SOCIALNÄMNDENS MÅLDOKUMENT Särskild handikappomsorg och socialpsykiatri

(1)

Socialnämnden 2008-11-19

SOCIALNÄMNDENS MÅLDOKUMENT

Särskild handikappomsorg och socialpsykiatri

2008-2010

(2)

MÅLDOKUMENT

SÄRSKILD HANDIKAPPOMSORG OCH SOCIALPSYKIATRI

2 (18)

MÅLDOKUMENT FÖR SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDEN ...4

INLEDNING ...4

Socialnämndens framtidsbild... 4

Om måldokumentet ... 4

Rättsäkerhet ... 5

Jämställdhet………..5

Insatser inom socialtjänstens verksamhetsområde………...5

SÄRSKILD HANDIKAPPOMSORG OCH SOCIALPSYKIATRI...6

Information och delaktighet... 6

Kontinuitet... 6

Trygghet och tillgänglighet... 7

Individuell anpassning och valfrihet ... 8

Meningsfull vardag ... 8

Barnperspektivet………9

Jämställdhet………9

Kulturell bakgrund……….9

Kost och aktivitet... 10

Anhöriga och närstående... 10

Samarbete med frivilliga ... 10

Personalens kompetens och bemötande ... 11

Förebyggande insatser ... 11

Personlig assistans……….12

VAD STYR VÅRD- OCH OMSORGSPOLITIKEN?...14

Internationella mål som styr vård- och omsorgspolitiken ... 14

Svensk lagstiftning och nationella mål... 15

(3)

MÅLDOKUMENT

3 (18)

VAD ÄR DET KOMMUNALA ANSVARET? ... 17

Kommunens ansvar för socialtjänsten ...17

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård ...17

Kommunens ansvar för stöd och service till vissa funktionshindrade...17

(4)

MÅLDOKUMENT

4 (18)

Måldokument för socialnämndens verksamhetsområden

INLEDNING

Socialnämndens framtidsbild

I Uddevalla har alla trygga och goda levnadsförhållanden.

Här kan människor växa!

Om måldokumentet

Detta måldokument är beslutat av socialnämnden och har som funktion att beskriva innehållet och förväntningarna inom verksamhetsområdet. Måldokumentet är uppdelat på ett flertal områden som var och ett tillsammans beskriver socialnämndens

målsättning.

Exempel på områden i måldokumentet

• Information och delaktighet

• Kontinuitet

• Trygghet och tillgänglighet

• Individuell anpassning och valfrihet

• Meningsfull vardag

• Anhöriga och närstående

• Personalens kompetens och bemötande

• Samarbete med frivilliga

• Förebyggande insatser

• Kost och hälsa

Måldokumentet är en viktig del av socialnämndens styr- och kvalitetsledningssystem och skall tillämpas på enhetsnivå tillsammans med socialnämndens styrkort och enhetens egna verksamhetskort. Måldokumentet är tillgängligt för alla kommunens medborgare. Alla inom socialtjänstens verksamheter känner till måldokumentet och dess innehåll.

Grundläggande för socialtjänstens insatser är att en helhetssyn på människans livssituation tillämpas och att arbetet präglas av att vi arbetar med omsorg.

Grundläggande är också den lagstiftning som beskriver socialnämndens uppdrag. Enligt socialtjänstlagen (SoL) skall verksamheten vara av god kvalitet och kommunen har det

(5)

MÅLDOKUMENT

5 (18)

yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.

Rättssäkerhet

Den enskilde som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt. Den enskilde tillförsäkras därigenom en skälig levnadsnivå. Insatser skall alltid följas upp och utvärderas så att eventuella fel och brister kan rättas till. Den enskilde har alltid rätt att överklaga insatsbeslutet.

Jämställdhet

Genusperspektivet uppmärksammas varför medvetenheten ökar om vikten av jämställdhet och samma förutsättningar för kvinnor, män, flickor och pojkar.

Att arbeta med ett genusperspektiv innebär att man vill se och synliggör uppfattningar och värderingar om vad som är kvinnligt och manligt i samhället.

Insatser inom socialtjänstens verksamhetsområden

Den enskilde får ett individuellt anpassat stöd och har möjligheten att kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv. Personer med funktionshinder skall kunna delta i samhällets gemenskap och leva som andra. De skall vidare ha en meningsfull sysselsättning och möjlighet att skapa sig ett eget hem.

Verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor och insatserna skall individanpassas och stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv.

Barn, ungdomar och vuxna ges förutsättningar att leva ett tryggt, jämlikt och självständigt liv. Insatser som ges är individuellt utformade och anpassade till den enskildes önskemål, behov och resurser. Insatserna utformas så att de stärker, utvecklar och frigör den enskildes egna resurser. Utanförskap motverkas. Tillgängligheten skall upplevas som hög, möjligheten att påverka som stor och alla får ett bra bemötande.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är tydlig med att de kommunala insatserna skall bedrivas så att de uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att sjukvården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och

behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvården.

(6)

MÅLDOKUMENT

6 (18)

Särskild handikappomsorg och socialpsykiatri

Måldokument – för bestämning av kvalitetsnivå

Information och delaktighet

Information är en förutsättning för demokrati och delaktighet.

Information och kommunikation utformas så att alla kan förstå och göra sig förstådda.

Personer med funktionshinder får allmän kommunal information på samma servicenivå som andra. Dessutom får funktionshindrade och deras anhöriga information om sina rättigheter och möjligheter gällande utbudet av stöd och service i Uddevalla.

Informationen är utformad utifrån mottagarens förutsättningar att ta emot den. Lätt tillgänglig information om vilket stöd och vilken hjälp som finns att tillgå finns för alla oavsett funktionsnedsättning. Personer med annan kulturell bakgrund har möjlighet att få information på sitt eget språk, skriftlig och/eller muntlig. Resultat av uppföljningar och kvalitetsmätningar inom verksamhetsområdet presenteras på ett sätt som gör

informationen tillgänglig för så många som möjligt.

För funktionshindrade utgör bland annat socialnämndens verksamhetsråd ett viktigt forum för möjlighet till insyn och delaktighet i planeringsfrågor som rör såväl personer som omfattas av LSS som personer med ett psykiskt funktionshinder. När det gäller den enskildes livssituation garanteras inflytande och delaktighet i alla beslut och insatser. Ett viktigt redskap för detta är genomförandeplanen som utföraren upprättar i samråd med den enskilde.

Några viktiga förutsättningar är:

• Att den enskilde är delaktig i framtagandet av genomförandeplanen.

• Att alla medarbetare har kunskap om funktionshinder och dess konsekvenser och kan lämna grundläggande information om socialtjänsten och om den lagstiftning som styr verksamheten.

• Att det finns någon form av brukarråd.

• Att det finns informationsmaterial som presenterar verksamheten eller verksamhetsområdet.

Kontinuitet

Den enskilde och dennes närstående garanteras en kontinuitet som förmedlar trygghet.

Man hyser tilltro till att insatserna ges i den omfattning och form som överenskommits.

Tillvaron är överblickbar och stödet varar så länge behovet finns. Man känner sig trygg

(7)

MÅLDOKUMENT

7 (18)

med personalen och personalkontinuitet eftersträvas.

• Att antalet personal är begränsat till så få personer som möjligt.

• Att den enskilde får hjälp med att upprätthålla kontakten med sina anhöriga och vänner

• Att samtliga brukare i gruppbostad och daglig verksamhet har en utsedd kontaktpersonal samt en ersättare vid dennes frånvaro.

• Att utarbetade riktlinjer och rutiner för kontaktpersonal finns och tillämpas.

• Att kvarboendeprincipen gäller för alla som bor i bostad med särskilt stöd och service enligt LSS

Trygghet och tillgänglighet

Respekten för den enskildes integritet och individuella behov är en gemensam

värdegrund för all personal inom handikappomsorgen. Att visa respekt för den enskildes integritet är att se varje människa som en unik person med olika förutsättningar och därmed också olika behov.

Alla har rätt till individuellt anpassade insatser. Den enskilde känner trygghet i vardagen - där finns någon man känner, man bemöts med respekt, man får möjlighet att utveckla sina förmågor och man får god vård och omsorg. Medvetenheten om livssituationen för människor med funktionshinder är hög inom socialtjänsten och inom kommunen i övrigt.

Personer med funktionshinder kan delta i kultur, fritids- och idrottsliv tillsammans med människor utan funktionshinder. Man kan komma in i lokaler och anläggningar som anpassats enligt gällande kriterier för tillgänglighet. Man kan ta del av den information och verksamhet som finns. Information om olika arrangemang anger om det finns begränsningar i tillgängligheten avseende lokal och andra delar av arrangemanget.

