Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2013/78 KS.203 Granskningshandling
Förslag till detaljplan för del av kv Ritsalen, Rotebro, Sollentuna kommun
Sollentuna kommun har tagit fram ett förslag till ny detaljplan för en del av kvarteret Ritsalen i centrala Rotebro. Syftet med detaljplanen är att
möjliggöra en ny idrottshall samt ett förbättrat parkrum mellan skolbyggnaden i väst, gamla folkets hus i söder och den planerade idrottshallen i norr.
Ändringen handläggs med s.k. enkelt planförfarande enligt 5 kap 7 § plan- och bygglagen (2010:900). Planförslaget är förenligt med kommunens översiktsplan, förväntas inte medföra en betydande miljöpåverkan, är ej av stor vikt, har ej principiell betydelse och saknar betydande intresse för allmänheten. Detaljplanen innebär förvisso att mer allmän plats och en idrottshall kan skapas men platsen är i dag rejält eftersatt, outnyttjad av idrottsföreningar och har inte tagits om hand varför detaljplanen väntas bli ett lyft för hela Rotebro. Det är intressant men föranleder inte att
sakägarkretsen bör bli större. Marken kommer även fortsättningsvis användas för allmänna ändamål då kvartersmark för allmänt ändamål blir allmän plats (park) och en idrottshall kan byggas på tidigare punktprickad mark. Området fokuserar även fortsättningsvis på idrott, aktivitet, rekreation mm. Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning har inte heller bedömts vara en nödvändig del i planarbetet.
Samrådshandlingar har tidigare skickats till remissinstanser och berörda markägare (enligt fastighetsförteckning) för samråd. Samrådet pågick mellan 2013-05-03 och 2013-05-31. Endast några mindre ändringar har gjorts i detaljplaneförslaget efter samrådet.
Samrådshandlingar har sänts till Skriftligt yttrande:
följande remissinstanser:
Miljö- och byggnadsnämnden 2013-05-27 Kultur- och fritidsnämnden 2013-05-27 Trafik- och fastighetsnämnden 2013-05-27 Barn- och utbildningsnämnden 2013-05-30 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -
Vård- och omsorgsnämnden 2013-05-28
Integrations- och demokratinämnden -
Socialnämnden -
Sollentuna ungdomsråd -
Pensionärsrådet 2013-06-04
Handikapprådet 2013-06-01
Lantmäterimyndigheten 2013-05-17
Länsstyrelsen 2013-05-31
Norrvatten 2013-05-13
Sollentuna Energi AB 2013-05-31
TeliaSonera Access AB 2013-05-22
Vattenfall 2013-05-16
Fortum -
Käppalaförbundet 2013-05-16
Brandkåren Attunda 2013-05-20
Svenska Kraftnät 2013-05-31
Trafikverket Region Stockholm 2013-05-27
Hyresgästföreningen -
Hembygdsföreningen -
Förpacknings- och tidningsinsamlingen -
Storstockholms lokaltrafik -
Naturskyddsföreningen -
SLL Tillväxt, miljö och regionplanering -
Sollentuna Handelskammare -
Företagarna i Sollentuna -
Yttrande har dessutom inkommit från:
Futuraskolan 2013-05-30
Mikael och Åsa Berglund 2013-05-28
Yttranden och kommentarer
Inkomna skrivelser redovisas med indragen kursiv text och kan vara sammanfattade. På varje skrivelse följer om nödvändigt planenhetens motiverade ställningstaganden och kommentarer.
Miljö- och byggnadsnämnden
Planområdets parkyta är med nuvarande ljudnivåer om 60-65 dBA inte lämplig som skolgård. Det är önskvärt att det aktuella
planarbetet också förbättrar ljudmiljön på den befintliga skolgården.
Parkytan blir allmän plats och är tillgänglig även för skolorna. Skolorna har tillgång till en tyst sida om mindre än 55 dBA (väster om skolbyggnaden) som de själva disponerar. Trafikverket bör på sikt göra åtgärder för att minska bullret som orsakas av tågtrafiken.
