Hälsovård, sjukvård. och social omsorg

(1)

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

9

(2)

(3)

Förslag till statsbudget för 2004

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ... 11

2 Lagförslag... 13

2.1 Förlag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) ... 13

3 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 15

3.1 Omfattning... 15

3.2 Utgiftsutveckling ... 15

4 Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik ... 17

4.3 Mål ... 19

4.4 Politikens inriktning ... 19

4.5 Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård... 22

4.5.1 Insatser ... 22

4.5.2 Resultatbedömning ... 28

4.6 Verksamhetsområde Tandvård... 35

4.6.1 Insatser ... 35

4.6.2 Resultatbedömning ... 36

4.7 Revisionens iakttagelser... 40

4.8 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) ... 41

4.8.1 Förtydligande av vilka som omfattas av landstingens ansvar för uppsökande verksamhet m.m... 41

4.8.2 Ersättning till vårdgivaren för nödvändig tandvård och tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling... 41

4.9 Budgetförslag ... 42

4.9.1 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. ... 42

4.9.2 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ... 44

4.9.3 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård... 45

4.9.4 13:4 Statens beredning för medicinsk utvärdering... 46

4.9.5 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd... 47

4.9.6 13:6 Socialstyrelsen ... 48

4.9.7 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden... 51

4.9.8 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden... 52

4.9.9 13:9 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall ... 53

(4)

4.10 Övrig verksamhet ...54

4.10.1 Läkemedelsverket ...54

4.10.2 Apoteket AB ...55

5 Politikområde Folkhälsa ...57

5.1 Omfattning ...57

5.2 Utgiftsutveckling...58

5.3 Mål ...58

5.4 Politikens inriktning...58

5.4.1 Insatser inom politikområdet ...60

5.4.2 Insatser utanför politikområdet...64

5.5 Resultatbedömning...65

5.5.1 Politikområde folkhälsa ...65

5.5.2 Analys och slutsatser ...69

5.6 Revisionens iakttagelser ...72

5.7 Budgetförslag ...72

5.7.1 14:1 Insatser mot aids...72

5.7.2 14:2 Bidrag till WHO ...72

5.7.3 14:3 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap ...73

5.7.4 14:4 Statens folkhälsoinstitut...74

5.7.5 14:5 Smittskyddsinstitutet ...76

5.7.6 14:6 Institutet för psykosocial medicin...78

5.7.7 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder...79

5.7.8 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder...80

5.7.9 14:9 Alkoholsortimentsnämnden ...81

5.8 Övrig statlig verksamhet ...82

5.8.1 Systembolaget ...82

6 Politikområde Barnpolitik ...83

6.3 Mål ...84

6.5 Insatser ...84

6.6.1 Resultat...86

6.6.2 Analys och slutsatser ...86

6.7 Revisionens iakttagelser ...87

6.8 Budgetförslag ...87

6.8.1 15:1 Barnombudsmannen...87

6.8.2 15:2 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor...88

7 Politikområde Handikappolitik ...91

7.3 Mål ...92

7.5 Insatser ...93

7.5.2 Insatser utanför politikområdet...95

(5)

7.6.1 Resultat ... 98

7.6.2 Analys och slutsatser ... 101

7.8.1 16:1 Personligt ombud... 104

7.8.2 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet... 104

7.8.3 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd ... 105

7.8.4 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder... 107

7.8.5 16:5 Bidrag till handikapporganisationer... 108

7.8.6 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation... 108

7.8.7 16:7 Bilstöd till handikappade ... 109

7.8.8 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning ... 110

7.8.9 16.9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd ... 111

7.8.10 16:10 Handikappombudsmannen ... 112

8 Politikområde Äldrepolitik... 115

8.3 Mål ... 116

8.5 Insatser ... 117

8.5.1 Insatser inom politikområdet... 117

8.5.2 Insatser utanför politikområdet ... 119

8.6 Resultatbedömning ... 120

8.6.1 Resultat ... 120

8.7.1 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken ... 124

9 Politikområde Socialtjänstpolitik ... 127

9.3 Mål ... 128

9.5 Insatser ... 128

9.5.1 Insatser inom politikområdet... 128

9.5.2 Insatser utanför politikområdet ... 132

9.6 Resultatbedömning ... 133

9.6.1 Resultat ... 133

9.8.1 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m... 139

9.8.2 18:2 Statens institutionsstyrelse... 141

9.8.3 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa ... 142

10 Politikområde Forskningspolitik under utgiftsområde 9 ... 145

10.1.1 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning ... 145

10.1.2 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning ... 146

(6)

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...12

3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet...15

3.2 Härledning av ramnivån 2004–2006. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ...16

4.1 Hälso- och sjukvårdens kostnader, exklusive kommunernas äldresjukvård, samt andel av BNP...17

4.2 Utgiftsutveckling inom politikområdet ...19

4.3 Kostnader för läkemedel i relation till de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård samt patienternas egenavgiftsandel, 2000–2002 (inkl moms)...32

4.4 Landstingens kostnader för tandvård enligt tandvårdsförordningen 1999–2002...39

4.5 Anslagsutveckling 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. ...42

4.6 Beräknad fördelning på anslagsposter ...43

4.7 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. ...43

4.8 Anslagsutveckling 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ...44

4.9 Härledning av anslagsnivån för 2004–2006, för 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ...44

4.10 Anslagsutveckling 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård ...45

4.11 Härledning av anslagsnivån för 2004–2006, för 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård ...46

4.12 Anslagsutveckling 13:4 Statens beredning för medicinsk utvärdering ...46

4.13 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 13:4 Statens beredning för medicinsk utvärdering ...47

4.14 Anslagsutveckling 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ...47

4.15 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ...48

4.16 Anslagsutveckling 13:6 Socialstyrelsen ...48

4.17 Offentligrättslig verksamhet ...48

4.18 Uppdragsverksamhet ...49

4.19 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...49

4.20 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 13:6 Socialstyrelsen...51

4.21 Anslagsutveckling 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden ...51

4.22 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden...52

4.23 Anslagsutveckling 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden ...52

4.24 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden...53

4.25 Anslagsutveckling 13:9 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall...53

4.26 Härledning av anslagsnivån för 2004–2006, för 13:9 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall ...54

4.27 Offentligrättslig verksamhet ...54

4.28 Ekonomisk översikt för Apoteket AB ...55

(7)

5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet... 58

5.2 Psykisk ohälsa i befolkningen 16–84 år mellan 1980/81–2001 ... 65

5.3 Anslagsutveckling 14:1 Insatser mot aids ... 72

5.4 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 14:1 Insatser mot aids ... 72

5.5 Anslagsutveckling 14:2 Bidrag till WHO ... 72

5.6 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 14:2 Bidrag till WHO ... 73

5.7 Anslagsutveckling 14:3 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap ... 73

5.8 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 14:3 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap ... 74

5.9 Anslagsutveckling 14:4 Statens folkhälsoinstitut... 74

5.10 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden... 75

5.11 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 14:4 Statens folkhälsoinstitut... 76

5.12 Anslagsutveckling 14:5 Smittskyddsinstitutet ... 76

5.13 Uppdragsverksamhet ... 77

5.14 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 14:5 Smittskyddsinstitutet ... 78

5.15 Anslagsutveckling 14:6 Institutet för psykosocial medicin... 78

5.16 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 14:6 Institutet för psykosocial medicin... 78

