Projektmaterial. Axevalla folkhögskola

Projektmaterial

S ^TOCKHOLM 750 ^ÅR :

F INNARNAS HISTORIA I S ^TOCKHOLM

Axevalla folkhögskola

Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser

Folkbildningsrådet · Box 730 · 101 34 Stockholm · 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

ITiS-rapport våren 2002

Handledare: Maria Åkerlund

Stockholm 750 år: Finnarnas historia i Stockholm

Axevalla folkhögskola, Stockholms filial

Trekantsvägen 1, 6 tr 117 43 Stockholm

tel.o8-744 50 56 fax 08-726 82 37

e-post: axevalla@stockholm.mail.telia.com

2 Bakgrund

Vi kom överens om att arbeta med temat Stockholm 750 år Finnarnas historia i Stockholm. Axevalla folkhögskola, Stockholms filial är en liten folkhögskola i Liljeholmen och har enbart finskspråkiga elever som studerar på följande kurser:

Allmän kurs på grundskolenivå, Allmän kurs med gymnasieinriktning, Allmän kurs med datainriktning samt Allmän kurs för finskspråkiga romer. På höstterminen 2002 tänker vi starta en kurs för dyslektiker samt en grundkurs i media.

Huvudskolan finns i Axvall, Skara. Skolan har tidigare haft kurser för finskspråkiga men har numera enbart kurser för svenskspråkiga elever trots att huvudmannen för skolan är Sverigefinska Riksförbundet. Den finskspråkiga undervisningen är

koncentrerad i Stockholms filialen som har 52 elever.

Det var därför ganska naturligt att vi ville arbeta med våra elever med ett ämne som låg dem nära och som trots detta inte var alldeles för självklart eller enkelt. Meningen var att alla skulle lära sig något nytt, både när det gällde innehållet i materialen och tekniska lösningar under arbetets gång. Vi valde en grupp elever från våra kurser på grundskolenivå och på gymnasienivå samt några elever från kursen för romer.

Målbeskrivning och måluppfyllelse

Målen för arbetet med eleverna

Målen för arbetet med eleverna blev att utgå från skolans profil, som vid sidan om de allmänna målen och regler för folkhögskolor betonar den sverigefinska identiteten.

Andra målet var att eleverna skulle ha kunskaper om den egna historien, att kunna se en helhet. Det tredje målet var att olika elevgrupper skulle få möjlighet att jobba tillsammans, blanda olika grupper samt öka kunskaperna om de olika elevgrupperna på skolan. Det fjärde målet var att utveckla redovisningen med olika metoder och det femte att eleverna skulle visa upp något konkret i slutet av utbildningen. Det kunde vara affischer, bilder, skriftliga rapport etc.

Eleverna var positiva till projektet. Redan från början fick vi förslag, och det var ingen som vägrade vara med. Vi arbetade dels på måndagar, dels på tisdagar med temat.

Tisdagarna var bäst eftersom då hade eleverna samhällskunskap, som lämpade sig bra för vårt ämne. Vi hade inte alltid tillgång till datorerna, men kunde i alla fall hitta möjligheter att söka information via datorer. Huvuddelen av vårt material bestod dock av böcker och broschyrer (se litteraturlistan).

Vi kom inte igång tillräckligt fort i början, så vi har inte hunnit allt vi hade tänkt.

Meningen är att fortsätta med temat på höstterminen och se till att våra datalärare är med ”officiellt” i projektet. Vi har fått hjälp, men enligt vår mening behövs det mer samarbete innan vi riktigt kan få IT-undervisningen att fungera med den övriga undervisningen.

Målen för arbetslaget

Målen för arbetslaget var att utveckla samarbetet mellan lärarna och elever samt mellan lärarna, att arbeta för ämnesintegrering, att individualisera, att få mera kunskaper om finnarnas historia i Stockholm och att utnyttja datorerna mer i undervisningen.

När vi fick frågan om vi ville med i ITiS- projektet tyckte vi alla att det var precis det vi behövde. Speciellt två av oss ( Marja-Liisa och Raili ) var rena nybörjare när det gällde IT och datorer överhuvudtaget, detta trots att vi deltagit i några timmars dataundervisning under årens lopp. Päivikki var den enda som hade erfarenheter med datorer och Internet och hade också sin egen dator hemma. Vi andra två använde datamaskinen som skrivmaskin och även detta med en viss möda. Nu hade vi möjlighet till en dator hemma och kunde börja öva.

Vill man vara lite negativ kan man säga att vi hade alla odds mot oss när vi skulle börja med projektet. Det dröjde ganska lång tid innan vi fick datorerna hem. Det var strul med våra e-post- adresser långt in i våren. Våra scheman fungerade inte ihop.

Päivikki var på skolan endast på måndagarna, Raili på måndagarna, onsdagarna och torsdagarna, och det var endast Marja-Liisa som höll ställningarna fyra dagar i

veckan. Vi valde torsdagarna som mötesdagar, men det fungerade inte alltid. Vi hade möten med vår handledare ungefär varannan torsdag, och det hjälpte oss avsevärt med vår planering.