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidskontoret har granskat planhandlingarna utifrån de aspekter som främst berör kultur- och fritidsnämndens
ansvarsområden och verksamheter. De synpunkter på föreslagen detaljplan som kultur- och fritidskontoret framfört bedöms ha beaktats i förslagets utformning.
Det som berör kultur- och fritidsnämndens verksamheter är framförallt möjligheter till utökad kapacitet med idrottshallar och
idrottsplatser i kommunen. Föreslagen detaljplan innebär
möjliggörande för den planerade nya idrottshallen i Rotebro vilket bedöms som positivt för kultur- och fritidsnämndens verksamheter.
Uppförande av en ny idrottshall enligt förslag medför utökade möjligheter till att bedriva idrottsverksamhet i kommunen, både för föreningsliv och för skolor. Det är generellt av stor betydelse att utöka kapaciteten med idrottshallar i kommunen då det idag råder en stor brist på detta.
I och med uppförande av den planerade idrottshallen kommer delar av befintliga Rotebro IP att upphöra. Rotebro IP är idag dåligt omhändertagen och utnyttjas inte av föreningslivet i någon större utsträckning. Däremot används den av närliggande skolor för att bedriva verksamhet på. Med anledning av detta bedöms möjligheten att anlägga en mindre bollplan, till exempel en 5-manna
fotbollsplan, i parken intill den nya idrottshallen bedöms som positivt.
En mindre 5-manna fotbollsplan kan anläggas i parken men inriktningen är tillsvidare att delvis ordna en öppen flexibel gräsyta för spontanidrott men också andra typer av aktiviteter. Tillsvidare kvarstår även grusplanen norr om den tänkta idrottshallen. Diskussioner om huruvida den ytan ska bli konstgräs eller inte behandlas inte inom ramen för denna detaljplan.
Trafik- och fastighetsnämnden
Trafik- och fastighetsnämnden ställer sig bakom förslag till detaljplan utan ytterligare synpunkter och överlämnar den till kommunstyrelsen.
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningskontoret ser positivt på en utveckling av området vid Rotebro IP. En idrottshall med för skolan
ändamålsenliga funktioner blir en stor tillgång om den utvecklas i dialog med barn- och utbildningskontoret och omgivande skolor.
Om också gård och park utvecklas med barn- och
utbildningskontorets funktionsprogram som grund och i dialog med omgivande skolor säkerställs rätt funktioner och kvaliteter för skolornas och områdets barn och unga.
Barn- och utbildningskontoret ser dock en risk med att man i planbestämmelserna inte förutsätter eller planerar för en ordentlig konstgräsyta för exempelvis sjumannafotboll. De ambitioner som beskrivs i planområdet är att utveckla befintlig park. Det kommer inte vara tillräckligt. Tillräckligt med yta för konstgräsplan måste reserveras. Yta för bollspel och utomhusidrott måste finnas kvar för att anläggningen skall kunna fungera för skolidrott.
Barn- och utbildningskontoret vill också understryka vikten av att ytor är trygga och överblickbara. Kontoret ser en risk med att idrottshallen ligger för nära befintliga skolbyggnader vilket planförslaget beskriver. Risken är att det skapas för mycket prång och vrår som kan skapa förutsättningar för skadegörelse på fritiden.
Förslaget möjliggör också för skolorna viktiga funktioner på tre olika sidor av idrottsbyggnaden vilket gör gården mer uppdelad och vissa idrotts- och rekreationsytor mindre överblickbara.
Kontoret tror därför på att flytta idrottshallen längre från
skolbyggnaderna och att redan i planen arbeta in en fotbollsplan mellan idrottshall och park. Kontoret vill också att det uttrycks en ambition att man reserverar och säkerställer ytor som i förhållande till omgivande skolor är tillräckligt dimensionerade. Om detta planförslag är första steget till en fortsatt exploatering av skolans vistelseytor ser inte barn- och utbildningskontoret positivt på det.
Om mer markyta ska exploateras av exempelvis bostäder så resulterar det i att kapaciteten på närliggande skolor påverkas.
Däremot ser kontoret positivt på att utveckla kvaliteter och funktioner i området som kan samutnyttjas av skola och andra intressenter.