5.17 Anslagsutveckling 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder ... 79

5.18 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder... 80

5.19 Anslagsutveckling 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder ... 80

5.20 Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder ... 81

5.21 Anslagsutveckling 14:9 Alkoholsortimentsnämnden ... 81

5.22 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 14:9 Alkoholsortimentsnämnden... 82

5.23 Ekonomisk översikt för de fem senaste åren... 82

6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet... 84

6.2 Anslagsutveckling 15:1 Barnombudsmannen... 87

6.3 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 15:1 Barnombudsmannen... 88

6.4 Anslagsutveckling 15:2 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor ... 88

6.5 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 15:2 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor ... 89

7.1 Utvecklingen inom politikområdet... 92

7.2 Kostnader för den statliga assistansersättningen samt antal personer per år och timmar per vecka ... 99

7.3 Anslagsutveckling 16:1 Personligt ombud... 104

7.4 Härledning av anslagsnivå för 2004–2006, för 16:1 Personligt ombud ... 104

7.5 Anslagsutveckling 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet... 104

7.6 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 16.2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet... 105

7.7 Anslagsutveckling 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd ... 105

7.8 Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden... 106

7.9 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 16.3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd ... 106

7.10 Anslagsutveckling 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder ... 107

7.11 Härledning av anslagsnivå för 2004–2006, för 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder ... 107

(8)

7:12 Anslagsutveckling 16:5 Bidrag till handikapporganisationer ...108 7.13 Härledning av anslagsnivå för 2004–2006, för 16:5 Bidrag till

handikapporganisationer ...108 7.14 Anslagsutveckling 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk

kommunikation...108 7.15 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 16:6 Bidrag till utrustning för

elektronisk kommunikation ...109 7.16 Anslagsutveckling 16:7 Bilstöd till handikappade...109 7.17 Härledning av anslagsnivå för 2004–2006, för 16:7 Bilstöd till

handikappade...110 7.18 Anslagsutveckling 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning ...110 7.19 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 16:8 Kostnader för statligt

assistansersättning...111 7.20 Anslagsutveckling 16:9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd ...111 7.21 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 16:9 Statens institut för särskilt

utbildningsstöd...112 7.22 Anslagsutveckling 16:10 Handikappombudsmannen...112 7.23 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för

16:10 Handikappombudsmannen ...113 8.1 Utvecklingen inom politikområdet ...115 8.2. Anslagsutveckling 17.1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken....124 8.3 Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden ...124 8.4 Härledning av anslagsnivå för 2004–2006, för 17:1 Stimulansbidrag och

åtgärder inom äldrepolitiken ...125 9.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet ...127 9.2 Anslagsutveckling 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ...139 9.3 Härledning av anslagsnivå för 2004–2006, för 18:1 Bidrag till utveckling av

socialt arbete m.m. ...140 9.4 Anslagsutveckling 18:2 Statens institutionsstyrelse ...141 9.5 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...141 9.6 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 18:2 Statens

institutionsstyrelse...142 9.7 Anslagsutveckling 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa...142 9.8 Härledning av anslagsnivå för 2004–2006, för 18:3 Utvecklingsmedel

till åtgärder för hemlösa...143 10.1 Anslagsutveckling 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Förvaltning ...145 10.2 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 26:1 Forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning...145 10.3 Anslagsutveckling 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Forskning...146 10.4 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...146 10.5 Härledning av anslagsnivån 2004–2006, för 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv

och socialvetenskap: Forskning ...146

(9)

Diagramförteckning

4.1 Sjukvårdshuvudmännens nettokostnader för hälso- och sjukvård år 2001,

procentuellt fördelade på verksamhetsområden... 18

4.2 Landstingens inkomster år 2001, procentuellt fördelade efter inkomstslag... 18

4.3 Utveckling av kostnaderna (exklusive moms) för läkemedelsförmånerna 1991–2002... 32

4.4 Andelen kariesfria barn. Procent ... 37

5.1 Medellivslängden mellan 1982 och 2002 ... 65

9.1 Socialbidragsutveckling... 133

(10)

(11)

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) (avsnitt 2.1 och 4.8),

2. bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 13:6 Socialstyrelsen ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 4.9.6),

3. bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 5.7.4),

4. bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt ut- bildningsstöd ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 81 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 7.8.3),

5. bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 8.7.1),

6. bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 18 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 9.8.2),

7. bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 640 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 10.1.2),

8. för budgetåret 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt följande uppställning:

(12)

Anslagsbelopp Tusental kronor

Anslag Anslagstyp

13:1 Tandvårdsförmåner m.m. ramanslag 4 061 410

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ramanslag 19 450 000

13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård ramanslag 275 036

13:4 Statens beredning för medicinsk utvärdering ramanslag 40 193

13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ramanslag 25 661

13:6 Socialstyrelsen ramanslag 487 885

13:7 Läkemedelsförmånsnämnden ramanslag 58 458

13:8 Sjukvård i internationella förhållanden ramanslag 267 000

13:9 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall ramanslag 35 000

14:1 Insatser mot aids ramanslag 58 122

14:2 Bidrag till WHO ramanslag 34 371

14:3 Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap ramanslag 17 910

14:4 Statens folkhälsoinstitut ramanslag 129 596

14:5 Smittskyddsinstitutet ramanslag 179 642

14:6 Institutet för psykosocial medicin ramanslag 15 031

14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder ramanslag 96 554

14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder ramanslag 153 250

14:9 Alkoholsortimentsnämnden ramanslag 422

15:1 Barnombudsmannen ramanslag 16 817

15:2 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor ramanslag 8 300

16:1 Personligt ombud ramanslag 90 000

16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet ramanslag 275 000

16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd ramanslag 168 319

16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder obetecknat anslag 78 394

16:5 Bidrag till handikapporganisationer obetecknat anslag 161 748

16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation ramanslag 22 794

16:7 Bilstöd till handikappade ramanslag 196 000

16:8 Kostnader för statlig assistansersättning ramanslag 10 061 000

16:9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd ramanslag 15 647

16:10 Handikappombudsmannen ramanslag 18 682

17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken ramanslag 29 946 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ramanslag 72 378

18:2 Statens institutionsstyrelse ramanslag 743 479

18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa ramanslag 10 000

26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning ramanslag 22 851 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning ramanslag 288 376

Summa 37 665 272

(13)

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förlag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) Härigenom föreskrivs i fråga om tandvårdslagen (1985:125)

dels att 8 a § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas en ny paragraf, 15 b §, samt närmast före 15 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 a §¹

Vid tillämpningen av 8 § skall landstinget särskilt svara för att upp- sökande verksamhet bedrivs bland dem som

Vid tillämpningen av 8 § skall landstinget särskilt svara för att upp- sökande verksamhet bedrivs bland dem som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt bland dem som har varaktigt behov av om- fattande vård- och omsorgsinsatser och som

1. kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt 18 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), eller

2. får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller

3. omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller

1. kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt 18 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), eller

2. får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller

1

(14)

4. är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård, omsorg eller service som personer som omfattas av punkterna 1–3 ovan.

3. är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer som omfattas av punkterna 1–3 ovan.

Landstinget skall också svara för att nödvändig tandvård erbjuds patienter som avses i första stycket.

Landstinget skall vidare se till att tandvård kan erbjudas dem som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid.

