Kommunstyrelsens handling nr 52/2011. Energieffektiviseringsstrategi. Katrineholms kommun

Energieffektiviseringsstrategi

Katrineholms ^kommun

In nehål Isförteckn ing

Energieffektiviseringsstrategi...1

Vision...2

Bakgrund...3

Energieffektiviseringsstödet ...3

Kommunensarbete ...3

Strategi för energieffektivisering ...4

Nulägesanalys...4

Nulägesbeskrivning...~ ~---...4

Analys...4

Utvecklingstrender och indirekta energiaspekter ...5

Mål...6

Visionsmål-Övergripande mål ...6

Effektmål-åtaganden ...6

Aktivitetsmål och val av åtgärder-Produktionsmål och val av aktiviteter ...7

Processmål/ handlingsplan ...8

Nulägesanalys...11

Målsättning 2014 och 2020 i jämförelse med basåret 2009 ...11

Uppgifterom bYggnader ...11

Uppgifterom transporter ...12

Övriga uppgifter ... ... Ekonomi...9

Åtgärder...

Uppföljning...

Bilaga1 ...10

Förslag på åtgärder i Katrineholms kommun ...13

Dokumentnamn Beslutande Dokumenttyp

Energieffektiviseringsstrategi Kommunfullmäktige Strategi

Fastställd Senast reviderad Giltighetstid Detta dokument gäller för

2011-xx-xx 20l 1-2020 Kommunkoncernen

2

Vision

Katrineholm ska vara ledande med atl skapa en hållbar utveckling för kommande generationer.

Vision 2025 säger: I Kulrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling- för liv lärande och företagsamhet. Lust är passion, vi ja, ambition. Det är också det

lus~llda-det vi lever för och det vi lever av-mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser.

Läget är rätt-rätt geografiskt och rätt för handling och förändring

Bakgrund

Energieffektiviseringsstödet

Under åren 2010-2014 får alla kommuner som åtar sig att arbeta med

energieffektivisering statligt stöd. Stödet kan sökas fr om 1 jan 2010 och stödet ges för hela 5-årsperioden. Förordning och föreskrifter blev klara 28 jan 2010. Stödets belopp är kopplat till antalet innevånare i kommunen och för Katrineholms del innebär det 315.000 kr*5=1.575.000 kr totalt. Stödet är kopplat till kostnader för kommunens strategiska arbete med energieffektivisering ur ett systemperspektiv. Idet ingår lönekostnader eller konsultkostnader och kostnader för utbildning av personal samt kostnader för informationsmaterial.

Åtagandet innebär:

Att fastställa en strategi för energieffektivisering och genomföra den. Strategin skall omfatta kommunens egen förvaltning och hel- eller delägda bolag. Den kan även omfatta all verksamhet som bedrivs i kommunen som geogr~skt område där man har beslutanderätt. Detta innebär att man kan besluta om högre krav på

energieffektivisering vid byggnation eller försäljning än Boverkets byggnadsregler.

En nulägesanalys där man identifierar betydande energiaspekter skall Iigga till grund för prioriteringar av åtgärder. I den bör även en beskrivning av kommunens

organisation av det fortlöpande arbetet ingå.

Målen som kommunen vill uppnå till 2014 och 2020 skall anges i MWh. Basåret som man utgår från är året före ansökan om bidrag.

En handlingsplan som baseras på nulägesanalysen skall innehålla åtgärder för att uppnå målen för energieffektivisering samt två av sex angivna åtgärder i

förordning(2009:893)

Årligen rapportera effekterna av energieffektiviseringsarbetet till Energimyndigheten.

Kommunens arbete

Katrineholms kommun har satsat på investeringar inom energi och klimatarbetet både i det kommunala fastighetsbolaget KFAB och genom samarbete med externa aktörer medverkat till väsentliga minskningar av koldioxidutsläppen.