Utöver detta vill barn- och utbildningskontoret att stor omsorg läggs på att begränsa bullernivån för skolans vistelseytor. Om möjligheten finns vill kontoret att man redan i planförslaget visar på ansatser för att minska bullret.
Nya kontakter kommer att tas med barn- och utbildningskontoret i samband med att aktivitetsytorna i parkens västra del projekteras vilket även framgår av genomförandebeskrivningen.
En konstgräsyta för sjumannafotboll kan rent principiellt anläggas enligt gällande plan om kultur- och fritidsnämnden vill göra det och om det ligger i linje med kommunstyrelsens framtidsplaner för området. Tillsvidare finns befintlig grusyta norr om den tänkta hallen att tillgå. Diskussioner om huruvida den ytan ska bli konstgräs eller inte behandlas inte inom ramen för denna detaljplan.
Att ytor ska vara trygga och överblickbara har varit en del av
kommunledningskontorets principer för kraven som ställs på utformningen av det nya parkrummet samt den nya hallen. Här ingår bland annat att hallen inte ska ha slutna fasader mot allmänna platser (dvs för att skapa kontakt mellan människor i och utanför hallen). Parken ska dessutom hela tiden vara en framsida och siktlinjer ska finnas genom parken. En för stor park skulle riskera att bli alltför ödslig och oattraktiv. Byggnadens placering har valts för att skapa levande och attraktiva offentliga rum samt med hänsyn till en fortsatt utveckling av Rotebro centrum.
Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för ett flertal verksamheter i fastigheten Ritsalen 2 som är benämnt gamla folkets hus i förslaget.
Det finns äldreboende, daglig verksamhet för funktionshindrade, biståndsbedömd dagverksamhet för äldre, seniorträff samt lokaler för boendestöd och hemtjänst. Verksamheterna är beroende av att person och varutransporter fungerar väl. Både person och
varutransporter använder sig idag av Hertig Karls väg som i
detaljplanen skulle benämnas parkmark. Persontransporterna utförs ofta med minibuss och varutransporterna inklusive
avfallshämtningen använder sig av ofta tunga lastbilar. Bägge transportslagen är beroende av det finns tillräckligt utrymme att vända på Hertig Karls väg. I förslaget till detaljplan saknas det i förutsättningarna en beskrivning hur transporterna ska kunna fortsätta utan inskränkning som verksamheterna är beroende av.
Vård- och omsorgsnämnden har inga invändningar mot att det byggs en idrottshall och att den mark som finns mellan fastigheten Ritsalen 2 och den tänkta idrottshallen får en mer tilltalande miljö än idag under förutsättning att ovan nämnda transporter kan säkerställas i en ny detaljplan.
Person- och varutransporterna kan även fortsättningsvis ske via samma infart och med samma vändplats. Dessa funktioner kommer att finnas kvar på Sollentunahems fastighet (Ritsalen 2). Infartsgatan kommer att vara 5,5 meter bred vilket ger utrymme för att två minibussar ska kunna mötas intill verksamheterna. Infartsgatan kommer att utformas ungefär som en gårds- gata där biltrafiken anpassar sig till gående som kan använda samma yta.
Pensionärsrådet
Ingen erinran.
Handikapprådet
Handikapprådet ser inget beskrivet om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar i förslaget förutom under tekniska frågor där man pratar om färdtjänst.
Då Handikapprådet ska bevaka och ta del av frågor som rör
samhällsplaneringar och serviceutbud vill vi att tillgängligheten ska beaktas i planeringen av parken och idrottshallen i förslaget till detaljplan.
Under Utformning av kvartersmark står” Utmed den planerade idrottshallen kan gärna trappor och sittgradänger anordnas”
Trapporna bör förses med trappmarkering på första och sista trappsteget och markeringen ska vara i kontrast till trappan.
Trapporna skall även förses med ledstänger på bägge sidor om trappan och dessa ska börja respektive sluta 30 cm innan första trappsteget respektive sista steget. Om det ska finnas trappor ska den
kompletteras med en ramp eller en alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda enligt regelverk ALM 2, 9§
(Boverkets Författningssamling) Lutning ska beaktas så att det inte blir för brant för personer med behov av rollator och rullstol.
