Folkhälsofrågorna över 50 år

(1)

(2)

Folkhälsofrågorna över 50 år

1970 1980 1990 2010 2020

Upplysning/

information

Samhällspolitik Förnya h&s

Ottawa- Manifestet

Hälsopol.prog.

Folkhälsoråd 11 folkhälsomålen

Marmot- rapporten

Sluta de påverkbara

hälsoskillnaderna inom en generation

Folkhälsa och sjukvård

(3)

Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv

Regional strategi 2016-2025 med handlingsplan 2016-2017

(4)

Vad menar vi med skillnader i hälsa?

• Definieras som orättfärdiga skillnader som kan undvikas.

• Inga biologiska eller psykologiska orsaker bakom dem.

Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska (utbildningsnivå, inkomstnivå, social status) och geografiska faktorer samt de sju diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, kön,

könsöverskrivande identitet och uttryck, ålder samt funktionsnedsättning.

(SKL, 2013)

(5)

2014

Maj-juni Strategidialoger med kontaktpersoner

Okt-feb Uppföljningsmöte med ledningen i alla kommuner

2015

Mars Förhandsremiss till kontaktpersoner April Remissrunda 3 månader

Aug Färdigt förslag till Regionens

ledningsgrupp och Strategigrupper för samverkan

Okt Behandling i tre regionala nämnder, Kommunalt Forum

Dec Antagen i Regionfullmäktige

Lokalt och regionalt samtidigt

(6)

Strategins syfte

1. Integrera jämlik hälsa i politiska och verksamhetsnära beslut

2. Stärka samverkan och samlärande samt involvera medborgare i folkhälsoarbetet

3. Rikta insatser till grupper i samhället med sämre förutsättningar till ett bra liv.

(7)

1. Livsvillkoren har förbättrats för alla invånare i Jönköpings län.

2. Skillnaderna i hälsa har minskat mellan olika grupper.

3. Invånarna har förbättrade förutsättningar att själva främja sin hälsa

Övergripande mål 2025

(8)

Samverkan och samläranade

1. Metodstöd utifrån lokala behov – samlärande och spridning

2. Hälsa för livet – stärka invånarnas förutsättningar att själva främja sin hälsa 3. Uppföljningsstruktur för handlingsplan

4. Årlig mötesplats - Utvecklingskraft Barn och unga

1. Riktat metodarbete utifrån skolans hälsosamtal 2. Tidig upptäck och

metodarbete psykisk hälsa

3. Kvalitetssäkring familjecentraler, ungdomsmott.

4. Föräldrastöd och öka behöriga till

gymnasiet

Försörjning/

sysselsättning

1. Individanpassat stöd för grupper som är längst ifrån försörjning (SE).

2. Självhjälpsgrupper och grön rehab 3. Modersmålsbaserad

hälsokommunikation 4. Hälsofrämjande

arbetsplats

Samhällsplanering

1. Skolgårdsutveckling, tätortsnära vandring, friluftsliv.

2. Samlat

olycksförebyggande arbete

3. Tillgängliggöra kultur- och aktivitetsutbud för prioriterade målgr.

Äldre

1. Utveckling/spridning lärcaféer,

studiecirklar och idrottsskola.

2. Demens och

Parkinson – dans och konst

3. Egenvård/hälsa – friskbedömning, vårdprevention och hälsosamtal 70- åringar

Statistik/analys

1. Samla och illustrera 2. Super Cross –

närområdesnivå 3. Webbstöd

hälsosamtal

Medborgar- medverkan

1. Kunskaps- och metodstöd

2. Personcentrerad vård

Hälsoekonomi

1. Utbildning politiker 2. Räkneverkstad

ekonomer och verksamhet

Förb.arbete/

forskning

1. Samordnat forskn.

och utv.arbete 2. Omsätta

kvalitetsmetoder 3. Primärvårdens

insatser jämlik hälsa

Folkhälsa och sjukvård

(9)

plus.rjl.se/folkhalsa

Strategin tillsammans för en jämlik hälsa

Kraftsamling för jämlikhet i hälsa 28/4

(10)

Psykisk hälsa

- uppleva sin tillvaro meningsfull, att kunna använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och tycka sig ha förmåga att hantera livets normala motgångar.

