Verksamhet. Verksamhetsberättelse 2012 Barn- och utbildningsnämnden. Ordförande: Förvaltningschef: Mats Wallin Ann-Chrisfin Isaksson

Verksamhetsberättelse 2012

Barn- och utbildnings- nämnden

Verksamhet

Ansvarsområde

Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, grundskola, för- skoleklass, skolbarnsomsorg, obligatorisk grundsärskola, gymnasieskola, vuxenutbildning inklusive svenska för in- vandrare och särvux, samt kostverksamhet.

Viktiga händelser under året

Förskola

Det fortsatt viktiga arbetet med att implementera innehållet i den reviderade läroplanen för att säkerställa barnens långsik- tiga lärande o utveckling har varit en central fråga. Arbetet har skett genom diskussioner både på enhetsnivå och genom uppskattade erfarenhetsutbyten mellan alla enheter. Viktiga frågeställningar är Vad?, Hur? När? och Vem/Vilka?

En dokumentationsutbildning för 5 personer, har resulterat i ett nytt sätt att synliggöra barnets lärande utifrån uppdraget att utveckla barns förmågor.

För andra året har vi använt materialet "hur bra är vår för- skola" för att följa upp hur väl verksamheten når uppsatta mål. I den mätningen/ självvärderingen kan vi se ett något försämrat resultat, anledningen till detta är troligtvis att man vid första tillfallet överskattat sin verksamhet.

Arbetet med att arbeta fram egenkontrollprogram och HACCP planer har varit en annan central fråga.

Tallnäs förskola är förskolans pilotprojet utifrån uppciaget att utveckla välskötthet i vår organisation.

Fritidshemiförsko/ek/ass/grundskola och grundsärskola

Under 2012 har det fötekommit många viktiga händelser som kommer att ha stor betydelse för Timrå kommuns grundskolor inklusive förskoleklass, fritidshem och grund- särskolan.

I början av året togs Etapp 1 av Arenaskolan i bruk, och Etapp 2 är i sitt slutskede. Den tas i bruk ht-13, då även sammanslagningen av gamla Sörbergeskolan och Mariedals- skolan är fullbordad. Etapp 3, orobyggnation av Mariedals- skolan, har startat med konkret planering.

Utvecklingsarbetet med "Välskötta skolor", har kommit igång ordentligt med Arenaskolan som modellskola för

Ordförande:

Förvaltningschef:

Mats Wallin

Ann-Chrisfin Isaksson

kommunen. Aven Ala skola har påbörjat sitt arbete med sin ideplattform, och resten av grundskolorna börjar sitt arbete i januari 2013.

I samma anda har även implementering av läroplattformen edWise fortsatt på alla skolor.

Ett omfattande arbete med implementering av nya Skolla- gen, Lgr 11 samt nya betygssystemet har pågått under året.

Detta innebär att vi har för första gången, på väldigt många år, utdelat terminsbetyg från åk 6 i grundskolan. För grund- särskolan har den nya läroplanen inneburit stora förändring- ar med nya krav.

Under 2012 delades för första gången priset "Framgångs- team" ut. Detta pris gick till Fagerviks skola.

Gymnasieskola

Arbetet att införa Gy11 har pågått även under kalenderåret 2012. Aterstår införandet av år 3 till Gy11 med start augusti 2013.

Gymnasiets resultat 2012 visade att 94% av eleverna erhöll slutbetyg och 88% var behöriga till högskola.

Under det gångna året har ett flertal aktiviteter skett inom gymnasiets profilområden. Inom internationalisering har skolan varit med i Comeniusprojektet Music Matters, där vi bland annat var värdar för de 7 deltagande länderna i augus- ti. I september anlände också en belgisk blivande lärare till skolan inom projektet Assistant Teacher.

Inom profilområdet Näringslivskontakter har gymnasiet haft kontakt med 103 företag för elevernas arbetsplatsförlagda lärande och vidare samarbetat med 88 olika företag och organisationer inom olika områden.

Gymnasiets hälsogrupp har inlett breddningen av det tredje profilområdet; Idrott och Hälsa. Skolan har också genom- fört några temadagar, där bland annat hösterminens T ole- rans dagar, skedde med delvis initiativ av skolans elever.

Timrå gymnasium har också inlett sitt utvecklingsarbete för framtiden.