Handikapparkering; Ska placeras i nära anslutning till idrottshallens entré.
Gångvägar ska anpassas så att personer med synnedsättning, rullstolsburna, rollator användare och andra personer med orientringssvårigheter kan utnyttja dem. Det vill säga att ledstråk bland annat planeras in, konstgjorda eller naturliga.
Gång- och cykelbanor; Ska vara tydligt separerade med en kant eller en taktil/kännbar linje, inte bara en målad linje. Trottoar som är belagd med plattor separerade från cykelbanan med trottoarkant är bäst för alla grupper.
Upprepade taktila markeringar, i kontrast till underlaget, som visar vad som är gång- och vad som är cykelbana ska finnas om gång- och cykelbanorna inte är separerade från varandra.
Planen ger möjlighet att ordna alla tillgänglighetskrav i parken och för idrottshallen vilket kommer att följas upp under bygglovsskedet och i projekteringen av parken. Trappor och sittgradänger kan också finnas för att skapa sittplatser och en trevlig park. Detta ska inte stå i konflikt med
tillgänglighetskraven.
Lantmäterimyndigheten
Inom fastigheten Ritsalen 2 finns idag en transformatorstation (kvartersmark). Är syftet med planen att den ska avstyckas som en självständig fastighet när kringliggande allmän plats (park) överförs till Ritsalen 3, eller ska den också överföras till Ritsalen 3?
Ritsalen 3 har andel i gemensamhetsanläggningarna Rotebro ga:4 (ledningar) och ga:30 (parkering). Om den nybyggda idrottshallen ändrar Ritsalen 3s nyttjande av gemensamhetsanläggningarna (t ex ökat antal besökare som parkerar) ska en omprövningsförrättning eller en skriftlig överenskommelse om nytt andelstal enligt
anläggningslagens 43 § genomföras. Det bör i så fall av
genomförandebeskrivningen framgå vilken fastighet som ska ansöka om och bekosta en sådan åtgärd.
Ritsalen 3 har ett avtalsservitut för GC-väg och
tillfart som belastar Ritsalen 2. Om servitutet gäller inom den mark som blir allmän plats (park), upphör det att gälla som en följd av fastighetsregleringen.
Kvartersmarken där transformatorstationen är belägen, inom Ritsalen 2, avses överföras till Ritsalen 3 för att skapa en lämpligare
fastighetsindelning.
I samfällighetsföreningen som förvaltar gemensamhetsanläggningarna pågår en översyn av andelstalen och vid denna översyn tas hänsyn till den
planerade hallen.
Avtalsservitutet påverkas genom att en mindre del av tillfarten planläggs som allmän plats – park. Avsikten är att avtalsservitutet fortsatt ska gälla inom den del av tillfarten som inte blir allmän plats och ligger utanför planområdet. Detta hanteras i samband med fastighetsbildning för överföring av allmän platsmark.
Länsstyrelsen
Planbeskrivningen behöver kompletteras med information/tydligare information om miljökvalitetsnormer och dagvattenhantering i likhet med den skrivning som finns i behovsbedömningen. Det bör även av planbeskrivningen framgå att planområdet ligger inom det yttre skyddsområdet för Rotsunda vattentäkt. För närvarande prövar Länsstyrelsen ett förslag till nya skyddsföreskrifter och nya skyddszoner för vattentäkten. Enligt den föreslagna utvidgningen kommer planområdet även fortsättningsvis att ligga inom
grundvattentäktens yttre skyddsområde.
Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att planens genomförande inte kan förväntas medföra någon betydande miljöpåverkan.
Formalia: då tidigare A-område berörs och då en idrottshall får anses kunna ha ett allmänt intresse bör kommunen i
planhandlingarna förtydliga och motivera varför detaljplanen hanteras med enkelt planförfarande.
