Utvecklingsplan 2019/2020 Lillåns skola F-6 inklusive fritidshem Grundskolnämnden

(1)

Förvaltning förskola skola

Utvecklingsplan 2019/2020 Lillåns skola F-6 inklusive fritidshem

Grundskolnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Förutsättningar

3. Läroplansmål – Normer och värden

4. Läroplansmål – Kunskaper, bedömning och betyg

5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande

6. Läroplansmål – Skola och hem

7. Läroplansmål – Övergång och samverkan

8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden

9. Läroplansmål – Förskoleklass

10. Läroplansmål – Fritidshemmet

(3)

1. Inledning Skolans helhetsidé

På Lillåns skola F-6 arbetar vi för att på bästa sätt bidra till elevers och pedagogers utveckling och lärande.

Skolans och intraprenadens ledord är ”KUNSKAP, LÄRANDE och TRYGGHET”

Allmänt om Lillåns skola F-6

Lillåns skola F-6 är från och med 1 januari 2015 en intraprenad tillsammans med Lillåns skola 7-9 och Lillåns Södra skola. Att vara intraprenad innebär att rektor tillsammans med sin personal har utökat ansvar för skolans verksamhet och ekonomi. Syftet med att vara en intraprenad är att få möjligheter till ett långsiktigt ekonomiskt tänkande samt att flytta ner beslut i organisationen och därmed skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbetssätt på Lillåns skolor.

Lillåns skola F-6 är en kommunal grundskola med ansvar för ca 340 elever, från förskoleklass till åk 6. Skolan ligger i villasamhället Lillån, norr om Örebro city.

I närhet till skolan finns skog och rekreationsområden som används både i den ordinarie undervisningen och av skolbarnsomsorgen.

Skolbarnsomsorgen (fritidshemmet) har sin verksamhet i en villa bredvid skolans

huvudbyggnad, kallad Lillågården samt två avdelningar i en paviljong, kallad Guldasken, och Kastanjen. Mellanmål till fritidshemsbarnen serveras i skolans matsal.

På andra sidan skolgården ligger Lillåns skola 7-9 med vilken vi samarbetar kring slöjd, musik, och hemkunskap. Dessutom äter vi lunch tillsammans med

7-9 skolans elever i den gemensamma matsalen, samt delar omklädningsrum till idrottshallen.

På skolans hemsida finns mycket information om verksamheten på Lillåns skola F-6.

Hemsidan nås antingen via www.orebro.se eller på adressen http://www.orebro.se/lillansskola.

2. Förutsättningar

Skolan ligger en bit utanför Örebro och området i Lillån växer vilket gör att vi behöver ta emot eleverna som flyttar in. Det i sin tur gör att vi får stora grupper (över kapacitetstaket) i flera årskurser. Det har även kommit flera elever under läsåret ibland vid flera tillfällen till samma klass, vilket skapar en viss oro då grupprocesser startas vid varje sådan förändring i grupperna.

En annan utmaning när skolan växer är att vi samtidigt bygger om skolan vilket gör att vi finns i tillfälliga lokaler som är mindre till ytan. På grund av ombyggnationen kommer vi under läsåret att ha en mindre skolgårdsyta för barnen att vistas på. Det har gjort att vi har skapat en

tydligare struktur under rasterna och även utökat antalet rastvärdar. Det i sin tur gör att arbetsbelastningen hos lärarna har ökat i och med rasttillsynen.

Vad gäller personalens kompetens har skolan 22 lärare varav 20 lärare som har legitimation dvs. 91 %. En av lärarna som inte har legitimation har en liten del av sin lärarutbildning kvar. Av

(4)

På fritidshemmet har vi 100 % utbildade pedagoger, då en av de som arbetar på

fritidshemmen är legitimerad förskollärare. 57 % av pedagogerna som arbetar på fritidshemmet är kvinnliga pedagoger.

Förutom grundpersonalen arbetar även elevassistenter på fritidshemmen. Av de 5

elevassistenter som arbetar på skolan följer en av dem elev som den är anställd för även under fritidshemstiden. De andra arbetar som fritidshemsassistenter. En elevassistent har gått

gymnasiets barn- och fritidsutbildning och en annan har examen från lärarutbildning i sitt hemland. De andra har annan gymnasieutbildning.

Utmaningen kring personalens kompetens är att få 100 % utbildad personal gällande framför allt fritidspedagoger men även lärare.

En utmaning är att möta varje enskild elevs behov. För att kunna göra det på bästa sätt har vi en aktiv elevhälsa. Elevhälsoarbetet börjar i klassrummet och i arbetslagen. Skolan är

organiserad i två arbetslag; Bladet och Boken. I Bladet ingår den personal som arbetar med eleverna från förskoleklass till åk 3. Klasserna är två-parallella i Bladets arbetslag förutom år 1.

Det finns 182 elever som arbetar i arbetslaget Bladet.

I arbetslaget Boken ingår personal som arbetar med eleverna från åk 4 till åk 6. Där har det varit två klasser i åk 4 respektive åk 5 och en klass i åk 6. Det är 150 elever som arbetar i arbetslaget Boken.