Vuxenutbildning

Vuxenutbildningen har under hösten inlett ett utvecklings- arbete för att utbildningen i allt större utsträckning ska ut- nyttja de möjligheter som !T-användande ger.

Inom utvecklingsarbetet med "Välskött Skola har vuxenut- bildningen uppdraget att pröva "Möjligheten att utveckla synergieffekter för sfi". Diskussioner har förts under hösten

-

och i januari påbörjas ett försök för några studerande på sfi ska ha språkpraktik inom förskolan. Där kommer de vara behjälpliga med okvalificerade arbetsuppgifter i en språksti- mulerande miljö.

Vuxenutbildningen har under hösten inlett ett utvecklings- arbete för att utbildningen i allt större utsträckning ska ut- nyttja de möjligheter som IT -användandet ger.

Inom utvecklingsarbetet med "Välskött skola" har vuxenut- bildningen uppdraget att pröva "Möjligheten att utveckla synergieffekter för sfi". Diskussioner har förts under hösten och i januari påbörjas ett försök för några studerande på sfi att ha språkpraktik inom förskolan. Där kommer de vara behjälpliga med okvalificerade arbetsuppgifter i en språksti- mulerande miljö.

Kostverksamhet

Ny skolmatsal och personalrum på Arenaskolan har tagits i bruk. skolappen är en möjlighet för elever, föräldrar och personal att via telefonen se vilken mat som serveras. Vecka 40 var en klimatsmart skolmatsvecka ( närproducerat och ekologiskt). Under 2012 genomfördes en uppdaterings kurs i Egenkontrollen för personal på C-köket och mottagnings- köken.

Förvaltningsövergipande

2012 har handlat väldigt mycket om styrning och ledarskap.

Genom våra resultat har vi fått insikt i att framgångsrika skolor ofta präglas av ett gott ledarskap på alla nivåer. Det krävs skickliga ledare för att styra verksamheten, skapa sam- syn och uppnå hög måluppfyllelse. Såväl politik och förvalt- ning som rektorer, lärare och annan skolpersonal har bety- delse för elevernas utveckling. Skolans arbete mot målen behöver drivas och stödjas av alla nivåer för att nå långsik- tiga och hållbara resultat. Därför är den viktigaste händelsen under året att nämnden initierat arbetet med välskötta sko- lor. Detta utvecklingsarbete är långsiktigt och kommer att pågå i många år men med en måluppfyllelse som vi ser ökar år från år.

Måluppfyllelse

Tillväxt Effektmål l

Eleverna visar på god måluppfyllelse när de slutar årskurs 3, 9, sista årskursen på gymnasieskolan samt vuxenutbildning- en.

Styrtall

.Alla elever som slutar årskurs 3 kan läsa och har goda kun- skaper i matematik.

Resultaten i alla skolämnen bidrar till att det genomsnittliga meritvärdet för grundskolans slutbetyg är lika med eller bättre än det nationella.

Alla eleverna som får slutbetyg från grundskola och gymna- sie skola är behöriga till vidare studier.

Måluppfyllelse

96,1 %"av eleverna i åk 3 har uppnått kravnivån for skiinlitterär läsning och 91,7% for läsning av faktatext i det nationella provet.

(2011: 96,5% respektive 88,5 %). Jämfort med Riket 2012 är procentsatserna 95,3 %respektive 92,3 %. När vi räknar ihop alla

delresultat av nationella proven i matematik for åk 3 har 83,7%

uppnått kravnivån,jämforande siffra for Riket är 88,7. Målet

d

uppnått.

Det genomsnittliga meritvärdet i grundskolans slutbetyg 2012 var 193,3 (2011 193). Det nationella snittet fiir riket 2012 är 211,4.

Målet

d

Andel elever i % som

d

Målet

d

Gymnasieskolans resultat 2012 visade att 94% erhiill slutbetyg och 88% (2011 91%) var behiiriga till hiigskola/ universitet. Målet

d

uppnått.

Effektmål2

Elever och i förekommande fall föräldrar känner väl till de mål som skolan/ förskolan ska uppnå.

Styrtal2

Barn, elever och i förekommande fall föräldrar upplever att de känner till de mål som finns för skolan/ förskolan. Mäts via enkät.