Planhandlingarna har kompletterats med information enligt länsstyrelsens önskemål. Planärendet bedrivs med tillämpning av enkelt planförfarande enligt 5 kap. 7 § PBL (2010:900). Planförslaget är förenligt med
kommunens översiktsplan, förväntas inte medföra en betydande
miljöpåverkan, är ej av stor vikt, har ej principiell betydelse och saknar betydande intresse för allmänheten. Detaljplanen innebär förvisso att mer allmän plats och en idrottshall kan skapas men platsen är i dag rejält eftersatt, outnyttjad av idrottsföreningar och har inte tagits om hand varför detaljplanen väntas bli ett lyft för hela Rotebro. Det är intressant men föranleder inte att sakägarkretsen bör bli större. Marken kommer även fortsättningsvis användas för allmänna ändamål då kvartersmark för allmänt ändamål blir allmän plats (park) och en idrottshall kan byggas på tidigare punktprickad mark. Området fokuserar även fortsättningsvis på idrott, aktivitet, rekreation mm. Det förändras inte. Det finns heller ingenting från samrådet som tyder på att sakägarkretsen borde utökas eller att detaljplanen bör tas fram med normalt förfarande.
Norrvatten
I det aktuella planområdet, ligger Norrvattens huvudvattenledning av dimension 400mm (lagd 1954) som är inritad på bifogad karta.
Ledningen är av typen betong.
Norrvattens rättigheter för ledningen anges i erhållen upplåtelse av ledningsrätt. Kopia av akten kan skickas på begäran.
Ledningsrätten gäller ett område som sträcker sig ca 2.5 m på ömse sidor om ledningens mitt där Norrvatten äger vissa rättigheter. Inom detta område får t. ex fastighetsägaren utan Norrvattens medgivande ej uppföra byggnad, plantera träd eller förändra marknivå. Inom samma område får fastighetsägaren utan ledningshavarens tillstånd inte anlägga vägar, ledningar eller annan åtgärd som kan försvåra ledningsrättens utövande.
För arbeten inom Norrvattens ledningsrättsområde för
huvudvattenledningen erfordras avtal med Norrvatten om utförandet samt ett godkännande av bygghandlingar och ritningar.
När projektering påbörjas av kommande anläggningar, vägar och byggnader mm inom eller intill ledningsrättsområdet, skall
handläggare på Norrvatten kontaktas.
Detaljplanen innebär inte några förändringar från tidigare detaljplan då rättighetsområdet har ritats in på samma sätt i den nya planen.
Genomförandebeskrivningen har kompletterats med ny information inför projektering av parken.
Sollentuna Energi AB
Fjärrvärme: Bef. Fjärvärme/ Huvudledningar finns på västra sidan Vatten: Ingen erinran.
Elnät. Stadsnät: Sollentuna Energi AO-Elnät har inget att erinra mot de förslag som föreslås. Nya el- och stadsnätsanslutningar handläggs enligt gällande regler.
Avfall: Soprum ska ligga i anslutning till där sopbilen kan angöra utan att backa. Soprummet ska placeras så att långa dragavstånd mellan soprum och sopbil undviks. Förslag på lösning vad gäller avfallshantering och möjligheter till sortering bör skickas till Ao Avfall i ett tidigt skede för synpunkter.
Förslag på lösningar för sophämtning har diskuterats med Sollentuna Energi AB, Ao Avfall, efter samrådsskedet. Exakt placering av soprum kommer att behandlas närmare i samband med bygglovsskedet. Ett förslag till lösning är soprum/behållare nordväst om hallen där sopbilen kan angöra direkt vid Ebba Brahes väg. Möjlighet finns även att anlägga sopanläggningar delvis under mark i närheten av gator där lastbilar enklare kan angöra.
TeliaSonera Access AB
Ingen erinran.
Vattenfall
Ingen erinran.
Käppalaförbundet
Ca 40% av inkommande vatten till Käppalaverket utgörs av
tillskottsvatten. Det är av väsentlig betydelse för reningen vid verket att mängden tillskottsvatten kan minska. Dagvatten ska normalt inte tillföras spillvattennätet. Enligt § 13 i Käppalaförbundets
förbundsordning är medlem skyldig att aktivt verka för att mängden tillskottsvatten till spillvattennätet begränsas.
Förbundet har i övrigt inga synpunkter.
