EXAMENSSTADGA
Fastställd av Yrkeshögskolan Novias styrelse den 26januari 2010
INNEHÅLL
1 kapitlet ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ... 1
1 § Tillämpning ... 1
2 § Yrkeshögskolans uppgift ... 2
3 § Utbildningsområden ... 2
4 § Examina, utbildningsprogram och examensbenämningar ... 2
A. Yrkeshögskoleexamina och examensbenämningar ... 3
B. Högre yrkeshögskoleexamina och examensbenämningar ... 4
C. Utgående utbildningsprogram, sista antagningsår och examensbenämning ... 4
2 kapitlet UNDERVISNING OCH EXAMINA ... 5
5 § Undervisningsspråk ... 5
6 § Utbildningens omfattning, struktur och läroplaner ... 5
7 § Krav och mål för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen ... 6
8 § Grundstudier ... 6
9 § Yrkesstudier ... 6
10 § Alternativa studier ... 7
11 § Valfria studier ... 7
12 § Praktik ... 7
13 § Lärdomsprov och mognadsprov ... 7
14 § Krav och mål för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen ... 8
15 § Fördjupade yrkesstudier ... 9
16 § Lärdomsprov för högre yrkeshögskoleexamen ... 9
17 § Läsåret ... 9
3 kapitlet ÖVRIGA GRUNDER FÖR STUDIER OCH STUDIEARRANGEMANG ... 9
18 § Antagningsgrunder och antagning av studerande ... 9
19 § Mottagande av studieplats ... 10
20 § Studietid och förlängd studietid ... 10
A. Studietid ... 10
B. Förlängd studietid ... 11
21 § Närvaro- och frånvaroanmälan ... 11
A. Studerandens skyldighet att närvaro- eller frånvaroanmäla sig ... 11
B. Om studeranden försummar att närvaro- eller frånvaroanmäla sig ... 11
22 § Avgift för förlust av studierätten ... 12
23 § Studieavbrott ... 12
24 § Individuell studieplan ... 12
25 § Tillgodoräkning av studier och ersättande prestationer ... 12
A. Tillgodoräkning av studier ... 12
B. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens ... 13
C. Ersättande prestationer ... 13
26 § Studerandes språkkunskaper... 13
27 § Byte av utbildningsprogram, inriktningsalternativ, profilering eller utbildningsort inom yrkeshögskolan ... 14
28 § Byte av yrkeshögskola ... 14
29 § Utvärdering och bedömning av studieprestationer ... 15
30 § Deltagande i undervisning ... 15
31 § Omtagning av tentamen och komplettering av examination ... 15
32 § Examensbetyg ... 16
33 § Studieregisterutdrag över avlagda studier ... 16
4 kapitlet SPECIALISERINGSSTUDIER ... 17
34 § Yrkesinriktade specialiseringsstudier ... 17
5 kapitlet ÖPPNA YRKESHÖGSKOLAN ... 17
35 § Studier vid öppna yrkeshögskolan ... 17
6 kapitlet SÄRSKILDA BESTÄMMELSER ... 18
36 § Separata anvisningar ... 18
37 § Rättelseyrkan ... 18
A. Antagning av studerande och mottagande av studieplats ... 18
B. Bedömning ... 18
C. Förlust av studierätt på grund av försummelse av närvaro- eller frånvaroanmälan ... 19
D. Förlust av studierätt på grund av överskriden maximal studietid ... 19
38 § Disciplinärt förfarande ... 20
39 § Bestämmelse om ikraftträdande ... 20
YRKESHÖGSKOLAN NOVIA
EXAMENSSTADGA
Fastställd av Yrkeshögskolan Novias styrelse den 26 januari 2010
1 kapitlet ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Tillämpning
Denna examensstadga innehåller bestämmelser om yrkeshögskoleexamina, målen för dessa, studiernas uppbyggnad och andra grunder för studierna vid Yrkeshögskolan Novia (härefter yrkeshögskolan).
Utöver denna examensstadga regleras verksamheten även av
- yrkeshögskolelagen (351/2003) jämte ändringar (härefter yrkeshögskolelagen)
- förordningen om yrkeshögskolor (352/2003) jämte ändringar (härefter förordningen om yrkeshögskolor)
- förordningen om avgifter som tas ut i yrkeshögskolornas verksamhet (1230/2009)
- lagen och förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturväsendet (L 635/1998 och F 806/1998) jämte ändringar
- förordningen om systemet för gemensam ansökan till yrkeshögskolorna (353/2003) jämte ändringar
- bestämmelsen om en högskoleplats
Sjukskötar- och barnmorskeutbildningen samt sjöfartsutbildningen skall uppfylla de krav som anges i Europeiska gemenskapens regelverk. Inom sjöfartsutbildningen skall dessutom STCW
konventionen angående sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning följas.
Vidare regleras verksamheten av yrkeshögskolans verksamhetstillstånd, gällande målavtal med undervisningsministeriet och yrkeshögskolans instruktion.
Examensstadgan gäller yrkeshögskolans examensinriktade ungdomsutbildning, examensinriktade vuxenutbildning, utbildning för högre yrkeshögskoleexamen, yrkesinriktade specialiseringsstudier och studier vid öppna yrkeshögskolan.
2 § Yrkeshögskolans uppgift
Yrkeshögskolorna har enligt yrkeshögskolelagen till uppgift att
- meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga och kulturella utgångspunkter
- stödja individens yrkesutveckling
- bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar
yrkeshögskoleundervisningen samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen samt att bedriva konstnärlig verksamhet
- ge vuxenutbildning och utveckla den för att upprätthålla och stärka arbetslivskompetensen Då yrkeshögskolorna fullgör sin uppgift ska de främja livslångt lärande.
3 § Utbildningsområden
Yrkeshögskolan ordnar utbildning inom yrkeshögskolornas samtliga utbildningsområden. Dessa är följande:
- det humanistiska och pedagogiska området - kultur
- det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området - det naturvetenskapliga området
- teknik och kommunikation - naturbruk och miljöområdet - social-, hälso- och idrottsområdet
- turism-, kosthålls- och ekonomibranschen
Denna examensstadga gäller samtliga utbildningsområden.