De största satsningarna inom energi- och klimatarbetet har gjorts inom

fastighetsbolaget och klimpprogrammet. Totalt rör det sig om nästan 240 miljoner.

Den stora skillnaden är att man bytt energislag men även en del energieffektivare lösningar har gjorts. Två speciella anläggningar genom saltlager och sol- och vindpark har tillkommit genom samarbete med externa aktörer. Biogasproduktionen sker även den med externa aktörer.

Strategi för energieffektivisering

Att genomföra och följa en strategi i Katrineholms kommun innebär att organisation och förutsättningar stämmer överens med strategins målsättning för att målen skall uppfyllas.

Drivkrafterna %r genomförandet kräver ett systematiskt arbete i samarbete mellan bolag och förvaltningar och organisationen för energieffektivisering behöver stöd från den politiska ledningen.

Strategin bör även kopplas till en uppdaterad klimat- och energiplan som bör genomföras snarast möjligt.

En arbetsgrupp som arbetar med frågorna kontinuerligt behöver skapas så att energi- och klimatfrågorna kan diskuteras. I den gruppen bör representanter för inköp och upphandling, transporter, energi- och klimatrådgivning, fysisk planering, KFAB och Sörmland Vatten ingå. Eventuellt bör även en koppling till näringslivet övervägas då energi- och klimatfrågan är så tydligt relaterad med tillväxt. Gruppen träffas fyra gånger per år och vid behov mera.

Förslaget till strategi omfattas av Katrineholms kommuns lokaler och verksamheter samt kommunägda bolag.

Strategin fastställs av kommunstyrelsen.

Nulägesanalys

Nulägesbeskrivning

I nulägesbeskrivningen ingår statistiska data som ger en nulägesbild vilket är en utgångspunkt för uppföljningar. Från dessa data kan indikatorer väljas ut och

energimyndigheten tar fram ett flertal från kommunens inrapporterade data. Totalt är det 14 indikatorer som redovisas inom områdena verksamhetslokaler, bostadslokaler, transporter och kollektivtrafik. Indikatorerna är indelade i indikatorer och

tilläggsindikatorer där tilläggsindikatorerna är aktuella för kommuner med högre ambitionsnivå. Insamlandet av indikatorer är tidskrävande och därför bör de väljas med omsorg och utifrån kommunens förutsättningar att samla in data och redovisa dessa.

Analys

För att utvärdera kommunens roll med hänsyn till framtagande av

energieffektiviseringsstrategi bör man se vilka styrkor och svagheter som finns internt

samt vilka externa hot och möjligheter som finns. Syftet är att identifiera

förbättringsområden och skapa förståelse för hur verksamheten kan anpassas efter omvärldens villkor.

Interna faktorer

Externa faktorer

Positiva faktorer

Styrkor

•:•' Positiv instäl}ning till energieffektivisering

•:• Bra samarbete med externa aktörer

•3 Stort inflytandesom kamrnun Energifrågan ägs av många

~• God bespåringspotential

_ _

Möjligheter

❖ Trenden mot

energieffektivisering ärstark

•'• Teknologiska frarng~ngar

❖ EU satsar på

energieffektivisering

•3 Externa konsulter

Negativa faktorer

Svagheter

❖ Energifrågan syns ej i ekonomisk redovisning

~3 Ingen egen produktion

~:• Dålig överblick i kommunkoncernen

~o Energifrågan ägs av många :• Kostar pengar och resurser

•'r Dålig kontroll

Hot

~3 Ändrade trender

•3 Bidraget försvinner

•:• Externa

konsulter(kompetensförlust)

Utvecklingstrender och indirekta energiaspekter

Katrineholms kommun har investerat i nya energianläggningar genom KFAB som inneburit både energieffektivisering och övergång till förnybara energislag. Genom KLIMP-programmet har stora satsningar gjorts inom klimatområdet vilket minskat utsläppen.

