FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

PR\1129763SV.docx PE607.891v01-00

SV

SV

Europaparlamentet

2014-2019

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

2017/2073(INI) 19.7.2017

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

om genomförandet av direktiv 2005/36/EG med avseende på reglering och behovet av reformer inom yrkesmässiga tjänster

(2017/2073(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Föredragande: Nicola Danti

PE607.891v01-00 2/10 PR\1129763SV.docx

SV

PR_INI_ImplReport

INNEHÅLL

Sida MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER ... 3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ... 7

PR\1129763SV.docx 3/10 PE607.891v01-00

SV

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER Förfarande

Den 11 maj 2017 gavs föredraganden i uppdrag att utarbeta en rapport om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer med avseende på behovet av reformer inom yrkesmässiga tjänster i enlighet med artikel 59 i detta direktiv.

Direktiv 2005/36/EG – bakgrund, räckvidd och införlivande

Direktiv 2005/36/EG gäller för alla reglerade yrken, med undantag av de som uttryckligen inte omfattas av dess räckvidd, exempelvis notarier.

Reglerade yrken utgör en viktig del av medlemsstaternas ekonomi. Bestämmelser rörande reglerade yrken, som kräver en särskild yrkeskvalifikation för att få utövas, införs vanligtvis för att skydda mål av allmänt intresse såsom folkhälsa, konsumentskydd, miljöskydd etc. På områden där tillträde till ett yrke inte är harmoniserat på EU-nivå är det upp till varje medlemsstat att besluta om huruvida ett yrke ska regleras inom ramen för principerna om icke-diskriminering och proportionalitet.

För att underlätta den fria rörligheten för yrkesutövare föreskrivs i direktiv 2005/36/EG automatiskt erkännande av ett antal yrken, utgående från harmoniserade minimikrav för utbildning, en generell ordning för erkännande av yrkeskvalifikationer, en generell ordning för automatiskt erkännande av yrkeserfarenhet samt en ordning för gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster inom ramen för reglerade yrken. Direktivet inbegriper även ett antal bestämmelser om språkkunskaper och akademiska yrkestitlar, administrativt samarbete, dokumentkrav etc.

2013 infördes genom direktiv 2013/55/EU om ändring av direktiv 2005/36/EG i dess artikel 59 det så kallade förfarandet med ömsesidig utvärdering, vilket kräver att medlemsstaterna senast den 18 januari 2016 ska anmäla alla reglerade yrken, tillsammans med de krav som begränsar tillträde till eller utövande av yrken, i en databas som förvaltas av kommissionen. Medlemsstaterna var också tvungna att undersöka huruvida dessa krav lämpar sig för att uppnå det mål som eftersträvas och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Proportionalitetsprincipen, som fastställdes i fördraget och i domstolens rättspraxis, införlivades i direktiv 2005/36/EG. Vad gäller de nya krav, som infördes efter den 18 januari 2016, ska medlemsstaterna anmäla dem, tillsammans med skälen för att dessa krav ska anses överensstämma med proportionalitetsprincipen, inom sex månader från deras antagande. Slutligen ska medlemsstaterna vartannat år lämna en rapport till kommissionen (en nationell handlingsplan) där de krav förtecknas som har strukits eller gjorts mindre strikta, baserat på en analys, från fall till fall, av yrkesregleringarna och de planerade reformerna.

På grundval av den information som mottagits, i enlighet med artikel 59.9, skulle kommissionen senast i januari 2017 lämna sina slutliga resultat av översikten av medlemsstaternas yrkesreglering och av de proportionalitetsbedömningar som medlemsstaterna genomfört, tillsammans med förslag till ytterligare initiativ.

PE607.891v01-00 4/10 PR\1129763SV.docx

SV

För att komplettera artikel 59 i direktiv 2005/36/EG fastställdes genom kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 (COM(2013)0676) arbetsplanen för förfarandet för ömsesidig utvärdering som påbörjades år 2014, och som kräver av medlemsstaterna att de inför sina yrkesregleringar i databasen över reglerade yrken. På grundval av denna information var medlemsstaterna tvungna att se över huruvida deras regleringar var motiverade och proportionerliga.