Måluppfyllelse

Av gymnasieskolans elever uppger 4 7 % av de svarande att målen är klart difinierade. I grundskolan uppger48% av de svarande yngre eleverna, och 70 % av de svarande äldre eleverna att de känner till målen.

Av forskolans vårdnadshavare uppger 77 % av de svarande, och av grundskolans vårdnadshavare 76% av de svarande att de känner till

målen. Deltagandet i vårdnadshavareenkäten har varit låg. 5 amtliga til!frågade känner inte till de mål de ska uppnå och målet är därige- nom

d

Service Effektmål l

Varje skola ska marknadsföra sin profil.

Styrtall

Varje skola redovisar årligen sitt arbete med profilen till nämnden.

Måluppfyllelse

Barn- och utbildningsnämnden har tagit ett helhetsgrepp gällande välskritta skolor och fors kolor. I arbetet med att ta fram den egna fors kolan/ skolans ideplattform kommer den egna profilen att arbetas fram av de som arbetar på just den enheten.

Effektmål2

Det maximala antalet barn i barngrupperna ska minst följa riksnittet.

.Alla elever har individuella utvecklingsplaner där lärandet och dess progression är centrala, elever i behov av stöd har

-

dessutom åtgärdsprogram som tydligt visar hur målen ska uppnås och resurserna ska fördelas utifrån behov på respek- tive skola.

Styrtal2

Statistik avseende antalet barn i barngrupperna avläses varje år i samban med inrapporteringen till SCB.

stickprov på individuella utvecklingsplaner och åtgärdspro- gram ska utföras och följas upp på varje skola enligt intern- kontrollplanen. Alla skolor ska varje år göra en inventering och lämna in på hur många barn som är i behov av särskilt stöd.

Måluppfyllelse

Barngruppernas storlek i Timrå är 17,8 barn per avdelning, motsva- rande siffra i riket är 16,8. Målet

q

Alla IUP som granskats uppfyller de krav som fagen ställer. Målet uppnått.

Livsmiljö Effektmål J

• \ila som vistas i skolans och förskolans miljöer ska behand- las med lika rättigheter och möjligheter .• \ila elever i Timrå ska känna sig trygga i sin skola. Personalpool ska införas för att säkerställa personalens behörighet.

Styrtal1

Utveckling av skolans likabehandlingsplaner som följs upp via internkontrollplanen.

Måluppfyllelse

Varje forskola och skola har en egen likabehandlingsplan. Målet uppnått.

Effektmål2

Begränsad klimatpåverkan och giftfri miljö ska prägla allt arbete inom barn- och utbildningsnämndens verksamhets- område.

Styrtal2

En miljöplan utarbetas och implementeras inom samtliga verksamhetsområden.

Nyckeltal och volymuppgifter

Mått

Antal barn i förskola - okt Antal barn i familjedaghem - okt Antal barn i kooperativ förskola - okt Antal barn i färskoleklass - okt

Måluppfyllelse

En mi§iiplan är .framtagen och godkänd av barn- och utbildnings- nämnden. Målet är uppnått ..

Medarbetare Effektmål J

Alla medarbetare är väl förtrogna med uppdraget att skriva individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram för ele- verna.

Styrtal1

Stickprov på individuella utvecklingsplaner och åtgärdspro- gram ska utföras och följas upp på varje skola enligt intern- kontrollplanen.

Måluppfyllelse

Alla IUP som granskats uppfyller de krav som lagen ställer. Målet uppnått.

Effektmål2

Medarbetarna trivs på sin arbetsplats .

Styrtal2

Mer än 90 % av medarbetarna svarar i medarbetarenkät att de trivs på sin arbetsplats.

Måluppfyllelse

80 % av de svarande medarbetarna uppger att de trivs på sin arbets- plats. Målet

l!i

Ekonomi Effektmål

Styrtal1

Noll eller positiv resultatavvikelse i årsbokslutet.