Utbildningen planeras, anordnas och avläggs i enlighet med yrkeshögskolelagen och förordningen om yrkeshögskolor.
4 § Examina, utbildningsprogram och examensbenämningar
Vid yrkeshögskolorna kan avläggas yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina.
Enligt yrkeshögskolelagen är yrkeshögskoleexamina högskoleexamina och högre
yrkeshögskoleexamina är högre högskoleexamina. Bestämmelser om examinas ställning i systemet för högskoleexamina utfärdas genom förordning av statsrådet.
Studierna ordnas i form av utbildningsprogram (UP). Undervisningsministeriet fastställer utbildningsprogrammen på yrkeshögskolans framställning. I beslutet anges programmens
omfattning i studiepoäng, utbildningsområdet, examen och examensbenämning samt omfattningen av praktik och vid behov inriktningsalternativ (IA).
Till en examen som har avlagts vid en yrkeshögskola fogas namnet på utbildningsområdet samt examensbenämningen och i fråga om yrkeshögskoleexamen vid behov förkortningen YH och i fråga om högre yrkeshögskoleexamen förkortningen högre YH.
A. Yrkeshögskoleexamina och examensbenämningar
Examen
Utbildningsprogram (omfattning i studiepoäng/varav praktik), ort Examensbenämning
Yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området
UP för medborgaraktivitet och ungdomsarbete (210/30), Åbo Samhällspedagog (YH)
Yrkeshögskoleexamen inom kulturbranschen
UP för bildkonst (240/30), Nykarleby Bildkonstnär (YH)
UP i scenkonst (240/30), Vasa Dramainstruktör (YH)
UP i formgivning (240/30), Nykarleby, Åbo Formgivare (YH)
UP för kulturproducentskap (240/30), Helsingfors/Åbo Kulturproducent (YH)
UP i mediakultur (240/30), Nykarleby Medianom (YH)
UP för musik, IA för musiker (270/30), Jakobstad Musiker (YH) UP för musik, IA för musikpedagog (270/30), Jakobstad Musikpedagog (YH)
Yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi
UP i företagsekonomi (210/30), Åbo Tradenom
UP i informationsbehandling (210/30), Raseborg Tradenom
Yrkeshögskoleexamen i teknik
UP för arbetsledning inom byggnadsbranschen (210/30), Raseborg Byggmästare (YH) UP för automationsteknik och IT (240/60), Raseborg Ingenjör (YH) UP för byggnadsteknik (240/30 eller 60), Raseborg, Vasa Ingenjör (YH)
UP för elektroteknik (240/30), Vasa Ingenjör (YH)
UP för informationsteknik (240/30), Vasa Ingenjör (YH)
UP för lantmäteriteknik (240/30), Vasa Ingenjör (YH)
UP för maskin- och produktionsteknik (240/30 eller 60), Vasa Ingenjör (YH)
UP för miljöteknik (240/30), Vasa Ingenjör (YH)
UP för produktionsekonomi (240/30), Vasa Ingenjör (YH)
UP för sjöfart, IA för ingenjörsutbildning inom sjöfart (270/60), Åbo Ingenjör (YH)
Yrkeshögskoleexamen i sjöfart
UP för sjöfart (270/60), Åbo Sjökapten (YH)
DP in Maritime Management (270/60), Åbo Sjökapten (YH)/Bachelor of Marine Technology
Yrkeshögskoleexamen inom naturbruk
UP för landsbygdsnäringarna och landskapsplanering, IA för lantbruksnäringarna,
(240/30), Raseborg Agrolog (YH)
UP för landsbygdsnäringarna och landskapsplanering, IA för trädgårdsnäring,
(240/30), Raseborg (till 31.7.2011 även Esbo) Hortonom (YH)
UP för landsbygdsnäringarna och landskapsplanering, IA för landskapsplanering,
(240/30), Raseborg (till 31.7.2011 även Esbo) Hortonom (YH) UP för skogsbruk och miljö, IA för miljöplanering (240/30), Raseborg Miljöplanerare (YH) UP för skogsbruk och miljö, IA för skogsbruk (240/30), Raseborg Skogsbruksingenjör (YH) DP in Integrated Coastal Zone Management (240/30), Raseborg Miljöplanerare (YH)/Bachelor of
Natural Resources Yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området
UP för vård, IA för barnmorskearbete (270/120), Vasa Barnmorska (YH)
UP för bioanalytik (210/75), Vasa Bioanalytiker (YH) UP för vård, IA i hälsovård (240/85), Vasa, Åbo Hälsovårdare (YH) UP för radiografi och strålbehandling (210/75), Vasa Röntgenskötare (YH) UP för vård, IA i vårdarbete (210/75), Vasa, Åbo Sjukskötare (YH)
DP in Nursing (210/75), Vasa Sjukskötare (YH)/Bachelor of Health
Care
UP för det sociala området (210/45), Vasa, Åbo Socionom (YH)
Yrkeshögskoleexamen inom skönhetsbranschen
UP för skönhetsbranschen (210/30), Vasa Estenom (YH)
Yrkeshögskoleexamen inom turism- och kosthållsbranschen
UP för turism (210/30), Åbo Restonom (YH)
B. Högre yrkeshögskoleexamina och examensbenämningar
Examen
Utbildningsprogram (omfattning i studiepoäng) Examensbenämning
Högre yrkeshögskoleexamen i teknik
UP för teknologibaserat ledarskap (60) Ingenjör (högre YH)
Högre yrkeshögskoleexamen inom naturbruk
UP för landsbygdsutveckling (60) Agrolog (högre YH)
Hortonom (högre YH) Miljöplanerare (högre YH) Skogsbruksingenjör (högre YH)
Högre yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området
UP för utveckling och ledarskap inom social- och hälsovård (90) Barnmorska (högre YH) Bioanalytiker (högre YH) Hälsovårdare (högre YH) Röntgenskötare (högre YH) Sjukskötare (högre YH) Socionom (högre YH)
UP för hälsofrämjande (90) Barnmorska (högre YH)
Bioanalytiker (högre YH) Hälsovårdare (högre YH) Röntgenskötare (högre YH) Sjukskötare (högre YH) Socionom (högre YH)
Up i avancerad klinisk vård (90) Sjukskötare (högre YH)