Arbetslagen leds av tre utvecklingsledare. En för Bokens arbetslag och två för Bladets arbetslag, den ena med huvudansvar för fritidshemmet. Arbetslaget ansvarar för att regelbundet lyfta elevärenden med syftet att hjälpas åt med idéer och förslag till stödåtgärder. Stödåtgärder kan utformas på organisations-, grupp- eller individnivå. På organisationsnivå när det gäller inom arbetslaget. Representanter från elevhälsogruppen deltar kontinuerligt i arbetslagens konferenser.

När arbetslagen upptäcker ärenden som kräver annan kompetens tar de ärendena till skolans elevhälsogrupp. I den ingår speciallärare 100 %, specialpedagog 100 %, skolsköterska 80 % och kurator 15 %, samt rektor. Elevhälsogruppen träffas en gång i veckan. Rektor, speciallärare och specialpedagog träffas ytterligare en gång i veckan för att planera och arbeta mer i detalj.

Ärenden som visar sig kräva ytterligare kompetens förs vidare till elevhälsoteamet som består av rektor, specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator, psykolog och skolläkare. I elevhälsoteamet bjuds annan kompetens bjuds in vid behov.

Elevassistenterna får regelbundet handledning av speciallärare eller specialpedagog, både enskilt och i grupp. Även fritidspedagogerna får handledning kontinuerligt under läsåret speciallärare/specialpedagog. Då behov har funnits det här läsåret har även skolpsykologen handlett fritidspedagogerna utifrån elever med behov av särskilt stöd.

Under läsåret kommer elevhälsan på ett mer strukturerat sätt delta på arbetslagskonferenserna för att prata om elever och grupper samt ha klassanalyser 2 gånger per termin.

Skolan följer Örebromodellen gällande datorer och Ipads, men har fler än vad som krävs. Det finns Smartboards i varje klassrum. Elever med särskilda behov har egna datorer och/eller Ipads. På skolan finns en IKT-pedagog. Arbetsuppgifterna för IKT-pedagogen är att serva den utrustning som vi har och hålla sig uppdaterad inom IKT-utvecklingen samt att

kompetensutveckla all vår personal utifrån deras behov. Gällande andra materiella resurser kan skolan tillgodose dem. Skulle nya behov kräva andra materiella resurser kan skolan

(5)

oftast/alltid tillmötesgå dem. Utmaningen här är att skapa tid för när denna kompetensutveckling ska kunna ske.

De ekonomiska förutsättningarna påverkar verksamheten genom att med minskade anslag har skolan mindre möjligheter att anställa personer utöver grundbemanningen. Under läsåret har skolan haft stor inflyttning av elever. Det ger ett ekonomiskt tillskott men samtidigt finns svårigheter att möta varje elev utifrån deras behov både socialt och pedagogiskt på bästa sätt.

De främsta utmaningarna i verksamheten är att få utbildade fritidspedagoger och lärare i framförallt musik och slöjd. Likaså har vi stora elevgrupper med elever i behov av särskilt stöd och det blir en utmaning att möta alla elever där de befinner sig.

3. Läroplansmål – Normer och värden Mål för Lillåns skola F-6

På Lillåns skola ska alla elever trivas och känna sig trygga.

Målkriterier

Målet är uppnått när…

• ingen elev känner sig utsatt för mobbning, diskriminering eller kränkande behandling, såväl fysiskt, psykiskt som verbalt

• personal och elever upplever att vi har ett trevligt språkbruk på skolan

• det är arbetsro på lektionerna

• alla elever har en positiv känsla inför rasten

• alla elever får kännedom om vilka vuxna som ingår i trygghetsteamet och vad de gör

• alla grupper arbetar med trygghetsplanen och lämnar synpunkter på

hur den kan utvecklas

(6)

Mål och förväntade effekter Mål, vad ska insatsen

leda till Effekt på kort sikt Effekt på lång sikt Ingen elev känner sig

utsatt för mobbning, diskriminering eller kränkande behandling, såväl fysiskt, psykiskt som verbalt.

Ingen elev känner sig utsatt för mobbing och att eventuella ärenden åtgärdas enligt

ärendegången.

Vi uppnår kommunens nollvision mot kränkande behandling.

Personal och elever upplever att vi har ett trevligt språkbruk på skolan.

Att fler elever upplever att vi har ett trevligt språkbruk på skolan.

Att alla elever upplever att vi har ett trevligt språkbruk på skolan.

Vi har arbetsro på

lektionerna. Att fler elever upplever att de har en god arbetsro på lektionerna

Att alla elever upplever att de har en god arbetsro på lektionerna Alla elever har en positiv

känsla inför rasten. Att fler elever har en

positiv känsla inför rasten. Att alla elever har en positiv känsla inför rasten Alla elever får kännedom

om vilka vuxna som ingår i trygghetsteamet och vad de gör.

Eleverna känner till vilka vuxna som ingår i

trygghetsteamet och vad de gör.

Eleverna känner till vilka vuxna som ingår i

trygghetsteamet och vad de gör.

Alla grupper arbetar med trygghetsplanen och lämnar synpunkter på hur den kan utvecklas.

Arbetet med en förenklad version av

trygghetsplanen är påbörjad.

Alla elever har fått ta del av och fått möjlighet att ge synpunkter på den förenklade

trygghetsplanen.