Ersättning 15 b §

För tandvård enligt 8 a § andra och tredje styckena lämnar landstinget er- sättning till vårdgivaren med belopp som motsvarar folktandvårdens priser för tandvård om inte landstinget kommer överens med vårdgivaren om något annat. Den patientavgift som patienten betalat skall räknas av från ersättningen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

2. För en tandvårdsbehandling som har påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

(15)

3 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik. Utgiftsområdet omfattar även anslagen Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning, vilka ingår i politikområdet Forskningspolitik inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Miljoner kronor

Utfall 2002

Anslag 2003 ¹

Utgifts- prognos 2003

Förslag anslag 2004

Beräknat anslag 2005

Beräknat anslag 2006 Hälso- och sjukvårdspolitik 20 657 22 550 23 042 24 701 25 034 24 929

Folkhälsopolitik 692 803 975 685 578 583

Barnpolitik 18 24 25 25 26 26

Handikappolitik 8 566 9 489 9 812 11 088 12 498 13 943

Äldrepolitik 29 36 45 30 26 26

Socialtjänstpolitik 771 823 843 826 835 848

Forskningspolitik 307 306 308 311 318 324

Totalt för utgiftsområde 9 31 040 34 031 35 050 37 666 39 316 40 679

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

Från och med 2004 skall i princip all årlig revision avgiftsbeläggas (Avgifter vid Riksrevisio- nen, prop. 2002/03:63, bet. 2002/03:FiU27, rskr.

2002/03:189). Avgifter och ersättningar tillförs statskassan och redovisas mot inkomsttitel. För anslagsfinansierade myndigheter som under

2003 inte erlägger någon avgift för årlig revision medför föreslagen nyordning en tillkommande kostnad. En kostnad som myndigheterna före- slås kompenseras för genom en nivåhöjning av anslagen från och med nästa år.

(16)

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2004–2006.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

2004 2005 2006 Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget ¹ 33357 33 357 33 357 Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 69 122 161

Beslut 903 891 892

Övriga makroekonomiska

förutsättningar 331 707 1 140

Volymer 3 014 4 248 5 139

Överföring till/från andra

utgiftsområden 2 2 3

Övrigt –10 –11 –11

Ny ramnivå 37 666 39 316 40 679

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10).

Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

(17)

4 Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik

4.1 Omfattning

Politikområdet Hälso- och sjukvårdspolitik omfattar myndigheter och statliga insatser rik- tade mot hälso- och sjukvården i syfte att främja och säkerställa en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.

Politikområdet innefattar tandvårdsstödet, läkemedelsförmånerna, sjukvård i internationella förhållanden, ersättning till talidomidskadade i vissa fall samt bidrag till hälso- och sjukvård.

Dessutom omfattas myndigheterna Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen, Läkemedelsförmånsnämnden (LFN), Steriliseringsersättningsnämnden och Läkemedelsverket, samt det statligt ägda bolaget Apoteket AB. Landsting och kommuner har huvudansvaret för hälso- och sjukvården. Stats- bidrag till kommunsektorn lämnas i huvudsak från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Från och med 2002 redovisar Nationalräken- skaperna BNP-måttet inklusive moms. I tabell 4.1 redovisas hälso- och sjukvårdens kostnader samt dess andel av BNP, exklusive respektive inklusive moms, för perioden 1998–2002.

Tabell 4.1 Hälso- och sjukvårdens kostnader, exklusive kommunernas äldresjukvård, samt andel av BNP Miljarder kronor

1998 1999 2000 2001¹ 2002¹

Exklusive moms:

Hälso- och sjuk-

vårdskostnader 144,2 153,6 163,1 172,5 Andel av BNP, pro-

cent 7,6 7,7 7,8 8,0

Inklusive moms:

Hälso- och sjuk-

vårdskostnader 151,1 160,9 169,2 181,3 188,1 Andel av BNP, pro-

cent 7,7 7,7 7,7 8,0 8,0

1 Preliminära uppgifter Källa: Nationalräkenskaperna, SCB

De totala kostnaderna för hälso- och sjukvårds- sektorn 2002 uppgick preliminärt till 188,1 miljarder kronor, inklusive moms. I löpande priser innebär detta en ökning med 3,8 procent jämfört med 2001. I beloppet ingår inte den hälso- och sjukvård som kommunerna ansvarar för, främst vård och omsorg av äldre.

Kostnaderna för den verksamheten har av Social- styrelsen preliminärt beräknats uppgå till cirka 0,7 procent av BNP för år 2001 (beräkningarna för 2002 är inte klara). Hälso- och sjukvårdens totala andel av BNP uppgick under 2001 därmed till 8,7 procent vilket är en ökning med cirka 0,3 procentenheter jämfört med år 2000.

(18)

Hushållens konsumtionsutgifter för hälso- och sjukvård, dvs. kostnader som betalas av patienten, uppgick under 2001 till 26,4 miljarder kronor inklusive moms. Den enskilt största posten utgjordes av läkemedel (egenavgift för receptbelagda läkemedel och hela kostnaden för ej receptbelagda läkemedel) som kostade hus- hållen 8,2 miljarder kronor. Patientavgifter för läkarvård, tandvård samt sjukgymnastik uppgick till 13,5 miljarder kronor.

De offentliga konsumtionsutgifterna, dvs.

kostnader för att bedriva den offentliga hälso- och sjukvården reducerat med intäkter från patientavgifter såväl som övriga intäkter, uppgick 2001 till 145,2 miljarder kronor. Av detta utgjorde kostnader för läkemedel 18,4 miljarder kronor (inklusive inkontinensartiklar). Ersätt- ningar till privata vårdgivare, såsom läkare, tand- läkare, sjukgymnaster, sjukhus utlagda på entre- prenad m.m. kostade 18,5 miljarder kronor.

Privata och offentliga investeringar utgjorde 9,6 miljarder kronor.

Sjukvårdshuvudmännens nettokostnader för hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, uppgick under år 2001 till 119,3 miljarder kronor exklusive moms. Kostnaderna fördelades på verksam- hetsområden, enligt landstingens redovisnings- system, enligt diagram 4.1.

Diagram 4.1 Sjukvårdshuvudmännens nettokostnader för hälso- och sjukvård år 2001, procentuellt fördelade på verksamhetsområden

Politisk verksamhet

2%

Specialiserad psykiatrisk vård

10%

Specialiserad somatisk vård

58%

Tandvård

3% Primärvård

19%

Övrig hälso- och sjukvård

8%

Källa: Landstingsförbundet, Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner, Statistik för 2001

Som framgår av diagram 4.1 utgjorde kostnaderna för den specialiserade vården cirka 68 procent, medan primärvårdens kostnader utgjorde knappt 20 procent av huvudmännens totala nettokostnader.

Landstingens verksamhet finansieras till stor del via landstingsskatten. Under 2001 utgjorde skatten drygt 70 procent av landstingssektorns totala inkomster. Statens bidrag till landstingen utgörs av såväl generella som specialdestinerade statsbidrag. De sistnämnda består inom hälso- och sjukvårdsområdet främst av bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården samt stats- bidraget för läkemedelsförmånerna. Vidare har landstingen inkomster från patientavgifter samt försäljning av tjänster och viss verksamhet.

Uppgifterna i diagram 4.2 avser landstingens totala verksamhet, där hälso- och sjukvård inklusive tandvård utgör cirka 89 procent.