Av genomförandebeskrivningen framgår att ett av kommunens viktigaste verktyg för att förbättra vattenkvalitén är att förhindra förorenat dagvatten från att nå recipienterna. En grundprincip är att dagvattnet ska tas om hand och renas där det uppstår genom infiltration eller fördröjning. Förorenat vatten ska alltid renas innan det infiltreras eller avleds till recipient Planändringen påverkar inte förutsättningarna för omhändertagande av dagvatten.
Brandkåren Attunda
Planområdet ligger inom 10 minuters insatstid från nuvarande brandstationsplacering i Sollentuna kommun. Med insatstid avses här summan av anspänningstid, körtid och angreppstid.
Åtkomlighet för räddningstjänsten fordon ska säkerställas i det fortsatta planarbetet. Avståndet mellan räddningstjänstens fordon och punkten för räddningsinsats ska vara maximalt 50 meter.
Brandkåren Attunda förutsätter att konventionellt system för brandvatten ordnas enligt Svenskt Vattens rekommendationer.
Planområdet (inklusive planerad bebyggelse) ligger inom 100 meter från järnvägen som utgör transportled för farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholms län ger följande rekommendationer i sin rapport
2000:01, "Riskhänsyn vid ny bebyggelse" :
• Inom 100 meter från transportled för farligt gods ska risksituationen bedömas vid exploatering. Avses bebyggelse eller verksamheter lokaliseras inom 100 meter från vägen och om risk föreligger ska en riskanalys vara ett av underlagen vid planering. Risksituationen kan under särskilda omständigheter även behöva utredas utanför 100 meters avstånd.
Med anledning av ovanstående anser Brandkåren Attunda att en riskanalys ska utföras. Riskanalysen ska visa eventuella risker och
dess inverkan på människors säkerhet, samt att en acceptabel risknivå kan erhållas med eller utan riskreducerande åtgärder.
Inga ytterligare risker har identifierats i närheten till planområdet.
Kommunen har bedömt att risk ej föreligger. De senaste åren har ett antal fördjupade riskanalyser gjorts med avseende på risker med transporter på framförallt ostkustbanan. Resultatet av riskanalyserna visar att bebyggelse kan uppföras på ett avstånd om 25 meter från närmaste järnvägsspår om ett antal åtgärder vidtas. Idrottshallens nordöstra hörn hamnar 65 m från
järnvägen och risk för urspårningsolyckor föreligger ej. Om man i framtiden bygger ett kvarter närmare järnvägen i enlighet med kommunens
översiktsplan kan särskilda åtgärder behövas där.
Svenska kraftnät
Ingen erinran.
Trafikverket Region Stockholm
Trafikverket har pekat ut vilka anläggningar som vi bedömer vara av riksintresse för kommunikationer, beslut 2011-11-23. Ostkustbanan, som passerar genom Sollentuna, är utpekad som en järnväg av riksintresse.
Trafikverket har del i ansvaret för att barnkonventionen efterlevs.
Barn anses utgöra en särskilt utsatta. Därför är det viktigt att utomhusmiljöer där barn ofta vistas skyddas från störande trafikbuller eller lokaliseras så att de inte är exponerade för
trafikbullernivåer högre än riksdagens riktvärden för boendemiljöer.
Det gäller lekplatser, dag- och fritidshem och skolgårdar.
Riktvärden för vibrationer finns i Naturvårdsverkets och Banverkets riktlinjer för nybyggnad av järnvägsinfrastruktur. Enligt dessa ska man klara 0,4 mm/s (vägd RMS) i utrymmen där människor
stadigvarande vistas, främst utrymmen för sömn och vila (Banverket och Naturvårdsverket, 2006). Trafikverket anser att samma riktvärde ska tillämpas vid nybyggnad av bebyggelse.
På sikt bör bullret som orsakas av järnvägstrafiken minska. Eventuell kompletterande bebyggelse närmare järnvägen (i enlighet med kommunens översiktsplan) kan bidra. Kommunen välkomnar en dialog med Trafikverket kring ansvarsförhållanden kring åtgärder för att minska buller.