(11)

(12)

(13)

Dansa utan krav!

(14)

Syfte & Upplägg

Att kunna erbjuda en förebyggande och behandlande insats för unga tjejer med återkommande psykosomatiska problem.

Kravlösdans 75 min 2 ggr i veckan i 8 månader

Uppvärmning, danskoreografi, eget skapande/gruppövning, stretch, avslappning och reflektion.

(15)

(16)

”Man känner sig friskare, starkare och mer vacker när man får ta ut rörelser med kroppen”

”Jag har fått dansa loss och tänka på annat och ha kul med de andra i dansen”

”Jag har kommit igång och börjat röra på mig mer, har blivit bekvämare i att röra på mig med andra”

”Jag har blivit mycket mer självsäker tack vare dansen.

Barndialogen Den får mig att bli stark på insidan”

(17)

Mer info Barndialogen

(18)

FREJA musikteater

(19)

Freja metoden

• Metod präglad av lustfylld konst i en tillåtande atmosfär, för att stärka identitet och påverka livskvalitet.

• Målgruppen är unga vuxna med diagnoser inom autismspektrat

• FREJA musikteater firade 10-år-jubileum 2015

…men för få har möjlighet att delta…

(20)

Spridning av Freja metodiken

• Utbildning av konstnärliga ledare 2015 och 2016

• Utbildningen är kostnadsfri men förutsätter att de som deltar får möjlighet i ordinarie tjänst att upplåta ca 10 % till Freja-grupp efter avslutad utbildning.

• Utbildare och handledare Peter Ivan Ericsson

• Uppdragsgivare Folkhälsosektionen, Region Jönköpings län. Kontakt Paula Bergman

Mer info Barndialogen

(21)

DISA-metoden

• För att hantera stress och påfrestningar

• För att förebygga depressiva symptom

• För att stärka självkänsla och självförtroende

(22)

Arbetet med DISA

• Utbilda DISA-gruppledare

• Hålla samman det regionala nätverket

• Representera Region

Jönköpings län i nationella nätverk och sammanhang

• Följa forskning och evidens

(23)

Ord från unga som deltagit i DISA-grupp

”DISA – Din Inre Styrka Aktiveras – det är ett bra namn. Vi har inte bara jobbat med våra egna känslor utan också andras känslor och varför de finns. Det som varit viktigt som jag lärt mig är att man kan se känslor ur ett

annat perspektiv.” (Disa 14 år)

”Man har mer kontroll över hur man känner, tänker och handlar.” (Disa, 14 år)

”Att vi snackar om

komplex, för det har jag.”

(Disa, 14 år)

”Bra att försöka komma på positiva tankar till alla negativa och att bli mer medveten om vad man ska göra med

negativa tankar.” (Disa, 14 år)

(24)

plus.rjl.se/disa

Forskning och evidens Informationsmaterial Nätverket

Utbildare:

Håkan Carlsson

hakan.karlsson@rjl.se 070-610 17 20

2016-04-15

(25)

Mindfulness - medveten närvaro eller uppmärksamhetsträning

4-7 år 8-12 år 13-18 år

(26)

(27)

Varför?

• Träningen leder till förbättrad uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga.

• Mindfulness leder också till ökad förmåga att hantera känslor. God självkännedom och ökad grundtrygghet.

• Minskar stress och oro, bättre sömn.

• Främjar lärmiljön och klassrumsklimatet.

(28)

http://www.mindful.org/adorable-animated-mice-explain- meditation-in-2-minutes/

(29)

Projekt Unga vuxna 20-29 år

More to life-caféer

(30)

Utgångspunkter

• Nedsatt psykiskt välbefinnande

• Sjukskrivningar ökar

• Hur hänger allt ihop?!; psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa

• Prestation och stress

• Familj och sociala sammanhang

• Struktur, vanor - sömn, mat, motion

More to life

(31)

Projekt Unga vuxna

Övergripande mål

• Rusta unga vuxna 20-29 år att känna glädje till livet

• Tro på sina egna förmågor och sig själva i samspel med andra

More to life

(32)

Tema

Fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa

• Självkänsla, självförtroende, självbild

• Tanke, känsla, handling

• Existentiell hälsa

• Levnadsvanor

• Relationer

• Egna önskemål ex härskartekniker, Social media

(33)

Tankeverktyg

(34)

Intervju efter More to life-café

• Alla deltagarna tyckte att det fanns nytta med projektet och skulle rekommendera detta till någon annan ung vuxen.