C. Utgående utbildningsprogram, sista antagningsår och examensbenämning
Yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi
UP i företagsekonomi (210/30), Raseborg, sista antagningsår 2008 Tradenom
Yrkeshögskoleexamen i naturbruk
UP i lantbruksnäringarna (240/30), Raseborg, 2008 Agrolog (YH) UP för landskapsplanering (240/30), Esbo, 2008 Hortonom (YH)
UP i trädgårdsnäring (240/30), Esbo, 2008 Hortonom (YH)
UP för hållbar utveckling, Raseborg, 2007 Miljöplanerare (YH)
UP för miljöplanering (240/30), Raseborg, 2008 Miljöplanerare (YH) UP för skogsbruk (240/30), Raseborg, 2008 Skogsbruksingenjör (YH)
Yrkeshögskoleexamen i teknik
UP för elektroteknik (240/30), Raseborg, 2006 Ingenjör (YH) UP för informationsteknik (240/30), Raseborg, 2006 Ingenjör (YH) UP för maskin- och produktionsteknik (240/30 eller 60), Raseborg, 2006 Ingenjör (YH)
UP inom laboratoriebranschen (210/30), Vasa, 2008 Laboratorieanalytiker (YH)
Yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området
UP för vård (210/75), Åbo, 2008 Sjukskötare (YH)
2 kapitlet UNDERVISNING OCH EXAMINA
5 § Undervisningsspråk
Undervisningsspråket i yrkeshögskolan är svenska utom inom de engelska utbildningsprogrammen där undervisningsspråket är engelska. För att garantera den kompetens som behövs eller för att möjliggöra utländska studerandes delaktighet, kan en studiehelhet, kurs, del av kurs eller
kurslitteratur vara på annat språk än undervisningsspråket. Vid tentamen får vid behov också andra språk än undervisningsspråket användas, enligt överenskommelse med kursansvarig.
6 § Utbildningens omfattning, struktur och läroplaner
Yrkeshögskolelagen och förordningen om yrkeshögskolor reglerar utbildningens omfattning, struktur och genomförande.
De studier som leder till yrkeshögskoleexamen ordnas i form av utbildningsprogram.
Undervisningsministeriet fastställer utbildningsprogrammen på yrkeshögskolans framställning. I beslutet anges programmens omfattning i studiepoäng, utbildningsområdet, examen och
examensbenämning samt omfattningen av praktik och vid behov inriktningsalternativ. Ett
utbildningsprogram omfattar 210, 240 eller 270 studiepoäng. Ett läsår omfattar 60 studiepoäng och beräknas kräva en arbetsinsats på 1600 timmar i medeltal av den studerande.
Till de studier som leder till yrkeshögskoleexamina hör grund- och yrkesstudier, alternativa studier, valfria studier, praktik som främjar yrkesfärdigheten samt ett lärdomsprov.
Utbildningsprogrammen kan även ha profileringar som yrkeshögskolan själv fastställer.
Omfattningen av de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är 60 eller 90 studiepoäng.
De studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen ordnas i form av utbildningsprogram som består av fördjupade yrkesstudier, valfria studier samt ett lärdomsprov. Utbildningsprogrammens struktur baserar sig på studiehelheter och kurser.
Studierna inom ett utbildningsprogram bedrivs enligt en av styrelsen för yrkeshögskolan fastställd läroplan. Läroplanen innehåller studiehelheter och kurser. I läroplanen presenteras
examensstrukturen, kompetenser (lärandemål) och studiehelheternas och kursernas mål samt för varje studiehelhet och kurs uppges dessutom kod, namn och omfattning i studiepoäng.
En studiehelhets- eller kursplan åtföljs av en utförandeplan av studiehelheten eller kursen under berörda år.
Studiehelheter och kurser kan vara obligatoriska, alternativa eller valfria. En kurs omfattar i regel minst tre (3) studiepoäng.
7 § Krav och mål för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen
För att avlägga yrkeshögskoleexamen krävs att studeranden har deltagit i undervisningen och avlagt godkända kunskapsprov i de studiehelheter som hör till utbildningsprogrammet, förvärvat de
kunskaper och färdigheter som bestäms i denna examensstadga och i utbildningsprogrammets läroplan, fullgjort den praktik som fastställts för utbildningsprogrammet och avlagt ett skriftligt mognadsprov inom området för sitt lärdomsprov.
För studierna vid högskolan gäller de allmänna målen för yrkeshögskoleutbildning. Utbildningen sker på vetenskaplig grund med förankring i praktisk yrkesfärdighet.
Det allmänna målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är enligt förordningen om ändring av förordningen om yrkeshögskolor (423/2005) att studeranden tillägnar sig
1) omfattande praktiska baskunskaper och basfärdigheter samt de teoretiska grunderna för dem för att kunna arbeta i sakkunniguppgifter på området i fråga,
2) förutsättningar att följa och främja med utvecklingen på området, 3) färdigheter för fortlöpande utbildning,
4) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper, samt 5) de färdigheter som behövs för internationell verksamhet på området.
8 § Grundstudier
Målet för grundstudierna är att ge studeranden en omfattande helhetsbild av uppgiftsområdets ställning och betydelse i samhället, arbetslivet och internationellt, göra studeranden förtrogen med de teoretiska grunderna och kommunikationen inom uppgiftsområdet samt ge den studerande sådana språkkunskaper som avses i 26 §.