Nu när vi skriver detta är det redan maj, den andra, och det känns att vi bara har börjat. Har vi då misslyckats med hela projektet? Ja och nej. Vi har hittills inte lyckats få i gång ett ”effektivt” samarbete, men vi har lärt ganska mycket ändå. Mest av våra misstag. Vi måste planera vårt samarbete bättre, är det som vi alla är överens om.

När det gäller individuella omdömen kan vi sammanfatta våra tankar så här:

När jag fick höra att jag skulle delta i ITiS-projektet var första tanken att jag ville hoppa av med detsamma. Visserligen hade jag ansökt om att vara med men första intrycket var ändå förvirrande. Då sa vår datalärare, att det inte var något farligt eller speciellt. Så kändes det i alla fall. När vi träffat vår handledare kändes det lite bättre.

Ännu bättre kändes det är jag hade gått på alla grundkurserna som arrangerades för dem som var nybörjare. Jag trodde naturligtvis att jag skulle vara den enda som satt där, men till min förvåning och glädje var salen full med folk, som kunde ställa lika elementära frågor som jag. Först nu kan jag skicka e-post, söka information på nätet och bäst av allt, ge råd för eleverna. Förut var det så att jag kände mig så osäker när det gällde data, och allt annat tekniskt för den delen, att jag gjorde mig lustig över det hela. Det var inte alls lustigt, naturligtvis inte. Jag tycker att det här är bra början för fortsatt arbete inom området. ( Raili )

Vilken tur att jag hade möjlighet att delta i ITiS-projektet så att jag med eleverna äntligen kan bekanta mig närmare med IT-teknik speciellt och datoranvändning i allmänhet. Jag själv har lärt mig mycket om finnarna i Stockholm historiskt,

språkhistoriskt och kulturellt. Som sammanlänkande kraft har vi haft vår handledare, som gett oss inspiration att fortsätta vidare även när vi själva ofta har råkat ut för

4 olika problem. Jag ser den här tiden som en början på fortsatt samarbete. ( Marja- Liisa )

Jag har använt datorer tidigare, både i mitt arbete och privat. När vi fick tillgång till bärbara datorer visade sig att jag fick öva mig lite extra. Mest intressant för mig har varit att läsa litteratur och diskutera olika frågor både på skolan och på seminarierna.

Svårast för mig har varit att planera tiden mellan olika aktiviteterna eftersom jag varit på skolan endast på måndagarna, och då har min grupp inte alltid varit med i sin helhet. För min och min grupps del har det inte alls blivit någon integrerad

undervisning med andra grupper av tidigare nämnda skäl, vilket jag tycker har varit olyckligt. Jag borde ha varit envis och krävt att få byta med en annan lärare för kunna arbeta mer tillsammans med Raili och Marja-Liisa. Det har mest blivit individuell handledning som i för sig ofta varit en lyckad lösning. Vår uppgift var att vi skulle undersöka finska romers historia i Sverige, innan de blev finska romer och leta romska låneord i svenska språket. Resultatet blev magert, informationen som finns på Internet (på svenska) är så gott som obefintligt. Tidvis uppstod en livlig diskussion om uppgifterna vi hittade på nätet. Jag önskar att våra elever själv skulle vilja bidra med information på svenska, när de känner sig mogna till det.(Päivikki)

Mål för fördjupning och fortsatt arbete

Vårt mål för fördjupning var från första början hur elevernas tankar kring surfandet jämfört med lärarnas var. Denna uppgift har vi än så länge behandlat ganska lite. Vi lärarna har läst en del om källkritik och diskuterat det med eleverna. Vi känner att vi fått respons för våra frågeställningar och hoppas att vi förmedlat vår syn till eleverna och att vi är överens om detta. Våra elever är vuxna personer, de flesta har lång erfarenhet om arbetslivet och samhälleliga frågor och kan därmed ställa sig kritiska inför de frågesättningar som kan te sig svåra bland skolungdomar. Å andra sidan är Internet och dess användning lika främmande för vissa av våra elever som för vissa lärare.

Vi är överens om att arbetet endast har börjat. Vårt mål är att fortsätta med

ämnesintegrering och IT. Vi måste försöka komma över ”litteraturstadiet” som i och för sig är intressant och alltid aktuellt, men som kan kompletteras med de oerhört många möjligheter med Internet. Frågor om källkritik måste studeras grundligt och olika strategier för redovisning måste introduceras. Vi kan fortsätta med tema Stockholm 750 år Finnarnas historia i Stockholm då de elever som har varit med i projektet och som fortsätter sina studier under höstterminen kan agera som

handledare för nya elever i samarbete med lärarna.

