utgör de en odelbar helhet: didaktiska kunskaper, färdigheter och förhållningsätt kan/bör inte existera isolerat från vetenskapliga kunskaper, färdigheter och förhållningsätt. Tillsammans med ämneskunnande bildar dessa

kunskapsområden bas för lärarutbildningen som akademisk professionsutbildning.

För den studerande är ämnesstudier inom ramen för ett lärarprogram både en avgränsad del och en del av en större helhet, vilket gestaltas i bilden ovan. De ljusa pilarna symboliserar de ämneskurser som den studerande möter på olika nivåer i sin utbildning. Dessa är grundade i de traditioner, vetenskapliga synsätt, politiska maktförhållanden etc. som format det aktuella ämnesområdet. Samtidigt ingår de i det pedagogiska sammanhang som lärarutbildning utgör.

Medan enskilda kurser förväntas ge unika kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

kopplade till ett specifikt ämnesområde förväntas de också bidra till utvecklandet av den mer generella lärarkunskapen (den mörka pilen). Progression i lärarkunskap förutsätter därför ett konstruktivt samspel mellan utbildningsledningen som beställer kurserna och de institutioner som genomför enskilda kurser. Utmaningen är att få ämneslogiken respektive programlogiken att samspela i skapandet av ett lärarutbildningsämne, det vill säga ett ämne som kännetecknas av ett gediget ämnesinnehåll, men också en tydlig koppling till de generella kompetenser som är centrala för läraryrket.

Didaktiskt och vetenskapligt kunnande som progressionsstråk

De övergripande lärandemål som pekas ut i detta dokument fokuserar den studerandes

successiva utveckling av didaktiskt och vetenskapligt kunnande. Ämnesområdenas olikartade karaktär gör det svårt att identifiera övergripande målsättningar även för progression i

ämneskunnande. Medan det specifika ämneskunnandet utvecklas inom urskiljbara delar av utbildningen har didaktiskt och vetenskapligt kunnande mer karaktären av stråk som löper genom samtliga delar. Progression inom dessa stråk bör omfatta utbildningens alla nivåer, vilket ställer stora krav på samordning och en gemensam referensram.

I slutet av detta dokument presenteras därför en progressionskarta som pekar ut specifika mål för didaktiskt och vetenskapligt kunnande på grund-, fortsättnings-, fördjupnings- samt avancerad nivå inom ämneslärarutbildningen vid Linköpings universitet. Innan denna karta

6

(34)

blir föremål för närmare presentation är det dock viktigt att klargöra de grundperspektiv arbetet vilar på.

Vad är progression?

Begreppet progression har använts i olika sammanhang och tillskrivits olika innebörder. Dess lexikala innebörd relaterar till ord som utveckling, framåtskridande, förändring och framsteg.

I ett utbildningssammanhang indikerar begreppet som regel en utveckling från något enkelt och grundläggande till något avancerat och fördjupat. Inom skolans område har till exempel de läroplaner som styrt verksamheten utgått från föreställningar om barns utveckling och vikten av att stimulera denna genom att ställa eleverna inför problem som svarar mot deras utvecklingsnivå (Carlgren, 1994/2002; Englund, 1988; Lundgren, 1986). Särskilt i de senaste läroplanerna från 1994, med deras betoning av uppnåendemål och öppna betygskriterier, explicitgörs progressionstanken (SOU 1992:94; Lpo 94, Lpf 94). Progressionsfrågan har också tangerats inom didaktisk och pedagogisk forskning. Inte minst har den aktualiserats i relation till frågor om kunskapsbedömning och utbildningsdesign (Hult, 1998; Korp, 2003;

Lindberg–Sand, 2003; Hudson m fl, 2007; Dahlgren m fl, 2006).

Trots att dessa forskningsområden berört frågan om progression är det få studier som specifikt ställt progressionsbegreppet i centrum. Hur progression har tolkats och iscensatts i olika utbildningssammanhang har sällan uppmärksammats och särskilt gäller detta i relation till högre utbildning (Hughes, 1996). Den största av våra yrkesutbildningar, lärarutbildningen, utgör inget undantag. Bolognaprocessens krav på tydliga utbildningsnivåer och en successiv utveckling av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt har dock format ett behov av fördjupad förståelse av begreppet progression och dess relation till grundläggande perspektiv på utveckling och lärande.

Att åskådliggöra progression – taxonomin, spiralen och pyramiden

Inte sällan har perspektiv på progression kommunicerats i olika former av taxonomimodeller.

Några av de mest använda är Blooms taxonomi och SOLO-taxonomin. Utgångspunkten i dessa modeller är att individens förmåga går från att kunna hantera tankeoperationer som handlar om att uppfatta, inhämta och reproducera kunskap, via nivåer som inbegriper förmåga att tolka, tillämpa, analysera kunskaper för att slutligen nå nivåer av tänkande som handlar om

7

(35)

självständig syntesbildning, konsekvensanalys och värdering av idéer, metoder och lösningar.

(Bloom, 1956; Biggs & Collins, 1982).