9 § Yrkesstudier
Målet för yrkesstudierna är att göra studeranden förtrogen med de centrala frågeställningar och tillämpningar inom den yrkessektor som utbildningen gäller samt med de vetenskapliga eller konstnärliga grunderna för dem, så att studeranden efter slutförd utbildning självständigt kan arbeta som sakkunnig inom uppgiftsområdet och som företagare samt delta i utvecklingen och främjandet av arbetsgemenskapen.
10 § Alternativa studier
Alternativa studier är avlagda studier som saknar motsvarighet i utbildningsprogrammets läroplan, men som studeranden på basen av en anhållan i enlighet med 25 § kan få tillstånd att inkludera i sin examen. De alternativa studierna skall vara studier som ingår i examen vid en yrkeshögskola eller en vetenskaplig högskola.
11 § Valfria studier
De valfria studierna är studiehelheter eller kurser som den studerande kan välja fritt, men deras innehåll skall stöda den studerandes professionella tillväxt. De valfria studierna skall vara högskolestudier om styrelsen inte särskilt beslutat annat.
Inom sjöfartsutbildningen räknas som valfria studier sådana kurser som stöder den studerandes professionella tillväxt och som är certifierade enligt STCW och godkända av den internationella sjöfartsorganisationen IMO eller av klassificeringssällskap inom sjöfart och andra likvärdiga organisationer, oberoende av vem som ordnar utbildningen.
12 § Praktik
I yrkeshögskolestudierna ingår praktik vars omfattning bestäms av undervisningsministeriet i samband med fastställandet av utbildningsprogrammen. Beroende på utbildningsprogram är omfattningen 30 - 120 studiepoäng.
Målet för praktiken är att studeranden under handledning blir förtrogen med sådana arbetsuppgifter som är av central betydelse i synnerhet med tanke på yrkesstudierna samt med tillämpningen av kunskaper och färdigheter i arbetslivet.
Den programansvariga ansvarar även för hur övervakning, utvärdering och bedömning av praktiken sköts. Studeranden skall lämna in en praktikrapport samt intyg över utförd praktik för att få
praktiken godkänd inom studierna.
13 § Lärdomsprov och mognadsprov
För yrkeshögskoleexamen krävs att studeranden avlägger ett lärdomsprov. Lärdomsprovet består av ett examensarbete och ett mognadsprov. I lärdomsprovet visar studeranden prov på sådan mognad och kompetens som en yrkeshögskoleexamen inom yrkesområdet förutsätter, samtidigt som processen för lärdomsprovet i sig innebär att studeranden ytterligare fördjupar sin yrkeskunskap.
Målet för lärdomsprovet är att utveckla och visa studerandens förmåga att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiska sakkunniguppgifter i anslutning till yrkesstudierna. Lärdomsprovet utgör en helhet som består av teori och tillämpad forskning med utgångspunkt i arbetslivet.
För att förhindra ofrivilligt eller medvetet plagiat kan examensarbetet kontrolleras mot olika källor med hjälp av antiplagiatprogram.
Lärdomsprovets omfattning är 15 studiepoäng utom för studerande inom utbildningsprogrammet för arbetsledning inom byggnadsbranschen där omfattningen är 10 studiepoäng.
Huvudregeln är att lärdomsprovets språk är svenska, förutom inom de engelska utbildningsprogrammen där lärdomsprovets språk är engelska.
Lärdomsprovet kan skrivas på annat språk, varvid motiverad anhållan om befrielse från att skriva på svenska eller engelska riktas till programansvarig som fattar beslut om språket i varje enskilt fall.
För examen vid utbildningsprogram där undervisningsspråket är svenska, skall studeranden inom området för sitt lärdomsprov avlägga ett skriftligt mognadsprov, som utvisar förtrogenhet med området och kunskaper i svenska eller finska enligt Språkexamensförordningen 481/2003 § 15.
På basen av mognadsprovet visar studeranden utmärkt förmåga att använda svenska eller finska i tal och skrift förutsatt att studeranden skriver mognadsprovet på samma språk på vilket studeranden har fått sin skolbildning (modersmål på avgångsbetyget från grundskola, i studentexamen eller motsvarande studier).
Respektive enhetschef bestämmer på förslag av den programansvariga vilket språk mognadsprovet skrivs på i de fall då studeranden inte avkrävs de språkkunskaper i svenska eller finska som avses i 26 §.
Inom utbildningsprogram där undervisningsspråket är engelska kan mognadsprovet skrivas på engelska om studeranden har fått sin skolbildning på något annat språk än svenska eller finska eller om studeranden har fått sin skolbildning utomlands.
14 § Krav och mål för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen För avläggande av en högre yrkeshögskoleexamen krävs att studeranden har deltagit i
undervisningen och avlagt godkända kunskapsprov i de studiehelheter och kurser som hör till berörda utbildningsprogram och som fastställts i den studerandes individuella studieplan, avlagt ett lärdomsprov i form av ett utvecklingsarbete som omfattar 30 studiepoäng och avlagt ett skriftligt mognadsprov inom området för sitt lärdomsprov.
Det allmänna målet för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är enligt förordningen om ändring av förordningen om yrkeshögskolor (423/2005) att ge den studerande
1) sådana omfattande och ingående kunskaper om branschen som utvecklandet av arbetslivet förutsätter samt sådana teoretiska kunskaper som behövs för att kunna arbeta i krävande expert- och ledaruppgifter inom branschen,
2) en ingående uppfattning om branschen, dess ställning i arbetslivet och betydelse i samhället samt förutsättningar att följa och specificera utvecklingen inom forskning och yrkespraxis inom
branschen,
3) förutsättningar för livslångt lärande och kontinuerlig utveckling av den egna yrkesskickligheten, 4) sådana goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper som krävs i arbetslivet, samt 5) sådana färdigheter som förutsätts för internationell växelverkan och yrkesverksamhet.
15 § Fördjupade yrkesstudier
Målet för de fördjupade yrkesstudierna är att ge den studerande möjligheten att fördjupa
teoritillämpningen i praktiken, de analytiska färdigheterna, förmågan att leda projekt och delta i forsknings- och utvecklingsarbete och de sociala färdigheterna (423/2005).