Den stora haussen i klimatfrågan som hade en topp under 2009 har lagt sig och media skriver mindre i frågan efter misslyckandet på Köpenhamnsmötet. Klimatpåverkan är dock fortfarande kvar och hotet är idag större än tidigare. Beslutsfattare behöver förstå vikten av att fortsätta arbetet även med mindre medialt intresse.

Energieffektivisering har under alla år varit intressant att genomföra på ekonomiska grunder. Då det inte varit lönsamt har man inte gjort investeringar. Det finns en tydlig koppling mellan ekonomi och investeringsvilja. För fastigheter som hyr ut lägenheter kan man då investeringar görs i fastigheten föra över kostnader på hyresgästen eller ta ut en högre vinst. Trenden för hyresfastigheter idag är byte av fönster samt en högre medvetenhet om energikostnaden vilket är en följd av högre energipriser. Högre energipriser är en trend i hela världen och berör inte bara Sverige. Fossila bränslens utfasning är nödvändig med tanke på att de är ändliga och innehåller mycket kol som frigörs vid förbränning.

En följd av förändringen är att man börjar se över möjligheterna till egen producerad energi genom solceller och solfångare liksom egen produktion genom vindkraftverk.

En annan trend är att mer än det ekonomiska har betydelse vid investeringar, både miljöfrågor samt vilken koppling energiförbrukningen har till klimatet inverkar. Den största betydelsen har dock fortfarande ekonomin.

Byte av energislag har dominerat utvecklingen de senaste åren och värmepump är nu vanligast som uppvärmningskälla. Med kalla vintrar så kommer behovet av

förbättring av värmepump att öka eftersom energitäckningsgraden blir lägre med kalla vintrar och elpatron går in och verkar som direktel. Med elpatron inkopplad minskar värmepumpens besparing. Värmepumpar som täcker hela effektbehovet kommer att utvecklas mer.

Elprisets utveckling och att kunna köpa billig el nattetid är kopplat till den ökande andelen vindkraft och flera produkter kommer att kunna styras genom en bättre programmering och anpassning.

Mål

Visionsmål-Övergripande politiska mål

1 Katrineholm skall vi ta vår del av ansvaret för globala och regionala miljöproblem, men vi skall även förbättra den lokala livsmiljön för människor, djur och natur. Vi ska underlätta utbyggnaden av solenergi och vindkraft, .skapa förutsättningar för ytterligare biogasproduktion samt verka för en kollektivtrafik med alternativa drivmedel. Den förnyelsebara energin skall öka i den egna verksamheten och vi ska implementera fler kostnadseffektiva sätt att spara energi.

Vi vill driva på för en utveckling där vi väl'er mi jövänligare alternativ på alla områden där sådana produkter eller tjänster är tillgängliga.

Klimat är ett mi jökvalitetsområde liksom; vatten; mark, byggande och boende; samt biologisk mångfald. (ur kommunplan 2011-2014).

Effektmål-åtaganden

Utsläppsmålen på koldioxid och övriga mi jöeffekter som energiproduktion och energikonsumtion ger upphov till skall vara i nivå med vad naturen klarar av.

Enligt den svenska energipolitikens må1 skall följande uppnås till år 2020 från 1995 års nivå. (från Energiindikatorer 2010)

• 50 procent förnybax energi

• 10 procent förnybar energi i transportsektorn

• 20 procent effektivare energianvändning

• 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser för den icke handlande sektorn, varav 2/3 inom Sverige

Katrineholms kommun har inom de delar som kommunen har rådighet över uppnått de angivna energipolitiska målen. På uppvärmningssidan är andelen förnybar energi

97 %och på levererad el är andelen förnybart 63,2 %. Det Katrineholms kommun med helägda bolag vill arbeta för är:

• Minskad energianvändning ifastigheter och transporter

•Planering för 1åg energiförbrukning och minskat transportbehov

• Välinformerade anställda och kommuninnevånare

•Ett strukturerat energiarbete som är uppföljningsbart över tid

Produktionsmål och val av aktiviteter

Enligt förordningen(2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter ska minst två av följande åtgärder genomföras under perioden av energieffektiviseringsstöd från energimyndigheten.

1. Utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav.

2. Köpa in utrustning på grundval av förteckning som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning.

3. Köpa in utrustning med effektiv energianvändning falla lägen, även i viloläge.

4. Byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3

5. Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna idessa, eller 6. Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta

åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva.

Katrineholm väljer att arbeta med åtgärd 3 och 6. Dessa passar bäst in i Katrineholms nuvarande arbete med tanke på vad som genomförts sedan tidigare.

Processmål /handlingsplan

År Aktivitet Ansvar Finansiering

2011 ^Anta Projektledare/KS/ Energieffektiviseringsstödet

energieffektiviscringsstrategi Kommunfullmäktige

Rapport till Projektledare

energimyndigheten

Arbeta för framtagande av ny Projektledare/KS Kommunens budget energi- och klimatplan för

kommunen

Utbildningsplan Arbetsgrupp Energieffektiviseringsstödet Kommunikationsplan och Projektledare Energieffektiviseringsstödet informationsplan

Översyn av Projektledare/ Energieffektiviseringsstödet upphandlingspolicy Upphandlingskontoret

Bygga nätverk Projektledare Energieffektiviseringsstödet Belysningsinventering KFAB/Kommunen

Budget för Kommunen/KFAB

energieffektiviseringsåtgärder

Skapa mötesplatser inom Projektledare Energieffektiviseringsstödet energifrå or mellan aktörer

2012 Rapport till Projektledare Energieffektiviseringsstödet Energimyndigheten

Uppföljning och utvärdering Arbetsgrupp Energieffektiviseringsstödet av 2011

Utbildning anställda och ProjekCledare Energieffektiviseringsstödet politiker

Eco-driving utbildning Respektive Egen

förvaltning budgedEnergieffektiviseringsstödet Energiåtgärder i Byggnader KFAB/Kommunen

Upphandling belysning Upphandlingskontoret Egen

Mötesplatser mellan aktörer i Projektledare budget/Energieffektiviseringsstödet

energifrågor Investeringsbudget

Utreda potentialen för energi Projektledare Energieffektiviseringsstödet som finns i Katrineholm

Ny energi och klimatplan Projektledare/KS Kommunens budget

Kommunens budget

2013 Rapport till Projektledare Energieffektiviseringsstödet energimyndigheten

Uppföljning och utvärdering Arbetsgrupp F,nergieffektiviseringsstödet av 2012

Utbildning anställda och Projektledare Energieffektiviseringsstödet politiker

Energiåtgärder i byggnader KFAB/Kommunen Egen

Mötesplatser mellan aktörer i Projektledare budget/Energieffektiviseringsstödet

energifrågor Energieffektiviseringsstödet

2014 Rapport till Projektledare Energieffektiviseringsstödet energimyndigheten

Uppföljning och utvärdering Arbetsgrupp Energieffektiviseringsstödet av 2013

Utbildning anställda och Projektledare Energieffektiviseringsstödet politiker

Energiåtgärder i byggnader KFAB/Kommunen Egen

Mötesplatser mellan aktörer i Projektledare budget/Energieffektiviseringsstödet

energifrågor ~nergieffektiviseringsstödet

2015 Rapport till Projektledare Energieffektiviseringsstödet energiur ndigheten

Uppföljning och utvärdering Arbetsgrupp Energieffektiviseringsstödet av 2014

Beslut om hur arbetet skall Projektledare/KS fortsättas

Övriga uppgifter

Kommunen har en antagen och införd policy eller riktlinjer avseende krav på energieffektivitet vid upphandling samt en översiktlig beskrivning av policyns eller riktlinjernas innehåll.

