Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN

(1)

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor

LULEÅ KOMMUN

Läsåret 2005-2006

(2)

Innehåll

sidan

Inledning 3

Sammanfattning 4

Vi som var med 6

Kost, fysisk aktivitet och BMI 7

Matvanor 8

Fysisk aktivitet i skolan och på fritiden 10

BMI 12

Säkerhet, arbetsmiljö och trivsel i skolan 15

Säkerhet i trafiken 16

Arbetsmiljön och trivseln i skolan 17

Fysisk och psykisk hälsa 25

Tobak, alkohol och narkotika 33

Jämförelser 37

(3)

Inledning

Under läsåret 2005-2006 deltog skolorna i Luleå kommun i ”Hälsosamtal på webben”, ett projekt som inletts för att undersöka och få siffror på hur barn och ungdomar i Norrbotten mår liksom på vissa av deras levnadsvanor, som kan relateras till hälsa. Övertorneå kommun och Överkalix kommun deltog också under 2005-2006 och förhoppningen är att samtliga kommuner i Norr- bottens län kommer att delta i undersökningen med tiden.

I projektet kopplas en enkät med hälso- och livsstilsfrågor till skolsköters- kornas hälsosamtal med eleverna i årskurs 4, 7 och gymnasiets första år.

Skolsköterskorna registrerar sedan de avidentifierade svaren i en databas som förvaltas av Norrbottens läns landsting. I denna rapport visas de sam- manställda enkätsvaren från Luleå kommun.

Projektet är ett led i folkhälsoarbetet för Norrbottens län. Den svenska folk- hälsopolitiken är inriktad på de strukturella faktorer, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan. Genom att inrikta sig på faktorer som påverkar hälsan kan vi stödja de faktorer som gör oss friska (friskfaktorer) och åtgärda de faktorer som gör oss sjuka (riskfaktorer). Därigenom blir folkhälsoarbetet mer effektivt för en god hälsa i befolkningen.

(4)

Sammanfattning

De flesta av eleverna äter frukost, lunch och middag varje skoldag och de flesta är också fysiskt aktiva. Flera är dock överviktiga eller feta, och i årskurs fyra finns den största andelen, där 25% har övervikt eller fetma, oavsett kön. Läsk dricks oftare med ökande ålder, och också oftare av pojkarna än av flickorna. Pojkarna spenderar genomgående mer tid framför datorn eller spelar TV-spel än flickorna. I sjuan och gymnasiet är det också fler pojkar än flickor som har övervikt eller fetma och elever med fetma tenderar i alla årsgrupper att motionera mindre ofta på fritiden än övriga elever.

Medan de allra flesta känner sig lugna och trygga på väg till och från skolan är det anmärkningsvärt få i sjuan och gymnasiet som använder cykelhjälm.

De flesta tycker att skolgården eller skolans utemiljö är bra eller ganska bra, även om eleverna är mindre nöjda med stigande ålder. Majoriteten tycker också gympasalen eller idrottshallen är bra eller ganska bra, liksom mat- salsmiljön. I årskurs sju är mindre än hälften av eleverna nöjda med skolans toaletter och eleverna i samma årskurs är också de som är minst nöjda med duscharna i omklädningsrummet, där drygt hälften beskriver dessa som bra eller ganska bra.

Även om de allra flesta har kompisar i skolan som bryr sig om dem uppger samtidigt var sjätte flicka i årskurs fyra och sju, liksom var femte pojke i årskurs fyra, att de själva blir retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade av andra elever. De flesta har alltid eller ofta arbetsro i skolan och kan alltid eller ofta koncentrera sig. Samtidigt uppger bara var femte till var fjär- de elev i årskurs sju och gymnasiet att de alltid kan koncentrera sig i skolan.

Av eleverna i årskurs sju är det också bara 14% som alltid har arbetsro. Det är mer vanligt bland eleverna att känna sig stressade i skolan med ökande ålder, och då särskilt bland flickorna. I alla årskurser är det vanligare att pojkarna mår bra än att flickorna gör det och det är också betydligt vanligare att flickorna känner sig ledsna eller nedstämda än att pojkarna gör det. Det är i sjuan och gymnasiet också betydligt vanligare bland pojkarna att alltid vara nöjd med sig själv, än bland flickorna. I årskurs sju och i gymnasiet har ock- så flickorna oftare än pojkarna huvudvärk, magont, liksom ont i rygg, nacke och axlar. I årskurs fyra ser man däremot inte någon skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller de flesta av dessa symptom. Istället ses ett mönster, där skillnaderna mellan könen i både det psykiska och det fysiska välbefin- nandet utvecklar sig främst efter årskurs fyra och där, i de avseenden vi har mätt, flickorna är de som tveklöst mår sämst.

De flesta har någon vuxen de kan prata med om de har problem, men för flickorna ökar andelen som inte har det till 10% i gymnasiet, en högre andel än för pojkarna. Även om de flesta elever trivs med sin fritid, är hela 18% av

(5)

flickorna i gymnasiet stressade på sin fritid, vilket är en tre gånger så hög andel som hos pojkarna i samma ålder.

Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades också om alkohol- tobaks- och narkotikavanor. Av flickorna i gymnasiet uppger 8% att de röker varje dag, jämfört med 5% av pojkarna. De som snusar varje dag, är 4% av flickorna i gymnasiet, jämfört med hela 21% av pojkarna. En mycket hög andel elever uppgav att de aldrig dricker alkohol, över 90% i årskurs sju och 41% av gymnasieeleverna. Mycket få elever dricker alkohol så ofta som varje vecka. Andelen icke-konsumenter av alkohol bland niondeklassarna på riksnivå är enligt drogvaneundersökningen (Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning, CAN) 26% av flickorna och 29% av pojkarna, en betydligt lägre siffra än den för första års-eleverna i gymnasiet i Luleå. Jäm- fört med siffrorna från drogvaneundersökningen, där 7% av elever i årskurs nio på riksnivå uppger att de någon gång har provat narkotika, är den andel gymnasieelever i denna undersökning, som anger att de har provat narkotika, mycket låg, 3%.