Diagram 4.2 Landstingens inkomster år 2001, procentuellt fördelade efter inkomstslag

Övriga bidrag och intäkter

3%

Försäljning av verksamhet &

tjänster 5%

Specialdes- tinerade statsbidrag

2%

Patientavgifter 3%

Bidrag från staten

6%

Skatteintäkter 71%

Bidrag för läkemedels- förmånerna 10%

Källa: Landstingsförbundet, Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner, Statistik för 2001

För mer information om landstingens finansiering och verksamhet hänvisas till regeringens skrivelse om utvecklingen inom den kommunala sektorn (Skr. 2002/03:102).

(19)

4.2 Utgiftsutveckling

Tabell 4.2 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor

Utfall 2002

Anslag 2003 ¹

Utgifts- prognos 2003

Förslag anslag 2004

Beräknat anslag 2005

Beräknat anslag 2006 13:1 Tandvårdsförmåner m.m.² 1 987,2 3 138,0 3 583,8 4 061,4 4 265,6 4 150,0 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ³ 17 842,9 18 550,0 18 550,0 19 450,0 19 600,0 19 600,0

13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård 299,7 287,1 294,4 275,0 273,5 273,5 13:4 Statens beredning för medicinsk

utvärdering 38,0 38,7 38,0 40,2 41,1 41,7

13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvars-

nämnd 22,0 25,5 24,8 25,7 27,3 27,7

13:6 Socialstyrelsen 461,7 470,6 494,6 487,9 499,3 507,8

13:7 Läkemedelsförmånsnämnden 0,0 39,7 31,0 58,5 60,3 61,4

13:8 Sjukvård i internationella

förhållanden⁴ 0,0 0,0 0,0 267,0 267,0 267,0

13:9 Ersättning till talidomidskadade i

vissa fall 0,0 0,0 0,0 35,0 0,0 0,0

13:6 Ersättning till steriliserade i vissa

fall (äldre anslag) 5,3 0,0 3,5 0,0 0,0 0,0

Totalt för politikområde Hälso- och sjuk-

vårdspolitik 20 656,8 22 549,6 23 020,1 24 700,6 25 034,2 24 929,1

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2 Till och med 2003 anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. (inklusive sjukvård i internationella förhållanden som fr.o.m. 2004 utgör nytt anslag 13:8).

3 Tidigare anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen.

4 Till och med 2003 del av anslaget 13:1.

4.3 Mål

Vårdens kvalitet och tillgänglighet skall förbätt- ras.

4.4 Politikens inriktning

Hälso- och sjukvården utgör en central del av välfärden och är en av de samhällssektorer som engagerar det svenska folket allra mest. De grundläggande principerna för den allmänna hälso- och sjukvården är att vården skall ges på lika villkor och efter behov, styras demokratiskt och vara solidariskt finansierad. Väsentligt är också att människor skall ha möjlighet att på- verka och vara delaktiga i vården. Dessa principer har ett starkt stöd i befolkningen.

Regeringens samlade bedömning är att kvaliteten i den svenska hälso- och sjukvården är hög.

En majoritet av den svenska befolkningen ger också hälso- och sjukvården ett gott betyg (bl.a.

enligt Landstingsförbundets så kallade Vård- barometer och Socialstyrelsens lägesrapport –

Hälso- och sjukvård 2002). Den svaga utvecklingen av samhällsekonomin under början av 1990-talet har följts av en period med bättre inkomstutveckling för kommuner och landsting.

Både tillgängligheten och kvaliteten i vården har förbättrats och vårdens insatser nått allt fler och allt äldre patienter. Därutöver har patientens ställning stärkts genom ökade valmöjligheter och rätt till inflytande och delaktighet i behandlingen.

Den medicinska, medicintekniska, samhälls- ekonomiska och demografiska utvecklingen fortsätter emellertid att ställa nya och skärpta krav på hälso- och sjukvården. Inte minst gäller detta medborgarnas krav på bästa möjliga vård.

Sammantaget leder denna utveckling till stora finansiella, kvalitativa och strukturella utmaningar för sektorn som helhet.

Regeringen har under de senaste åren gjort stora satsningar inom hälso- och sjukvårdsområ- det. Dessa har främst riktats mot att stärka systemets bas, dvs. primärvården och den grundläggande sjukhusvården. Genom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149,

(20)

bet. 2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53) och den så kallade tillgänglighetssatsningen har viktiga steg tagits mot att långsiktigt förbättra kvaliteten i vården bl.a. genom förbättrad tillgänglighet och minskade väntetider. En viktig del av satsning- arna är de medelstillskott (om närmare 13 miljarder) som görs till hälso- och sjukvården under perioden 2001–2004 i syfte att stödja för- ändringsarbetet. En viktig uppgift för det kommande året är att fortsätta följa upp dessa satsningar i syfte att säkra att avsedda effekter nås.

I den nationella handlingsplanen ges bl.a.

arbetet mot psykisk ohälsa prioritet. Regeringen bedömer att det finns behov av ökad upp- märksamhet på den psykiatriska vårdens och omsorgens utveckling.

De senaste åren har många olika insatser vidtagits för att komma till rätta med väntetidspro- blemen, bl.a. den nationella handlingsplanen, tillgänglighetssatsningen, rekommendationen om det fria vårdvalet, utvecklingen av Väntetids- databasen hos Landstingsförbundet och Social- styrelsens arbete med riktlinjer för prioriteringar. Regeringen avser att under de kommande åren ta ytterligare steg mot förbättrad tillgänglighet och kvalitet.

Ett steg mot att öka vårdens tillgänglighet och kvalitet är att förbättra telefontillgängligheten och möjligheten att få en snabb och korrekt be- dömning. Utredningar samt erfarenheter från andra länder visar att sjukvårdsupplysning per telefon kan öka patienternas trygghet i vardagen, stödja egenvård och vägleda de patienter som behöver ett vårdbesök. Samtidigt kan sjukvårds- upplysning avlasta vården besök som inte är nödvändiga och därigenom leda till bättre resurs- utnyttjande inom vården. En förutsättning för att dessa positiva effekter skall nås är att sjuk- vårdsupplysningen håller hög kvalitet. Rege- ringen och Landstingsförbundet har därför gemensamt under 2003 avsatt medel för utveckling av ett medicinskt beslutsstöd kopplat till en nationell sjukvårdsupplysning per telefon.

Det kommer att vara fråga om ett gemensamt telefonnummer för hela landet. Insatserna på detta område kommer att intensifieras under 2004 med inriktningen att en sådan nationell sjukvårdsupplysning skall finnas tillgänglig i samtliga landsting inom en snar framtid.

Även om det är inom hälso- och sjukvårds- systemets bas som det största behovet av ett för- ändringsarbete har funnits, leder förändringar i en del av vårdkedjan till att nya krav ställs på

övriga delar av vården. Regeringen inrättade under 2002 ett projekt inom Socialdepartemen- tet med uppgift att göra en översyn av den hög- specialiserade vårdens omfattning, inriktning och roll i vårdkedjan. Vidare kommer bl.a. frågor om den kliniska forskningen och universitets- sjukhusens roll att behandlas. Projektets första rapport kommer att vara färdig under hösten 2003.