Fördelen med taxonomierna är deras tydlighet. Som regel används verb som identifiera, observera, tillämpa, analysera, syntetisera, värdera och så vidare för att beskriva kognitiva utvecklingsprocesser. Dessa signalord kan användas för att formulera mål och riktlinjer för olika delar av utbildningen. En annan fördel, i relation till de krav Bolognaprocessen ställer, är den explicita kopplingen mellan utbildningsmål och examination. Men det har också riktats kritiska anmärkningar mot de etablerade taxonomimodellerna. Dels har de som regel ett snävt fokus på kognitiv utveckling. I och med att denna kognitiva utveckling sällan relateras till den sociokulturella kontext den sker i blir bilden i många fall förenklad. Det är också svårt att i taxonomimodellen inrymma en utveckling av förhållningssätt, något som anses centralt i många utbildningar (Jaques m fl, 1993; Hult, 1998).

Med utgångspunkt från kritiken har de traditionella taxonomierna vidareutvecklats och nya modeller har skapats, som var för sig försöker lösa olika problem. Försök har till exempel gjorts att inkludera värderingar och förhållningssätt samt utgå ifrån typer av lärande istället för nivåer i lärandet. Ytterligare ett alternativ har lanserats, där ett antal förmågor som bör vara utgångspunkt för högre utbildning skrivs fram. Dessa modeller har tagits fram för att stödja inte bara målskrivning och examination utan också mer övergripande

utbildningsplanering (Imrie, 1995; Nightingale m fl, 1995; Hult, 1998).

Ett alternativt sätt att beskriva lärande och utveckling har presenterats av Jerome Bruner. I The Process of Education (1960) lanserar han begreppet the Spiral Curriculum. Bruner menar att man inte bör väja för att hantera komplicerade ämnen och frågor tidigt i en utbildning.

Tvärtom bör de introduceras från början så att de studerande hela tiden kan återvända till dem, fördjupa och bredda sin kunskap och förståelse för att till slut skapa en helhetsbild. Lärande ses alltså som en process där man går tillbaka till tidigare erfarenheter och på basis av dessa bygger upp ny förståelse. Bruner beskriver därmed progression som en cirkulär process snarare än en linjär. En spiral kan användas för att gestalta denna cirkulära utveckling mot allt mer vidgade perspektiv (Bruner, 1960; Gardner, 2001).

8

(36)

BRUNERS SPIRAL

Från ett smalt och begränsat perspektiv vidgas ramarna successivt genom såväl breddning som fördjupning utifrån tidigare erfarenheter. Utifrån Bruners tankar om progression beskriver Kennert Orlenius progression inom lärarutbildning som ”ett lärande som dels kretsar runt en kärna (det professionella projektet) och inte lämnar sitt fokus, dels vidgar sig och omfattar allt större fält” (Orlenius, 2004, s 118).

Dessa olika modeller rör framförallt frågan om hur progression sker, men när progression inom en yrkesutbildning, i vårt fall lärarutbildning, skall tydliggöras aktualiseras också frågan om vad. Vad är det de studerande skall utveckla under utbildningens gång? Ett ensidigt fokus på kognitiv utveckling kan leda till att de praktiska dimensionerna av läraryrket förbises (Granström & Colnerud, 2002). Därför kan inte enbart kognitiv eller begreppslig progression tas som utgångspunkt (Madsén, 1999). Ibland används uttryck som ”kunskap i handling” eller

”handlingskunskap” för att beskriva den mångfacetterade kompetens som krävs i de flesta yrken, inklusive läraryrket (Molander, 1997; Hultman, 2001; Magnusson, 1998; Wedin, 2007). Kunskap existerar inte oberoende av individ och sammanhang. Tvärtom kan kunskap förstås som situerad såväl som förkroppsligad (Säljö, 2000). En stor del av kunskapen är inte formulerad, den är ”tyst” och existerar som underförstådd bakgrundskunskap (Carlgren, 1994/2002). Utvecklandet av denna tysta, närmast sinnliga, kunskap, är nödvändig i all yrkesutövning – till exempel då man gör bedömningar, löser hastigt uppkomna problem eller ställs inför nya situationer. Tanken om progression i lärarkunskap bör därför vägledas av en

9

(37)

bred kunskapssyn och en strävan efter successiv utveckling av de studerandes yrkesmässiga handlingsberedskap. Progression handlar om kognitiv utveckling men också om förmåga att utföra. Denna utgångspunkt stämmer också väl överens med Bolognaprocessens fokus på successiv utveckling av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom högre utbildning.

Ett försök att synliggöra utveckling av professionellt kunnande finns i Millers pyramidmodell (Miller, 1990). Den lanserades 1990 och används flitigt både i Sverige och internationellt, främst inom vårdinriktade professionsutbildningar. Den utvecklades ursprungligen för att problematisera bedömning av klinisk kompetens, men den används också för att illustrera och diskutera progression inom andra professionsutbildningar (Hudson, 2007).

MILLERS PYRAMID

DOES SHOWS HOW

KNOWS HOW

KNOWS

De lägsta nivåerna fokuserar främst på kognition medan de högsta betonar handlande. Den studerande utvecklar successivt under sin utbildning de kompetenser som krävs i det kommande yrket. Givet detta perspektiv utgör kognitiv utveckling en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för professionell utveckling. Slutmålet är att den studerande skall kunna fungera som en professionell yrkesutövare, med allt vad det innebär.

En modell för progression i lärarutbildning

Millers pyramid är användbar i arbetet med progression inom lärarutbildning, om man tillåter sig att tolka och modifiera den i relation till lärarutbildningens mål och speciella