Genomförandet av arbetet på våren

Vi började med att berätta om projektet allmänt och frågade om grupperna var

intresserade av ämnet. De allra flesta var positiva, och vi fick förslag och åsikter kring

temat. Vi delade material som alla skulle bekanta sig med. Det var en liten bok om utvandringen från Finland till Sverige genom tiderna. Texten var skriven både på svenska och finska, så det lämpade sig för alla eleverna. Dessutom kunde den användas som material för svenskundervisningen. Eleverna uppmanades att välja en speciell tidpunkt i boken som mest intresserade dem. Alla fick sit eget exemplar av boken.

Efter detta skulle var och en av eleverna berätta sin egen historia i Stockholm. Alla berättade men några ville inte skriva ner den. När denna uppgift var klart fick

eleverna komma med sina egna förslag för skriftligt arbete. Man kunde arbeta ensam eller parvis, beroende på intresset. Följande uppgifter valdes:

- medeltiden - finska krigsbarn

- invandring till Sverige efter andra världskriget - Gustav III

- finska dansställen i Stockholmstrakten från 70-talet och framåt.

Resultatet av elevarbeten blev att vi upptäckte att nästan all invandring från Finland till Sverige går hand i hand med historiska förhållandena i Finland. Under den ryska tiden ( 1809 – 1917 ) kom många universitetslektorer och vetenskapsmän till

Stockholm. Efter Finlands självständighet blev det inbördeskrig mellan röda och vita, och många politiska flyktingar fick asyl i Sverige. Mellan världskrigen var det ganska få som flyttade till Sverige. Under andra världskriget tog Sverige emot cirka 70 000 krigsbarn. 15 000 stannade kvar här.

Efter kriget var Finland ett fattigt land och Sverige behövde arbetskraft. Enligt statistiken har 540 000 finländare flyttat till Sverige. Under senare decennier har Sverige tagit emot mest utbildad arbetskraft inom näringslivet.

Stockholm har alltid varit en medelpunkt när det gäller invandringen till Sverige.

Finländare fick sin egen församling 1533 och den verkar fortfarande i Gamla Stan.

Till församlingen kan höra alla med finska rötter. Den första finskspråkiga Bibeln finns i Stockholm. Under medeltiden blev Stockholm finländarnas viktigaste

handelscentrum, också mot Europa och som Finlands huvudstad till 1809 har

Stockholm haft stor politisk betydelse. Allt detta har också kommit fram i elevarbeten.

I samband med undervisningen har vi diskuterar skillnaderna mellan svenskar och finnar, låneord etc.

När det gäller romerna har vi arbetat med sex elever med romskt ursprung. Vi har övat sökning via Internet och haft besök av Lars Lindgren, representant för svenska romer som också är bekantad med finska romers historia. Internetsökningen gav ett magert resultat när det gällde romernas historia på svenska. Material hittades på finska men det gällde mest finska förhållanden. Vi hade för avsikt att undersöka romska låneord i svenskan men det fanns inte mycket att hitta på. Undersökningen fortsätter dock.

Alla elever har gjort studiebesök på Historiska Museet och till Sverigefinnarnas arkiv där vi fick viktig information och material.

6 Källförteckning

Internet ; www.u.u.se. www.skoldatanätet.se, www.edu.fi, www.romanomissio.fi www.riksdagen.se, www.makupalat.fi, www.itis edu.stockholm.se

Kari Tarkiainen, Finnarnas historia i Sverige 1. Nordiska museets handlingar 109.

Vammala 1990

Kari Tarkiainen, Finnarnas historia i Sverige 2. SHS/NM Jyväskylä 1993 Finnarnas historia i Sverige. Red. Jarmo Lainio. SHS/Nm Jyväskylä 1996

Jouni Korkiasaari & Kari Tarkiainen: Suomalaiset Ruotsissa. Suomalaisen siirtolaisuuden historia 3. Turku 2000.

”Mitt”, sa finnen om Stockholm. Minun se on, sanoi suomalainen Tukholmasta.

Kulturfonden för Sverige och Finland. Forssa 1998

Finland i det svenska riket, red.Sulo Huovinen. Kulturfonden för Sverige och Finland.

Stockholm 1986.

Utvandringen från Finland till Sverige genom tiderna. Siirtolaisuus Suomesta Ruotsiin kautta aikojen. Red/toim. Olavi Koivukangas. Migrationsinstitutet. Siirtolaisinstituutti.

Åbo 1981.

Liedman Sven-Eric: Ett oändligt äventyr om människans kunskaper Bonniers förlag

Den fjärde basfärdigheten. KK-stiftelsens skriftserie 9 Läs- och skrivmöjligheter. KK-stiftelsens skriftserie 6 ITiS-artiklar:

Kylemark, M & Winther, M: Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap (1990) Johansson, Ann Catrin: Det finns inte någon IT-pedagogik ( 1999)

Dahlgren, L O: Problembaserat lärande/Idé, praktik och effekter (1998) Rask, Stig Roland: Nätet som källa och text (1999)

Videofilmer: UR Skolakuten: Etik på nätet

Multimediabyrån: Att arbeta med Portfolio