Fler än 1 200 nationella behöriga myndigheter har bidragit med information till databasen över reglerade yrken för att garantera insynen i yrkesregleringar i hela Europa. Även om databasen över reglerade yrken har genomgått en omfattande modernisering pågår fortfarande dess interoperabilitet med informationssystemet för den inre marknaden (IMI), som skulle kunna göra de nationella myndigheternas uppgift enklare.

Efter en två år lång process visade den ömsesidiga utvärderingen att det är svårt för medlemsstaterna att bedöma sina regleringars proportionalitet. Sex medlemsstater hade inte lämnat in sina respektive nationella handlingsplaner när tidsfristen löpte ut.

Till följd av detta presenterade kommissionen sina resultat i två åtgärder: kommissionens meddelande om rekommenderade reformer för reglering av yrkesmässiga tjänster av den 10 januari 2017 och förslaget till ett direktiv om proportionalitetsprövning för reglerade yrken.

Yrkesspecifika rekommendationer

I meddelandet om rekommenderade reformer för reglering av yrkesmässiga tjänster fastställs konkreta områden där medlemsstaterna uppmanas att överväga vissa förbättringar i sin reglering av specifika yrken i sju ekonomiskt viktiga sektorer, baserat på analysen av den nationella lagstiftningen samt på klagomål från EU-medborgare. I bilagan till meddelandet lämnas utförlig information om regleringarna i de 28 medlemsstaterna för arkitekter, väg- och vattenbyggnadsingenjörer, revisorer, advokater, jurister, patentombud, fastighetsmäklare och turistguider.

Kommissionen förväntas övervaka genomförandet av rekommendationerna och, där så är lämpligt, föreslå åtgärder för att hantera de kvarstående hindren, inbegripet överträdelser i fall av diskriminering på grund av nationalitet och bosättningsort, samt vid fall av oproportionerlig reglering.

Meddelandet kompletterar den årliga tillväxtöversikten samt den europeiska planeringsterminen.

Restriktionsindikator

Kommissionen har utvecklat en ny indikator på yrkesregleringens begränsande effekt. Enligt kommissionen bygger de rättsliga hinder som utgör indikatorn på OECD:s indikator på produktmarknadsreglering och speglar domstolens rättspraxis. Indikatorn kompletterar den kvalitativa analysen av hindren och beaktar deras samlade effekt snarare än att fokusera på isolerade åtgärder. Kommissionen påpekar att enskilda begränsningar inte kan analyseras separat från alla befintliga mekanismer för att skydda målet av allmänt intresse.

Helhetsstrategin syftar till att uppskatta hur begränsande en regleringsram är för

PR\1129763SV.docx 5/10 PE607.891v01-00

SV

yrkesverksamma personer.

Följande olika begränsningar omfattas:

 Regleringsmetod: exklusiva eller delade förbehållna verksamheter och skydd för titlar.

 Behörighetskrav: år av utbildning, obligatoriskt statligt prov, krav på fortlöpande kompetensutveckling osv.

 Andra krav, såsom obligatoriskt medlemskap eller registrering i en yrkesorganisation, begränsat antal beviljade licenser, andra auktorisationskrav osv.

 Krav för utövande: begränsningar i fråga om bolagsform, krav på aktieinnehav, begränsningar i fråga om gemensamt yrkesutövande, oförenliga verksamheter osv.

Parallellt har kommissionen inlett studier om kvaliteten på yrkesmässiga tjänster.

Föredragandens ståndpunkt

Föredraganden betonar den grundläggande roll som yrkena spelar i EU:s ekonomi och anser vidare att kvaliteten på yrkesmässiga tjänster är av yttersta vikt för att bevara den europeiska ekonomiska, sociala och kulturella modellen.

Inom ramen för en övergripande utvärdering av meddelandet som genomfördes av kommissionen fastställer föredraganden de viktigaste aspekterna av genomförandet av artikel 59 i direktiv 2005/36/EG och erinrar om vikten av yrkesregleringar för att skydda mål av allmänt intresse.