Måluppfyllelse

Negativ resultatavvikelse, målet

q

Bokslut Bokslut Prognos/mål Bokslut

2010 2011 i budget 2012

2012

860 900 886 865

15 6 15 6

21 21 21 21

222 190 240 238

-

Antal barn i fritidshem - okt Antal elever i grundskola - okt Antal elever i gymnasieskola- okt varav antal elever i IM-program- okt

IV-elevers övergång till nationellt gymnasieprogram Antal helårsstudieplatser gymnasial vuxenutbildning - okt Antal helårsstudieplatser grundläggande vuxenutb - okt Antal elever i SFI

Antal elever hos Aktivator Antal elever i särskola

Antal lärartjänster per 1 00 elever i grundskola Antal lärartjänster per 1 00 elever i gymnasieskola Antal lärartjänster per 1 00 elever i särskola Antal barn per årsarbetare i förskola

Andel elever behöriga till gymnasiet i grundskolan Andel 20-åringar behöriga till högre studier från Timrå gymnasieskola

Nyckeltal och volymuppgifter, kommentarer

De stora avvikelserna 2012ligger främst på gymnasieskolan samt avlämnande elever från grundskolan. Ett stort antal elever från grundskolan elever var inte behöriga till gymna- sieskolan, antalet elever på IM blev därför stort. Denna anledning och att andelen elever som sökt friskolor samt andra kommunala gymnasieskolor ökat gör att personaltät- heten på gymnasieskolan är högre än beräknat under höst- terminen 2012.

Framtiden

Vi har stora förhoppningar om att utvecklingsarbetet med välskötta skolor kommer att påverka våra verksamheter i positiv riktning. Elevers måluppfyllnad och trivsel, föräld- rar/vårdnadshavares tillit samt personalens arbetsglädje ska på sikt öka. \ri känner dock en stor oro över den ekonomis- ka situation vi befinner oss i och önskar att kommunfull- mäktige tar den oron på stort allvar.

De nya reformerna fortsätter att ha stor påverkan på vår verksamhet och eftersom legitimationsarbetet har dragit ut på tiden har vi fortfarande inte full kontroll över vilket kompetensutvecklingsbehov som föreligger. Konkurrensen hårdnar, föräldrar/vårdnadshavare erbjuds idag stora möj- ligheter till att själva jämföra våra verksamheter med andra kommuner och friskolor och vi hamnar i dessa jämförelser i sämre dager än alla andra.

676 661 685 688

1 839 1 862 1 831 1 839

558 535 565 452

24 36 30 70

33% 33% 40%

134 83 120 118

39 48 60 52

175 204 175 196

45 45 45 45

23 23 22 21

7,63 7,0 7,05 7,2

7,08 8,2 7,25 9,2

35,2 32,0 40 46

5,32 5,40 5,740 5,67

89% 89% 90% 78,5%

86% 91% 95% 88%

Samverkan är en fortsatt prioriterad fråga Om vi har möjlig- het att fortsätta med den påbörjade samverkansinsatsen tillsammans med socialförvaltningen kommer det att ha positiv effekt för våra barn och elever i framtiden.

Ekonomi

Drift

T otalt redovisar barn- och utbildningsnämnden ett under- skott på 11 400 tkr, vilket beror på ett flertal oförutsedda utgifter som tillkommit under året.

Nämndens kostnader för skolskjuts har varit högre än bud- get på grund av specialfordon till elever med svåra funk- tionsnedsättningar, kostnaden för taxi har ökat av samma anledning men även busskortskostnaden har ökat mer än beräknat. Totalt har detta medfört ökade kostnader på cirka 1 500 tkr. Barn- och utbildningsnämnden har tillsatt en utredning gällande den stora ökningen av skolskjutskostna- der, utredningen kommer att redovisas på nämndens sam- manträde i mars 2013.

De interkommunala kostnader som överstiger budget upp- går till ca 2 500 tkr, alla verksamheter är berörda. Den störs- ta ökningen kan vi se inom grundsärskola och gymnasiesär- skola och härrör sig från nyinflyttade familjer, vilket innebär att barn- och utbildningsnämnden inte kunde förutse denna kostnadsökning. Den interkommunala kostnadsökningen inom gymnasieskola, grundskola och förskola beror på att föräldrar och elever väljer andra skolor/förskolor än kom- munens egna.

-

Byggnationen av Arenaskolan har resulterat i extra kostna- der motsvarande ca 700 tkr, kostnaderna har uppstått ge- nom hyra av kontorsmoduler, elevresor i samband med slöjdunder visning, städning mm. Kommunikationsmiss mellan avgående och tillträdande ~änstemän inom barn- och utbildningsförvaltningen samt mellan förvaltningarna kan i viss mån förklara denna kostnadsökning.