Även om siffrorna antyder att andelen gymnasieelever som aldrig dricker alkohol är högre i Luleå än i riket i övrigt, liksom antyder att andelen som provat narkotika är lägre, bör man dock vara försiktig med att dra större slutsatser av detta i och med att drogvaneundersökningen baseras på anonyma svar, medan eleverna i denna undersökning samtalar om sina svar i efterhand med skolsköterskan. Därför finns det anledning att tro att risken är större i hälsosamtalets undersökning att eleverna inte är helt öppna om sin använd- ning av tobak, alkohol och droger. En framtida utvidgning av hälsosamtals- undersökningen till fler kommuner och regioner kommer att möjliggöra mer rättvisande jämförelser, eftersom samma metod kommer att ha använts för inhämtning av svar.

(6)

Vi som var med

Läsåret 2005-2006 insamlade skolsköterskorna i Luleå kommun enkätsvar om hälsa och levnadsvanor från 2353 elever. Fördelningen var 745 elever från årskurs 4, 873 elever från årskurs 7 och 735 elever från gymnasiets för- sta år. Antalet elever inskrivna i årskurs fyra var under 2005 i Luleå kommun 766 elever, i årskurs sju 965 elever och i gymnasiets första år 1131 elever (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningen). Därmed har enkäten besva- rats av 97% av eleverna i årskurs fyra, 90% i årskurs sju och av 65% i gymnasiets första år, vilket ger en total täckning på 82% av de inskrivna eleverna.

Antal elever som svarade på enkäten, Luleå kommun

0 100 200 300 400 500

Årskurs 4 Årskurs 7 Gymnasium

Antal

FLICKA POJKE

Fördelningen mellan pojkar och flickor var likartad i årskurs 4 och 7, medan fler flickor än pojkar svarade på enkäten i gymnasiet.

(7)

Kost, fysisk aktivitet och BMI

Sammanfattning

De flesta av eleverna äter frukost, lunch och middag varje skoldag. Man kan dock se att ungefär var fjärde elev i årskurs sju och var femte i gymnasiet, inte äter lunch varje skoldag. Samtidigt äter nästan var femte gymnasieelev i studien frukost högst två gånger i veckan. I samtliga årskurser dricker pojkarna oftare läsk än flickorna och läskdrickandet ökar i omfattning med ökande ålder. De som dricker läsk flera gånger per vecka eller varje dag ut- gör i årskurs sju 15% av eleverna och i gymnasiet 29%.

De flesta av eleverna deltar alltid i gymnastiken, men 8% av flickorna och 6% av pojkarna i gymnasiet deltar så sällan som aldrig eller någon gång i månaden. I grundskolan motionerar eller idrottar dessutom över 80% av eleverna minst tre gånger i veckan på sin fritid. I årskurs sju och i gymnasiet använder hela 14% av pojkarna 4-6 timmar om dagen till att spela TV-spel och sitta vid datorn. Den andelen är tre gånger så hög som den hos flickorna i årskurs sju och dubbelt så hög som den hos flickorna i gymnasiet.

Den största andelen barn med övervikt finner man i årskurs fyra, där 25%

har övervikt eller fetma, oavsett kön. Det finns en tendens till att ju mer överviktiga eleverna är, desto mindre nöjda är de med sig själva. Elever med fetma motionerar också mer sällan än de övriga eleverna.

(8)

Matvanor

Jag äter frukost, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

Årskurs 4 Årskurs 7 Gymnasium Årskurs 4 Årskurs 7 Gymnasium

FLICKA POJKE

Procent

1-2 skoldagar/vecka 3-4 skoldagar/vecka Aldrig

Ej svarat på frågan Varje skoldag

De flesta av eleverna äter frukost varje skoldag, men detta är mindre vanligt ju äldre de är. Nästan var femte elev på gymnasiet (18%) uppger att de antingen aldrig äter frukost eller äter frukost högst två gånger i veckan.

Jag äter lunch, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

Arskurs 4 Arskurs 7 Gymnasium Arskurs 4 Arskurs 7 Gymnasium

FLICKA POJKE

Procent

1-2 skoldagar/vecka 3-4 skoldagar/vecka Aldrig

Ej svarat på frågan Varje skoldag

De flesta av eleverna äter också lunch varje skoldag, men detta tenderar liksom för frukost att bli något mindre vanligt med ökande ålder. I årskurs 4 är det 7% som inte äter lunch varje dag, i årskurs 7 är motsvarande siffra 25%

och i gymnasiet 22%. Det betyder att bland de äldre eleverna äter ungefär var femte elev inte lunch varje dag. Trots allt är det 96% av gymnasieeleverna och 94% av sjuorna som äter lunch minst tre skoldagar i veckan.

(9)

Jag äter middag, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

1-2 skoldagar/vecka 3-4 skoldagar/vecka Ej svarat på frågan Varje skoldag

De allra flesta äter också middag varje skoldag. I gymnasiet är det 6% som inte äter middag varje skoldag, med de flesta av dem äter ändå middag minst 3 skoldagar i veckan.

Så ofta dricker jag läsk, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

1-2 gång/vecka Aldrig

Ej svarat på frågan Flera gånger/vecka Varje dag

Eleverna i Luleå dricker läsk oftare ju äldre de är och det ses både för flickor och pojkar. De som dricker läsk ofta, dvs flera gånger per vecka eller varje dag utgör i årskurs fyra ungefär 5%, i årskurs sju utgör de 15% och i gymnasiet hela 29%. I alla årskurser är det pojkarna som oftare dricker läsk än flickorna. I gymnasiet dricker hela 45 % av pojkarna läsk flera gånger per vecka eller varje dag, jämfört med 17 % av flickorna. I gymnasiet dricker 2% av flickorna och 8% av pojkarna läsk varje dag.

(10)

Fysisk aktivitet i skolan och på fritiden

Jag är med på gymnastiken, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Aldrig Alltid

Ej svarat på frågan Ibland

Någon gång/månad Ofta

Varannan gång

I Luleå är de flesta av eleverna alltid med på gymnastiklektionerna, över 80% av både pojkar och flickor i årskurs 4 och 7, med en minskande tendens mot gymnasiet. I gymnasiet deltar 75% av flickorna alltid i gymnastiken, jämfört med 80% av pojkarna. Av både flickor och pojkar i sjuan deltar 4%

så sällan i gymnastiken som aldrig eller någon gång i månaden och i gymnasiet är motsvarande siffror 8% av flickorna och 6% av pojkarna.