Föredraganden analyserar också nyttan av den restriktionsindikator som kommissionen utvecklat, samt behovet av att främja tjänster av hög kvalitet i Europa. Det är viktigt att betona att indikatorn enbart bör användas som ett preliminärt verktyg och att den inte automatiskt betyder att en reglering som får höga poäng automatiskt är oproportionerlig.

Vidare är det grundläggande för föredraganden att komma ihåg att analysen av regleringarnas konsekvenser för medlemsstaterna inte enbart bör vara föremål för en kvantitativ bedömning utan även för en kvalitativ bedömning som omfattar målen av allmänt intresse och kvaliteten på den tjänst som tillhandahålls.

Föredraganden betonar även behovet att beakta konsekvenserna av vetenskaplig utveckling, innovation och digitalisering på området för reglerade yrken, samtidigt som man bevarar kvaliteten på tjänster, arbetstillfällen och säkerställer en hög skyddsnivå för mottagarna av tjänster, inbegripet konsumenter.

Källor:

 Workshop om Reforming professional services som hölls i utskottet den 11 juli 2017¹.

 Sammanträden med följande berörda parter: Europeiska arkitektrådet (Architects’

Council of Europe, ACE). Den europeiska sammanslutningen av nationella ingenjörsförbund (FEANI). European Council of Civil Engineers (ECCE).

http://www.europarl.europa.eu/committees/fr/events-workshops.html?id=20170607WKS00601

PE607.891v01-00 6/10 PR\1129763SV.docx

SV

Accountancy Europe (AE). European Tax Adviser Federation (ETAF). European Federation of Accountants and Auditors for SMEs (EFAA). Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen (CCBE). European Association of Real Estate Professions (CEPI). European Federation of Tourist Guide Associations (FEG).

European Tour Operators Association (ETOA). European Council of the Liberal Professions (CEPLIS). Consiglio Nazionale degli Ingegneri (CNI). Consiglio Nazionale dei periti industriali e dei periti industriali laureati (CNPI). Frankrikes finansministerium (generaldirektoratet för näringsliv – departementet för turism, handel och hantverkssektorn, samt tjänster). Frankrikes ständiga representation vid EU. Danmarks ständiga representation vid EU. Eurocadres. Arkitektorganet Baden- Württemberg. BusinessEurope. Confederazione Generale Italiana delle Imprese, delle Attività Professionali e del Lavoro Autonomo (CONFCOMMERCIO). Franska sjukgymnastförbundet. Confederazione Nazionale dell´Artigianato e della Piccola e Media Impresa (CNA) Associazione degli Enti Previdenziali Privati (ADEPP).

 Relevanta studier och andra handlingar:

Vitbok: Digital Transformation Initiative. Professional Services Industry.

(Världsekonomiskt forum)

Rapport: Action Lines for Liberal Professions: final report of the working group (Europeiska kommissionen)

OECD Priorities for completing the European single market (2016)

Världsbanksgruppen (2016), EU Regular Economic Report – 3: Growth, Jobs and Integration: Services to the Rescue

Briefing av Europaparlamentets utredningstjänst Studier som genomförts av utredningsavdelningen:

– Role of advisors and intermediaries in schemes revealed by PANA schemes – Rules on independence and responsibility regarding tax advisers and legal services.

PR\1129763SV.docx 7/10 PE607.891v01-00

SV

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av direktiv 2005/36/EG med avseende på reglering och behovet av reformer inom yrkesmässiga tjänster

(2017/2073(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artiklarna 45, 49 och 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 15 och 16,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer¹,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 om

rekommenderade reformer för reglering av yrkesmässiga tjänster (COM(2016)0820),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 om utvärdering av nationella bestämmelser för utövande av vissa yrken (COM(2013)0676),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550),

– med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om strategin för den inre marknaden²,

– med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2017 om en europeisk agenda för delningsekonomin³,

– med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2017 om årsrapport om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2017⁴,

– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 31 maj 2017⁵,

– med beaktande av slutrapporten från arbetsgruppen för att främja de fria yrkenas ekonomi,

– med beaktade av artikel 52 i sin arbetsordning samt artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.