Insatser/aktiviteter för måluppfyllelse

Vi arbetar med ett förebyggande perspektiv på trygghetsfrågor på skolan.

Förskoleklassen jobbar aktivt för att alla elever ska lära känna varandra och för att skapa en gemenskap och trygghet i gruppen, samt för att utveckla elevernas

samarbetsförmåga. SEL (socialt emotionellt lärande) används i åk 1-3 för att utveckla elevernas sociala och emotionella kompetens. Detta arbete görs genom

lekkompis/lekgrupp/arbetskompis samt genom kontinuerliga diskussioner och kompisprat om hur man är en bra kompis.

Vi arbetar i åldersblandade kompisgrupper i respektive arbetslag vid några tillfällen under året, detta för att öka elevernas känsla av samhörighet och trygghet på skolan. I början av varje läsår, samt vid något eller några tillfällen under övriga läsåret, fokuserar vi på den sociala samvaron genom att arbeta med

gruppstärkande aktiviteter för att skapa trygghet och ”vi-känsla” i klasserna. Då bryter vi ordinarie schema för att ge eleverna samt personal möjlighet att stärka

(7)

gemenskapen och lära känna varandra. Ovanstående gör vi för att skapa en miljö där mobbing och kränkande behandlingar ska elimineras.

All personal på skolan har ett vänligt och respektfullt bemötande gentemot eleverna och tar tag i konflikter omgående. Vi använder ett vårdat språk oss vuxna emellan och tillsammans med eleverna. Arbetslagen lägger stor vikt vid arbetet med

språkbruket på skolan. Språkbruk är även en återkommande punkt vid

föräldramöten och utvecklingssamtal. Vi fortsätter detta arbete då vi ser att det ger kort- och långsiktigt goda resultat. Vi har nolltolerans mot verbala och fysiska

kränkningar och markerar i alla lägen när vi hör eller får vetskap om sådana handlingar.

All personal på skolan arbetar för att skapa god arbetsro på lektionerna. Vi samtalar med eleverna och vårdnadshavarna om de gemensamma ordningsreglerna på skolan. Förväntansdokumenten diskuteras på föräldramöten. Under klassråden diskuterar eleverna tillsammans med pedagogerna vilka eventuella

trivsel/klassrumsregler klassen önskar, utöver skolans gemensamma ordningsregler.

Den fysiska arbetsmiljön är svår att påverka i dagens lokaler på grund av

ombyggnationen. Därför blir det ett långsiktigt mål till dess att vi får tillgång till de nya lokalerna.

Vi har rastvärdar på skolgården som har väst på sig för att synas. Vi erbjuder organiserade rastaktiviteter för de yngre barnen en till två gånger per vecka vid bestämda tider. Vi har också i större utsträckning schemalagt fler gemensamma raster vilket underlättar för en utökad vuxennärvaro. För att göra raster och

skolgården mer attraktiv samt stimulera till mer lek ska vi organisera rasterna genom att se över lekmaterial och erbjuda fler aktiviteter.

På skolan har vi ett trygghetsteam där rektor, skolsköterska samt en representant från varje arbetslag ingår. Trygghetsteamet har regelbundna möten som förtätas vid behov. Då trygghetsplanen revideras tar trygghetsteamet fram ett underlag som därefter går ut på remiss till arbetslag och föräldraråd innan trygghetsplanen sammanställs av ledningsgruppen för att sedan tas i bruk. För att få eleverna mer delaktiga i trygghetsarbetet kommer en förenklad trygghetsplan att tas fram. Denna ska sedan delges eleverna som får möjlighet att komma med synpunkter. All

personal arbetar kontinuerligt med vårdnadshavare för att medvetandegöra dem kring skolans trygghetsarbete. Föräldrarådet är också involverat i trygghetsarbetet.

För att alla som arbetar på skolan ska vara förtrogna med trygghetsplanen och arbeta i enlighet med den, så diskuteras trygghetsarbetet i arbetslagen kontinuerligt.

(8)

Metoder för mätning av måluppfyllelse Uppföljning och utvärdering,

Två gånger per läsår genomförs en trygghetsenkät på skolan. Vid det första tillfället sker en avstämning av elevernas trygghetsupplevelse så att åtgärder kan sättas in.

Vid det andra tillfället mäts de förbättringsåtgärder som gjorts under läsåret. I samband med den första enkäten genomförs en så kallad ”skolgårdskarta” i klasserna. Där får eleverna markera var de känner att skolans otrygga platser finns.

Efter insamling och analys sätts åtgärder in för att minska den eventuella otryggheten.

Dokumentation

Resultatet från trygghetsenkäten sammanställs och analyseras samt diskuteras i arbetslagen och på APT och Trygghetsteamet. Resultaten sparas från år till år för att kunna se

trygghetsarbetet i ett långsiktigt perspektiv. Utifrån resultatet på genomförd enkät väljer vi ut förbättringsområden som vi arbetar aktivt med under läsåret och detta utvärderas i den uppföljande trygghetsenkäten som genomförs på vårterminen.