Jag motionerar/idrottar på fritiden, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent 1 gång/vecka

3-4 gång/vecka Ej svarat på frågan Sällan

Varje dag

I grundskoleklasserna motionerar eller idrottar över 80% av eleverna minst tre gånger i veckan på sin fritid, oavsett kön. För gymnasieeleverna är siffrorna något lägre, men det är fortfarande en bra bit över hälften, 68% av flickorna och 72% av pojkarna, som motionerar eller idrottar så pass ofta. I gymnasiet är det 11% av flickorna och 12% av pojkarna som sällan motionerar.

(11)

Jag spelar TV-spel eller sitter vid datorn, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

1-3 tim/dag 4-6 tim/dag Aldrig

Ej svarat på frågan Någon gång/vecka

Andelen elever som spelar TV-spel eller sitter vid datorn varje dag är högre med högre ålder. I fyran utgör varje dags-användarna 26% av flickorna och 44% av pojkarna. I sjuan ökar siffrorna till 58% av flickorna och 69% av pojkarna, medan de i gymnasiet utgör 56% av flickorna och 76% av pojkarna. Oavsett årskurs sitter alltså pojkarna i betydligt högre utsträckning varje dag vid datorn eller spelar TV-spel, än flickorna. I sjuan använder 5% flickorna och 14% av pojkarna 4-6 timmar om dagen till att spela TV-spel och sitta vid datorn och i gymnasiet är motsvarande siffror 7% av flickorna och 14% av pojkarna.

Jag tittar på TV/video, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

1-3 tim/dag 4-6 tim/dag Aldrig

Ej svarat på frågan Någon gång/vecka

Även TV-tittandet ökar i omfattning med ökande ålder. I fyran tittar 71% av flickorna och 60% av pojkarna på TV någon gång i veckan, i högre åldrar tittar lite över hälften av eleverna på TV varje dag. Pojkar och flickor tittar ungefär lika mycket på TV. Bland dem som tittar på TV 4-6 timmar per dag, syns 6% av flickorna och 4% av pojkarna i sjuan och 6% av flickorna och 5% av pojkarna i gymnasiet.

(12)

BMI

Övervikt och fetma, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Fetma Övervikt

BMI (body mass index) är ett vanligt sätt att beräkna om en person har över- vikt eller inte. Metoden mäter förhållandet mellan vikt och längd. Värdena som presenteras här är åldersanpassade.

I Luleå finner man största andelen barn med övervikt i årskurs fyra. Andelen är då likartad bland pojkar och flickor, med en liten tendens till högre andel med fetma bland pojkarna. Den tendensen blir alltmer tydlig i de högre åld- rarna, där vi ser en aning högre grad av både övervikt och fetma bland pojkarna än flickorna i studien. Medan andelen barn med övervikt eller fetma sjunker med stigande ålder från 25% i fyran till 13% i gymnasiet bland flickorna, är motsvarande sänkning lägre bland pojkarna, från 25% till 20%

som har antingen övervikt eller fetma.

Nedanstående diagram och stycke utgör ett försök att få en bild av vad som utmärker de olika BMI-grupperna med avseende på motionsvanor på fritiden och dessutom med avseende på om någon skillnad finns för hur nöjda eleverna i olika BMI-grupper är med sig själva. Den minsta BMI-gruppen är den med fetma, som utgörs av 83 personer (4%). Då den är så pass liten, får man tolka skillnader mellan BMI-grupperna med försiktighet om skillnaderna är små. Gruppen normalviktiga utgörs av 1785 personer (80%) och över- viktiga av 366 personer (16%). På grund av det låga antalet med fetma, blir slutsatser osäkra, och därför har här endast ett fåtal analyser gjorts och mate- rialet har inte heller delats upp vidare på kön. Man bör dock komma ihåg att olika åldersgrupper och kön kan ha olika faktorer som kännetecknar BMI- gruppen, och därför måste vidare analyser istället göras med större material, baserat på länsnivå.

(13)

Jag är nöjd med mig själv - uppdelat på BMI-grupp, årskurs sju och gymnasiet, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

Ofta eller alltid Ibland eller aldrig

Procent Normal

Övervikt Fetma

Bland elever i årskurs sju och i gymnasiet ses att ju mer överviktiga eleverna är, desto mindre nöjda tenderar de vara med sig själva. Den minsta gruppen utgörs här av 53 personer (fetma).

Elever i årskurs fyra som motionerar på fritiden i olika BMI-grupper, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

1 gång/vecka

3-4 gång/vecka

Sällan Varje dag

Procent

Normal Övervikt Fetma

(14)

Elever i årskurs sju och gymnasiet som motionerar på firtiden i olika BMI-grupper, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

1 gång/vecka 3-4 gång/vecka

Sällan Varje dag

Procent Normal

Övervikt Fetma

Elevernas motionsvanor på fritiden delades upp i ett diagram för elever i årskurs fyra och ett gemensamt för eleverna i årskurs sju och gymnasiet.

Samma mönster indikeras i båda diagrammen. Det framgår inga tydliga skillnader i motionsvanorna mellan dem med normalvikt och övervikt. Där- emot ser man både för fjärdeklassare och de äldre eleverna att de med fetma motionerar mer sällan än de övriga eleverna.

(15)

Säkerhet, arbetsmiljö och trivsel i skolan

Sammanfattning

Över 90% i varje årskurs känner sig alltid eller ofta lugna och trygga på väg till och från skolan. I årskurs fyra använder 80% av eleverna alltid cykel- hjälm när de cyklar. I sjuan är det istället över 40% som aldrig använder hjälm, och i gymnasiet använder över 90% aldrig cykelhjälm.

De flesta av eleverna trivs bra med skolarbetet, men bara runt 20% uppger att de alltid har arbetsro på lektionerna. Andelen som alltid eller ofta kan koncentrera sig, är runt 80% oavsett årskurs och kön, men de som alltid kan koncentrera sig är så pass få som 25% av flickorna och 19% av pojkarna i sjuan. Med ökande ålder anger också fler att de känner sig stressade i skolan, särskilt ses detta hos flickorna.