• Positiv respons till upplägg, struktur och teman och café- ledarna.

(35)

(36)

” Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den

skrämmer, smärtar, skadar och kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

göra det den vill”

Fysiskt våld

Psykiskt våld

Ekonomiskt våld

Sexuellt våld

Materiellt våld

Latent våld

Försummelse/vanvård

Våld i nära relationer

(37)

Varför är det viktigt att fråga om våld?

• Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem

• Professionens skyldighet

• Kunna erbjuda stöd och hjälp

• Att inte fråga bekräftar skam och skuld och är en ytterligare kränkning

• Det möjliggör och underlättar en upprättelseprocess

(38)

Statistik över anmälda brott

Antal anmälningar om misshandel 2014:

Kvinnor över 18 år: 28.456 Män över 18 år: 35.779

Misshandel mot kvinna Misshandel mot man

(39)

Utsatta vuxna i Jönköpings län

I Jönköpings län anmäldes 2014:

• 465 misshandelsbrott mot vuxna kvinnor i nära relation och 92 mot män

• 19 grova kvinnofridskränkningar

• 99 fullbordade våldtäkter mot kvinnor inomhus och 3 mot män

(40)

Utbildningar våld i nära relationer

Aktuell kompetensutveckling är en återkommande

grundutbildning som riktar sig till dig som i ditt yrke behöver grundläggande kunskap om våld i nära relationer.

• 17 maj, aulan, Länssjukhuset Ryhov

• 18 maj, aulan, Värnamo Sjukhus

• 24 maj, aulan Höglandssjukhuset Eksjö

(41)

Självhjälpskonceptet utgår från tron på människans egen kraft, vilja och förmåga till förändring

- Dela tankar och känslor

- Möjlighet att prata om sin situation - Lyssna till andra

Självhjälpsgrupper

(42)

Självhjälp?

Självhjälp är att hjälpa sig själv.

Men att hjälpa sig själv är inte detsamma som att sköta sig själv..

..Tvärtom!

Hjälper sig själv genom att dela andras erfarenheter och dela med sig av sina egna

(43)

Självhjälpsgrupper

- Värdegrund: Frivillighet, Ömsesidighet och Likvärdig - Arbetsför ålder

- Grupp 5-8 deltagare - Tystnadslöfte

- Igångsättare – lära ut en trygg samtalsmodell - Tema

(44)

Sammanlagt 39 intresserade (7 män 33 kvinnor)

• 6 intresserade i Jönköping/Höglandet(1 man 5 kvinnor) 3 samtal

• 33 intresserade i GGVV (6 män och 28 kvinnor) 26 samtal

varav 13 i år

(45)

(46)

Skilsmässa/ separation Att vara arbets-sökande Utmattning

Hitta glädje efter svårigheter Nära anhörigs död

Att leva med smärta Att vara anhörig

Raserad ekonomi - ny livssituation Att vara långtidssjukskriven

Bra liv med begränsade ekonomiska medel Ensamhet

Ensamstående med barn

(47)

Kultur på recept

Upplevelser Aktiviteter

Eget skapande

(48)

Rehabplan Remiss Kultur på

recept Utvärdering

Kultur på recept - processen

Kulturunderstödd Rehabilitering

(49)

Rehabsamordnare Kulturkoordinator Kulturaktör

Modellen utifrån den nationella

Samverkansmodell

(50)

Kultur på recept

• 2 tillfälle/vecka á 2,5 timmar/10 veckor; 20 tillfällen

• Genomförs i grupp ca 6 – 9 deltagare

• Aktiviteterna kombineras med samtal om det upplevda

• Fortsätter med sina ev. rehabiliterande insatser

• Kostnadsfritt för deltagarna

Kulturunderstödd Rehabilitering

(51)

Receptinnehåll

• Sång i grupp

• Drama/teater

• Dans/rörelser

• Eget skapande; hantverk som till exempel måla, dreja, tovning, luffarslöjd,, trä- och textilslöjd

• Konstutställningar, teaterföreställningar, konserter

Kulturunderstödd Rehabilitering

(52)

Kvalitativ utvärdering

Fokusgruppsintervjuer 8 stycken 5 Kultur på recept-grupper

• Från isolering till gemenskap

• Skratta tillsammans med andra

• Nya erfarenheter genom aktiviteterna

• Testa och utmana

(53)

• Betydande minskning av sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning sex månader efter avslut.