Bedömning

Vi bedömer att vårt mål är uppnått i:

Mycket låg grad Låg grad Hög grad

X Mycket hög

grad

4. Läroplansmål – Kunskaper, bedömning och betyg

Mål för Lillåns skola F-6

• Alla elever har nått kunskapskraven i alla ämnen

• Alla lärare/pedagoger har utvecklat en samsyn på vad ledning och stimulans innebär i ett klassrum

• Alla lärare/pedagoger har haft tid att arbeta med att utveckla BFL i undervisningen

• Alla lärare/pedagoger har använt It’s learning som en informationskanal

till vårdnadshavare

(9)

Mål och förväntade effekter

Mål Effekt på kort sikt Effekt på lång sikt

Alla elever når

kunskapskraven i alla ämnen.

Alla elever i åk 1 når läsa, skriva- räknagarantin Alla elever i åk 3 når kunskapskraven i svenska, matematik, SO och NO

Alla elever i åk 6 har godkända betyg i alla ämnen

Alla lärare/pedagoger har en samsyn på vad ledning och stimulans innebär i ett klassrum.

Alla lärare/pedagoger för samtal och diskussioner om ledning och stimulans

Alla lärare/pedagoger känner sig förtrogna med att nivåanpassa

undervisningen Alla lärare/pedagoger

har haft tid att arbeta med att utveckla BFL i undervisningen.

Att eleverna deltar mer aktivt i val av

undervisningsmetoder

Ökad måluppfyllelse och att eleverna tar ett ökat ansvar för sitt lärande

Användandet av It’s

learning utökas. Alla elever i åk 6 börjar använda It’s learning på höstterminen

Alla lärare har ökad kunskap om hur It´s learning fungerar

Veckobrev och blogg finns tillgängliga på It’s learning

Läxor och hemuppgifter för elever i åk 4-6 finns tillgängliga It´s learning

Vi arbetar i en flexibel organisation där elevernas behov av stöd styr. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. BFL används i undervisningen för att tydliggöra för eleverna var de befinner sig i sin lärprocess och göra dem delaktiga i denna. Under läsåret kommer arbete med BFL att utvecklas på gemensamma träffar med t.ex. filmklipp och

diskussioner.

Lärarna i åk 1-6 kommer under läsåret att delta i Skolverkets fortbildning ”Specialpedagogik för lärande”. Fortbildningen omfattar två delområden.

Eleverna i åk 4-6 kommer att få tillgång till personliga inloggningsuppgifter till datorer och It’s learning. Inledningsvis är det elever i åk 6 som kommer att få använda grundfunktionerna i It´s learning. Lärare/pedagoger kommer att få fortbildning i hur man mer kan använda It´s

learning.

(10)

Metoder för mätning av måluppfyllelse Uppföljning och utvärdering

Vi använder Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik under höstterminen. Vid behov sker uppföljning under vårterminen.

Utöver detta används även andra kartläggningsmaterial som t ex DLS, BRAVKOD och Tummen upp.

Nationella prov genomförs i åk 3 på vårterminen samt i åk 6 vid olika tillfällen under läsåret.

Efter varje avslutat delområde i Skolverkets fortbildning ”Specialpedagogik för lärande”

kommer utvärdering att ske både muntligt och skriftligt utifrån givna frågeställningar.

IKT-pedagog kommer regelbundet att stämma av muntligt med pedagogerna på skolan hur arbetet med It’s learning fortskrider.

Dokumentation

Dokumentation av elevernas kunskaper sker genom IUP, skriftliga omdömen, extra anpassningar, pedagogiska utredningar samt åtgärdsprogram.

Pedagogiska planeringar i de olika ämnena skrivs och publiceras på It´s learning.

X Mycket hög

grad

4. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande Mål för Lillåns skola F-6

• Alla elever ska få vetskap om vilka mål som är aktuella för dem i skolans alla ämnen.

• Alla pedagoger synliggör varför eleverna ska lära sig det vi jobbar med i skolan.

• Vi arbetar utifrån skolans demokratiuppdrag, där klassråd, elevråd, matråd och fritidsråd är en viktig del.

Målkriterier

Målet är uppnått när…

• alla pedagoger synliggör målen i varje ämne.

• alla elever uttrycker att de vet vad de ska kunna och varför.

• alla pedagoger tydliggör att de förväntar sig att eleverna når målen.

• alla klasser genomför klassråd 2 gånger/månad.

(11)

leda till Effekt på kort sikt Effekt på lång sikt Alla pedagoger har

synliggjort varför vi jobbar med det vi gör.

Pedagogerna har

tillsammans med eleverna väglett och motiverat dem i sitt egna lärande.

Eleverna hittar egen motivation och tar ansvar för sitt eget lärande.

Alla elever uttrycker att de vet vad dem ska kunna och varför.

Alla elever kan reflektera och ha insikt i sina styrkor och svagheter

kunskapsmässigt.

Alla elever kan reflektera och ha insikt i sina styrkor och svagheter

kunskapsmässigt.

Alla pedagoger är tydliga med att de förväntar att eleverna når målen.

Alla elever vet vad som förväntas av dem för att nå målen.

Alla klasser genomför klassråd 2

gånger/månad.

Eleverna får förståelse för hur de kan få inflytande över sin skolgång.

Eleverna deltar aktivt på klassråd och vet

betydelsen av att ha inflytande.