Nej.

Kommunen arbetar aktivt för att integrera energifrågor iöversikts- och detaljplanering.

Nej.

Kommunen har en antagen och införd resepolicy samt en översiktlig beskrivning av resepolicyns innehåll.

Ja. En resepolicy finns för perioden 2011-2015. Den bygger på miljö, hälsa och säkerhetsaspekter och resorna skall genomföras trafiksäkra, kostnadseffektiva och miljöanpassade. Resor genomförs i turordning, gå-cykel-tåg-buss-tjänstebil med samåkning när det är möjligt. Flygresor ska klimatkompenseras.

Kommunen har en genomförd internutbildning i .syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering.

Eco-driving-utbildning har genomförts till vissa. På miljöförvaltningen har alla anställda utbildats. Socialförvaltningen har fått information om energifrågor och arbetat med att effektivisera sina lokaler. I fastighetsbolaget har man organiserat sig för en bättre uppföljning av energieffektiviseringsarbetet.

Kommunen internt eller externt bedriver ett aktivt nätverksbyggande för att främja energieffektivisering.

Katrineholm medverkar i regionalt nätverk med länsstyrelsen och utvidgat nätverk med Mälardalens Energikontor sedan flera år. Lokalt har vi nätverk som arrangerat

"lördagsakademier" till både enskilda och företag. En uppbyggnad av nätverk internt pågår.

Ekonomi

Kostnader för energieffektiviseringsåtgärderna är i nuläget svåra att bedöma. En genomgång av fastigheternas möjligheter till energieffektivisering pågår där olika åtgärder skall utvärderas. Att samordna system för byggnaderna pågår och en ny organisation har byggts upp för det. Utbildningsbehovet behöver gås igenom för de olika personalgrupperna. Storleksordningen är svår att uppskatta. Ett förslag på 2 miljoner för energieffektiviseringsåtgärder varje år som lokalresursgruppen/KFAB kan disponera kommer att prövas. Utslaget av förslaget är i dagsläget inte klart.

Åtgärder

Åtgärderna är kopplade till EU och de beslut som fattas där liksom till de nationella mål som finns beslutade, nationella må1 för energieffektivisering ibebyggelse har beslutats i Riksdagen. Enligt de målsättningar som finns och med målet 50%

besparing ti112050 från 1995 års nivå med delmålet 20 procent 2020. Det är viktigt att ha siktet inställt på 2050 med åtgärder redan i dag som följer den inriktningen för att inlåsningseffekter skall undvikas.

Besparingen på årlig basis om man skall nå målet ti112050 innebär en årlig besparing på ca 1,22 procent under resterande 41 år om man skall nå 50 procents besparing som en linjär sänkning i befintligt bostadsbestånd. En annan strategi kan vara att man bygger lågenergihus som förbrukar så lite att besparingen på hela beståndet minskar sin förbrukning på totala antalet kvm.

Idag finns flera hinder generellt sett inom energieffektivisering av befintliga bostadshus: otydliga må1 och regler, brist på ekonomiska incitament, brist på energikompetens hos aktörer i flera led, brist på tekniska lösningar samt dålig

uppföljning. Att finna lösningar där hindren finns är en viktig del av arbetet som skall ske kontinuerligt. Se förslag på åtgärder i bilaga 2.

Uppföljning

Se handlingsplan.

io

Bilaga 'I

Nulägesanalys

Energistatistik för Katrineholms kommun då det saknas data har antaganden gjorts Antal heltidsanställda: 2 797 st

Antal innevånare: 32 303 st

Målsättning 2014 och 2020 i jämförelse med basåret 2009

2009

Fastigheter:...67 540...MWh Transporter:....1 279... MWh Förbättringar jämfört med basåret:

2014

Fastigheter:...3 377...MWh Minskning ⁱ procent...5 Transporter:...64...MWh Minskning ⁱ procent...5 2020

