Hållbar Jämställdhet. Jämställd vård. Uppdrag. Vad har vi gjort? Jämlikhet. Jämställdhet

Jämställd vård Hållbar Jämställdhet

- --- ^{- ---}

Uppdrag

Arbetaför att säkerställa en jämställd och säkervård för kvinnor och män/flickor och pojkar iLandstingetDalarn a

Integreras i allt förbättringsarbete med särskildtyngdpunktipatientsäkerhets- arbeteochkvalitet.

Samverka med sjuksk rivningsproc essen

~ing kvinnorsohälsa.

Jämlikhet

Ettsamlingsbegreppsomomfatt ar rättvisa gällandelex.Etnicilet. funktionshinder, religion,könoch ålder.

Vad har vi gjort?

\JlOlldatcaBoachefer.ochmedarbelare OppnafOrelasningarkringgcnu~lCin

Integrerat genusipollC~ochbchandliogsnkl~n,eriIfa sjuksknvniogsproeenen.

TagIt Iramverk.lygochslOddokumel'1l'orsen~

ltllegreriogavsenus.jett~ertalprOjekt iLTDbla a psykiatrinmellersta- sakerstaltaJamstal!d sjukskrW";ng cenosene-for sökning av artIklaridatabas

Jämställdhet

Etttillstånd som råd ernär kvinnoroch mänhar samma

- Möjligheter - Rattigheter och - Skyldigheter

...inomlivets alla områden.

Jämställdhetsintegrering

En strategi, ett sätt att arbeta för att nå uppsatta jämställdhetsmål. Det innebär att:

• Olikaförhållanden och villkor för kvinnoroch män ska synliggöras.

• Va~efrågasom berör individerska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv.

• Konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas utfalla för kvinnorrespektive män ska

«:

Jämställdhetspolitiska mål

• Samma rätt och möjlighetatt vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. (makt och inflytande)

• Samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning ocll betalt arbetesom ger ekonomisk självstänCfighet livet ut. (ekonomiskt jämställd)

• Kvinnoroch män ska ta samma ansvarför hemarbetet och ha möjlighetatt ge och få omsorg på lika villkor. Oämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet)

• Samma rätt och möjlighettill kroppslig integritet.

J1Ans våld mot kvinnorska upphöra

r-I "-"--'~

Jämställd vård

• Bådemän och kvinnor i alla åldrar gagnas aven jämställd vård

• Det ar en kvalitets-och patientsäkehetsfråga

• Det går att arbetamed Jämställd vård på samma sätt som med andra kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor.

• Ledningenmåste prioritera Jämställd Vård för att alla ska lyckas

Vad gör vi 2011

• Genus ini ledningssystem. uppföljning, verksamhets- planer

• StOd att vIlja kriterierlindikatoreriOJlKvalilelsregisler

• Integrera genuskunskapichefs·ochledarutvecklings- program

• Stödja verksamhelerlnycl<elpersoner medgenuskunskap iarbeleUförblltringsarbetet

CEMR

• landstinget Dalarna har skrivit på CEMR deklarationen.

• Ett politisktdokumentoch instrument för att arbetamed jämställdhet.

• Kommuner och landsting, regioner har en nyckelroll som stora arbetsgivare,

beslutsfattare, opinionsbildare och som pfsvariga för grundläggande Infrastruktur.

Hur kan vi nå ännu längre?

r;:~---_·_---I

l!'i~~~)ekt Jl611.!!.~!JlllII'llllldhet _••.1 Genus aspekter vid läkemedelsanvändning

kvinnor och läkemedel

• FallndlklUanar

• öwranvlndnlng DchundaranvindnIng

..,. ·t~ ,~~

F1arblvarknlnglr

... :;<iii:;~'- .

FICIrlntoraldlDner

~. PDlJfIIlllICI

La ndstinget

DALARN A

Hälso- och sjukvårdens arbet e med Hållbar jä mstä lldhet - J ämställ d vård

20 10-10-25

- en deJi hälso- och s j ukvårdens förbättringsar bet e 2009 • 2011

Hur blir det för k vi nnor och mön, flickor och

' k

?

~--..,poJ

or . ...

J

landstinget

DAlARNA

2010-10-25

Bakgrund

Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Detta innebär att jämställdhetsarbetet har fått ett vi- dare perspektiv då ett genusperspektiv ska finnas med som en naturlig del i allt arbete inom en organi- sation. (SKL)

CEMR - deklarationen (Council of European Municipalities and Regions) är ett politiskt dokument och instrument för att arbeta med jämställdhet. Utgångspunkten i deklarationen är att kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll som stora arbetsgivare, som beslutsfattare och opinionsbildare och som ansvariga för grundläggande infrastruktur i form av tjänster som bl.a. skola, vård och omsorg. (SKL) Det innebär att:

• Olika förhållanden och villkor för kvinnor och män ska synliggöras.

• Varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv.

• Konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män ska analyse- ras.

Landstinget Dalarna bedrev under 2005-2007 projektet Gender School i samarbete med Stiftelsen Mi- nerva, Vägverket, Länsarbetsnämnden och VH Assistans. Det bestod av fem olika delprojekt: ledarskap, rekrytering, karriärutveckling, ålder och kunskap. Detta tillsammans med CEMR-deklarationen, som vå- ren 2009 undertecknats av Landstingsstyrelsen, ligger till grund för uppdraget kring utvecklingsarbetet runt hållbar jämställdhet och jämställdhetsintegrering av Hälso- och sjukvården i Landstinget Dalarna.

Hållbar jämställdhet - Jämställ vård är en fortsättning av det arbetet, med patientfokus.

Utvecklingsarbetet innebär en viljeinriktning mot att Hållbar jämställdhet - Jämställd vård ska integreras och synasiallt arbete som utförs. Satsningen handlar om att ett jämställdhets-perspektiv integreras i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheten. Jämställd vård innebär en föränd- ring av attityder och förhållningssätt i det arbetssätt på vilket vi idag bedriver styrning, ledning, förbätt- ringsarbeten, utformning av riktlinjer,

vårdprogram.

diagnossättning, medicinskt omhändertagande, bemötande av patienter, närstående etc.

Definitioner och begrepp

Jämlikhet

Jämlikhetbetyder att individer ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion el- ler annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Jämlikhet utgår från alla människors.

lika värde.

En jämlik hälso-och sjukvård innebäratt människor har möjlighet att få en likvärdigvård där resurser för- delas på ett jämlikt sätt utifrån de olika och lika behov som kan finnas mellan kön, åldersgrupper, etc.

Jämställdhet

Jämställdhet avser förhållanden och villkor mellan kvinnor och män. En jämställd hälso- och sjukvård inne- bär att män och kvinnor har möjlighet att få en likvärdig hälso- och sjukvård där resurser fördelas utifrån de olika och lika behovsom kanfinnas mellan könen.

Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika, delvis är olika. Kvinnor och män behöver alltså delvis samma typ av vård, delvis könsspecifik vård. Jämställd vård kan alltså bådeinnebära likabehandling, och könsspecifik behandling utifrån kvinnors och mäns olika förutsättningar.

, Landstinget

'! DAlARNA

Exempel på stöddokument från Hälso- och sjukvård

Genuskvart Ledningsgrupp

15 minuter avsätts på varje ledningsmöte för att ställa frågan

"hur blir det för kvinnor och män, flickor och pojkar"?)

2010-10-25

Syfte

Att upptäcka områden där genusblindhet förekommer/har förekommit i beslut och frågor som rör styrning, beslut och innehåll i verksamhet inom hälso- och sjukvård iLandstinget Dalarna.

Att lyfta fram information om likheter och skillnader för kvinnor/män flickor/pojkar när det gäller kvalitet, kostnad, tillgänglighet, effektivitet, patientsäkerhet för att kunna fatta goda be- slut.

Innan mötet

• Välj lämplig punkt/er på dagordningen där könsspecifika skillnader kan tänkas finnas, eller där du skulle kunna vara nyfiken ur ett genusperspektiv.

• Är det av intresse att titta på befintlig könsuppdelad statistik?

a. Finns könsuppdelad statistik att tillgå i frågan, ta med det till mötet.

b. Om inte, finns möjlighet att få fram inför mötet eller för uppföljning i frågan.

Under mötet

• Hur ser behoven ut för kvinnor/män flickor/pojkar?

• Finns specifika behov utifrån kön?

a. (Hur) vet vi det?

b. Hur kan vi ta reda på det?

• Vad betyder ett beslut i frågan för kvinnor/män?

a. Hur fördelas resurser?

b. Betyder det skillnader i tillgänglighet, kvalitet eller säkerhet,?

c. Skapar det könsskillnader där de inte borde finnås?

• Finns könsuppdelad statistik att tillgå; fundera på vad den betyder...

a. Hur ser fördelningen ut?

b. Finns skillnader? Vad består de i?

c. Får både män och kvinnor vårdirimlig tid?

d. Vilken effekt har vården för kvinnor/män idag?

e. Uppfylls både mäns och kvinnors behov idag?

f. Hur fördelas resurserna idag?

• På vilket sätt arbetar vårdverksamhet idag för att ge en jämställd och jämlik vård?