16 § Lärdomsprov för högre yrkeshögskoleexamen
Målet för lärdomsprovet är att utveckla och utvisa den studerandes förmåga att tillämpa
forskningsdata och använda valda metoder för specificering och lösning av problem i arbetslivet samt förmåga att arbeta självständigt i krävande expertuppgifter (423/2005).
17 § Läsåret
Yrkeshögskolans läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december, och vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli.
Undervisning ges under de perioder som yrkeshögskolan bestämmer. Undervisningen skall ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning.
3 kapitlet ÖVRIGA GRUNDER FÖR STUDIER OCH STUDIEARRANGEMANG
18 § Antagningsgrunder och antagning av studerande
Styrelsen vid yrkeshögskolan fastställer årligen antagningsgrunderna för yrkeshögskolan.
Examensstuderande antas av rektor på förslag av studiebyråchefen utgående från resultatet av ansökningsprocessen.
En studerande får ta emot endast en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen bland de utbildningar som börjar samma termin och som omfattas av universitetens och
yrkeshögskolornas riksomfattande gemensamma ansökningsförfarande. Med termin avses höstterminen och vårterminen.
Yrkeshögskolan kan häva antagningen ifall sökanden inte lämnat in kopior av skolbetyg eller skolbetyg och arbetsintyg inom angiven tidsfrist eller om sökanden har uppgett felaktiga uppgifter i ansökan och de korrekta uppgifterna inte skulle ha berättigat till en studieplats.
Den som antas till utbildningsprogrammet för sjöfart bör till yrkeshögskolan lämna in ett högst tre månader gammalt läkarintyg som utfärdats av sjömanshälsocentralen. Den som antas till
utbildningsprogrammet för bioanalytik bör till yrkeshögskolan lämna in ett utlåtande av ögonläkare, optiker eller optometrist. Yrkeshögskolan kan häva antagningen om intyget eller utlåtandet inte lämnats in inom den angivna tidsfristen eller om sökanden på grund av läkarintyget eller utlåtandet inte kan anses lämplig för utbildningen.
Via ett separat ansökningsförfarande kan man söka till specialiseringsstudier. Studerande till specialiseringsstudier antas av fortbildningschefen på förslag av den som är ansvarig för fortbildningsprogrammet inom ramen för vilket specialiseringsstudierna arrangeras.
19 § Mottagande av studieplats
En sökande som antagits som studerande bör inom i antagningsbrevet angiven tidsfrist meddela om mottagandet av studieplats. Om meddelandet inte är framme vid ansökningsbyrån inom den angivna tidsfristen, förlorar sökanden studieplatsen.
20 § Studietid och förlängd studietid
A. Studietid
Yrkeshögskolan definierar studierätten i enlighet med yrkeshögskolelagen, förordningen om
yrkeshögskolor, lagen och förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturväsendet samt undervisningsministeriets anvisningar.
Den som meddelar om mottagandet av en erbjuden studieplats, införs i yrkeshögskolans register och har därefter studierätt vid yrkeshögskolan.
För en studerande som flyttat från en annan yrkeshögskola, beaktas studerandes tidigare närvaro- och frånvaroterminer vid fastställandet av studietiden vid yrkeshögskolan.
Studierna ordnas så att en examensstuderande kan avlägga studierna inom en tid som motsvarar deras omfattning.
Med studietid avses studiernas omfattning i år. Studietiden angiven i år innebär samtliga studieprestationer som utbildningsprogrammets läroplan eller den individuella studieplanen innehåller dividerat med 60 studiepoäng. Studierna skall avläggas inom en tid som är högst ett år längre än deras omfattning. Frånvaroanmäld tid räknas inte enligt yrkeshögskolelagen in i
studietiden.
Avvikande från detta kan styrelsen för yrkeshögskolan fastställa annan studietid för vuxenutbildning som leder till yrkeshögskoleexamen.
Om en studerande inte slutfört sina studier inom ovan nämnda tid, förlorar studeranden sin
studierätt, om inte yrkeshögskolan av särskilda skäl beviljar den studerande extra tid för att slutföra studierna.
B. Förlängd studietid
På studerandes anhållan, som uppgörs på en för ändamålet fastställd blankett och som åtföljs av en individuell studieplan, kan respektive enhetschef på basen av studiebyråchefens förslag bevilja studeranden förlängd studietid för att avsluta studierna.
Studeranden bör anhålla om förlängd studietid medan studierätten ännu är i kraft. Anhållan bör ske senast den 15 november ifall studierätten utgår vid årets slut och senast den 15 maj ifall studierätten utgår vid läsårets slut. Studietiden kan i regel förlängas en gång och för högst ett år i det fall att förlängningen grundar sig på en realistisk plan för hur studierna avslutas.
En studerande som har försummat att anhålla om förlängning av studietiden kan inte återfå sin studierätt om inte yrkeshögskolan av särskilda skäl besluter på annat sätt.
21 § Närvaro- och frånvaroanmälan
A. Studerandens skyldighet att närvaro- eller frånvaroanmäla sig
En studerande skall för varje läsår/varje termin närvaro- eller frånvaroanmäla sig. Närvaro- eller frånvaroanmälan skall göras antingen för hela följande läsår eller enbart för höstterminen under tiden 1.5 - 10.9. För vårterminen har studeranden rätt att ändra sin närvaro- eller frånvaroanmälan under tiden 1.12 - 10.1. Närvaroanmälan garanterar att studieplatsen hålls i kraft och ger
studeranden möjlighet att avlägga studier.
Nya studerande bör göra närvaro- eller frånvaroanmälan i samband med att den antagna meddelar om mottagandet av studieplatsen. En studerande som tagit emot en studieplats men anmält sig som frånvarande samt tidigare antagna studerande skall inför följande läsår göra närvaro- eller
frånvaroanmälan enligt yrkeshögskolans anvisningar.