Kommunal service är tillgänglig för alla. Handikapperspektivet genomsyrar all utformning av kommunal verksamhet.

• Att samtliga som har insatser har en genomförandeplan.

• Att det finns kompetent personal, en garanti för god omsorg och vård.

• Att ingen utsätts för övergrepp och diskriminering

• Att rutiner för avvikelsehantering och Ris & Ros är säkerställda inom verksamheten.

• Att det finns tillförlitliga säkerhetsrutiner för utrymning vid brand, kontroll av trygghetslarm m.m.

(8)

MÅLDOKUMENT

8 (18)

• Att dokumentation sker i enlighet med gällande föreskrifter.

• Att det finns rutiner omkring ekonomisk säkerhet vid handhavande av brukares egna pengar eller värdeföremål.

Individuell anpassning

Den enskilde har, utifrån egen förmåga och vilja, rätten att bestämma över den dagliga livsföringen.

Insatserna är individuellt anpassade och har alltid en utgångspunkt i den enskildes behov, val och rätt att bestämma över sitt liv.

Målstyrda genomförandeplaner är upprättade utifrån den enskildes behov, förmåga och intressen. Målen följs upp kontinuerligt tillsammans med den enskilde.

Alla visar respekt för den privata sfären. De boendes personlighet respekteras såväl gällande utformning av lägenhet, klädstil som personlig hygien.

• Lyhördhet och respekt för den enskildes önskemål

• Att den enskildes val tydliggörs i genomförandeplanen

• Att man får bestämma över sitt eget boende.

Meningsfull vardag

Alla har ett bra fullvärdigt boende, meningsfull individuellt anpassad sysselsättning, tillgång till en innehållsrik fritid och delaktighet i samhällslivet.

Alla funktionshindrade garanteras goda levnadsvillkor, man får den hjälp man behöver i det dagliga livet och man kan påverka vilket stöd och vilken service man får. Den

enskildes integritet och rätten att göra individuella val respekteras. En tydlig struktur och kommunikation genererar trygghet, självförtroende och en greppbar vardag för den enskilde. Alla ska ha rätt till en god och allsidig utveckling utifrån sina egna förutsättningar.

Alla bostäder i gruppbostad är fullvärdiga vilket innebär en bostad med eget hygienutrymme och kokmöjlighet samt tillgång till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska ha en hemlik miljö.

• Hög kunskap hos personalen om olika funktionsnedsättningar och dess effekter

(9)

MÅLDOKUMENT

9 (18)

för den enskilde

• Att arbeta med individen i centrum och anpassa tydliggörandet till den enskilds behov och förmågor

• Ett pedagogiskt arbetssätt som omfattar kommunikation, arbete, sociala -, fritids- och vardagsfärdigheter

• Ett bra bemötande

• Att alla har en fullvärdig bostad

• Att utvecklingen av gruppbostäder och daglig verksamhet sker med fokus på komplexa funktionshinder när det gäller såväl den fysiska miljön som säkerhetsmässigt.

Barnperspektivet

Barn med funktionshinder har samma rättigheter som andra barn till goda och utvecklande uppväxtvillkor.

Barnets bästa sätts alltid i första rummet. Ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp skall åtnjuta ett fullvärdigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.

• Att personalen har kunskap om funktionshinder och om barns behov samt att arbetet sker utifrån barnkonventionens huvudprinciper

• Att ett barns bästa alltid föregås av en individuell bedömning

• Att barns behov av en trygg uppväxtmiljö säkerställs

• Att korttidsverksamhet erbjuds enligt beslut och behov

• Att insatserna utformas tillsammans med barnets företrädare Jämställdhet

Genusperspektivet uppmärksammas varför medvetenheten ökar om vikten av jämställdhet och samma förutsättningar för kvinnor, män, flickor och pojkar.

Att arbeta med ett genusperspektiv innebär att man vill se och synliggör uppfattningar och värderingar om vad som är kvinnligt och manligt i samhället.

En viktig förutsättning är:

- Att återkommande på arbetsplatser diskutera om och hur våra personliga värderingar påverkar lämnade insatser

(10)

MÅLDOKUMENT

10 (18)

Kulturell bakgrund

Varje person med annan kulturell bakgrund skall känna trygghet i förvissning om att insatserna anpassas efter behov och önskemål.

