Röstbo bangård kapacitetsåtgärder

(1)

PM GESTALTNINGSPROGRAM

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder

Bollnäs kommun, Gävleborgs län

Granskningshandling 2014-08-25 Diarienummer: TRV 2013/8446

(2)

Marianne Hansson, projektledare

Distributör: Trafikverket, 801 05 Gävle, Besöksadress: Norra Kungsgatan 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00

(3)

Innehåll

1 Gestaltningsprogram ... 5

1.1 Sammanfattning ...5

1.2 Inledning ...6

1.3 Övergripande mål och riktlinjer ...8

1.4 Landskapsanalys ...9

1.5 Förslag för gestaltningen ...13

1.6 Rekommendationer inför fortsatt arbete ...18

1.7 Referenser ...18

(4)

(5)

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder

Gestaltningsprogram, Granskningshandling 2014-08-25 Röstbo bangård kapacitetsåtgärder

Gestaltningsprogram, Granskningshandling 2014-02-04

Figur 1. Området sett mot söder från väg 272 där väg och järnväg löper parallellt.

1 Gestaltningsprogram

1.1 Sammanfattning

En järnvägsplan ska tas fram för Röstbo bangård, Bollnäs kommun. Detta gestaltningsprogram ingår som en del i järnvägsplanen.

Bangården ligger i en dalgång mellan barrskogsklädda Svarttjärnsberget och Huppberg. Intill spåret ligger Larsbo, med två bostadshus tillhörande ekonomibyggnader.

Gestaltningsåtgärder för Röstbo bedöms behöva ha normal bearbetningsgrad där slänter och bankar anpassas till omkringliggande landskap. Utpekade och känsliga områden är framför allt kring Larsbo och tryckbanken vid sektion 291+650. Värdefulla utblickar finns mot omkringliggande berg. Broar och andra kringanläggningar så som teknikhus kan ges en standardbearbetning.

I programmet lyfts utblickarna mot omkringliggande berg fram. För att bibe- hålla platsens identitet ska ortsnamnet Röstbo finnas kvar och gärna placeras på nytt teknikhus. Avbaningsmassor ska återföras i möjligaste mån för att ge en snabb etablering och rätt naturtyp.

Jordmassornas utbredning, upplagsplatser och ursprung ska utredas fortsätt- ningsvis.

(6)

1.2 Inledning

1.2.1 Bakgrund och syfte

Detta gestaltningsprogram ingår som en del av järnvägsplanen för Röstbo bangård, Bollnäs kommun. Bangården ligger på norra stambanan och förslaget innebär en kapacitetshöjning på sträckan mellan Kilafors och Holmsveden.

Den ska anpassas till 750 m långa tåg.

Järnvägsplanen har föregåtts av flera utredningar:

• Arbetet med systemhandling för Röstbo bangård är under bearbetning.

• Förstudie ”Kapacitetshöjande åtgärder, Kilafors-Holmsveden” slutför- des i oktober 2010 och där Röstbo är en del.

Järnvägsplanen omfattar de delar som ingår i järnvägsanläggningen som bul- leråtgärder, servicevägar m.m.

1.2.2 Gestaltningsprogram

I järnvägsplanen kan gestaltningsprogrammet ses som ett utformningsprogram, ett säkerställande av arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter, samt som underlag för detaljprojekteringen. Konkreta riktlinjer ska ges för banans olika delar.

Det är både ett dokument och en arbetsmetod, ett sätt att komma fram till och förmedla en samsyn på hur järnvägen slutligen ska se ut.

NORRA STAMBANAN, RÖSTBO

Sträckan Ockelbo-Kilafors började byggas 1869. Skärningen i Röstbo pågick under två års tid. Massorna från byggnationen användes bl a för att fylla ut en myr vid Röstbo station.

Sträckan öppnades för tågtrafik 1877 och vid Röstbo byggdes mötesspår 1914. Sta- tionen i Röstbo byggdes 1918. Den låg strax norr om Larsbo men är idag riven.