En studerande har rätt att anmäla sig som frånvarande under sammanlagt två läsår (fyra terminer).
Anmäld frånvaro räknas inte in i den maximala studietiden. En studerande som frånvaroanmäler sig kan inte räkna med att berörda studiehelheter och kurser ordnas när studeranden senare återgår till studierna. En studerande som efter frånvaro ämnar återuppta studierna, bör i god tid kontakta den programansvariga för revidering av studieplanen. Studeranden bör beakta att studiehelheter och kurser kan kräva särskilda förkunskaper eller att kursutbudet kan variera från år till år.
B. Om studeranden försummar att närvaro- eller frånvaroanmäla sig
Om en studerande försummar att närvaro- eller frånvaroanmäla sig leder det till att studeranden förlorar sin studierätt vid yrkeshögskolan. En studerande som har studietid kvar kan hos rektor för yrkeshögskolan anhålla om att återfå studierätten. Anhållan bör göras på för ändamålet fastställd blankett. Studierätten kan återfås om det är möjligt för studeranden att avsluta studierna inom den tid som återstår av studierätten. Om yrkeshögskolan på basen av studerandes anhållan återinför studierätten, sker detta vid en termins början. Studierätten kan återfås enligt rektors beslut på basen av studiebyråchefens förslag i regel från början av följande termin.
När studietiden är förbrukad kan studierätten inte längre återfås om inte yrkeshögskolan av särskilda skäl besluter på annat sätt.
Alla de terminer, som studeranden inte har haft studierätt på grund av att han eller hon försummat att göra närvaro- eller frånvaroanmälan, räknas som frånvaroterminer. Då studerandens hela rätt att göra frånvaroanmälan är förbrukad, räknas dessa terminer som närvaroterminer.
22 § Avgift för förlust av studierätten
Om en studerande har gått miste om sin studierätt på grund av att han eller hon har försummat sin i 23 § i yrkeshögskolelagen avsedda anmälningsskyldighet och studeranden ansöker om förnyad studierätt enligt 25 § i nämnda lag, tas det ut 35 euro för behandlingen av ansökan.
Samma förfarande tillämpas också om den studerande har förlorat sin studierätt till följd av att han eller hon inte har avlagt sina studier inom den tid som föreskrivs i 24 § 2 mom. i
yrkeshögskolelagen och ansöker om extra tid för att slutföra studierna enligt 25 § i nämnda lag. (F 1230/2009)
23 § Studieavbrott
Studerande som ämnar avbryta sina studier vid yrkeshögskolan, bör anmäla detta på för ändamålet fastställd blankett. Om en person som avbrutit studierna på nytt vill inleda studier vid
yrkeshögskolan, bör personen ansöka om studieplats via gemensam ansökan.
24 § Individuell studieplan
Utbildningsprogrammets läroplan utgör grunden för studerandens individuella studieplan. Målet för den individuella studieplanen är att ge utrymme för personliga lösningar inom studierna. Den individuella studieplanen godkänns av den programansvariga.
Studeranden har inom studietiden rätt att avlägga studier utöver examensomfattningen. Dessa studier får dock inte leda till en förlängning av studietiden. Av särskilda skäl kan respektive enhetschef begränsa deltagandet i studiehelheter och kurser utöver examensomfattningen.
25 § Tillgodoräkning av studier och ersättande prestationer
A. Tillgodoräkning av studier
En examensstuderande kan anhålla om att få räkna sig tillgodo motsvarande studier som avlagts vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid någon annan läroinrättning på högskolenivå, på högre nivå eller på tidigare institutnivå. Ledarskapsstudier som avlagts i samband med
militärtjänstgöring kan tillgodoräknas.
Tillgodoräkning av studier före utbildningen i yrkeshögskolan görs i regel på en gång och under det första studieåret (höstterminen). Anhållan görs på fastställd blankett och till anhållan bifogas
dokument som visar studiernas nivå och innehåll. Anhållan godkänns av respektive enhetschef på förslag av den programansvariga.
Tillgodoräknade studieprestationer bedöms inte utan de införs i studieregistret med anteckning om omfattning och var och när studieprestationen avlagts.
Studieprestationer som är godkända att avläggas via Finlands Virtualyrkeshögskola införs i studieregistret när den elektoriska bedömningen införts i portalens databas.
B. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens
Kunskaper och färdigheter kan av kursansvarig i samband med identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens bedömas att helt eller delvis motsvara kraven i en enskild kurs.
Kursansvarig bedömer den studerandes kunskaper med vitsord och inför prestationen i studieregistret.
C. Ersättande prestationer
På anhållan som görs på fastställd blankett, kan respektive enhetschef efter att ha hört berörda utbildningsprogram, ge tillstånd att byta ut obligatoriska eller alternativa kurser till kurser på motsvarande nivå, som inte finns angivna i läroplanen. De ersättande studierna skall vara studier som ingår i en examen vid en yrkeshögskola eller en vetenskaplig högskola. En förutsättning för detta är att studeranden inom utbildningsprogrammet uppnår sådan kunskap, förmåga och färdighet, som anges i målen för examen.
26 § Studerandes språkkunskaper
En studerande skall inom ramen för de studier som ingår i yrkeshögskoleexamen, eller på annat sätt, inhämta
1) sådana kunskaper i finska och svenska som, enligt lagen om språkkunskap (424/2003), fordras av statstjänstemän inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav och som behövs med tanke på den studerandes yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende, 2) sådana skriftliga och muntliga kunskaper i minst ett främmande språk som behövs med tanke på den studerandes yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende.
En studerande med utländsk examen, eller med skolbildning på annat språk än svenska eller finska, eller en studerande som önskar bli befriad av särskilda skäl från stipulerade språkkrav, kan anhålla om befrielse. Om befrielse besluter respektive enhetschef på förslag av programansvarig. Samtidigt fastställs studerandens skyldighet att avlägga ersättande språkstudier. En studerande som befriats från undervisning i finska bör ersätta studierna i finska med motsvarande antal studiepoäng i annat språk.