Professionalism, kunskap om kulturella skillnader och inlevelseförmåga hos personal är förutsättningar för en god kvalitet på lämnade insatser.

• Att det individuella stödet anpassa och utvecklas på nya och varierade sätt

• Att personal har kunskap och därigenom förståelse när det gäller effekter av kulturella olikheter.

Kost och aktivitet

Funktionshindrade ges förutsättningar för en bra mathållning och en livsstil som är fysiskt aktiv.

Personalen är engagerad och delaktig i måltidsplanering och matlagning samt uppmuntrar och medverkar till fysisk aktivitet. Personalen har goda kunskaper om livsmedelshygien och om kostens betydelse för hälsa och välbefinnande.

• Att brukare som bor i bostad med särskild service är delaktig vid inköp, tillagning och övriga måltidsrelaterade situationer

• Att brukare som bor i bostad med särskild service har möjlighet att välja att äta själv eller tillsammans med andra

• Att det finns individuellt planerade former av fysisk aktivitet

Anhöriga och närstående

Anhöriga och närstående har en viktig roll och känner sig delaktiga i de insatser som lämnas den enskilde.

Anhöriga och närstående till personer med till exempel en utvecklingsstörning har stora kunskaper om den enskildes liv. Många utvecklingsstörda har behov av stöd från

anhöriga under hela sitt liv. Stödet till närstående är anpassat utifrån individuella behov.

(11)

MÅLDOKUMENT

11 (18)

• Att arbeta för en god kontakt med anhöriga/närstående med respekt för den enskildes önskemål

• Att det finns goda förutsättningar för avlösning

Samarbete med frivilliga

Samarbete med frivilliga öppnar för ökade möjligheter till gemenskap med andra.

Som ett komplement till kommunens verksamhet finns ett väl fungerande samarbete med organisationer och föreningar. Mötesplatser finns för att stärka social samvaro och delaktighet i samhällslivet. Enskilda personer som är intresserade av uppdrag som kontaktperson får erforderligt stöd och kunskap om funktionshinder.

Några viktig förutsättningar är:

• Att det finns ett introduktionsprogram för nya kontaktpersoner

• Att samarbete utvecklas med organisationer och föreningar

Personalens kompetens och bemötande

Den enskilde känner trygghet genom att det stöd och de arbetssätt som erbjuds kännetecknas av god kompetens hos personalen.

Personalen har den utbildning och erfarenhet som krävs om bland annat konsekvenser av olika funktionsnedsättningar och arbetet grundas på utvärderade metoder från forskning och dokumenterat utvecklingsarbete. Erfarenheterna från olika kvalitetsinstrument medverkar till utveckling och kompetenshöjning.

I kvalitetsarbetet är bemötandefrågorna särskilt angelägna. Att bli respektfullt bemött är grundläggande för den enskildes integritet, för dennes rätt att bestämma över sig själv.

Personalen använder resurser och kunskaper på ett professionellt sätt så att den enskilde blir bemött med respekt för den han/hon är och blir hörd, delaktig och känner trygghet.

Bemötandet ligger till grund för den enskildes möjlighet att utveckla sina förmågor och ge förutsättningar att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Allas lika värde respekteras

• Att en kompetensutvecklingsplan finns för yrkesgruppen.

• Att specialkompetens utvecklas med fokus på utvecklingsstörning, diagnoser

(12)

MÅLDOKUMENT

12 (18)

inom autismspektra området samt diagnoser inom psykiatrin och dess konsekvenser.

• Att former för erfarenhetsutbyte med andra, såväl internt som externt, utvecklas.

• Att alla enheter har en skriven bemötandepolicy som tillämpas.

• Att personalen har kunskap om smärta och utvecklingsstörning.

Förebyggande insatser

Ett habiliterande/rehabiliterande synsätt som kännetecknas av god kvalitet genomsyrar hela organisationen och verksamheten.

Handikappomsorgen kännetecknas av arbetsmetoder som främjar självbestämmande och integritet vilket ger effekter som minskning av behovet av institutioner och

gruppboenden för personer med behov av särskilt stöd och service. Omsorgen verkar för att med olika stödinsatser stödja den enskilde och möjliggöra boende i det ordinära bostadsbeståndet. Verksamheten präglas av flexibilitet och öppenhet för nya lösningar.