• Signifikant ökning av den självupplevda, självskattade arbetsförmågan

Kvantitativ utvärdering

Enkäter; vid start, efter 10 veckor, 6, 12 månader

(54)

(55)

(56)

Samverkansmodellen Region Jönköpings län

• Första gruppen, Region Jönköpings län står för allt

• Andra gruppen, överlämnande succesivt

• Folkhälsosektionen finns med som stödresurs

(57)

• Kulturkoordinator anställs av kommunen

• Kulturaktörer (20 tillfällen/grupp)

Kostnad c:a 35 000 kr/Kultur på recept^-grupp,

delas mellan kommun och Region Jönköpings län

Samverkansmodell ”Kultur på recept”

Finansieringsmodell

(58)

Habo

Jönköping

Tranås

Aneby

Nässjö Eksjö

V etlanda Sävsjö

Vaggeryd

Gnosjö

Värnamo Gislaved

Vättern

Mullsjö

samverkansmodell avvaktar besked politiskt beslut avstår 2016

Budgetår 2016

(59)

(60)

Syfte: Grön rehabilitering i Uppgränna

• Utveckla formerna för GR avseende professioner i teamet och kompletterande naturmiljö i form av Uppgrenna Naturhus.

• Att prova en mer kostnadseffektiv modell avseende anställningsgrad och teamsammansättning som

samtidigt behåller kvaliteten i rehabiliteringen.

(61)

Mål

• Att stärka deltagarnas möjligheter till ökat

välbefinnande genom rehabiliterande miljö och redskap att hantera sin vardag

• och i förlängningen återgå till arbete, arbetsträning eller annan sysselsättning^.

(62)

Målgrupp

Personer i sjukskrivning och/eller i risk för

sjukskrivning för stressrelaterad ohälsa, psykisk ohälsa och/eller smärta.

(63)

Deltagarna - piloten i Uppgränna

• 9 deltagare, två män och sju kvinnor födda mellan 1952- 1976

• Sju av nio (78 %) hade en pågående sjukskrivning som pågått från sju månader upp till två år.

• Övriga deltagare hade inledningsvis förebyggande sjukpenning eller var utan SGI.

• 84 % närvaro. Medianvärdet visar 17 närvarotillfällen av 20 möjliga.

(64)

(65)

Kvantitativ utvärdering

• Uppföljning via enkät 6 månader efter avslutad rehabilitering.

(66)

(67)

Kvalitativ utvärdering

8 fokusgrupper vid avslut och/eller 3 månader efter avslutad rehabilitering.

(68)

I intervjuerna framkommer ett övergripande tema, Ett andningshål för själen och fem kategorier, Kravlöshet, Tyst gemenskap, Ventilera med andra, Symboliska handlingar och Förändring efter grön rehabilitering (figur 3).

Figur 3. Tema och kategorier fokusgruppintervju pilotgrupp, grön rehabilitering

Ett andningshål för själen

Kravlöshet

Tyst

gemenskap Ventilera med

andra

Symboliska handlingar

Förändring efter grön rehabilitering

(69)

(70)

Våra basbehov, styr handlingar och påverkar vår personlighet

• Idealism

• Makt

• Heder

• Ordning

• Mat

• Sparande

• Lugn

• Fysisk aktivitet

• Sociala kontakter

• Oberoende

• Acceptans

• Status

• Romantik

• Revansch

• Familj

• Nyfikenhet

(71)

Kontakta oss gärna!

Veronica Ottosson Paula Bergman

0381-350 38 036-32 42 11

veronica.ottosson@rjl.se paula.bergman@rjl.se