Studerande som avlagt examen vid en läroanstalt i landskapet Åland behöver inte uppvisa här föreskrivna kunskaper i finska (F 841/2000). Om ersättande studier besluter respektive enhetschef.
Grundläggande och/eller påbyggande studier i finska bör ingå som en del av de ersättande språkstudierna såvida sådana studier erbjuds.
De betygsklausuler som anger studerandes muntliga och skriftliga språkkunskaper framgår ur studieregistret.
27 § Byte av utbildningsprogram, inriktningsalternativ, profilering eller utbildningsort inom yrkeshögskolan
På anhållan av studeranden kan mottagande enhetschef på basen av studiebyråchefens förslag bevilja studeranden ett byte av utbildningsort eller utbildningsprogram inom yrkeshögskolan.
På anhållan av studeranden kan respektive enhetschef på basen av studiebyråchefens förslag bevilja studeranden ett byte av utbildningsprogram, (av undervisningsministeriet fastställt)
inriktningsalternativ eller (av yrkeshögskolan fastställd) profilering inom enheten.
Ett dylikt byte är möjligt inom samma utbildningsområde för avläggande av samma examen förutsatt att antagningsgrunder och urvalsprov varit de samma.
För ovan nämnda byten bör studeranden ha varit närvaroanmäld minst ett år och i regel avlagt minst 45 studiepoäng per läsår. När beslut fattas beaktas den outnyttjade studierätten i relation till
studierna som skall avläggas.
Studietiden räknas från den tidpunkt då studeranden tog emot en studieplats vid yrkeshögskolan eller dess föregångare.
Bytet av studieplats inom yrkeshögskolan kan ske vid ett läsårs början. Anhållan bör göras på fastställd blankett senast 15 maj före bytet önskas.
En studerande som har beviljats tillstånd till ovan nämnda byte inom yrkeshögskolan har rätt att anhålla om att få räkna sig tillgodo tidigare avlagda studieperioder i enlighet med respektive enhetschefs beslut på basen av förslag från utbildningsprogrammet.
28 § Byte av yrkeshögskola
En studerande som har studierätt och är närvaroanmäld vid en annan yrkeshögskola som lyder under undervisningsministeriet (härefter den sändande yrkeshögskolan), kan av rektor beviljas byte av yrkeshögskola för studier som leder till samma examen, ger samma examensbenämning och bedrivs inom samma utbildningsprogram.
Studeranden bör ha varit närvaroanmäld i minst ett år och avlagt i regel minst 45 studiepoäng per läsår vid den sändande yrkeshögskolan. Tiden för studierätt räknas från den tidpunkt när
studeranden gjorde sin första närvaroanmälan vid den sändande yrkeshögskolan. Bytet kan ske vid ett läsårs början. Anhållan bör göras på fastställd blankett senast 15 maj före bytet önskas.
Vid byte av yrkeshögskola överflyttar studeranden sin studierätt från den sändande till den mottagande yrkeshögskolan. Efter det att mottagande yrkeshögskola har delgivit studeranden
beslutet om att anhållan är godkänd, skall studeranden avbryta studierna vid den sändande yrkeshögskolan och inom en av den mottagande yrkeshögskolan angiven tidsfrist uppvisa intyg över studieavbrottet. Studeranden som har bytt yrkeshögskola har rätt att anhålla om att få räkna sig tillgodo tidigare avlagda studiehelheter och kurser i enlighet med respektive enhetschefs beslut på basen av förslag från utbildningsprogrammet.
29 § Utvärdering och bedömning av studieprestationer
En kontinuerlig utvärdering av studerandes kunskaper och färdigheter främjar lärandeprocessen och tryggar uppnåendet av kompetenser (lärandemål). Via utvärdering uppmuntras och motiveras studeranden till ett självstyrt lärande och till att ställa upp mål för och följa upp egen
kompetensutveckling. Utvärderingen stöder studerandens professionella tillväxt.
Bedömningen av studieprestationer utgår ifrån studiehelhets- eller kursplanen samt
utförandeplanen. Studeranden visar uppnåendet av kompetenser (lärandemål) genom att utföra de övningsarbeten, tentamina eller andra prestationer eller kombinationer av dessa som anges i utförandeplanen.
Vid bedömning används vitsordsskalan 1-5 enligt följande uppdelning: 1 (tillfredsställande insikter), 2 (synnerligen tillfredsställande insikter), 3 (goda insikter), 4 (synnerligen goda insikter) och 5 (berömliga insikter). En prestation som inte kan godkännas är underkänd (0).
På särskilda grunder som nämns i utförandeplanen, kan studiehelheter eller kurser bedömas enligt skalan godkänd/underkänd.
Studiehelhetens eller kursens ansvarsperson ansvarar för att vitsorden införs i studieregistret senast tre veckor efter sista inlämningsdatum.
30 § Deltagande i undervisning
Studierna förutsätter aktivt deltagande i undervisningen i enlighet med fastställd utförandeplan för studiehelheten eller kursen. Deltagandet i undervisningen är frivilligt ifall särskilda skäl (t.ex.
praktiska övningar, laborationer och språkundervisning) inte finns. Obligatoriskt deltagande skall framgå av fastställd utförandeplan för studiehelheten eller kursen.
31 § Omtagning av tentamen och komplettering av examination
Pedagogiska ledningsgruppen fastställer årligen gemensamma tentamenstillfällen för omtagningar av tentamina. En studerande som inte fått godkänt vitsord i en studiehelhet eller kurs som avläggs med tentamen, har rätt till två (2) omtagningstillfällen vid tidpunkter som fastställs av kursansvarig.
Som omtagningar räknas också de tillfällen då den studerande uteblir från fastställda tentamenstillfällen eller inte uppvisar prestationer.
En studerande har rätt att en gång försöka höja vitsordet för en godkänd studiehelhet eller kurs.