För att kunna hantera de utmaningar som hälso- och sjukvårdssektorn står inför, däribland det ovan nämnda pågående förändringsarbetet, är det av största vikt att landsting och kommuner har en stabil finansiell situation. Det är också viktigt att de skattemedel och patientavgifter som finansierar vården används på ett sådant sätt att de ger maximal effekt. En förutsättning för detta är att det sker en fortlöpande produktivi- tetsutveckling inom sektorn. Det finns emellertid signaler om att produktivitetsutvecklingen under senare år försämrats trots ett tillskott av medel. Det finns också tecken på att hälso- och sjukvårdens resurser inte alltid utnyttjas på bästa sätt. Det saknas övergripande information om sjukvårdens prestationer, kostnader och kvalitet eftersom det inte finns någon heltäckande verk- samhetsuppföljning, vilket sannolikt bidrar till effektivitetsbrister i vården. Situationen kompli- ceras ytterligare av att den ekonomiska utvecklingen för vissa landsting är oroande. Regeringen kommer noga att följa utvecklingen i landsting och kommuner på dessa områden.

Under 1990-talet har inslaget av privata aktör- er ökat inom hälso- och sjukvården. Personal- eller brukarkooperativ, ideella organisationer samt privata företag och aktiebolag har i ökad utsträckning slutit avtal med landstingen om att utföra hälso- och sjukvårdstjänster. Ett ökat in- slag av privata aktörer kan leda till att ett system med privata sjukvårdsförsäkringar utvecklas pa- rallellt med det solidariskt finansierade systemet.

För att det grundläggande nationella målet om vård på lika villkor skall kunna upprätthållas är det nödvändigt att reglerna och villkoren för privata vårdgivares medverkan i den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården är tydliga.

Regeringen avser att återkomma med ett förslag till nationell lagstiftning som redovisar vilka delar av sjukvården som skall drivas av sjukvårds- huvudmännen i egen regi samt i vilka delar hu- vudmännen har möjlighet att pröva alternativa driftsformer. Lagstiftningen skall också ange vilka villkor som skall gälla för sådan verksamhet

(21)

om huvudmännen väljer att använda entrepre- nörer.

Medlemskapet i EU påverkar i allt högre grad även den svenska hälso- och sjukvården. Det handlar såväl om personer som redan i dag söker och/eller erhåller vård i ett annat land än sitt hemland, som om hur det framtida EU-sam- arbetet inom hälso- och sjukvårdsområdet skall utformas. Regeringens ambition är att Sverige skall spela en aktiv roll i gemenskapssamarbetet för att påverka utvecklingen i en gynnsam rikt- ning. Under 2003 har en så kallad högnivågrupp, bestående av medlemsstaternas ansvariga minist- rar på hälso- och sjukvårdsområdet, arbetat med bl.a. frågan om hur den nationella hälso- och sjukvårdspolitiken skall kunna motsvara de krav som ställs genom unionsfördraget. Högnivå- gruppens arbete beräknas vara klart vid årsskiftet 2003/2004, varefter arbetet kommer att fortsätta i andra former.

På den svenska regeringens initiativ skapades under 2003 ett internationellt forum som syftar till att ge politiker, administratörer och forskare från olika länder möjlighet att utbyta kunskap, erfarenheter och idéer för att utveckla en allmän sjukvård som ges efter behov på lika villkor.

Forumets tredje möte är planerat att äga rum i Nya Zeeland i början av 2004.

Regeringen föreslår att målet för politikområ- det hälso- och sjukvårdspolitik skall ligga fast och således vara att vårdens kvalitet och tillgäng- lighet skall förbättras. I arbetet med att uppnå detta mål är det viktigt att de grundläggande principerna för en allmän hälso- och sjukvård upprätthålls. Den snabba medicinska och medicintekniska utvecklingen i kombination med medborgarnas krav på bästa möjliga vård, inne- bär att hälso- och sjukvårdens grundläggande struktur och inriktning måste utvecklas och nya arbetssätt stimuleras. Därutöver måste organisa- tions- och ledarskapsfrågorna uppmärksammas i större utsträckning än tidigare liksom möjlig- heterna att med hjälp av IT-stöd utveckla och förnya vården.

För att upprätthålla den höga kvaliteten och förtroendet för sjukvården är det viktigt med bra system för tillsyn av vården och för att hantera situationen då människor skadas i vården. Re- geringen anser att det finns skäl att under det kommande året uppmärksamma frågor om pati- entsäkerhet och den statliga tillsynen över hälso- och sjukvården.

Flera prognoser har under de senaste åren vi- sat på kommande personalbrist inom hälso- och sjukvården. Utöver detta brottas landstingen redan i dag med stora svårigheter att rekrytera kompetent vårdpersonal samtidigt som den personal som finns i verksamheten är utsatt för hög arbetsbelastning och en stressig arbetsmiljö. Av största vikt är alltså att klara den framtida perso- nalförsörjningen inom vården och att minska vårdpersonalens arbetsbörda, dels för att öka kvaliteten i vården, dels för att förbättra arbets- förhållandena för vårdpersonalen, bl.a. med fokus på minskad ohälsa och sjukfrånvaro. Dess- utom måste frågan om samverkan mellan olika vårdgivare och/eller olika huvudmän samt att hitta nya former för sådan samverkan ständigt sättas i fokus.

Strategiskt viktigt för att säkra den framtida personalförsörjningen är också att personalen erbjuds möjligheter till kontinuerlig utveckling av hög kvalitet. Regeringen har därför under senare tid vidtagit åtgärder som skall bidra till att stärka fort- och vidareutbildningen av hälso- och sjukvårdspersonalen. Här kan nämnas inrättan- det av Familjemedicinska institutet (Fammi) och överförandet av ansvaret för de så kallade specia- listkompetenskurserna för läkare (SK-kurser) till Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS).

Under de senaste åren har en rad åtgärder vidtagits för att öka kontrollen av de offentliga kostnaderna för läkemedelsförmånerna. Rege- ringen konstaterar att dessa åtgärder i stort har haft önskvärd effekt och att kostnadsökningen dämpats. För att säkerställa att patienten får till- gång till den bästa tillgängliga behandlingen och att samhällets resurser för läkemedel och annan hälso- och sjukvård används på bästa sätt är det emellertid angeläget att läkemedel i än högre grad integreras som en naturlig del i hälso- och sjukvården. Det nuvarande avtalet mellan staten och Landstingsförbundet om ersättningen för läkemedelsförmånernas kostnader löper ut i slutet av 2004. Regeringen avser att under våren 2004 inleda diskussioner med Landstingsför- bundet om ersättningen fr.o.m. 2005.

Den svenska modellen med ett detaljhandels- monopol, genom Apoteket AB, inom läke- medelsområdet har enligt regeringens mening lett till såväl en säker och högklassig distribution av läkemedel som lägre kostnader i detaljist- och partihandelsleden än flertalet andra länder i Europa. Dessutom har det sammanhållna ansva-

(22)

ret för läkemedelsdistributionen inneburit att de nya regler för läkemedelsförmånerna som inför- des under hösten 2002 (utbyte av läkemedel på apotek, obligatorisk arbetsplatskod m.m.) kun- nat genomföras med små störningar för den enskilda konsumenten. Regeringen har under det senaste året bedrivit ett arbete med att utveckla de olika styrdokumenten avseende Apoteket AB. Detta har bl.a. resulterat i ett nytt verksam- hetsavtal och en ny modell för ägardirektiv.