Under 2012 har även kostnaderna för barn i behov av sär- skilt stöd ökat bland barn i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan, vilket gett upphov till extra kostnader på ca 2 000 tkr. En del i de ökade kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd är att föräldrar till barn som är inskrivna i grundsärskolan väljer grundskola som skolform. Detta inne- bär stora kostnadsökningar för barn- och utbildningsnämn- den eftersom eleven läser enligt grundsärskolans läroplan samt är i behov av stort individuellt stöd. En annan stor kostnadsökning beror på nya bestämmelser i skollagen (2010:800) att normalbegåvade elever med autism ska gå integrerade i grundskola, dessa elever har stort behov av individuellt stöd och särskild resurstilldelning för att klara grundskolans krav och målsättning. Yi kan genom en offi- världsanalys konstatera att många kommuner i Sverige har samma problematik med ökade kostnader i samband med den nya lagstiftningen.

Den enskilt största oförutsedda kostnadsökningen för barn- och utbildningsnämnden består av löneökningar tilllärarför- bunden. Genom lärarförbundens nya löneavtal där de garan- terades ett utfall på minst 4,2 % slutade nämndens kostnad på 4 000 tkr mer än beräknat.

Två avgångslösningar har genomförts under 2012 till en kostnad av 1 500 tkr. Det ena ärendet gäller en medarbetare vars sjukdom, samt läkarintyg, hindrar denna från att kunna arbeta inom barn- och utbildningsförvaltningen men som ej längre får ersättning från försäkringskassan. I det andra fallet gjordes en bedömning att nämndens kostnad hade hamnat på en högre nivå om vi avvaktat till 2013 med att avsluta

~änsten.

Semesterlöneskulden slutade på 500 tkr mer än beräknat.

När nämnden blev varse att ett underskott skulle uppstå 2012 infördes inköpsstopp, restriktioner vid vikarieanskaff- ning, ej återbesättning av ~änster inom förskolan, intern lösning av rektor inom grundskolan samt uppskjuten kom- petensutveckling för personal inom förskolan. Nämnden äskade även resurser från kommunstyrelsens oförutsedda men fick avslag på de äskandena. Eftersom i stort sett alla resurser inom barn- och utbildningsnämnden är låsta i fasta, och i många falllagstyrda kostnader, som till exempel per-

sonal, hyra, skolskjuts, undervisningskostnader uppstår problem med besparingar under innevarande budgetår.

Uppsägning av personal, vilket är en av få besparingsmöjlig- heter, tar minst ett halvår att se effekt av.

En ökad budgetram inför 2013 innebär att nämnden förde- lat resurser till de områden vars behov ökat enligt budget 2012. Nämnden är medveten om att stora behov finns gäl- lande barn i behov av särskilt stöd inom alla verksamheter, budgetramen 2013 har möjliggjort att grundskolan har fått ett litet tillskott till denna målgrupp.

Resultaträkning, Budget Redov Avvikelse Redov

tkr 2012 2012 2012 2011

Verksamhetens

intäkter 62 397 63 613 1 216 72 728

Verksamhetens

kostnader(-) -418 261 -430 889 -12 628 -424143

Verksamhetens

nettokostnad (-) -355 864 -367 276 -11 412 -351 415

Investeringar

Barn- och utbildningsnämndens investeringar för IT- utrustning m.m. och Inventarier till nya skolan redovisar ett överskott på 7 40 tkr respektive 2 680 tkr. Budgeten för IT- utrustning mm är inte förbrukad på grund av att de planera- de uppgraderingarna av servrar och de trådlösa nätverken inte blivit klart under 2012, det arbetet kommer att fortsätta under 2013. Överskottet för Inventarier nya skolan beror på att tillträde tilllokalerna sker under våren 2013 och först då kan många planerade inköp genomföras. Överskottet för Inventarier nya skolan är en del av de 4 000 tkr som nämn- den har fått beviljat för år 2013. Barn- och utbildnings- nämnden kommer att ansöka hos kommunfullmäktige om en överflyttning av överskottet för IT -utrustning mm.

Netto Netto Av- budget redov vikelse Projnr Investeringar, tkr 2012 2012 2012

2710 IT-utrustn, möbler, arbetsmiljöåtgärder 2740 Inventarier nya skolan

Summa

2 000

4400

6400

1 259 741

1 718 2 68

2 977 342

-