I arbetet med BFL (bedömning för lärande) tar skolans pedagoger ansvar för att synliggöra de aktuella kunskapsmål och betygskriterier som eleverna arbetar mot. Syftet är att eleverna med hjälp av det ska kunna ta ökat ansvar för sitt eget lärande. Alla lärare på skolan tydliggör kunskapsmålen/betygskriterierna genom att exempelvis gå igenom målen tillsammans med eleverna inför varje nytt tema och inför vissa arbetsuppgifter tydliggöra specifika kunskapskrav.

För att eleverna ska förstå varför de ska införskaffa sig aktuell kunskap hänvisar pedagogerna till kunskapskraven och samtalar med eleverna om vilka paralleller som kan dras till deras vardag. Pedagogerna på skolan behöver, både individuellt och genom samtal i arbetslagen, utveckla arbetet med att kontinuerligt stämma av med eleverna om de förstår målen och varför de ska lära sig dem. Pedagogerna visar på olika sätt att de förväntar sig att eleverna ska uppnå målen och vad begreppet ”förvänta sig” innebär.

Alla pedagoger fortsätter att jobba med att tydliggöra sina förväntningar på eleverna.

Pedagogerna behöver under arbetslagsträffar fortsätta samtala om hur vi på ett bra sätt tydliggör detta, både på grupp- och individnivå. Detta arbete behöver fortgå under höstterminen och sedan följas upp under läsåret.

För att ytterligare öka kunskapen och förståelsen för hur eleverna kan ta ansvar för sitt eget lärande fortsätter pedagogerna på skolan att använda sig av självbedömning,

(12)

Fritidspedagog kopplad till klass sitter tillsammans på gemensam planering och diskuterar klassens BFL-arbete.

Alla klasslärare tar ansvar för att klassråd finns schemalagt och genomförs två gånger/månad samt dokumenteras. Alla elever ges genom dessa möten möjlighet att delta i den

demokratiska processen. Vi behöver fortsätta vara tydliga med vad som ska tas upp på klassråden, med en fast dagordning. Vi kan skriva ut på schemat/bestämma tid när det är klassråd, men också ha utrymme för spontana klassråd vid behov. Vi behöver upprepa och återkoppla att de har fått vara med och bestämma när de har önskat saker, aktiviteter samt hur undervisningen ska utformas. Vi önskar att detta leder till att alla elever känner att de fått vara med och tycka till på klassråden.

Vi ska återkoppla protokoll från fritidsråd på klassråden så att eleverna vet vad som sagts på mötet.

På skolan finns elevråd och matråd, som träffas 2-3 gånger per termin. Där möts representanter från alla klasser med lärare och rektor resp. personal från matsalen. I samband med de olika råden tydliggör pedagogerna den demokratiska processen, exempelvis vad det innebär att ha fritidsråd, och vilka möjligheter det finns att vara med och påverka. Vidare diskuteras elevernas ansvar att lyfta fram åsikter och följa det som bestämts. Klassernas

rådsrepresentanter framför rådens beslut i sina respektive klasser, ger motiveringar och bakgrund till de beslut som tagits vid träffarna, så att alla eleverna får känna sig delaktiga.

Fritidshemsavdelningarna har rådsmöten en gång i månaden. Råden består av en

fritidspedagog samt elevrepresentanter ur varje förskoleklass till åk 4. Fritidspedagogerna har ansvar för återkoppling till alla barn på fritids, detta görs på fritidspedagogens grupptimmar eller klassråd, övrig personal får fritidsrådens protokoll via mail, som sedan synliggörs på varje fritidshemsavdelning. Fritids arbetar utefter ett årshjul där bl.a. fritidshemmens delmål gällande ansvar och samspel är en viktig del.

På fritids behöver pedagogerna fortsätta synliggöra vad inflytande innebär och upprepa för barnen att de har fått vara med och bestämma. Vi fortsätter lyssna in vilka önskemål som finns och tar tillvara på deras intressen. Fritids fortsätter med ett delvis fast schema, men att barnen kan få vara med och styra innehållet. Vi hoppas att dessa åtgärder leder till att barnen känner att de har fått vara med och bestämma mer på fritids.

Under läsåret 18/19 genomförde åk 1, 3 och 6 målgruppens enkätundersökning då det skulle bli enklare att se om det sker en progression över tid, när det gäller

elevernas ansvar och inflytande. Från och med läsåret 19/20 kommer åk 1, 4 och 6 genomföra enkäten då det är åk 2, 3 och 5 som svarar på brukarenkäten. I och med denna förändring får alla elever chans att svara på liknande frågor men i olika

enkäter.

Under VT20 (mars) kommer klass/ämneslärare även att få genomföra målgruppens enkät.

(13)

Dokumentation

En sammanställning av enkäterna läggs upp på It’s learning. Vid läsårets APT:er ges möjlighet att arbeta med och utvärdera målgruppens målkriterier.

Bedömning

Mycket hög grad

X

5. Läroplansmål – Skola och hem

Mål för Lillåns skola F-6

• Skolans båda arbetslag gör regelbundna blogginlägg

• Skolan ser till att vårdnadshavare får tillgång till skolbroschyren i samband med skolstarten

• Skolan ska arbeta för att alla föräldrar är förberedda genom att gå in på It´s learning inför utvecklingssamtal.