• Ett kompetent och väl anpassat boendestöd för personer med psykiska funktionshinder

• Utvecklade samverkansformer med regionpsykiatrin avseende vård och rehabilitering

• Förutsättningar att erbjuda anpassad, meningsfull sysselsättning

• Utåtriktad verksamhet där samarbete söks hos organisationer och studieförbund

• God tillgång till korttidsverksamhet LSS

Personlig assistans

Personlig assistans är ett personligt stöd som ger den funktionshindrade möjlighet till ett självständigt liv.

Den enskilde har ett stort inflytande över när och om hjälpen ges, det vill säga kunna bestämma över sin livssituation. Insatsen är individuellt utformad utifrån beslut och behov samt utifrån de krav kommunen ställer gällande bland annat arbetsmiljö och säkerhet. Den enskilde känner trygghet med personalen och upplever att behovet av hjälp tillgodoses genom assistansen.

• Lyhördhet och respekt för den enskildes önskemål

• Att det finns en skriftlig överenskommelse om utformningen av insatsen som

(13)

MÅLDOKUMENT

13 (18)

följs upp regelbundet.

• Att dokumentation sker i enlighet med gällande föreskrifter.

• Kunskap hos assistenterna om den enskildes funktionsnedsättning och dess effekter för den enskilde

(14)

MÅLDOKUMENT

14 (18)

Vad styr vård- och omsorgspolitiken?

Internationella mål som styr vård- och omsorgspolitiken

Vård- och omsorgspolitiken styrs utifrån en mängd antagna styrdokument internationellt och nationellt. Nedan beskrivs vilka dokument som är aktuella.

WHO ”Hälsa 21”

1998 antog WHO:s regionalkommitté för Europa (där Sverige ingår) reviderade mål för hälsa för alla:

• Till år 2020 ska människor över 65 år ha fortsatta möjligheter att kunna njuta av god hälsa och delta aktivt i samhällslivet

• För 65-åringar bör den förväntade återstående medellivslängden, liksom förväntad återstående livstid utan funktionshinder, öka med minst 20 %

• Andelen 80-åringar som har tillräckligt god hälsa för att bo i en hemmiljö som tillåter och ger dem möjlighet att behålla sitt oberoende, sin självkänsla och sin plats i samhället, bör öka med minst 50 %.

WHO ”Palliativ vård”

Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem.

• Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.

• Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process.

Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden.

• Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård.

• Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden.

• Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet.

• Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal.

• Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse.

• Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livets såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer.

(15)

MÅLDOKUMENT

15 (18)

FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1993 antog FN:s generalförsamling standardregler för att tillförsäkra människor

med funktionsnedsättning jämlikhet och delaktighet. De förutsättningar som anges är – ökad medvetenhet, medicinsk vård och behandling, rehabilitering och stöd och service.

Huvudområdena är – tillgänglighet, utbildning, arbete, ekonomisk och social trygghet, familjeliv och personlig integritet, kultur, rekreation och idrott samt religion.

FN:s barnkonvention

Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen.

Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas och kallas för de fyra huvudprinciperna:

• Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

• Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.

• Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.

• Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Svensk lagstiftning och nationella mål Svensk lagstiftning

Ett antal lagar och förordningar styr arbetet inom vård- och omsorgsverksamheten. De viktigaste lagarna är sekretesslagen (SekrL), socialtjänstlagen (SoL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och hälso- och

sjukvårdslagen (HSL) samt allmänna råd, föreskrifter och nationella riktlinjer.

Nationella målområden för folkhälsan (prop. 2002/2003:35)

För att uppnå det nationella folkhälsomålet – Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen – har regeringen identifierat elva målområden för folkhälsoarbetet.

(16)

MÅLDOKUMENT

16 (18)

Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113)

Den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken lägger fast tre huvudprinciper för äldrepolitiken: att den ska vara demokratiskt styrd genom folkvalda församlingar, att den ska vara solidariskt finansierad genom skattemedel och att den ska vara tillgänglig efter behov, inte efter köpkraft. Planen anger också mål och inriktning för den framtida äldrepolitiken. Äldre ska kunna åldras i trygghet med bibehållet oberoende, kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg.

Nationell handlingsplan för handikappolitiken (1999/2000:SoU 14)

Riksdagen godkände i maj 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken – Från patient till medborgare - och som gäller fram till år 2010. De nationella målen är:

• en samhällsgemenskap med mångfald som grund

• att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet

• jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder.