Fastigheter:...8 105...MWh Minskning ⁱ procent...12 Transporter:...153...MWh Minskning ⁱ procent...8

Uppgifter om byggnader

2009 Katrineholms Fasti hets AB totalt

Total Area mZ

lokaler bostäder

Lokaler mz 220 049

Bostäder mz 160 643

Kö t ener ⁱ lokaler bostäder

Olja m' 14

Biobränsle MWh/år

F'ärrvärme MWh/år 30255 19521

El MWh/år 2732 15032

Bränslemix Fjärrvärme 97 %förnybar 3 %fossil

Urs run smärknin Förnybar el MWh/år 63,2 ^% fbrnybar 24 %fossilt 12,8 %kärnkraft

11227

Förnybar värme MWh/$r

48283

Egenproducerad ener i

Solceller MWh

Vindkraft MWh 56

Solvärme MWh 27

Total energikostnad

kr 58 000 000

Värme kr EI kr

Uppgifter om transporter

2009 Katrineholms kommun Katrineholms Fastighets AB

totalt

Antal fordon

fordonskilometer Antal fordon

fordonskilometer Antal fordon

fordonskilometer

Leasingbilar 90 55 000

FSrmånsbilar Privata bilar

Kommunägda bilar 2 Kommunägd

kollektivtrafik

Drivmedelsförbruknin

Bensin m' 7,6

Etanol m' 0,5

Diese] m' 35,8

Bio as Nm' 87,3

EI MWh

Antal mil'öklassade bilar

Bilaga 2

Förslag på åtgärder i Katrineholms kommun.

Här är ett antal åtgärder som bör gås igenom för vidare arbete mot strategins mål, dessa skall ses som ett processarbete då energieffektivisering kontinuerligt förändras med teknikutveckling och nya förutsättningar. Förslagen påvisar en väg mot att göra Katrineholm till en stad av liv och lust kombinerat med möjligheten till att skapa näringslivstillfällen och minska klimatpåverkan.

Ta hand om matavfallet för att göra biogas.(kommunplan 20] 1-2014).Utreda möjligheterna i samarbete med Sörmland Vatten och Avfall.

Följa upp det man köper så att man får den energiprestanda som utlovats.

Upphandlingskontoret isamarbete med beställare. Stickprov på utvalda produkter.

Erfarenhetsmässigt vet man att det finns bristande kunskap om energianvändningen i byggnader. Skapa mötesplatser mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare samt utbilda och informera.

Det finns mängder med information om energieffektivisering men den är från många olika instanser och det saknas samordning och mottagarkapacitet. Organisationen behöver ansvarig för frågan som är förankrad internt med samordningsfunktion mellan kommunen och kommunägda företag.

Banker borde premiera byggnader med låga energiprestanda och värdera framtida energikostnader vid lånegivning. Husbanken i Norge värderar framtida

energikostnader vid lånegivning. Träffa banker för att informera om möjligheten.

Använda Beloks~ modell-Totalprojekt för att bedöma lönsamheten i energieffektiviseringsprojekt. Bör antas i samband med

energieffektiviseringsstrategin som innebär investeringskostnader för energieffektiviseringsåtgärder. Utbilda berörd personal.

Det är viktigt att BBRZ-kraven verkligen uppfylls vid nybyggnad och ombyggnad.

Sanktion bör införas för byggherrar/fastighetsägare som inte uppfyller kraven.

Ansvarsfördelningen mellan aktörerna på byggmarknaden bör regleras med avtal. Här har byggnadsinspektörerna en viktig roll att bevaka efterlevnaden av energikraven.

Bör beslutas/utredas i samband med antagandet av energieffektiviseringsstrategin.