• Skolans elever har hög närvaro och färre antal elever söker ledigt under läsåret

• Vårdnadshavarna får föräldrarådsprotokollen via e-post

Målkriterier

Målet är uppnått när...

• pedagoger från båda arbetslagen gör regelbundna blogginlägg

• skolbroschyren är uppdaterad och färdig inför skolstart

• alla föräldrar går in på It´slearning och läst omdömen inför utvecklingssamtal

• Färre elever i varje klass söker ledigt under läsåret

• Skolans klassföreståndare skickar ut föräldrarådsprotokollen till elevernas vårdnadshavare via e-post

(14)

leda till Effekt på kort sikt Effekt på lång sikt Båda arbetslagen gör

regelbundna blogginlägg En fungerande blogg Vårdnadshavare och elever tar del av det vi gör i skolan och elever kan genomföra

blogginlägg Vårdnadshavare får ta

del av skolbroschyren i samband med skolstarten

Vårdnadshavarna delges viktig information om skolan och behöver inte kontakta skolpersonal med frågor

Vårdnadshavarna har viktig information om skolan vilket ger ett professionellt intryck och skapar trygghet

Färre elever söker ledigt

under läsåret Elever och vårdnadshavare prioriterar skolan så att färre

ledighetsansökningar lämnas in

Skolan har högre

elevnärvaro vilket gör att verksamheten fungerar bättre och skapar högre måluppfyllelse

Alla vårdnadshavare enkelt kan ta del av föräldrarådsprotokollen

Vårdnadshavare blir uppdaterade

kontinuerligt om vad som sägs på mötena

Skolan skapar större delaktighet hos fler vårdnadshavare

Ansvariga pedagoger i varje arbetslag ser till att involvera övrig personal i bloggandet. Detta behöver prioriteras vid arbetslagsmöten i början av höstterminen. Under läsåret kan klasslärare till mellanstadieelever involvera eleverna i bloggandet.

Rektorn ansvarar för att skolbroschyren är uppdaterad och färdiggjord till skolstart och skickar ut den via e-post till samtliga klasslärare. Klasslärarna ansvarar för att skicka ut den via e-post eller i pappersformat till samtliga vårdnadshavare.

På föräldramötena under höstterminen ansvarar varje klasslärare för att lyfta och tydliggöra vilka konsekvenser frånvaro kan få för eleverna. Klasslärarna uppmuntrar vårdnadshavarna till att använda skolans lov till aktiviteter/resor.

Rektorn ansvarar för att föräldrarådsprotokollen läggs på hemsidan och It´s learning samt skickas ut till klasslärarna. Klasslärarna ansvarar för att protokollen vidarebefordras till vårdnadshavarna.

Insatserna och utvärdering av målen sker kontinuerligt på arbetsplatsträffar under hela läsåret.

Varje klasslärare sammanställer hur många elever som sökt ledigt samt antal dagar/elev i slutet av varje termin. Målgruppen skola och hem analyserar sedan resultatet och återkopplar på arbetsplatsträffar där vi kan arbeta vidare med detta.

(15)

Dokumentation,

Målgruppen följer upp och dokumenterar hur arbetet med målen fortlöper vid arbetsplatsträffarna och ansvar för att ta upp frågor eller information vid arbetslagskonferenser.

Bedömning

X Mycket hög

grad

7. Läroplansmål – Övergång och samverkan

leda till Effekt på kort sikt Effekt på lång sikt Ökad samverkan

genom fler uppföljningar av överlämnande under höstterminen.

Bättre möjlighet för pedagogerna att nå eleverna på deras egen nivå tidigare.

Eleverna får bättre möjlighet att nå så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar.

Alla känner sig förtrogna med de rutiner och

handlingsplaner som finns för överlämning.

Pågående arbete

kring elever fortgår. Smidigare

övergångar där vi ökar möjligheten att möta elever där de befinner sig vid byte av pedagog.

• Vi reviderar rutiner för övergång mellan förskoleklass och åk 1 samt mellan åk 3 och åk 4.

Vi lägger till ytterligare uppföljning mellan överlämnande och mottagande lärare.

Önskemål att denna sker tidigt, helst redan i september på studiedagen.

• På skolan har vi tydliga rutiner och handlingsplaner för övergång mellan förskola och förskoleklass, mellan förskoleklass och åk 1 samt mellan åk 3 och åk 4.

• Skapa verktyg för att kunna säkerställa att den information som ges från

överlämnande lärare fångas upp och används av mottagande lärare.

(16)

• Enkät genomförs av elever i åk 1 och åk 4 i samband med trivselenkäten för att få information om deras upplevelse av övergången.

• Ansvariga i målgruppen formulerar och ställer frågor till berörd personal kring hur överlämnande och uppföljning har fungerat.

Dokumentation

• Information från enkäter och frågor till personal sammanställs när gruppen har tillfälle att ses och presenteras kort för övrig personal på APT.

Bedömning

Mycket hög grad

X

8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden

Mål för Lillåns skola F-6

• Skolans personal diskuterar innebörden av entreprenöriellt lärande samt BFL minst tre gånger per termin och omsätter förhållningssätten i praktiken.

• Eleverna får möjlighet att utveckla sin kreativa förmåga, initiativförmåga och viljan att lösa egna problem.