Figur 2. Skogslandskapet och bergen omgärdar bostäder och järnväg i Larsbo vid Röstbo ban- gård.

(7)

Enligt lagen om byggande av järnväg (SFS 1995:1649) ska en estetisk utformning eftersträvas vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg. Lagen säger också att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden samt natur- och kulturvärden.

Figur 3. Vy mot väster mot skylt Röstbo och det bakomliggande Högloftet.

(8)

1.3 Övergripande mål och riktlinjer

1.3.1 Övergripande mål med projektet

Från förstudien:

• Driftstationen ska klara tågmöten med 750m långa tåg med samtidig infart och 40-övervakning, vilket innebär att två tåg ska kunna mötas inne på station med fart.

• Speciell hänsyn ska tas till värdefull kulturmiljö.

Enligt förstudien ska åtgärder för landskapsanpassning göras enligt följande prioriteringar:

1. Hög bearbetningsgrad: Stationsnära lägen där järnvägen är exponerad för många människor och vid passage av särskilt viktiga områden.

2. En normal bearbetningsgrad: Där järnvägen är exponerad på håll eller för ett fåtal människor.

3. Låg bearbetningsgrad: Där järnvägen går i terräng som döljer järnvägen eller i landskap där inga människor vistas.

Röstbo bedöms tillhöra punkt 2; normal bearbetningsgrad där slänter och bankar anpassas till omkringliggande landskap. Broar och andra kringanläggningar kan ges en standardbearbetning.

1.3.2 Trafikverkets mål för gestaltning

Trafikverket har ingen policy för gestaltandet av järnvägsmiljöer. Som riktlinjer för utformningsarbetet används i detta projekt delar av den arkitekturpolicy som var antagen av Banverket och den rådande policyn för gestaltning i järn- vägsprojekt fram till och med Trafikverkets bildande i april 2010.

• Järnvägen ska erbjuda positiva upplevelser

• God järnvägsmiljö i stad och landskap

• Klotterfri järnvägsmiljö

1.3.3 Gestaltningsmål i projektet

Objektsspecifika gestaltningsmål har framarbetats för järnvägsplanen.

• Utformningen ska anpassas till omgivande landskap och naturtyp med en normal bearbetningsgrad.

• Utformningen ska ta hänsyn till de boende och ge en postiv upplevelse för tågresenärer.

(9)

1.4 Landskapsanalys

1.4.1 Översiktlig beskrivning av området

Övergripande landskapstyp är skogsklädd, vågig bergkullterräng med barrskog.

Bangården är belägen längst nere i en skogsklädd dalgång mellan bergen, på den västra sidan: Svarttjärnsberget och dess bergbrant Högloftet, på den östra sidan:Huppberg.

1.4.2 Landskapskaraktärer

Områden som järnvägen passerar kan delas upp i olika typer av landskapstyper med skiftande karaktärer och egenskaper. I arbetet med Röstbo bangård har en karaktär identifierats: Skogsklädd dalgång.

1.4.3 Skogsklädd dalgång

Området är skogsklätt och beläget i en dalgång med utblickar mot omkringliggande skogsklädda berg. Området är starkt påverkat av järnvägen som skär igenom dalgången och tillsammans med väg 272 bildar en fysisk barriär med en tydlig nord-sydlig riktning. Då järnvägen är inramad av skog döljs den visuellt från omgivningen utom norr om mötesstationen där väg och järnväg går parallellt med varandra och bildar ett markant och öppet väg-/järnvägsrum. Bostä- derna i Larsbo ligger dikt mot järnväg och påverkas i stor utsträckning visuellt av järnvägen.

Figur 4. Vy mot väster mot bebyggelsen i Larsbo när tåg passerar.

(10)

Nyckelkaraktärer: Sammanhängande skogslandskap. Korta men viktiga utblickar mot Högloftets bergsbrant ned mot järnvägen. Faluröda bostäder om två huskroppar med tillhörande uthus som ger variation för resande.