De allra flesta uppger att de har kompisar i skolan som bryr sig om dem och också att personalen på skolan bryr sig om dem. I årskurs sju vet nästan var fjärde flicka och var sjätte pojke om någon som blir retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av andra elever på skolan. Den högsta andelen elever som säger att de själva blir utsatta för detta finns på grundskolan, där 16% av flickorna i årskurs fyra och sju uppger att de själva blir retade, ut- stötta eller på annat sätt illa behandlade, liksom 21% av pojkarna i årskurs fyra och 12% av pojkarna i årskurs sju.

De flesta tycker att skolgården eller skolans utemiljö är bra eller ganska bra, även om eleverna är mindre nöjda med stigande ålder. Majoriteten tycker också gympasalen eller idrottshallen är bra eller ganska bra, liksom mat- salsmiljön. I årskurs sju är mindre än hälften av eleverna nöjda med skolans toaletter och var femte flicka och var fjärde pojke beskriver toaletterna som dåliga. Eleverna i samma årskurs är också de som är minst nöjda med duscharna i omklädningsrummet, där drygt hälften beskriver dessa som bra eller ganska bra.

(16)

Säkerhet i trafiken

Jag känner mig lugn och trygg på väg till och från skolan, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Aldrig Alltid

Ofta

De flesta, över 90% i varje årskurs, känner sig alltid eller ofta lugna och trygga på väg till och från skolan. Pojkarna svarade något oftare än flickorna att de alltid känner sig lugna och trygga på väg till och från skolan.

Jag använder cykelhjälm när jag cyklar

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent Aldrig

Alltid

Ofta

Det sker en tydlig förändring i användandet av cykelhjälm mellan årskurs fyra, där över 80% alltid använder cykelhjälm, oavsett kön, och årskurs sju, där 21% av flickorna och 16% av pojkarna alltid använder hjälm, och över 40% aldrig använder hjälm, oavsett kön. I gymnasiet använder över 90% av eleverna aldrig hjälm, oavsett kön.

(17)

Arbetsmiljön och trivseln i skolan

Jag trivs med skolarbetet, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Bra Dåligt

Ej svarat på frågan Ganska bra

Ganska dåligt

De flesta av eleverna, runt 90%, svarade att de trivs bra eller ganska bra med skolarbetet, utan skillnad mellan pojkar och flickor, eller mellan årskurser.

Dock kan man se att andelen som trivs bra tydligt sjunker med ökad ålder, för både pojkar och flickor, medan en ökning istället ses bland dem som trivs ganska bra. De som trivs dåligt eller ganska dåligt uppvisar ingen skillnad mellan könen i de högre årskurserna, där de utgör mellan 4 och 6% av eleverna. Dock svarade 6% av pojkarna i årskurs fyra att de trivs dåligt eller ganska dåligt med skolarbetet, jämfört med 1% av flickorna.

(18)

Jag har arbetsro på lektionerna, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent ^Aldrig

Alltid

Ofta

Bara runt 20% av eleverna har alltid arbetsro på lektionerna. I fyran är siffran som högst (25%) och i sjuan är siffran som lägst, där endast 14% alltid har arbetsro. Andelen som ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna stiger mellan grundskola och gymnasium för både flickor och pojkar. I fyran har 73% av eleverna ofta eller alltid arbetsro, oavsett kön, medan motsvarande andel är 81% av flickorna och 82% av pojkarna i gymnasiet. I sjuan har färre flickor (70%) än pojkar (78%) alltid eller ofta arbetsro.

Jag kan koncentrera mig i skolan, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent Aldrig

Alltid Ibland Ofta

Andelen elever som alltid kan koncentrera sig i skolan, sjunker mellan grundskola och gymnasium. Nedgången sker redan mellan fyran och sjuan, från 40% till 25% bland flickorna och från 36% till 19% bland pojkarna.

(19)

Däremot ligger andelen som alltid eller ofta kan koncentrera sig på en ganska konstant och hög nivå mellan könen och årskurserna, runt 80%.

Jag känner mig stressad i skolan, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent ^Aldrig

Alltid

Ofta

Med ökande ålder anger fler att de känner sig stressade i skolan och färre att de aldrig gör det. Ökningen bland dem som känner sig stressade ibland, ofta eller alltid är störst för flickorna. Exempelvis är andelen flickor som ofta eller alltid känner sig stressade 3,5% i fyran, 8% i sjuan och 23% i gymnasiet.

Motsvarande siffror för pojkarna är 5%, 5,5% och 13%, vilket visar att det här finns skillnader mellan könen, särskilt i gymnasiet.

Jag har kompisar på skolan som bryr sig om mig, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent ^Aldrig

Alltid

Ofta

De allra flesta, över 93%, uppger att de har kompisar i skolan som bryr sig om dem. Ingen skillnad ses här mellan kön eller årskurser.

(20)

Personalen på skolan bryr sig om mig

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent ^Aldrig

Alltid

Ofta

På frågan om personalen bryr sig om dem, visar svaren mellan pojkar och flickor liknande tendenser. De som uppger att personalen alltid bryr sig om dem är ungefär 80% i fyran, och siffran sjunker med stigande ålder, till 48%

av flickorna och 46% av pojkarna i gymnasiet. Istället ökar andelen som svarar ”ibland” eller ”ofta”. Nästan ingen anger att personalen aldrig bryr sig.

Jag vet någon på skolan som blir retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra

elever på skolan, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent Ej svarat på frågan

Ja Nej

De flesta, ungefär 80%, vet inte om någon på skolan som blir retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad. Bland dem som vet om någon som blir det, är siffrorna liknande mellan pojkar och flickor i fyran, 18% av pojkarna vet om någon jämfört med 15% av flickorna. I högre årskurser är det fler flickor som tenderar att veta om någon än pojkar. I sjuan är siffrorna högre för

(21)

flickorna och en tydligare skillnad syns mellan könen, där nästan var fjärde flicka (24%) vet om någon som blir utsatt för detta, jämfört med ungefär var sjätte pojke (16%). I gymnasiet är siffrorna lägre, men med fortsatt skillnad mellan könen, med 18 % av flickorna och 8% av pojkarna som svarat ja.