• Skolan och fritidshemmen fortsätter att ta del av kulturutbud i närområdet och i Örebro och delger varandra sina upplevelser.

• Skolan tar del av projektet ”Skapande skola”.

Målkriterier

Målet är uppnått när…

• arbetslagen diskuterar innebörden av entreprenöriellt lärande samt BFL och hur vi arbetar med det i praktiken.

• eleverna får möjlighet att utveckla sin kreativa förmåga, initiativförmåga och viljan att lösa egna problem genom att vara delaktiga i planeringen, utförande och utvärdering av undervisningen.

• skolans elever och personal tar del av det kulturella utbudet i närområdet och i Örebro.

• projektet ”Skapande skola” är genomfört.

(17)

leda till Effekt på kort sikt Effekt på lång sikt Kontinuerlig diskussion om

samt arbete med BFL och entreprenöriellt lärande.

All personal blir involverad i arbetet kring dessa begrepp.

Begreppen genomsyrar verksamheten vilket syns genom arbetssätten som finns på skolan

Eleverna ges möjlighet att utveckla sin kreativa förmåga samt förmågan att lösa problem.

Eleverna ska känna sig mer inkluderade i

planering. Eleverna ska få förståelse för när de är med och fattar beslut.

Eleverna ska känna sig mer inkluderade i

planering och känna ett större ansvar för sin skolgång.

Skolan tar del av kulturutbudet och aktiviteter i närområdet.

Skolan deltar i flertalet kulturella aktiviteter i närområdet.

Skolan deltar i de kulturella aktiviteterna i närområdet som en naturlig del av skolans arbete.

Skolan deltar i projektet

”skapande skola”. Eleverna får arbeta med kreativa aktiviteter och uttrycksformer.

Eleverna får arbeta med flera olika kreativa

aktiviteter och

uttrycksformer. Eleverna ska få möjlighet att bredda sitt kulturella spektrum.

Vi som pedagoger ska fördjupa diskussionen angående begreppet entreprenöriellt lärande och BFL diskuteras kontinuerligt på arbetslagsträffar och på gemensamma studiedagar. Vi ger varandra feedback och kommer med nya idéer. Det utvärderas i slutet av läsåret genom en enkät i arbetslagen.

Eleverna ges möjlighet att utveckla sin kreativitet och initiativförmåga i flertalet

skolämnen samt på fritidshemmen. De ges möjligheten att vara delaktiga i planering, utförande och utvärdering av olika arbetsområden. Genom t.ex. klassråd, elevens val och att vi lyssnar in vad eleverna har för intressen och ambitioner. Vi på skolan ska fortsätta bygga vidare på elevernas idéer och kreativitet i planeringen av undervisningen, genom bland annat gemensamma aktiviteter i de två arbetslagen samt fritids. Vi behöver använda begreppet “delaktighet“ i större utsträckning och tydliggöra för eleverna när de är delaktiga i sin skolgång.

Skolan och fritidshemmen fortsätter att ta del av kulturutbudet i närområdet och inom Örebro. Skolan har ansökt om bidrag till projektet “Skapande skola“ och blivit beviljade detta.

(18)

Under första delen av höstterminen diskuteras begreppen i arbetslagen och på fritids för att ge varandra nya infallsvinklar. Vi arbetar sedan med det under terminen. I slutet av höstterminen följs arbetet upp genom diskussioner i arbetslagen. I början av vårterminen påbörjas arbetet igen och en större utvärdering görs i slutet av terminen genom samtal utifrån diskussionsfrågor gällande entreprenöriellt lärande och BFL.

Elever och personal delger varandra sina upplevelser från kulturaktiviteter och

”skapande skola” genom att prata om dem i klassrummet samt delge varandra under arbetslagsträffar.

Dokumentation

En medarbetare från varje arbetslag har ansvaret för att diskussioner runt BFL samt entreprenöriellt lärande genomförs och dokumenteras under läsåret.

Frågeställningar:

• Vad är entreprenöriellt lärande för dig?

• Hur arbetar du med entreprenöriellt lärande?

• Hur gör du eleverna delaktiga i arbetet runt entreprenöriellt lärande?

• Hur arbetar du med BFL?

Elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet dokumenteras med hjälp av brukarenkäten.

Kulturutbudet och “skapande skola“ dokumenteras exempelvis på skolans blogg, “its learning“

och hemsida Bedömning

Mycket hög

grad

9. Förskoleklassen

• Skapa förutsättningar för gruppen att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéer i handling.

• Skapa en stimulerande lär/lekmiljö där leken är central för barnens utveckling.

• Pedagogerna får kännedom om respektive elev genom Skolverkets kartläggningsmaterial

(19)

Mål och förväntade effekter:

Mål, vad ska insatsen leda

till Effekt på kort sikt Effekt på lång sikt

Skapa förutsättningar för gruppen att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéer i

handling

Eleverna känner trygghet och nyfikenhet att lära sig nya saker.

Eleverna känner tilltro till sin egen förmåga och en trygghet att prova nya saker.

Skapa en stimulerande lär/lekmiljö där leken är central för barnens utveckling.

Eleverna känner glädje och

lust att lära. Ökad kunskapsutveckling och ökat socialt samspel.