1.4.4 Bebyggelse

Den enda berörda bebyggelsen är Larsbo, där det finns två bostadshus med till- hörande ekonomibyggnader. Husen är belägna på en kulle intill järnvägen. Inga bullerskärmar finns i Röstbo.

Vägport under järnvägen rymmer inte biltrafik men boende i Larsbo kan gå- ende ta sig ut till väg 272 och till sina postlådor. För att ta sig till Larsbo med bil krävs att man tar en omväg norrifrån.

Norr om Larsbo ligger ett teknikhus på järnvägens västra sida intill anslut- ningsväg till Larsbo. Teknikhuset planeras att rivas.

Figur 5. Stensatt vägport vid järnvägen vid Larsbo sett från väg 272. I bakgrunden syns Höglof- tet.

(11)

11

ved Larsbo

ViboRöstbodarna

Fångsved

KnupbodarnaMidsommarkransen FältsMarieäng Anders-Pers

Högbo Lars-Jons

Örbodarna Höjden

Hälsingelede n

Sagbergslede

n

Knupen

Myckelängarna Hamnäs- skorven Ondtjärnsb.

V Gräsberg

Spjutberg Stormoåsen Ö Gräsberg

pumsenGummors- Svarttjärnsb.HögloftetLortlaven

portenStoråsenNorrlands-SvanbergHuppberg

Kölberg Stugtjärnsberget

Lösskaberget

Skarmyran Spångmyran

Stormyran Abborrberget Molnberget Björnbet

Kattbacken

Stormyrberget

272

TECKENFÖRKLARING Landmärke Plangräns Utblick Viktiga landskapselement

Sten- satt vägport under järnvägen. Röda bostadshus skylt ”Röstbo”

Dalgångens rik tning

Figur 6. Karta landskapsbild

(12)

1.4.5 Framträdande landskapselement

Förutom de olika karaktärerna som landskapstyperna utgör finns andra viktiga drag som är utmärkande för landskapet. Landmärken som t.ex. kyrkor, berg och kraftledningar som syns och känns igen underlättar för orienterbarheten.

Landmärken och utblickar ger variation för resande:

• Svarttjärnsberget med Högloftet

• Huppberg

1.4.6 Natur- och kulturmiljö Områdets historia

Området ligger söder som dalgången mellan Kölberget och Digerberget som benämns ”Norrlandsporten”, ett namn som troligen härrör då järnvägen byggdes på 1870-talet. Rallare bodde under den tiden i rallarbackarer i Röstbo och i omkringliggande byar.

Området har främst en lång histora av skogsbruk och intilliggande väg 272 är ursprungligen en mycket gammal väg, utpekad som en kulturhistoriskt värdefull väg.

Inga kända lämningar berörs av projektet. Larsbo har sitt ursprung som torparställe tillhörande Kristinebergs järnbruk. Norr om Larsbo låg Röstbo station som idag är riven. Ett gammalt äppelträd vid teknikhuset är en trolig rest från den tiden.

Naturmiljö

Området är barrskogsklätt och ligger i en förlängning söderut av Digerberget och Kölbergets dalgång. Omgi- vande berg har markanta profiler med branta sidor med hällmarker. Domine- rande trädslag är gran med inslag av löv och tall. Örbod- bäcken korsar järnvägen i områdets södra del.

Figur 7. Stensatt viadukt vid Örbodbäcken.

Figur 8. Befintligt teknikhus norr om Larsbo. Utsikt mot Huppberg.

(13)

1.4.7 Kvalitéer och värden

Järnvägen upplevs från två olika perspektiv, den som ser järnvägen i sin boen- demiljö och den som reser med tågen. För resenären är upplevelsen till stor del beroende på hastighet och avstånd till det man ser. Vid höga hastigheter är det svårt att uppfatta det som ligger i järnvägens närområde, det flimrar bara förbi.

Resenären

I och med att tåg kommer att stanna eller åka sakta förbi Röstbo bangård så kommer resenärer se och uppfatta närområdet. Hänsyn till det bör tas vid utformningen av anläggningen.