Jag vet någon som blir retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av personalen på

skolan, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Ja Nej

De allra flesta, över 90% uppger att de inte vet någon som blir retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av personalen på skolan. Bland dem som svarat ja på frågan finns dock den högsta andelen i gymnasiet, där 7% av flickorna och 3% av pojkarna har svarat ja.

Jag har själv blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever på skolan,

Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Ja Nej

De som uppger att de själva blivit retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade på skolan förekommer oftare i grundskolan än gymnasiet. I fyran svarar ungefär var sjätte (16%) flicka och ungefär var femte (21%) pojke ja

(22)

på frågan. Andelen är densamma för flickorna i sjuan som i fyran, medan den sjunker till 12% bland pojkarna.

Jag har själv blivit retad, utstött eller på annat sätt blivit illa behandlad av personal på skolan,

Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Ja Nej

Andelen elever som anger att de blivit retade, utstötta eller illa behandlade av personal på sin skola är låg. Den högsta andelen som svarat ja på frågan är 4% och ses i gymnasiet, utan skillnad mellan pojkar och flickor.

Jag tycker skolgården/skolans utemiljö är, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent ^Bra

Dålig

Ej svarat på frågan Ganska bra Ganska dålig

De flesta av eleverna tycker att skolgården eller skolans utemiljö är bra. I fyran tycker 87% av flickorna och 90% av pojkarna att skolgården är bra eller ganska bra. Något färre är nöjda i högre år. I sjuan tycker 76% att skolans utemiljö är bra eller ganska bra, jämfört med 71% av flickorna och 72%

av pojkarna i gymnasiet, där 27% av eleverna tycker utemiljön är dålig eller ganska dålig.

(23)

Jag tycker gympasalen/idrottshallen är, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Bra Dålig

Ej svarat på frågan Ganska bra Ganska dålig

Eleverna är över lag mycket nöjda med gympasal/ idrottshall som minst 87%

och som mest 99% tycker den är bra eller ganska bra.

Jag trivs med miljön i matsalen, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Bra Dåligt Ganska bra Ganska dåligt

De flesta av eleverna trivs med sin matsalsmiljö, även om tendensen är att de med ökande ålder mindre ofta tycker att miljön är bra, medan de oftare väljer alternativet ”ganska bra”. Bland flickorna tycker 92% i årskurs fyra att mil- jön är bra eller ganska bra, jämfört med 88% i sjuan och gymnasiet. Av pojkarna tycker 88% i årskurs fyra och sju att miljön är bra eller ganska bra, jämfört med 84% i gymnasiet.

Eleverna i årskurs sju och gymnasiet tillfrågades också om vad de tyckte om skolans lokaler avsedda för lektionsfri tid. De allra flesta, 86% av flickorna och 84% av pojkarna i sjuan tyckte att de lokalerna var bra eller ganska bra.

I gymnasiet tyckte 77% av flickorna och 74% av pojkarna att de var bra eller ganska bra.

(24)

Jag tycker duscharna i omklädningsrummet är, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent ^Bra

Dåliga

Ej svarat på frågan Ganska bra Ganska dåliga

De elever som är mest nöjda med duscharna i omklädningsrummet, är pojkarna i gymnasiet, där 87% tycker de är bra eller ganska bra. Flickorna i gymnasiet är mindre nöjda, där motsvarande siffra är 64%. De som är minst nöjda är flickorna i årskurs sju, där bara drygt hälften, 52%, tycker duscharna är bra eller ganska bra. Pojkarna i samma årskurs är något mer nöjda, och 64% av dem tycker duscharna är bra eller ganska bra. Även bland pojkarna är dock denna siffra lägst för just årskurs sju.

Jag tycker skolans toaletter är, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent Bra

Dåliga

Ej svarat på frågan Ganska bra Ganska dåliga

Gymnasieeleverna är de som är mest nöjda med skolans toaletter, där 91%

av flickorna och 82% av pojkarna tycker toaletterna är bra eller ganska bra. I fyran är motsvarande siffror 74% av flickorna och 63% av pojkarna, medan färre är nöjda i årskurs sju. Endast hälften av flickorna och 42% av pojkarna i sjuan tycker att toaletterna är bra eller ganska bra. Av flickorna i sjuan beskriver 19% toaletterna som dåliga, liksom 24% av pojkarna.

(25)

Fysisk och psykisk hälsa

Sammanfattning

Andelen elever som uppger att de mår bra vid frågetillfället sjunker med ökande ålder. I alla årskurser är det vanligare att pojkarna mår bra, än att flickorna gör det och skillnaden är som störst i årskurs sju och gymnasiet.

Det är också betydligt vanligare bland flickorna att känna sig ledsen eller nedstämd, än det är bland pojkarna. Medan var fjärde pojke i årskurs sju och i gymnasiet uppger att de ibland, ofta eller alltid känner sig ledsna eller ned- stämda, uppger över hälften av flickorna i sjuan detsamma, liksom tre av fyra flickor i gymnasiet.

Över hälften av eleverna känner sig aldrig oroliga eller rädda, men i årskurs sju och i gymnasiet gäller detta mindre ofta för flickorna än pojkarna, en skillnad som är särskilt tydlig i gymnasiet.

Att alltid vara nöjd med sig själv, blir mindre ovanligt med ökande ålder, och då blir också skillnaderna mellan könen tydliga. Medan sex av tio pojkar i sjuan och gymnasiet alltid är nöjda med sig själva, gäller detta bara för fyra av tio flickor i sjuan och två av tio flickor i gymnasiet.

Fler än tre av fyra grundskoleelever uppger att de alltid eller ofta sover till- räckligt. I gymnasiet uppger hälften att de gör det. Flickorna har oftare än pojkarna huvudvärk, och detta blir tydligare med ökande ålder. Det är lika vanligt eller ovanligt med magont hos pojkar och flickor i årskurs fyra, men det är vanligare bland flickor än pojkar i både årskurs sju och i gymnasiet.