Pedagogerna får

kännedom om respektive elev genom Skolverkets kartläggningsmaterial

Synliggör elevernas

kunskaper och behov för att kunna möta varje elev.

Möta eleverna utifrån deras kunskapsnivå för att få en högre måluppfyllelse.

Synliggöra allas lika värde

oavsett kön Acceptera varandras

olikheter i gruppen. Acceptera varandras olikheter i gruppen och i samhället.

Vi observerar eleverna under lek/arbetspass och utefter det anpassar vi inomhusmiljön efter deras behov och intressen. Eleverna delas in i mindre grupper vilket gör att de får ökad

möjlighet till att delta aktivt i kartläggningen och genusfrågor. För att vi ska kunna leva upp till måluppfyllelsen så behövs tid till observation, kontinuerlig planerings och reflektionstid samt följa lärarnas studiedagar.

Metoder för mätning av måluppfyllelse

Vi ser att vi får trygga elevgrupper som kan göra aktiva val utifrån inomhus och utomhusmiljön.

Vi använder oss av skolverkets kartläggningsmaterial. Klimatet i gruppen är tillåtande oavsett kön.

Dokumentation,

Vi använder oss av reflektionsprotokoll och skolverkets kartläggningsmaterial.

Bedömning

Mycket låg grad Låg grad Hög grad Mycket hög grad

(20)

7. Läroplansmål – Fritidshem

Mål och förväntade effekter

Vi vill få barnen att kunna ta det ansvar som förväntas av dem, samt kunna samspela med både andra barn och de pedagoger som arbetar på fritidshemmet. Vi vill även att alla barn ska känna sig trygga på fritidshemmet.

Mål, vad ska insatsen leda till Effekt på kort sikt Effekt på lång sikt Att kunna ta ansvar, alla barn förstår

vilket ansvar de ska ta och tar det. Med hjälp av påminnelser så ska barnen hålla reda på sina kläder, städa undan det man plockat fram samt säga hej och hejdå.

Utan påminnelser så ska barnen hålla reda på sina kläder, städa undan det man plockat fram samt säga hej och hejdå.

Alla barns synpunkter och förslag ska uppmärksammas, att få barnen inkluderade i processen för att göra fritidshemmet bättre.

Med hjälp av förslagslåda på varje avdelning blir barnen inkluderade i processen.

Fungerande fritidsråd, där representanter tar med synpunkter och förslag från klasserna och sedan återkopplar.

Alla barn känner sig trygga på fritidshemmet, där de känner sig trygga med sina kamrater, de vuxna och i fritidshemmets ute- och

innemiljö.

Vi vuxna finns där barnen finns, både ute och inne.

Vi vuxna hjälper till med kamratrelationer och deras sociala samspel.

Fortsatt goda resultat på trivselenkäten och

brukarenkäten.

Mål för Lillåns skola F-6 Fritidshem

• Alla barn på fritidshemmens avdelningar ska kunna ta

ansvar, känna sig delaktiga, samspela med varandra och ha en meningsfull fritid.

Målkriterier

Målet är uppnått när…

• Alla barn förstår vilket ansvar de ska ta och tar det.

• Alla barns synpunkter och förslag har tagits upp på fritidsråd.

• Alla barn känner sig trygga med sina kamrater, de vuxna

och i fritidshemmets ute- och inomhusmiljö.

(21)

Insatser

I början av terminen går vi igenom fritidshemmens mål där ansvar är en del. Vi påvisar vad som ingår i eget ansvar. Vid fritidsråd tar vi upp en fråga som gäller eget ansvar. Det kan till

exempel vara att säga hej och hejdå när de kommer eller går hem. Det innefattar också att i en progression kunna ta ansvar för sina och fritids saker.

Vi pedagoger måste ge barnen de verktyg som behövs för att kunna uppfylla de ovanstående målen. Att barn ska känna sig trygga på fritidshemmet är det absolut viktigaste för oss, därför behövs det pedagoger i närheten av barnen så de har någon de alltid kan vända sig till.

Andra sätt att skapa en trygghet på fritidshemmet är att ha planerade aktiviteter där barnen får en chans att interagera och skapa nya relationer med barn som de inte brukar umgås med.

Genom att kontinuerligt lyfta våra mål med barnen så får vi dem mer involverade i processen för att uppfylla målen. De får chansen att vara delaktiga då de har representanter på

fritidsrådet samt kunna lägga förslag i förslagslådan.

För att följa upp våra insatser så kommer vi utnyttja både APT-tillfällen samt fritidskonferenser. Vi har även en genomgång av varje barn för att se vilka områden varje individ behöver arbeta med för att uppnå målen.

För att mäta om vi uppnår våra mål så använder vi oss av trivselenkäten och brukarenkäten.

De är även grunden för att kunna utvärdera vårt arbete. I år har vi som avsikt att få med mera specifika frågeställningar på trivselenkäten som är knutna till fritidshemmet för att bättre kunna utvärdera om våra mål är uppfyllda.

Dokumentation

För att följa processen i vårt arbete att uppnå målen så krävs kontinuerlig dokumentation, då vi utgår från att kunna dokumentera när vi sitter med målgrupperna. Dokumentationen går till genom att vi skriver ner hur vi ligger till utifrån målen just då.

Bedömning

X Mycket hög grad