• Utblickarna mot omgivande berg ger en förståelse att man passerar genom en dalgång.

• Bostadshusen intill järnvägen ger ett välkommet inslag på den skogs- kantade delsträckan.

• Röstbo järnvägsskylt ger platsen ett namn och en identitet.

Kringboende

• Utblickarna finns mot omkringliggande berg och landskap tack vare att järnvägen ger trädfria siktlinjer.

• Vägport för gång- och cykeltrafik under järnvägen till väg 272 med nog- grant utformade stensatta väggar och tak tillför positiva värden.

1.5 Förslag för gestaltningen

1.5.1 Övergripande idéer

Röstbo bangård kommer att ha oförändrad linjesträckning, vilket ger små möj- ligheter att påverka utformningen i stora drag. Däremot finns möjligheter att tittta på exempelvis slänter och bankar.

Grunden i utformningen är att anläggningen ska anpassas till sin omgivning i den skogsklädda dalgången. Särskild omsorg om slänter och bankar bör tas vid Larsbo där det finns året-runt-boende och vid tryckbanken vid sektion 291 +650 där järnväg och väg 272 löper parallellt och bilister uppfattar järnvägsan-

läggningen.

1.5.2 Bullerskydd

Bullerskärmar ger begränsande utblickar för resenären och kringboende men skyddar samtidigt de boende från buller. Bullerskärmar förstärker barriäreffek- ten som järnvägen utgör.

Då bostäderna ligger nära järnvägen krävs bulleråtgärder för att förbättra bo- endemiljön. Här väljs bullerskärm och fönsteråtgärder istället för bullervall på grund av utrymmesbrist. Då tågen stannar vid tågmöten bör en viss omsorg om

(14)

Figur 9. Exempel på en bullerskärm med enkel form.

Exempel från Träguiden.

skyddet tas på sidan mot järnvägen. Mot bebyggelsen ska omsorg visas för att möjliggöra en trevlig bostadsmiljö.

Eventuella bullerskärmar bör utformas med en enkel och enhetlig form i slamfärg, kulör falurött, och i trä i enlighet med Larsbos bebyggelse. För bästa bullerdämpande effekt behöver skärmens höjd variera beroende på vilken pla- cering av bullerskärmen som väljs.

Skärmens början och slut bör utformas med successiv avtrappning alternativt ansluta mot befintliga byggnader eller terräng.

Bullerskärmen bör ha en täckbräda med droppnäsa alternativt kläs med plåt för bästa avrinning.

I miljökonsekvensbeskrivningen till järnvägsplanen utreds olika varianter, en lokalt placerad skärm intill byggnaderna, en skärm placerad så nära källan som möjligt alternativt en lång skärm vid släntkrön. Ur landskapsbildssynpunkt är en lokalt placerad skärm att föredra då det ger minst visuellt intrång. En lång skärm signalerar tätort vilket inte är fallet i Röstbo.

1.5.3 Murar och broar

Vägporten vid Larsbo är omsorgsfullt utformad med stensatta väggar och tak.

Den ska bevaras i möjligaste mån då den används dagligen av boende. Bron för Örbodbäcken byts ut mot en 32 m lång trumma.

1.5.4 Vegetation

Påverkad mark såsom nya slänter, tryckbankar etc ska, där det är tekniskt möjligt, täckas med avbaningsmassor från platsen då det påskyndar etablering av naturlig vegetation. Är det inte möjligt ska påförda massor bestå av jord från liknande naturtyp; skogsmark. Jordtäcket föreslås vara 3 dm tjockt. Särskilt viktigt är det på ytorna kring Larsbo och vid tryckbanken vid sektion 291+650.

Påförd jord ska vara mager för att minska skötselbehovet på ytorna. Inga nya erosions- skydd föreslås.

Slänter kläs med avbaningsmassor upp till 1,3 m under rälsunderkant.

Äppelträdet vid sektion 291+300 behålls som en trolig rest från Röstbo järnvägs- station.