Hus som totalrenoveras skall renoveras med tanke på att energianvändningen ska minska med 50% ti112050 jämfört med 1995 enligt nationellt beslut som följer EU's inriktning om energieffektivisering. För att detta skall ske behöver hinder undanröjas och möjligheter skapas. Ta fram en strategi för att uppnå målen lokalt i samarbete med fastighetsägare. Om målet skall nås krävs att renovering sker med 2050 i sikte så att inte målet 2020 hindrar genomförandet ti112050. En balansgång mellan

genomförande och teoretiskt tänkande är avgörande för att få "saker att ske".

13

Enbart rörliga taxor från fjärrvärme, renhållning samt el och vatten för att stärka incitamentet att spara på resurser. Förhandla med leverantörerna vid nästa upphandlingstillfäl le.

Separera hyreskostnaden och tydliggöra kostnaden för uppvärmning, varmvatten och el-kostnaden för hyresgäster. Genomförs vid renovering av fastigheter samt vid nybyggnation.

Hitta drivkrafter för energieffektivisering, se till att ha driftpersonalen med i energieffektiviseringsarbetet. Kommunicera energieffektiviseringsarbetet med driftpersonalen som är en viktig resurs. Utbildning.

Utbildnings och utvecklingsplaner för personal som arbetar med frågorna. Vilka kompetenser får inte tappas? Och hur behåller man en kunnig och engagerad personal-utbildning, uppmärksamhct och personalplanering. Fånga upp utbildningsbehovet hos befintlig personal.

Investeringspott för alla mindre energiinvesteringar 1-2 miljoner/år.

Nattvandringar. Välja ut några objekt där nattvandringar genomförs för att se hur lokalerna är släckta och ventilationssystemet är avstängt då ingen vistas i lokalerna.

Incitament för egna personalen att energieffektivisera.

Kommunikation och delaktighet viktigt mellan: Teknik o system/Organisation o lcdning/Hyresgäster okunder. Mötesplatser mellan aktörer.

Systemkunskap och helhetssyn

Datorernas stand-bye efter arbetstid. Installera/aktivera avstängningssystem på servrar.

Anta en inriktning politiskt som ger stöd för att gynna en utveckling man vill nå fram till. T.ex bli "bäst i Sverige som solfångarkommun". Bli "bäst i världen på låga koldioxidutsläpp" samt utarbeta en plan för att nå dit.

I . BELOK, Beställargruppen Lokaler, är ett nätverk och ett samarbete mellan Energimyndigheten och sexton av Sveriges största fastighetsägare med inriktning på lokaler. Gruppen är en objektiv part och driver utvecklingsprojekt som syftar till att effektivisera energianvändningen ilokalfastigheter samtidigt som funktion och komfort förbättras. Resultaten av projekten publiceras som rapporter på belok.se och är kostnadsfritt för alla att ta del av. 2. BBR är Boverkets ByggRegler

14

Projektkontoret

Vår handliggare

Kjell Dävelid

2011-09-29

Ert datum Er beteckning

Protokoll från styrgruppsmöte i energieffektivisering

Tid och plats: Projektkontoret 13.1.5-15.30

Närvarande: ~Iåkan Lernefalk, Anna Johansson, Kjell DäveIid

Projekt Energieffek#ivisering

1. Energieffektiviseringsstrategin..gicks igenom och diskuterades. Vissa sn~äi~•e lcoi7•i~eringai gjordes.

Beslut fattades om att godkänna förslaget till energieffelctiviseringssb-ategi ocll 1åtnria den ti111cQinmunstyrelsen för vidare beredning till beslut.

~~~~ ~~

Håkan Lerne å11c Ordf styrgruppen

~' ,. ~~

F ~,/

~~'fit

r '

Kjell Dävelid Projektledare

Katrineholms Kommun Besöksadress: Djulögatan 32

Projeklkantoret Telefon: 0150 — 570 00 vx

641 45 KATRINEHOLM Telefax: Oi50 — 570 25

www.katrineholm.se Kommunledningsförvakningen@katrineh~im.se

Org.nummer 212000-0340