Inom biomedicinen sker en snabb utveckling.

Nya metoder för diagnostik och behandling till- kommer ständigt. Särskilt inom genetiken, men även inom andra områden, aktualiseras grund- läggande etiska frågeställningar. Det handlar om människosyn och värderingar och om vilka principer som bör styra handlandet. Frågorna måste hanteras på ett ansvarsfullt sätt så att funda- mentala värden inte äventyras. Sökandet efter kunskap som kan leda till bot eller behandling måste därför vägas mot kravet på respekt för integritet och människovärde. Här kan nämnas att riksdagen den 4 juni 2003 beslutade att införa en ny lag om etikprövning av forskning som avser människor. Lagen är tillämplig på forskning som innebär ett fysiskt ingrepp eller utförs enligt en metod som syftar till att påverka en människa fysiskt eller psykiskt. Enligt lagen skall etikpröv- ningen göras av särskilda regionala nämnder för etikprövning av forskning. Lagen träder i kraft den 1 januari 2004. Frågan behandlas utförligt under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, politikområde Forskningspoli- tik.

Det övergripande målet för tandvården motsvarar det som gäller för hälso- och sjukvården och är enligt tandvårdslagen (1985:125) en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Regeringen följer noggrant utvecklingen av tandvården och tandvårdsstödet.

Tandhälsan har förbättrats mycket under de senaste decennierna vilket bland annat visar sig i att andelen äldre som saknar egna tänder min- skat kraftigt samt att antalet lagningar minskar hos yngre personer. Det är angeläget att den goda tandhälsan som uppnåtts i de yngre gene- rationerna kan bevaras. Den enskildes kostnader för tandvård har i vissa fall ökat kraftigt under de senaste åren. Detta gäller främst de personer, ofta äldre, som har stora tandvårdsbehov. För att förbättra skyddet mot höga behandlingskostna- der för personer över 65 år infördes den 1 juli 2002 ett högkostnadsskydd för fast och

avtagbar protetik. Samtidigt förbättrades också stödet för bastandvård för denna grupp. Hög- kostnadsskyddet blir enligt prognoserna dyrare än beräknat och måste därför följas upp noggrant. Vid sidan av detta är det av största vikt att tandvårdens personalförsörjning klaras och de problem som beror på regional obalans hanteras.

4.5 Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård

4.5.1 Insatser

Insatser inom politikområdet Kvalitetsutveckling

Regeringen presenterade i juni 2000 en nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjuk- vården (prop. 1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53). Planens huvudsakliga inriktning är att förstärka primärvården i landstingen, hälso- och sjukvårdsinsatserna för äldre i den kommunala primärvården samt insatserna för personer med psykisk ohälsa. Som en del av handlingsplanen inrättades också våren 2002 det Familjemedicinska institutet (Fammi). Fammi skall utgöra en central aktör vad gäller kunskaps- uppbyggnad och kunskapsspridning inom primärvårdens område.

I sammanhang då hälso- och sjukvårdens till- gänglighet diskuteras är det viktigt att överväga hur prioriteringar görs inom vården. Social- styrelsen har påbörjat ett arbete med att utveckla metoder för tillämpningen av riksdagsbeslutet om prioriteringar. Tyngdpunkten i Social- styrelsens arbete har lagts på att ta fram besluts- stöd för prioriteringar inom ramen för de nationella riktlinjerna för vård av patienter med kroniska sjukdomar. Regeringen har samtidigt tillsammans med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet beslutat att under perioden 2000–2003 stödja uppbyggnaden av ett nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg, Prioriteringscentrum i Linköping.

Regeringen har under våren 2003 tillsatt en utredning som skall utarbeta förslag till lagstiftning för de nationella kvalitetsregister som finns inom hälso- och sjukvården samt se över gällande lagstiftning för ett fåtal andra register (Dir.

2003:42). Det femtiotal nationella kvalitets-

(23)

register som finns i dag utgör en värdefull och snarast underutnyttjad källa till kvalitetsförbätt- ring av den medicinska behandlingen i den svenska hälso- och sjukvården. Registren inne- håller bl.a. uppgifter om patientdata, diagnos, behandlingsinsatser, utfallet av behandlingen samt eventuella komplikationer. Registren har fått en allt större betydelse under 1990-talet. För att klargöra vad som gäller för hanteringen av dessa register görs nu en översyn av dem.

För att upprätthålla en hög kvalitet och stort förtroende för sjukvården är det viktigt med bra system för tillsyn av vården och för att hantera situationer då människor skadas i vården.

Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare för att analysera om nuvarande system för er- sättning till patienter som skadas inom hälso- och sjukvården och av läkemedel, ger ett till- fredsställande skydd för patienten. Uppdraget skall redovisas i december 2003.

Personalsituation och utbildning

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört en översyn av utbildningen inom läkarnas specialiseringstjänstgöring och strukturen för de medicinska specialiteterna. Rapporten överlämnades till regeringen i januari 2003 och har under våren varit föremål för remissbehandling. Med utgångspunkt från översynens resultat föreslår Socialstyrelsen dels åtgärder som syftar till kvalitetssäkring av specialiseringstjänst- göringen, dels åtgärder som gäller strukturen för indelning av medicinska specialiteter.

Regeringen gav i juli 2003 ett gemensamt uppdrag till Socialstyrelsen och Högskoleverket att se över reglering och system för bedömning och godkännande av personer med viss högsko- leutbildning från länder utanför EU/EES-områ- det. Uppdraget omfattar utbildningar för lärar- yrket, hälso- och sjukvård, tandvård och detaljhandel med läkemedel. I översynen skall även utbildningar som leder till reglerade yrken men som inte bedöms utgöra högskoleutbild- ning ingå. Fokus skall läggas vid att ta fram för- slag som kan effektivisera och därigenom för- korta processen från ansökan till kompetens- bevis. Myndigheterna skall också i enlighet med ett tidigare riksdagsbeslut (rskr. 2001/02:144), se över språkutbildningen för berörda yrkes- grupper med avseende på dess utformning, lokalisering och dimensionering. Uppdraget skall redovisas senast den sista januari 2004.

Högspecialiserad vård

Regeringen har inrättat Projektet för översyn av den högspecialiserade vården (S 2002:D). Syftet med översynen är att komma till rätta med vissa problem samt att skapa förutsättningar för en god utveckling och effektiv resursanvändning.

Projektet redovisade i februari 2003 en prome- moria om möjligheterna att införa nationella planer för särskilda diagnos- eller sjukdoms- grupper. Under våren 2003 har intervjuer ge- nomförts med samtliga landsting i syfte att identifiera deras problem rörande högspecialise- rad sjukvård. En allmän analys av riks- och regionsjukvården färdigställdes i juni. En särskild analys av den kliniska forskningens villkor pågår och under hösten 2003 skall projektet överlämna en rapport med en redovisning av resultatet av projektets arbete.

Kommunikationssystem

IT-lösningar inom hälso- och sjukvården samt vård och omsorg är ett mycket viktigt kommu- nikationsmedel, som får en allt större betydelse för en effektiv kommunikation inom olika delar av vården. Rätt använt kan IT-lösningar medföra stora möjligheter att bättre ta vara på vårdens resurser. Personalens arbetsmiljö kan förbättras med hjälp av IT-lösningar genom ett säkrare och tydligare informationsutbyte.