(15)

1.5.5 Bankar, tryckbankar och slänter

Eventuella överskottsmassor används i järnvägsbankar och dess anslutningar mot omkringliggande mark. På grund av komplicerade markförhållanden med omväxlande lös och fast mark kommer det anläggas flera tryckbankar. Slänt- krön och slänfot, även på tryckbankarna, ska vara mjukt rundade liksom klädd med avbaningsmassor för bästa landskapsanpassning. Det är särskilt viktigt på ytorna kring Larsbo och vid tryckbanken vid sektion 291+650.

1.5.6 Jordskärningar

Jordskärningar ska anpassas till befintlig terräng.

1.5.7 Trummor

Befintliga trummor kommer att förlängas i befintlig läge. Pysslabäckens läge väster om järnvägen kommer att dras i ny sträckning. Bäcken utformas som en naturlig bäckfåra med meandring och varierande djup och bredd. Trumändar snedkapas för bästa landskapsanpassning.

1.5.8 Utrustning

Stängsel förstärker barriäreffekten av järnvägen. I Röstbo ska inget stängsel sät- tas upp.

Skylt med Röstbo behålls. Då tåg blir stående här bidrar det till information och ger platsen en identitet.

Figur 10. Skillnad mellan rundad slänt och skarp slänt. Exempel från vägmiljö. Ur ”Hela vägen”.

Den skarpa slänten är mer markant i landskapet.

(16)

16

lof Hög tet

en port

Norrl s- and

La rsb o

ys P ab sl ck ä en

stb Rö äc ob n ke

272 04080120160

Landskapsbild norra Röstbo Gräns för järnvägsplan Röstbo Utblick Landmärke Viktiga landskapselement Nytt spår Nya servicevägar Ny trumma Markintrång© Lantmäteriet, dnr 109

Tryckbank. Sektion 291+650.

Teknikhus som t

as bort Gammalt äppelträd. Sektion 291+300.

Skylt Röstbo som behålls

Bostadshus med bulleråtgärder Utformningsförslag norra Röstbo

(17)

17

tet lof Hög

La rsb o Skry tm yra n Fä lts

ssPy

labä

enck bo Ör

äc db n ke

272 04080120160200 Meter

Landskapsbild södra Röstbo Gräns för järnvägsplan Röstbo Utblick Landmärke Viktiga landskapselement Nytt spår Ny trumma Nya servicevägar Markintrång© Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667

Tryckbank och omgrävning bäck.

Nytt teknikhus. Sektion 290+750. Utformningsförslag södra Röstbo

(18)

1.5.9 Teknikbyggnader

Befintlig teknikbyggnad i Larsbo rivs och ersätts med en ny vid sektion 290+750. Ett standardutförande kommer att användas men den bör skyltas med Röstbo som information för resenärer som passerar med tåg och sitter på tågets östra sida.

1.6 Rekommendationer inför fortsatt arbete

Detaljutformning av tryckbankar och eventuella massupplag ska utredas i kom- mande skeden. Lämpliga upplagsplatser för avbaningsmassor ska utredas.

Äppelträdet vid 291+300 bör hägnas in under entreprenadtiden.

1.7 Referenser

Gestaltningsprogram inom Banverket, en vägledning. 2005 Banverket.

Råd för gestaltningsprogram, Trafikverkets publikation 2009:161

Förstudie; Kapacitetshöjande åtgärder Kilafors-Holmsveden, reviderad slut- rapport 2010.

Översiktsplan, Bollnäs kommun, 1990.

Norra Stambanan Holmsveden-Kilafors, översiktlig kulturmiljöanalys, Elise Hovanta, 2008.

Trafikverket, publikation 2011:103, Infrastruktur i landskapet, råd för landskapsanalys.

Sveriges geografi, Sveriges Nationalatlas 1996.

www.traguiden.se, Svenskt trä, 2013.

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

Figur 11. Utformning nytt teknikhus. I standardutförande klätt med korrugerad plåt.

(19)

(20)