Futuraskolan Hertig Karl och Mikaelskolan
Rektorer och lärare på de skolor som idag använder befintlig
idrottshall och idrottsplats är i grunden positiva till att ny detaljplan tas fram och att ny hall byggs för att bättre svara mot de behoven modern idrottsundervisning kräver. Idag delar Brageskolan, Futuraskolan Hertig Karl, Mikaelskolan samt Gillboskolan på hall och idrottsplan. Det finns få halltider samt nästintill obefintliga
möjligheter till aktiviteter i helsal. En konsekvens av detta är att eleverna idag inte alltid får den kvalitet i vissa undervisningsmoment som den modern läroplanen kräver. Lärarna har därav svårt att garantera en hög kvalitet på undervisningen enligt läroplanen krav.
Följande synpunkter lämnas:
• Uteidrott är viktigt. Vi är i behov aven stor yta (två 7-mannaplaner eller en 9-mannaplan - konstgräs?) Detta för att kunna dela på området, då det mycket ofta är minst två skolor som har uteidrott samtidigt.
• Idag kan inte hela planen nyttjas på grund av buller från järnvägen. Bullerplank?
• Längdhoppsgropen skulle behöva rustas upp och placeras om, samt sprinterbana, kastplan. Just nu ryker och dammar det från grusplan vilket är ohälsosamt.
• Fönster är nödvändiga i den nya hallen för att få en bra arbetsmiljö och ventilation.
• Tillgång till omklädningsrum behöver förbättras. I nuläget kan man inte anställa en kvinnlig idrottslärare eftersom det bara finns ett läraromklädningsrum för varje skola.
• Tillgång till förrådsutrymmen behöver förbättras.
Förrådsutrymmet är idag underdimensionerat. Om fyra skolor ska kunna dela på ett förråd måste ytan utökas markant.
• Vi ställer oss frågan om det finns en risk för att en "bullerkorridor"
skapas från järnvägen och fram mot skolbyggnaderna, i det fall ett bullerplank ej byggs mot järnvägen och byggnaden placeras på den del av planen som vätte r mot skolbyggnaden?
• Vi ser även en säkerhetsrisk i att en byggnad placeras på den övre delen av området som gränsar mot skolbyggnaden. Idag har vi uppsikt över området och de barn som vistas på gården. En hall skymmer möjligheten till uppsikt. Hallen bör därför placeras långt ner på planen.
• Hur ser kommunen på det faktum att det redan idag rör sig mycket människor (ungdomsgäng etc.) i området och dessa nyttjar både skolgårdarna och dess lekställningar etc. Finns en risk i att detta ökar och hur kommer kommunen att tackla en sådan problematik?
Vad gäller utformning inne i byggnaden, önskemål om förråd och
längdhoppsgropar mm hänvisas till trafik- och fastighetskontoret samt barn- och utbildningskontoret. Detaljplanen ställer krav på att idrottshallen ska ha fönster åt alla håll. En konstgräsyta kan rent principiellt anläggas enligt gällande detaljplan om kultur- och fritidsnämnden vill göra det och om det
ligger i linje med kommunstyrelsens framtidsplaner för området. Tillsvidare finns befintlig grusyta norr om den tänkta hallen att tillgå.
Att ytor ska vara trygga och överblickbara har varit en del av
kommunledningskontorets principer för kraven som ställs på utformningen av det nya parkrummet samt den nya hallen. Här ingår bland annat att hallen inte ska ha slutna fasader mot allmänna platser (dvs för att skapa kontakt mellan människor i och utanför hallen). Parken ska dessutom hela tiden vara en framsida och siktlinjer ska finnas genom parken. En för stor park skulle riskera att bli alltför ödslig och oattraktiv. Byggnadens placering har valts för att skapa levande och attraktiva offentliga rum samt med hänsyn till en fortsatt utveckling av Rotebro centrum.
I framtiden kan bulleråtgärder bli aktuella utmed spåren. I enlighet med kommunens översiktsplan kan även ett nytt kvarter bli aktuellt närmare järnvägen vilket skulle skapa en tystare park mellan den tänkta idrottshallen och gamla folkets hus.