Det är också vanligare bland flickorna i sjuan och gymnasiet att ha ont i rygg, nacke och axlar, än bland pojkarna.

De allra flesta har någon vuxen de kan prata med om de har problem, även om detta blir något mindre vanligt med ökande ålder för både pojkarna och flickorna.

De allra flesta trivs också bra med sin fritid, även om den andelen sjunker till runt 80% i gymnasiet, oavsett kön. I grundskolan känner sig färre än 5% alltid eller ofta stressade på sin fritid, men den siffran ökar på gymnasienivå till 18% av flickorna, och 6% av pojkarna.

(26)

Så här mår jag just nu, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Bra Dåligt

Ej svarat på frågan Ganska bra Ganska dåligt

Andelen elever som mår bra vid frågetillfället, blir lägre med ökande ålder.

Hos flickorna sjunker andelen som mår bra från 78% i fyran, till 68% i sjuan och är bara 48% i gymnasiet. Hos pojkarna sjunker andelen också från grundskola till gymnasium, men inte så tidigt som mellan fyran och sjuan, till skillnad från flickorna. I alla årskurser anger fler pojkar än flickor att de mår bra. För pojkarna är denna andel 82% i fyran, 83%, dvs oförändrad i sjuan och 68% i gymnasiet.

Jag känner mig ledsen eller nedstämd, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Aldrig Alltid

Ofta

I årskurs fyra uppger över hälften av eleverna att de aldrig känner sig ledsna eller nedstämda. Med stigande ålder sjunker denna siffra för flickor, medan den istället stiger för pojkarna. För flickorna sjunker siffrorna från 57% i årskurs fyra, till 46% i årskurs sju, och 22% i gymnasiet. För pojkar stiger

(27)

andelen från 59% i fyran, till 74% i sjuan, för att sedan sjunka till 64% i gymnasiet.

Bland dem som alltid, ibland, eller ofta känner sig ledsna eller nedstämda i sjuan, finns 54% av flickorna och 26% av pojkarna. I gymnasiet är motsvarande siffror 77% av flickorna och 26% av pojkarna.

Jag känner mig orolig eller rädd, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent Aldrig

Alltid

Ofta

I årskurs fyra känner 62% av flickorna och 67% av pojkarna sig aldrig oroliga eller rädda. I sjuan är detta ännu vanligare, där 72% av flickorna och ännu högre andel, 89%, av pojkarna uppger att de aldrig känner sig oroliga eller rädda. I gymnasiet sjunker andelen till 58% för flickorna. Motsvarande siffra för pojkarna i gymnasiet är fortfarande hög, 85%. Av dem som alltid eller ofta känner sig oroliga eller rädda, återfinns den högsta siffran, 5%, bland flickor i gymnasiet.

(28)

Jag är nöjd med mig själv, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Aldrig Alltid

Ofta

Det är få pojkar som aldrig är nöjda med sig själva, i alla årskurser ungefär 1%. Av flickorna är det i årskurs fyra också 1% som aldrig är nöjda med sig själva. I årskurs sju och i gymnasiet är det 5% av flickorna som aldrig är nöjda med sig själva.

Av flickorna är det 91% som alltid eller ofta är nöjda med sig själva, i sjuan sjunker siffran till 77% och i gymnasiet är den 67%. Bland pojkarna i fyran är 94% alltid eller ofta nöjda med sig själva. I sjuan är siffran densamma som i fyran och i gymnasiet 91%.

Jag sover tillräckligt mycket, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Aldrig Alltid

Ofta

Den kategori elever som alltid sover tillräckligt mycket sjunker tydligt med ökande ålder. I fyran utgör ungefär hälften av eleverna den kategorin, oavsett kön, och i gymnasiet är siffran nere i 12%, oavsett kön.

Andelen som aldrig sover tillräckligt tenderar också att öka med ökande ål- der, och når de högsta siffrorna i gymnasiet, där 7% av flickorna och 6% av pojkarna uppger att de aldrig sover tillräckligt mycket.

(29)

De som alltid eller ofta sover tillräckligt utgör i fyran 87% av flickorna och 82% av pojkarna. I sjuan är dessa 75% av flickorna och 74% av pojkarna och i gymnasiet sover 50% av flickorna och 50% av pojkarna alltid eller ofta tillräckligt.

Jag har huvudvärk, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent Aldrig

Alltid

Ofta

Flickorna har oftare huvudvärk än pojkarna. Särskilt tydligt blir detta med ökande ålder. De som ibland, ofta, eller alltid har huvudvärk av Luleå- eleverna, utgör i årskurs fyra 76% av flickorna och 71% av pojkarna. I sjuan har andelen bland flickorna ökat till 78%, medan den hos pojkarna utgör 67%. I gymnasiet är andelen 81% av flickorna jämfört med 66% av pojkarna.

Jag har ont i magen, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Aldrig Alltid

Ofta

Medan det i årskurs fyra är i det närmaste lika vanligt bland flickor som bland pojkar att ha ont i magen, blir detta vanligare bland flickor än bland pojkar i högre årskurser. De som har ont i magen alltid, ofta, eller ibland ut-

(30)

gör i årskurs fyra 67% av flickorna och 66% av pojkarna. För pojkarna sjunker siffrorna med ökande ålder och är i årskurs sju 48%, och i gymnasiet 50%. För flickorna visar inte siffrorna samma tendens att sjunka, utan ligger på ungefär samma nivå, 66%, i sjuan och har stigit något, till 71%, i gymnasiet.

Jag har ont i rygg/ nacke/ axlar, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent ^Aldrig

Alltid

Ofta

Andelen pojkar som aldrig har ont i rygg, nacke, eller axlar, ligger på en likartad nivå i de olika årskurserna, mellan 45% och 49%. Flickorna uppvisar en annan tendens, där motsvarande andel är 46% i fyran och sjuan, men där siffran i gymnasiet är betydligt lägre, 29%.