Antagna texter, P8_TA(2016)0237.

Antagna texter, P8_TA(2017)0271.

Antagna texter, P8_TA(2017)0040.

Ännu ej offentliggjort i EUT.

PE607.891v01-00 8/10 PR\1129763SV.docx

SV

– med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8–0000/2017), och av följande skäl:

A. Den fria rörligheten för arbetstagare, etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster inom EU utgör grundstommen i den inre marknaden och har många fördelar för medborgare och företag.

B. I brist på harmonisering är det upp till medlemsstaterna att besluta om regleringen av yrken, om än på ett icke-diskriminerande, välgrundat och proportionerligt sätt.

C. Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer föreskriver automatiskt erkännande för ett antal yrken, utgående från harmoniserade minimikrav för utbildning, en generell ordning för erkännande av yrkeskvalifikationer, en generell ordning för automatiskt erkännande av yrkeserfarenhet samt en ordning för gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster inom ramen för reglerade yrken.

D. Direktiv 2005/36/EG ändrades år 2013, och införlivade i artikel 59 a ett krav på

öppenhet och ömsesidig utvärdering för alla reglerade yrken i medlemsstaterna, oavsett om de regleras på grundval av nationella bestämmelser eller på grundval av

bestämmelser som harmoniserats på EU-nivå.

E. I enlighet med artikel 59 i direktiv 2005/36/EG förväntades kommissionen senast den 18 januari 2017 presentera sina slutsatser om den ömsesidiga utvärderingen tillsammans med förslag för ytterligare initiativ, där så är nödvändigt.

F. Den 10 januari 2017 presenterade kommissionen ett meddelande om behov av reformer av yrkesmässiga tjänster, som analyserade yrkesregleringarna i sju verksamhetssektorer och lämnade rekommendationer till medlemsstaterna i detta avseende.

Reglering av yrken i Europeiska unionen och det aktuella läget för genomförandet av artikel 59 i direktiv 2005/36/EG

1. Europaparlamentet betonar att reglerade yrken spelar en grundläggande roll i EU:s ekonomi, och utgör en betydande del av sysselsättningsgraden samt en viktig del av mervärdet i unionen. Parlamentet anser vidare att kvaliteten på de yrkesmässiga tjänsterna är av yttersta vikt för att bevara EU:s ekonomiska, sociala och kulturella modell.

2. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ som ger medlemsstaterna vägledning i samband med den ömsesidiga utvärderingen, inbegripet vid anordnandet av ingående diskussioner med nationella myndigheter.

3. Europaparlamentet anser att kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 skulle kunna hjälpa medlemsstaterna att bättre reglera yrkesmässiga tjänster. Parlamentet betonar dock att det behövs mer än en ekonomisk analys för att få en helhetsbedömning av hur regelverket fungerar i varje medlemsstat.

PR\1129763SV.docx 9/10 PE607.891v01-00

SV

4. Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna har haft stora svårigheter när det gäller att informera om de yrken som de reglerar och kraven för tillträde till dessa yrken.

5. Europaparlamentet understryker att förbättrad insyn i och jämförbarhet mellan de nationella kraven för tillträde till eller utövande av reglerade yrken är nyckeln till att säkerställa säker rörlighet och att därför, i enlighet med direktiv 2005/36/EG, alla nationella krav bör anmälas och göras offentligt tillgängliga i databasen över reglerade yrken.

6. Europaparlamentet noterar att inte alla medlemsstater har lämnat in en nationell handlingsplan, vilket krävdes enligt direktiv 2005/36/EG, och att de nationella handlingsplaner som lämnats in skiljer sig åt vad gäller grundlighet och utförlighet.

7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att helt genomföra artikel 59 i

direktiv 2005/36/EG och intensifiera sina ansträngningar för att säkerställa ökad insyn avseende deras yrkesregleringar, vilket är av avgörande vikt för yrkesverksammas rörlighet i hela EU.