• Vad behöver vi som ledningsgrupp göra utifrån ett genusperspektiv för att säkra kvali- tet, kostnad, tillgänglighet, effektivitet, patientsäkerhet för kvinnor/män idenna fråga?

. landstinget

DALARNA

Exempel på stöddokument från Hälso- och sjukvård

Uppföljning av vårdverksamheter

För att uppnå en jämställd vård är det vid uppföljning viktigt att vårdresultat liksom skill- nader i kvalitet, kostnad och tillgänglighet analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv.

För att kunna göra en analys ska all statistik redovisas uppdelad på kön. Med hjälp av den könsuppdelade statistiken kan fördelning av resurser mellan kvinnor och män, kvin- nors och mäns behov samt skillnader i vårdtillgång göras synliga. Utifrån analysen sätts nya mål och åtgärder.

Frågebatteri

• Hur många patienter möter verksamheten - hur många av dessa är kvinnor re- spektive män?

• Hur mycket resurser har gått till kvinnor respektive män?

• Hur ser fördelning av vårdtillfällen och vårdtid ut för kvinnor respektive män?

• Hur bemöts kvinnor och män?

• Vilka åtgärder har vidtagits för att främja en jämställd verksamhet?

- certifierad jämställdhetsutbildning?

- lokal handlingsplan för omhändertagande av våldsutsattakvinnor?

- rutiner för jämställd sjukskrivning?

- annan utbildning som rör kunskap om köns- och genusrelaterade fakto- rers betydelse för

kvinnors och mäns hälsa, sjuklighet, bemötande, omhändertagande och behandlingsresultat?

• Vad behöver vårdgivaren för att kunna utveckla en mer jämställd vård?

• Hur effektiv har vården varit för kvinnor och män?

• Har både kvinnor och män fått vård i rimlig tid?

• Vilken effekt har vården haft för kvinnor och män?

2010-10-25

landstinget

DALARNA

Exempel på stöddokument från Hälso- och sjukvård

Rutiner för att beakta jämställdhet och jämlikhet vid tjänsteutlåtande

Inför större beslut och i underlag till tjänsteutlåtanden ska konsekvenserna ur ett jäm- ställdhets- och jämlikhetsperspektiv anges i underlaget. Syftet med detta är att bedöma effekterna av ett beslut för kvinnor och män och att framställa ett underlag där det framgår hur beslutet påverkar jämställdhet och jämlikhetihälso- och sjukvården. För att kunna bedöma vilka konsekvenser ett beslut får behöver en analys göras, där både nulä- ge och behov ingår.

Allstatistik ska redovisas könsuppdelat.

Ta om möjligt även hänsyn till den information som finns om ålder, funktionsnedsätt- ning, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, socioekonomisk grupp och geografi. Se bilaga för utförligare definitioner.

Lyft fram information om likheter och skillnader för kvinnor och män när det gäller kvali- tet, kostnad, tillgänglighet, effektivitet, patientsäkerhet.

Nedan följer förslag på frågor som kan besvarasiunderlag till utred- ning/genomlysning/tjänsteutlåtande.

Behovsbeskrivning

• Hur ser behoven ut för kvinnor/män, flickor/pojkar?

• Finns det specifika behov utifrån kön?

- Om ja, vad beror det på?

- Om nej, motivera gärna.

Nulägesbeskrivning

• Uppfylls både män och kvinnors behov idag?

- Om det finns skillnader, är det motiverat?

- Om det finns skillnader som är omotiverade, vilka åtgärder kan förändra detta?

2010-10-25

: landstinget

! ,:'/

DALARNA

Exempel på stöddokument från Hälso- och sjukvård

forts. Rutiner för att beakta jämställdhet och jämlikhet vid tjänsteutlåtande

Beskriv exempelvis:

• Hur mycket resurser går till kvinnor/män?

• Hur ser fördelning av verksamhet, vårdtillfällen, vårdtid ut för kvinnor/män?

• Hur upplever kvinnor/män att de blir bemötta?

• Hur effektiv är vården för kvinnor/män?

• Får både kvinnor och män vård i rimlig tid?

• Vilken effekt har vården för kvinnor/män idag?

• På vilket sätt arbetar vårdverksamheterna idag för att ge en jämställd och jämlik vård?

Analysera:

• Om resultaten är lika för kvinnor och män - ska de vara lika?

• Om resultaten är olika - beror det på olika biologiska förutsättningar? Vilken roll spelar eventuell ojämställdhet i processen för likhet eller olikhet i resultaten?

• Om resultaten är lika - vet man att det inte beror på att den ena gruppen getts bättre tillgång till könsspecifikt anpassad vård än den andra?

• Finns det utöver biologiska skillnader även samhälleliga orsaker som påverkar en ojämn fördelning?

• Vilka förbättrade möjligheter ger beslutet för kvinnor och/eller män?