År 2003 avsatte regeringen 15 miljoner kronor inom den så kallade Dagmaröverenskommelsen till Carelink, en intresseorganisation bildad av Landstingsförbundet, Svenska Kommunför- bundet och Apoteket. Carelink arbetar med att utveckla IT-lösningar inom den svenska hälso- och sjukvården samt omsorgen. Under 2003 har samtliga landsting och ett tjugotal kommuner anslutit sig till det rikstäckande hälsonätet Sjunet, vilket utvecklats på initiativ av Carelink. I många landsting bedrivs också försök med eller har införts datasystem/modeller för att åskådliggöra hela vårdkedjor och för att mäta patientflöden.

Medicinsk etik

I april 2002 fick Kommittén om genetisk integritet tilläggsuppdrag att överväga och lämna förslag till under vilka förutsättningar stamcellsforskning skall få bedrivas. Kommittén överlämnade i januari 2003 delbetänkandet Rättslig reglering av stamcellsforskning (SOU 2002:119). Bland annat föreslås att bedömningen av om befruktade ägg skall få framställas för

(24)

forskningsändamål skall ske från fall till fall inom ramen för den forskningsetiska prövningen.

Somatisk kärnöverföring bör inte förbjudas men skall med kommitténs förslag vara underkastad begränsningar motsvarande dem som redan gäller vid forskning på befruktade ägg. Repro- duktiv kloning föreslås entydigt vara förbjuden.

Kommitténs förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Våren 2003 gav regeringen en utredare i uppdrag att överväga och lämna förslag till åtgärder som kan leda till en bättre tillgång till organ för transplantation. Förslagen skall inriktas på att underlätta för människor att meddela och do- kumentera sin inställning till organdonation.

Medicinsk utvärdering

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har som övergripande mål att genom vetenskapliga kunskapssammanställningar stärka beslutsunderlaget inom hälso- och sjukvården, inkluderande tandvården, för att därigenom bidra till en mer effektiv och evidensbaserad hälso- och sjukvård. SBU bedriver ett särskilt program (Alert) för tidig utvärdering av nya metoder som är på väg in i sjukvården. Under 2002 har SBU publicerat utvärderingar av ett 60- tal olika metoder samt 16 utvärderingar av nya medicinska metoder (Alertprogrammet). Dessa utgörs av metoder vilka tillämpas vid förebyg- gande behandling av bl.a. fetma, karies samt vid blodpropp och klimakteriebehandling. Hittills under 2003 har SBU publicerat rapporterna Strålbehandling vid cancer, Evidensbaserad äldrevård – en inventering av det vetenskapliga underlaget och Hörselrehabilitering. SBU:s utvärderingar har stor betydelse för praxis inom såväl hälso- och sjukvården som tandvården.

Huvudresultaten från rapporterna visar att det finns många metoder som är bevisat effektiva och därmed bör tillämpas i ökad omfattning, men det finns också metoder som antingen saknar vetenskapligt stöd och bör studeras ytterligare eller är bevisat ineffektiva och därför bör utrangeras. En viktig slutsats från SBU:s arbete är att det krävs betydande informationsinsatser och utbildning för att de nu tillgängliga kun- skaperna skall kunna spridas och tillämpas på alla nivåer inom sjukvården. Särskilda informationsinsatser har under 2002 ägnats åt rapporterna Behandling med östrogen (2002), Fetma – problem och åtgärder (2002), Att förebygga karies (2002), Blodpropp – förebyggande, diag-

nostik och behandling av venös tromboembo- lism (2002), Rökning och ohälsa i munnen (2002) samt Behandling av alkohol- och narko- tikaproblem (2001).

Könsskillnader

Regeringen gav i juni 2002 Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med sjukvårdshuvudmän- nen och berörda myndigheter analysera och redovisa könsskillnader inom hälso- och sjuk- vårdens och socialtjänstens verksamhetsom- råden. I uppdraget ingår bl.a. att sammanställa och analysera könsspecifika uppgifter om hälso- och sjukvårdens kvalitet och tillgänglighet med avseende på vårdens resultat för kvinnor och män. Slutredovisning av uppdraget skall ske senast den 31 mars 2004. Socialstyrelsen skall också, i de särskilda lägesrapporterna som läm- nas i anslutning till årsredovisningarna, redovisa utvecklingen avseende könsskillnader inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verk- samhetsområden för respektive år med början i samband med årsredovisningen för 2002. Ovan- stående sammanställningar och analyser kommer även att redovisa situationen för pojkar och flickor.

Privat och offentlig vård

Förekomsten av privata entreprenader inom hälso- och sjukvården har ökat under de senaste åren. Det finns dock stora variationer mellan de olika landstingen. Regeringen har bl.a. klart ut- talat i den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53) att alternativa driftsformer i den öppna vården och omsorgen skall stimuleras genom att fler koopera- tiva, privata och ideella vårdgivare ges möjlighet att sluta avtal med sjukvårdshuvudmännen.

Utredningen om vårdens ägarformer över- lämnade i mars 2003 sitt slutbetänkande Vårda vården – samverkan, mångfald och rättvisa, SOU 2003:23. I betänkandet lämnas lagförslag till reglering av villkor för privata vårdgivares medverkan i den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården. Utöver lagförslag diskuterar utredningen villkoren för att främja mångfald av drifts- och ägarformer inom vården. Betänkan- det bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.

(25)

Internationellt forum

I de flesta länder förs i dag en intensiv debatt om sjukvårdens finansiering, organisation och driftsformer. Den marknadsstyrda vården fram- ställs ibland internationellt som det moderna, effektiva alternativet. Mot marknadens anspråk står idén om att alla medborgare skall ha rätt till vård på lika villkor och att vården skall ges efter behov. Den förutsätter ett gemensamt ansvars- tagande och en solidarisk finansiering. För att dessa grundprinciper och idéer skall kunna fort- sätta forma hälso- och sjukvården och andra välfärdstjänster i det framtida samhället, är det absolut nödvändigt att deras företrädare agerar aktivt inte bara nationellt utan också internationellt.

Regeringen har tagit initiativ till bildandet av ett internationellt forum för utveckling av en sjukvård som följer dessa principer, Internatio- nellt forum för vård på lika villkor. Detta forum, i vilket hälsoministrar från olika länder ingår, kommer att arrangera internationella möten och konferenser där politiker, administratörer och forskare från olika länder ges möjlighet att utbyta kunskap, erfarenheter och idéer för en all- män sjukvård som ges efter behov på lika villkor.

Den första konferensen i Internationellt forum för vård på lika villkor ägde rum i Stock- holm den 30–31 januari 2003. Hälsoministrar från sju länder diskuterade gemensamma strate- gier för att utveckla de nationella offentliga hälso- och sjukvårdssystemen. Vid mötet enades man om de viktigaste utgångspunkterna för ett fortsatt reformarbete för en god vård på lika villkor. I maj 2003 hölls ett andra möte. Mötet fo- kuserade på behovet av bättre kvalitet och ökad valfrihet för patienter i vården. Vid mötet fast- slogs att det är fullt möjligt att öka kvaliteten och valfriheten för patienterna inom ramen för den solidariskt finansierade vården.

Samverkan

Det är viktigt att undanröja eventuella hinder för samverkan mellan olika vårdgivare och huvud- män samt att hitta nya former för sådan samverkan. Regeringen lämnade i december 2002 propositionen Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet (prop.