Ökningen som ses hos flickorna, av andelen som har ont i rygg, nacke, eller axlar ses främst bland dem som svarar att de ofta eller alltid har ont, snarare än de som svarar att de har ont ibland. Andelen som har ont ofta eller alltid ökar hos flickorna från 6% i årskurs fyra och 12% i årskurs sju, till 26% i gymnasiet. Motsvarande siffra bland pojkarna i gymnasiet är 12%.

Jag har någon vuxen jag kan prata med om jag har problem, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Ja Nej

(31)

De allra flesta, 90% och över, uppger att de har någon vuxen de kan prata med om de har problem. För flickorna ökar andelen som uppger att de inte har det, från 2% i årskurs fyra till 10% i gymnasiet. För pojkarna är motsvarande ökning från 1% till 6% i gymnasiet.

Jag känner mig stressad på fritiden, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Aldrig Alltid Ibland Ofta

Flickorna i gymnasiet känner sig oftare än pojkarna stressade på sin fritid.

Av flickor i årskurs fyra uppger 3% av flickorna och 2% av pojkarna att de alltid eller ofta är stressade på sin fritid. I sjuan är motsvarande siffror 4% av flickorna och 2% av pojkarna, medan en tydlig skillnad ses i gymnasiet, där 18% av flickorna och 6% av pojkarna uppger att de alltid eller ofta är stressade på sin fritid.

Jag trivs med min fritid, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Bra Dåligt

Ej svarat på frågan Ganska bra Ganska dåligt

De flesta av eleverna trivs med sin fritid. En nedåtgående tendens ses mellan grundskola och gymnasium, för både pojkar och flickor. För flickorna är det

(32)

91% som trivs bra med sin fritid i årskurs sju, jämfört med 78% i gymnasiet.

För pojkarna trivs 94% bra med sin fritid i årskurs sju, jämfört med 85% i gymnasiet. I gymnasiet anger 3% av flickorna och 2% av pojkarna att de trivs dåligt eller ganska dåligt med sin fritid.

(33)

Tobak, alkohol och narkotika

Sammanfattning

Elever i årskurs sju och på gymnasiet tillfrågades också om sina alkohol- narkotika- och tobaksvanor. I årskurs sju röker 2% av flickorna och 1% av pojkarna så ofta som någon gång i veckan eller varje dag. I gymnasiet är dessa fler, drygt var tionde flicka och pojke, och det är i den åldern också något vanligare bland flickor än pojkar att röka varje dag.

Snusning är allra vanligast på gymnasiet, där 4% av flickorna och hela 21%

av pojkarna snusar varje dag.

Ungefär nio av tio sjundeklassare och fyra av tio gymnasieelever uppger att de aldrig dricker alkohol. Inga elever i årskurs sju uppger att de dricker alkohol så ofta som varje vecka, medan den gruppen utgör 1% av gymnasieeleverna, oavsett kön.

I årskurs sju skulle färre än 1% säga ja eller kanske ja om de blev erbjudna narkotika. Den andelen är på gymnasienivå oförändrad för flickorna, och 2%

för pojkarna. I gymnasiet har 3% provat narkotika, oavsett kön.

De som uppger att deras föräldrar inte vet något om deras beslut att inte an- vända eller använda tobak, alkohol, eller droger, är runt 5% av eleverna i årskurs sju och 7% av flickorna och 8% av pojkarna i gymnasiet.

(34)

Jag röker, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

Årskurs 7 Gymnasium Årskurs 7 Gymnasium

FLICKA POJKE

Procent

Aldrig

Ej svarat på frågan Någon gång/månad Någon gång/vecka Varje dag

I årskurs sju, anger 92% av flickorna och 97% av pojkarna att de aldrig rö- ker. Motsvarande siffror i gymnasiet är 76% av flickorna och 79% av pojkarna.

De som röker mer frekvent, räknat som någon gång i veckan eller varje dag, utgör 2% av flickorna och 1% av pojkarna i årskurs sju, medan de i gymnasiet utgör 12% av flickorna och 11% av pojkarna. I gymnasiet röker 8% av flickorna och 5% av pojkarna varje dag.

Jag snusar, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Aldrig

Ej svarat på frågan Någon gång/månad Någon gång/vecka Varje dag

De som oftast snusar är pojkar på gymnasiet och de flesta av dem börjar efter årskurs sju. I årskurs sju uppger 97% av flickorna och 94% av pojkarna att de aldrig snusar. I gymnasiet är motsvarande siffror 87% för flickorna och 66% för pojkarna. I gymnasiet snusar 4% av flickorna och ungefär var femte (21%) av pojkarna varje dag. De som snusar minst en gång i veckan utgör 8% av flickorna och 27% av pojkarna på gymnasiet. I sjuan är motsvarande siffror 0,5% av flickorna och 2% av pojkarna.

(35)

Jag dricker alkohol, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent ^Aldrig

Ej svarat på frågan Enstaka tillfällen Varje månad Varje vecka

De elever som aldrig dricker alkohol minskar från 91% av flickorna och 94% av pojkarna i sjuan, till 41% i gymnasiet, utan skillnad mellan pojkar och flickor. Inga elever i årskurs sju uppger att de dricker alkohol så ofta som varje vecka, medan denna grupp utgör drygt 1% av eleverna i gymnasiet, oavsett kön.

Om jag blir erbuden narkotika säger jag, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Bestämt nej Ej svarat på frågan Ja

Kanske ja Troligen nej

De allra flesta skulle säga bestämt nej om de blev erbjudna narkotika; i sjun- de klass skulle 95% av flickorna och 93% av pojkarna säga bestämt nej, och i gymnasiet 87% av flickorna och 89% av pojkarna. De som skulle säga ja, eller kanske ja, är lägre än 1% av flickorna, oavsett årskurs, och inga av pojkarna i årskurs sju. I gymnasiet skulle däremot 2% av pojkarna säga ja.

(36)

Jag har provat narkotika, Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Ja Nej

Nästan samtliga elever, över 99% i årskurs sju och 97% i gymnasiet, svarar att de inte har provat narkotika. I gymnasiet har 3% provat narkotika, oavsett kön.