Utifrån ovanstående analys görs till sist en sammanfattande beskrivning om konsekven- serna förblir oförändrade, negativa eller positiva. Då bör följande frågor besvaras:

• Vad görs bra idag?

• Ange förslag på åtgärder om det finns risk för ojämlik eller ojämställd vård.

Nedan finns förslag till text i tjänsteutlåtandets underrubrik "Konsekvenser för jämlikoch jämställd vård"

- Beslutet innebär följande konsekvenser för jämställd och jämlik hälso- och sjukvård ...

- Beslutet innebär positiva

alternativt

negativa konsekvenser för...

- Beslutet innebär både positiva och negativa konsekvenser genom att...

- Beslutet föranleder inte någon särskild konsekvensbedömning ur ett jämställdhets- och ett jämlikhetsperspektiv.

Konsekvenserna kan beskrivasisärskild bilaga om så anses nödvändigt.

Om ett ärende påvisar negativa konsekvenser för jämställd och/eller jämlik hälso- och sjukvård bör särskild prövning av ärendet genomföras.

2010-10-25

landstinget

DALARNA

Exempel på checklista för

jämlika och jämställda politiska beslut

Syfte

Att upptäcka områden där genusblindhet förekommer/har förekommit i beslut

Att checka av om det finns en jämlikhet-/jämställdhetsanalys i beställningar, beslutsun- derlag och utvärderingar av beslut.

"1 underlag till beslut om budget, uppdragsbeskrivningar, översyner, avtal och upphand- lingar ska jämlik och jämställd vård redovisas enligt följande punkter.

• Hur ser behoven ut för; kvinnor/män, flickor/pojkar, olika åldersgrupper, i olika delar av länet'(kommuner och stadsdelar)

• Hur väl tillgodoses dessa behov för respektive grupp/område

• Hur ser den framtida behovsutvecklingen ut för ovanstående grupper/områden på lång respektive kort sikt

• Vilka konsekvenser ger detta avtal/uppdrag för ovanstående grupper/områden"

JämlikhetIJämställdhet

För en offentligt finansierad verksamhet är jämlikhet/jämställdhet en rättvisefråga och kan också innebära höjd kvalitet och effektivitet.

Jämlikhet betyder att individer ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller ut- tryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Jämlikhet utgår från alla människors lika värde.

En jämlik hälso- och sjukvård innebär att människor har möjlighet att få en likvärdig vård där resurser fördelas på ett jämlikt sätt utifrån de olika och lika behov.

En jämställd hälso- och sjukvård innebär att män och kvinnor har möjlighet att få en lik- värdig hälso- och sjukvård där resurser fördelas utifrån de olika och lika behov som kan finnas mellan könen. Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika, delvis är olika. Kvinnor och män behöver alltså delvis samma typ av vård, delvis könsspecifik vård. Jämställd vård kan alltså både innebära likabehandling, och könsspecifik behand- ling utifrån kvinnors och mäns olika förutsättningar. När vårdresultat analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv måste vi ta hänsyn till om kvinnor och mäns behov ser likadana ut från början.

Denna checklista kan användas som ett bedömningsinstrument för att avgöra i vilken grad ett tjänsteutlåtande har ett jämställdhetsperspektiv. Utgångspunkten är att bedö- maren anser att det, i det aktuella underlaget, är relevant med ett jämställdhetsperspek- tiv. Det vill säga att tjänsteutlåtandet behandlar ett ärende som rör både kvinnor och män.

2010-10-25

, landstinget

,. DALARNA

2010-10-25

forts. Checklista för jämlika och jämställda politiska beslut

Redovisas statistik könsuppdelat?

o Ja, genomgående o Delvis

o Nej, inte alls

Görs en nulägesbeskrivning där det fram- går om både mäns och kvinnors behov uppfylls idag?

o Ja, genomgående o Delvis

o Nej, inte alls

Lyfts positiva konsekvenser för jämställd vård fram?

o Ja o Nej

Finns risk för genusbias*?

o

Ja o Nej

Görs en behovsbeskrivning för båda kö- nen där både olika och lika behov be- skrivs?

o Ja, genomgående

o

Delvis o Nej, inte alls

Görs en fördjupad analys av vilka konse- kvenserbeslutet/avtalet/uppdragetger för både kvinnor och män?

o Ja o Delvis

o

Nej, inte alls

Ges förslag på åtgärder för ojämställd vård där så identifierats?

o Ja o Nej

*

Genusbias innebär att bortse från skillnader och könsspecifika behov där de finns, men också att se skillnader mellan könen där de inte finns.

Om jämställdhetsanalysen saknas, utan rimlig motivering, skickas underlaget tillbaka.