8. Europaparlamentet erkänner att vissa medlemsstater inte samrådde med de relevanta berörda parterna på lämpligt sätt vid utarbetande av de nationella handlingsplanerna.

Parlamentet efterlyser ett större deltagande av alla berörda parter i framtiden.

9. Europaparlamentet betonar att en effektiv reglering av yrken bidrar till utvecklingen av ett rättvist samhälle. Parlamentet erinrar om att medlemsstaterna är fria att införa nya regleringar eller att ändra befintliga bestämmelser som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken om det kan motiveras med hänsyn till ett allmänintresse, inbegripet tvingande skäl av allmänintresse, och på så vis spegla deras vision av samhället och deras socioekonomiska sammanhang.

10. Europaparlamentet anser samtidigt att diskriminerande, oberättigade och

oproportionerliga krav kan vara särskilt orättvisa för unga yrkespersoner, hämma konkurrensen och på ett negativt sätt påverka tjänstemottagarna, inbegripet konsumenter.

11. Europaparlamentet erkänner den roll som yrkesreglering spelar för att uppnå en hög skyddsnivå för mål av allmänt intresse, såsom konsumentskydd, skydd av

tjänstemottagare och arbetstagare, skydd av en god rättsskipning, miljöskydd, och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål. Parlamentet erkänner medlemsstaternas utrymme för

bedömning av sätten att uppnå detta.

12. Europaparlamentet noterar att yrkesspecifika regleringar som strävar efter att uppnå mål av allmänt intresse syftar till att säkerställa en effektiv övervakning av lagligt utövande av det reglerade yrket och, där så är tillämpligt, av dess yrkesetiska regler.

13. Europaparlamentet påpekar att bättre jämförbarhet avseende nivån på

yrkeskvalifikationer krävs för att bevisen på formella kvalifikationer ska bli mer

enhetliga i hela Europeiska unionen och för att skapa lika villkor för unga européer som börjar arbeta i yrkena, samt för att främja deras rörlighet.

PE607.891v01-00 10/10 PR\1129763SV.docx

SV

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna, tillsammans med yrkesorganisationer i deras respektive behörighetsområden, att på lämpligt sätt följa upp rekommendationerna från arbetsgruppen, för att främja de fria yrkenas ekonomi.

Nyttan hos restriktionsindikatorn samt behovet av att främja tjänster av hög kvalitet i Europa

15. Europaparlamentet noterar det faktum att kommissionen har utfärdat en ny restriktionsindikator och försöker förbättra OECD:s befintliga indikator på

produktmarknadsreglering vad gäller den detaljerade analysen av de berörda sektorerna.

16. Europaparlamentet understryker att denna indikator, baserad på numeriska data och som inbegriper enbart en analys av hindren för den fria rörligheten, ska användas som ett rent preliminärt verktyg och ska inte automatiskt fastställa huruvida en eventuellt striktare reglering i vissa medlemsstater är oproportionerlig.

17. Europaparlamentet erinrar om att analysen av regleringarnas konsekvenser för

medlemsstaterna inte enbart bör vara föremål för en kvantitativ bedömning utan även för en kvalitativ bedömning som omfattar målen av allmänt intresse och kvaliteten på den tjänst som tillhandahålls.

Innovation och digitalisering inom yrkesmässiga tjänster

18. Europaparlamentet noterar att vetenskaplig utveckling, teknisk innovation och digitalisering har en betydande inverkan på yrkesmässiga tjänster och medför nya möjligheter för yrkesverksamma samt utmaningar för arbetsmarknaden och kvaliteten på tjänster.

19. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen erkänner behovet av att beakta den nya teknikens inverkan på yrkesmässiga tjänster, särskilt inom den rättsliga sektorn och redovisningssektorn. Parlamentet noterar särskilt att de åtföljande riskerna med en sådan genomgripande förändring för tjänstemottagare, inbegripet konsumenter, måste ges stor uppmärksamhet.

°

° °

20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament och regeringar.