De prioriterade arbetsområdena är – förbättra bemötande, skapa ett tillgängligt samhälle och se till att funktionshinderperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer.

Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149)

Den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården poängterar ett antal områden som är viktiga att fokusera på de närmaste åren, nämligen:

• primärvården i regioner och kommuner ska utgöra en väl fungerande bas i hälso- och sjukvård

• äldre ska få en bättre hälso- och sjukvård genom ett bättre medicinskt omhändertagande.

• det bör skapas förutsättningar för såväl medicinska insatser som omvårdnad och rehabilitering i särskilt boende och i hemsjukvården

• samverkan mellan kommun och landsting ska utvecklas så att alla brukare får vård på rätt vårdnivå

• barn, ungdomar och äldre med psykisk ohälsa ska få tidigare och bättre stöd och personer med funktionshinder ska få ett stärkt stöd.

Lokala styrdokument

Förutom socialnämndens egna styr- och kvalitetsledningssystem har

kommunfullmäktige antagit ett antal mål- och styrdokument som omfattar all kommunal verksamhet: t ex tillväxtprogram, tillgänglighetsplan, jämställdhetspolicy samt

prioriterade målområden för ex. folkhälsoarbetet.

(17)

MÅLDOKUMENT

17 (18)

Vad är det kommunala ansvaret?

Kommunens ansvar för socialtjänsten

I socialtjänstlagens 2 kap. 1§ regleras det kommunala ansvaret. Här anges att kommunen ansvarar för att det tillhandahålls sociala tjänster för den som bor i kommunen

och även för andra som vistas där. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som åvilar andra huvudmän.

Till socialnämndens uppgifter hör också att göra sig väl förtrogen med medborgarnas levnadsvillkor i kommunen, att medverka i samhällsplanering, samarbeta med berörda intressenter, informera om socialtjänsten samt bedriva uppsökande verksamhet etc. De insatser som bedrivs inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

Socialtjänsten bör genom hemtjänst, dagverksamhet eller andra liknande sociala tjänster underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra. Kommunen har även skyldighet att inrätta särskilt boende för äldre människor och för personer med funktionshinder som möter betydande svårigheter i sin livsföring.

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård i särskilda boenden och bostad med

särskild service för barn, ungdomar och vuxna. Ansvaret omfattar även de personer som bor i ordinärt boende och som har en diagnos eller ett funktionshinder som medför stor olägenhet för den enskilde att besöka vårdcentralen samt de personer som har behov av att få enklare dagliga sjukvårdsinsatser utförda i hemmet.

Kommunen ansvarar även för hemrehabilitering det vill säga bedömning, behandling och träning i hemmet och dess närmiljö. Hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar de insatser som sjuksköterska, distriktssköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast ansvarar för. Hälso- och sjukvårdsinsatserna utförs till stor del även av övrig vård- och

omsorgspersonal. Läkarinsatser ansvarar regionen för. För att få en samlad kompetens runt brukaren är den kommunala hälso- och sjukvården integrerad med hemtjänst och omsorg. Kommunens hälso- och sjukvård ska ges med god kvalitet och säkerhet.

Kommunens ansvar för stöd och service till vissa funktionshindrade

Till kommunens uppgifter hör att löpande följa upp vilka som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS § 15) och vad deras behov av stöd och service är. Lagen omfattar inte alla personer med funktionshinder. För att få ta del av insatserna måste man tillhöra LSS personkrets. Kommunen ska arbeta för att personer

(18)

MÅLDOKUMENT

18 (18)

som omfattas av personkretsen får sina behov tillgodosedda och informera om mål och medel för verksamheten. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Till kommunens uppgift hör att medverka till att personer som omfattas av

personkretsen får tillgång till arbete eller studier. Det är också kommunens skyldighet att arbeta för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som omfattas av personkretsen. Kommunen ska anmäla till överförmyndaren dels när en person som omfattas av personkretsen kan antas behöva förmyndare, förvaltare eller god man, dels när ett förmyndarskap, förvaltarskap eller godmanskap bör kunna

upphöra.

Kommunen ska också samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder. Personer som ingår i personkretsen har samma rätt som andra till vård och stöd enligt annan lagstiftning till exempel socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Läs mer

• Regeringen – www.regeringen.se

• Sveriges kommuner och Landsting – www.skl.se

• Uddevalla kommun – www.uddevalla.se