Om mitt beslut att inte använda eller använda tobak, eller alkohol, eller narkotika vet mina föräldrar,

Luleå kommun

0 20 40 60 80 100

FLICKA POJKE

Procent

Allt

Ej svarat på frågan En del

Ganska mycket Inget

De flesta anger att deras föräldrar vet allt eller ganska mycket om deras beslut att använda eller inte använda tobak, alkohol, eller narkotika, 85% av eleverna i årskurs sju och 73% av gymnasieeleverna, oavsett kön. De som uppger att deras föräldrar inte vet något om detta, är 4% av flickorna och 6%

av pojkarna i årskurs sju, liksom 7% av flickorna och 8% av pojkarna i gymnasiet.

(37)

Jämförelser

Projektet med att använda sig av en enkät med frågor om hälsa och levnadsvanor utgår från ett initiativ i Västernorrland och samma enkät som använts i Västernorrland under läsåret, har också använts i Norrbotten. Det gör att, även om vi inte kan göra jämförelser för alla data på nationell nivå, har vi snart mycket goda möjligheter att göra jämförelser mellan Västernorrland och Norrbotten. Västernorrlands läns landsting har en hemsida med informa- tion om barn och ungdomars livsmiljö i Västernorrland, Epibarn, där resultaten av projektet presenteras (sex kommuner). Resultaten från projektet i Norrbotten kommer att kunna följas på Norrbottens läns landstings hemsida, inom området folkhälsa. Till dess att fler kommuner är med i Norrbottens projekt, är det dock svårt att göra länsjämförelser på ett rättvisande sätt. Att jämföra enstaka kommuner med resten av länet går inte heller bra i nuläget, på grund av att endast tre kommuner deltagit under 2005-2006, och att de allra flesta personerna utgörs av elever i Luleå kommun. Under läsåret 2006- 2007 kommer fler kommuner att delta, varför intressanta jämförelser ska kunna göras efter det läsåret, både mellan kommuner, mellan en kommun och resten av länet, liksom mellan Norrbottens, Västernorrlands och kanske också Jämtlands län.

En grov jämförelse görs dock i detta avsnitt, för att få någon bild i ett större sammanhang. I jämförelse med Västernorrlands elever, i sex kommuner, ser resultaten från Luleå kommun likartade ut vad gäller hur ofta eleverna är med i gymnastikundervisningen i skolan och hur ofta de motionerar på fritiden. Fördelningen i BMI-grupperna är också likartad, liksom elevernas lunchvanor. I Luleå är de sjundeklassare som uppger att de mår bra vid frå- getillfället 68% av flickorna och 83% av pojkarna. I Västernorrland är siffrorna ungefär desamma. Drygt 80% av flickorna och knappt 80% av pojkarna i årskurs sju i Luleå, uppger att de har kompisar på skolan som alltid bryr sig om dem, och även här är siffrorna mycket lika dem från Västernorrland.

Ungefär 60% av sjundeklassarna trivs bra med skolarbetet i Luleå. Siffran är ungefär densamma i Västernorrland; möjligen trivs något fler av pojkarna bättre med skolarbetet än pojkarna i Luleå.

Jämförelser av siffror där inte samma metoder har använts för datainsamling, medför en tillförsel av möjliga felkällor. En bra datakälla på nationell nivå är CANs drogvaneundersökning, där siffror finns som kan användas om man vill göra grova jämförelser med riket. Vad man behöver tänka på, är att drogvaneundersökningen baseras på anonyma svar, till skillnad från hälso- samtalsundersökningen, där eleverna diskuterar igenom sina enkätsvar med skolsköterskan i ett efterföljande hälsosamtal. Man kan därför förvänta sig att elever i hälsosamtalsundersökningen kan vara mindre benägna att vara öppna med i vilken grad de röker, snusar, dricker alkohol, eller använder narkotika, än de som ingår i drogvaneundersökningen. Skillnader som antyder mindre konsumtion bland elever i hälsosamtalsundersökningen bör där- för tolkas med försiktighet, medan en högre konsumtion i gengäld är mer alarmerande. De siffror från drogvaneundersökningen som närmast kan an-

(38)

vändas för jämförelse är baserade på elever i årskurs nio och gymnasiets andra år.

I drogvaneundersökningen från år 2005 som CAN gjort bland elever i årskurs nio, uppgav 7% av eleverna på riksnivå, oavsett kön, att de någon gång använt narkotika. Det kan närmast jämföras med hälsosamtalets under- sökning av Luleås elever i gymnasiets första år, där 3%, det vill säga en betydligt lägre andel än rikets niondeklassare, uppger att de har provat narkotika.

På riksnivå anger dubbelt så många flickor (9%) än pojkar (4%) i årskurs nio att de röker varje dag. Bland Luleås gymnasieelever, första året, var andelen elever som röker varje dag, 8% av flickorna och 5% av pojkarna, dvs ganska nära riksvärdena för niondeklassare. Sedan januari 1997 är det inte tillåtet att sälja tobak till ungdomar under 18 år, varför det inte ska vara möjligt för dessa elever att själva köpa cigaretter eller snus. Bland Luleås gymnasieelever, första året, angav 4% av flickorna och 21% av pojkarna att de snusar varje dag. Detta kan jämföras med siffrorna på riksnivå, där 12% av pojkarna snusade varje dag i nian och 21% i gymnasiets andra år. Bland flickorna är motsvarande riksnivåer 3% i årskurs nio och 5% i gymnasiets andra år (Drogvaneundersökningen, 2005).

Andelen icke-konsumenter av alkohol bland niondeklassarna på riksnivå är enligt drogvaneundersökningen 26% av flickorna och 29% av pojkarna. Av Luleås elever, i gymnasiets första år, angav så hög andel som 41% att de aldrig dricker alkohol, med andra ord en betydligt högre siffra än riksgenom- snittet för niondeklassarna. Återigen bör man dock vara försiktig med att dra alltför stora slutsatser utifrån denna indikerade skillnad till dess att jämförel- ser kan göras utifrån undersökningar där samma metod använts för insam- lande av data och där samma åldersgrupp ungdomar också jämförs.

Ansvarig för databearbetning och presentation:

Annika Nordstrand, Utredare Folkhälsa Sekretariatet, Norrbottens läns landsting Telefon: 0920-284257

E-post: annika.nordstrand@nll.se