Skolorna disponerar själv bland annat en gård väster om skolbyggnaden där de har rätt att bestämma vem som får vara där. Hur den platsen används på kvällar och helger är ingenting som detaljplanen kan påverka. Parken mellan den tänkta idrottshallen och gamla folkets hus blir allmän plats men kommer att anpassas utifrån skolans behov. Skolans behov av friytor mm har stämts av löpande med barn- och utbildningskontoret samt med trafik- och
fastighetskontoret (fastighetsförvaltaren) och är säkerställt.
Mikael och Åsa Berglund
Vi har ingenting emot en idrottshall, det behövs verkligen fler sådana. En del orosmoment föreligger dock.
Det beskrivs ingenstans hur parkeringar ska hanteras i samband med byggandet av ytterligare en hall i området. Det beskrivs hur nära järnvägen detta område är men barn/ungdomar och föräldrar kommer sannolikt med bil. Särskilt på helger då det är matcher och cuper vilket sannolikt kommer att öka om det finns två hallar att tillgå som ligger nära varandra.
Nuvarande idrottshall har en liten parkering norr om hallen som under helgerna ofta är överfull och parkering sker både på
skolgården bakom hallen men också längs vägen (Ebba Brahes väg).
In- och utfart till parkeringen norr om hallen sker från Ebba Brahes väg som är en trång bostadsgata vilket vi hoppas den ska förbli. Vi vill dock gärna att den är framkomlig också.
I samrådshandlingarna pratas det utförligt om hur den nya
idrottshallen ska utformas för att knyta ihop Rotebro Centrum med gamla folkets hus och göra en trevlig plats där (dvs söderut).
Ingenting beskrivs hur det ska bli nordväst om hallen, dvs i det område som berör oss och vår utsikt. Oro finns då för vad som händer på norra och västra sidan om hallen. Vilken ev byggnation
kommer att genomföras där, och hur kommer infart, utfart, parkering etc att lösas?
Med tanke på redan nu mycket störande buller i området vill vi att man tänker till när ventilation till hallen utformas och hur eventuella transporter till och från hallen ska ske. Det beskrivs t ex att det kan bli ett café eller liknande i hallen och då brukar det bli
godsleveranser på annan sida är entrén. Vårt krav är att all
bullrande verksamhet läggs/vänds åt järnvägsspåret till eftersom det då inte kommer att påverka några boende.
Det finns idag gott om parkeringsplatser kring Rotebro centrum som även kan nyttjas av besökare till hallen. Hallen ligger nära en pendeltågsstation och centralt i Rotebro vilket gör att fler kan promenera, cykla och åka kollektivt till hallen. Särskilda nya åtgärder har därför inte bedömts vara nödvändiga.
Marken norr om idrottshallen får inte bebyggas med byggnader enligt gällande detaljplan.
Huvudentrén till idrottshallen ska ligga mot parken söder om byggnaden.
Var olika typer av leveransintag ska finnas har inte lagts fast i detaljplanen.
Det rör sig i sammanhanget om få leveranser.
Ställningstagande
Under respektive yttrande hittas kommunledningskontorets mer specifika ställningstaganden.
Yttranden har kommit in under samrådstiden och förslaget har ändrats endast i några mindre avseenden inför granskningsskedet.
Huvudinriktningen är densamma som tidigare och ändringarna är ej av principiell betydelse. Det nya detaljplaneförslaget framgår av de nya planhandlingarna. Några ändringar har gjorts med inriktningen, ambitionen och syftet är detsamma som tidigare.
Några av förändringarna:
Planområdet förändras något i sydväst och sydöst för att garantera att Sollentunahems infart och vändplats blir kvar enligt deras och verksamheternas önskemål. Planområdet har i utbyte växt mot norr.
Bestämmelse om byggnadshöjden finns inte längre kvar i förslaget för större flexibilitet och möjligheter till intressanta
takkonstruktioner (i form av växtbeklädda tak). Bestämmelse om högsta tillåtna totalhöjd finns kvar enligt tidigare planförslag.
Byggnad ska fortfarande placeras i linje mot parken men
förgårdsmarken har tagits bort för att låta parken komma hela vägen fram till byggnaden i enlighet med detaljplanens syfte.
Andra mindre krav på byggnadens utformning har förnyats och kompletterats.
Krav på parkens utformning har förnyats och kompletterats.
Stefan Larsson