2002/03:20, bet. 2002/03:SoU12, rskr. 2002/03:158.) till riksdagen. Genom de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2003 utökas landstingens och kommunernas befogenheter att utforma arbetet utifrån de lokala förutsättningarna genom

att huvudmännen givits möjlighet att samverka i en gemensam nämnd för att gemensamt fullgöra uppgifter inom vård- och omsorgsområdet.

Vidare skärps kraven på gemensam vårdplane- ring vid utskrivning av patienter vid slutenvård.

En förutsättning för kommunens betalnings- ansvar skall vara att en gemensam vårdplan upp- rättas för de patienter som bedöms ha behov av fortsatt vård och omsorg. I propositionen klar- görs vidare att patienten eller hans eller hennes närstående bör delta vid vårdplaneringen samt att vårdplanen skall innehålla uppgifter om behov av insatser samt vilken enhet som är ansvarig för respektive insats. Dessutom ersätts begreppet medicinskt färdigbehandlad med utskriv- ningsklar för att tydligt markera att fortsatta vård- och omsorgsinsatser kan bli aktuella.

Äldresjukvård

En särskild utredare har tillkallats för att genomföra en översyn av vård och omsorg för äldre, drygt tio år efter Ädelreformen. Utredaren skall bl.a. analysera hur vården och omsorgen på bästa sätt kan organiseras för att säkerställa en hög kvalitet, tillgänglighet samt trygghet och inflytande för äldre. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2004.

Socialstyrelsen redovisade i mars 2003 uppdraget att följa upp och utvärdera effekterna av att inkontinensartiklar inte längre ingår i läke- medelsförmånssystemet, särskilt vad avser bru- karnas tillgång till adekvat utredning och upp- följning inom särskilt boende och hem- sjukvården. Rapporten visar att enskilda personer till viss del kan påverka hur vården utformas men att det finns många personer vars behov av inkontinensvård inte blir tillgodosett.

Huruvida vårdens kvalitet för den enskilde har påverkats av förändringen i huvudmannaskapet kan dock inte påvisas.

Regeringen beslutade i februari 2002 att till- sätta en arbetsgrupp, Demensarbetsgruppen, med uppgift att sammanställa kunskaper om situationen för personer med demenssjukdomar, samt identifiera utvecklingsområden. Arbets- gruppen skall slutredovisa sitt arbete under hös- ten 2003. Efter det att arbetsgruppen avslutat sitt arbete är avsikten att ett särskilt utvecklingspro- jekt skall arbeta vidare med arbetsgruppens resultat.

(26)

Psykiatri

I samband med de lagändringar som gjordes 2000 i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs- vård (LPT) och lagen (1991:1129) om rättpsy- kiatrisk vård (LRV) uttalade socialutskottet i betänkandet (1999/2000:SoU13), Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, att det är av största vikt att utreda frågan om vilka befogenheter som bör tillkomma de läkare som till följd av entreprenadavtal utför tjänster åt ett landsting utan att vara anställda av landstinget. I departe- mentspromemorian Läkare i allmän tjänst (Ds 2003:30) som färdigställdes i juni 2003, görs en analys av innebörden av begreppet läkare i allmän tjänst och vilka anställnings-/uppdrags- förhållanden som kan anses vara innefattade i begreppet. I promemorian lämnas bl.a. förslag till ändringar i LPT som innebär att även läkare som till följd av entreprenadavtal utför tjänster åt ett landsting skall kunna besluta om om- händertagande om läkaren enligt avtal med landstinget har till uppgift att utföra under- sökningar för vårdintyg. Promemorian är för närvarande föremål för remissbehandling.

Den parlamentariskt sammansatta Psyk- ansvarskommittén avlämnade under 2002 be- tänkandet Psykisk störning, brott och ansvar (SOU 2002:3) med förslag till en reformerad reglering av det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare. Betänkandet har re- missbehandlats och arbetet med den fortsatta beredningen av utredningens förslag pågår.

Insatser inom läkemedelsområdet

Regeringen träffade i april 2001 en överens- kommelse med Landstingsförbundet om en ny modell för statens ersättning till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna för åren 2002–2004. Överenskommelsen innebar att ersättningen för kostnader för läkemedelsför- månerna under avtalsperioden lades fast. Sam- tidigt fastställdes hur stor landstingens ekonomiska risk för den aktuella perioden kommer att vara. I överenskommelsen slogs fast att en kon- trollstation skulle genomföras under 2003.

Kontrollstationen har genomförts och i det arbetet har ingått att analysera kostnadsutveck- lingen och vilka effekter de av parterna genom- förda åtgärderna har haft och kan bedömas få under avtalsperioden.

Den 1 oktober 2002 trädde den nya lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. i kraft.

Lagen innebär bl.a. att en ny myndighet, Läke-

medelsförmånsnämnden (LFN), inrättats.

LFN:s uppgift är att fatta beslut om vilka läke- medel som skall subventioneras samt vilket pris läkemedlet skall ha. Myndigheten har också till uppgift att gå igenom befintligt sortiment av läkemedel och fatta beslut om huruvida läke- medlet även fortsättningsvis skall ingå i förmå- nerna. Vidare infördes den 1 oktober 2002 utbyte av läkemedel på apotek, vilket innebär att apotekspersonalen skall byta ut ett förskrivet läkemedel om det finns ett billigare utbytbart läkemedel tillgängligt på det enskilda apoteket.

Som en följd av genomförda reformer har Social- styrelsen fått i uppdrag att följa hur regelverket används vad det gäller utbyte av läkemedel på apotek.

För att öka möjligheterna till uppföljning av läkemedelsförskrivning har obligatorisk arbetsplatskod införts. För att ett läkemedel skall ex- pedieras inom läkemedelsförmånerna skall re- ceptet vara försett med en arbetsplatskod som identifierar vilken arbetsplats förskrivaren tjänst- gör vid.

För att fortsätta arbetet med att förbättra möjligheterna till uppföljning på läkemedelsom- rådet tillsatte regeringen i maj 2002 en särskild utredare med uppgift att göra en bred analys av nuvarande och framtida behov av och möjlig- heter till medicinsk och ekonomisk uppföljning inom läkemedelsområdet och vid behov föreslå hur en sådan förbättrad uppföljning skall göras.

Utredaren överlämnade sitt betänkande Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet (SOU 2003:52) i juni 2003. Betänkandet innehåller bl.a. förslag om att Apoteket AB skall få föra ett register över den enskildes läke- medelsuttag. Dessa uppgifter skall därefter, efter patientens samtycke, göras tillgängliga för för- skrivaren. Genom att förskrivaren får tillgång till information om patientens totala läkemedelsut- tag menar utredaren att risken för felförskriv- ningar kommer att minska och att patientsäker- heten därmed kommer att öka. Betänkandet har skickats ut på remiss.

Socialstyrelsen har tidigare haft återrapporte- ringskravet att följa och utvärdera läkemedels- användningen genom att kvartalsvis redovisa uppgifter om utvecklingen i läkemedelsanvänd- ningen. Socialstyrelsen har återrapporterat genom rapportserien Läkemedel i användning – förändringar och tendenser. Varje rapport har särskilt belyst ett visst ämne. Under 2002 har rapporterna behandlat läkemedel vid diabetes,