Höjningsförsöket skall ske vid någotdera av de två omtagningstillfällen som fastställts av
kursansvarig. Som höjningsförsök räknas också tillfällen då den studerande uteblir från
tentamenstillfällen som studeranden anmält sig till eller då studeranden inte uppvisar prestationer.
Ett höjningsförsök kan inte sänka vitsordet.
Ett godkänt vitsord i lärdomsprovet kan inte höjas.
En studerande som underkänts i en praktisk studiehelhet eller kurs och som inte inom utsatt tid gjort nödvändiga kompletteringar måste avlägga studiehelheten eller kursen på nytt.
Underkända studiehelheter eller kurser som inte längre ingår i utbudet, måste ersättas av någon annan studiehelhet eller kurs som till innehåll och omfattning motsvarar den tidigare. Den programansvariga avgör hur den underkända studiehelheten eller kursen skall ersättas.
Till omtagning av tentamen anmäler studerande sig via anmälningsfunktionen i studieregistret.
Anmälning skall ske senast tio (10) dagar före dagen för tentamen.
32 § Examensbetyg
Yrkeshögskolan utfärdar ett examensbetyg då den studerande fullgjort sina studier. Examensbetyg utges vid flera tillfällen under läsåret. Tidpunkterna för utdelning av examensbetyg fastställs årligen av rektor.
Studeranden skall skriftligen anhålla om examensbetyg på en för ändamålet fastställd blankett.
Studiebyrån förbereder betygen och kontrollerar att den studerande är berättigad till examen. Den programansvariga ansvarar för att de avlagda studierna till omfattning och nivå motsvarar kraven på examen.
Förfarandet för utfärdande av examensbetyg anges i rutinbeskrivning.
En studerande kan anhålla om betyg då samtliga till examen hörande studieprestationer är godkända och införda i studieregistret.
Examensbetyget undertecknas av rektor tillsammans med respektive enhetschef förutom examensbetyget för dem som utexamineras från sjöfartsutbildningarna. Dessa undertecknas av rektor och STCW-ansvarig. Examinanden får också en engelsk översättning av examensbetyget.
Till examensbetyget bifogas en betygsbilaga som innehåller ett studieregisterutdrag samt Transcript of Records, som är en engelsk översättning av studieregisterutdraget samt bilagan Diploma
Supplement som är avsedd för internationellt bruk. Dokumenten undertecknas av den programansvariga.
33 § Studieregisterutdrag över avlagda studier
En studerande kan under studietiden få bestyrkta studieregisterutdrag över avlagda studier från enhetens studiebyrå.
4 kapitlet SPECIALISERINGSSTUDIER
34 § Yrkesinriktade specialiseringsstudier
Yrkesinriktade specialiseringsstudier är omfattande fortbildningsprogram som grundar sig på yrkeshögskoleexamen. Utbildningarna ordnas för dem som avlagt yrkeshögskoleexamen, examen på institutnivå eller andra som har motsvarande kunskapsnivå och arbetserfarenhet från sitt område.
Studerande till specialiseringsstudier antas av fortbildningschefen på förslag av den ansvariga för fortbildningsprogrammet inom ramen för vilket specialiseringsstudierna arrangeras.
Utbildningens omfattning och struktur
Omfattningen av de yrkesinriktade specialiseringsstudierna är 30-60 studiepoäng.
Läroplanen godkänns av yrkeshögskolans styrelse.
Studietid
För specialiseringsstudierna beräknas studietiden enligt följande:
- För specialiseringsstudier som omfattar 30 studiepoäng är studietiden 1 år - För specialiseringsstudier som omfattar 60 studiepoäng är studietiden 2 år.
Närvaro- och frånvaroanmälan samt studieavbrott
En närvaroanmälan skall inlämnas senast vid inledandet av studierna och den gäller för den angivna studietiden. En vuxenstuderande som antagits till specialiseringsstudier har inte rätt att
frånvaroanmäla sig.
En studerande som ämnar avbryta sina specialiseringsstudier bör anmäla detta till fortbildningsenheten.
Intyg
Studerande får intyg över studierna då de yrkesinriktade specialiseringsstudierna i sin helhet slutförts.
5 kapitlet ÖPPNA YRKESHÖGSKOLAN
35 § Studier vid öppna yrkeshögskolan
Via öppna yrkeshögskolan är det möjligt att avlägga studiehelheter och kurser som är delar av utbildningsprogram. Yrkeshögskolans utbildningsutbud kan med undantag av praktik, lärdomsprov eller motsvarande utvecklingsprojekt inom utbildning för högre yrkeshögskoleexamen och
specialiseringsstudier vara tillgängligt via öppna yrkeshögskolan. Respektive enhetschef besluter vilka av utbildningsenhetens studiehelheter och kurser som skall ingå i öppna yrkeshögskolans kursutbud.
En person som önskar studera inom öppna yrkeshögskolan anmäler sig till studierna på ett sätt som beskrivs genom en särskild anvisning.
Inför studier som ingår i en yrkeshögskoleutbildning eller i en högre yrkeshögskoleutbildning ställer yrkeshögskolan krav på förkunskaper och/eller tidigare införskaffad arbetserfarenhet. Respektive programansvarig avgör om sökanden har de förkunskaper och/eller den arbetserfarenhet som krävs.
Antalet deltagare kan begränsas. Studierätten är i kraft under berörda läsår.
Yrkeshögskolan utfärdar intyg och upprätthåller register över avlagda studieprestationer.
Om en person som bedrivit studier vid öppna yrkeshögskolan vill avlägga yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen, skall personen ansöka om studieplats via gemensam ansökan till yrkeshögskolorna. På basen av studerandes anhållan kan studieprestationer senare enligt
yrkeshögskolans beslut räknas tillgodo för examen i enlighet med gällande examensstadga och läroplan.
6 kapitlet SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
36 § Separata anvisningar
Yrkeshögskolan kan vid behov utfärda närmare anvisningar om tillämpningen av denna examensstadga.
37 § Rättelseyrkan
A. Antagning av studerande och mottagande av studieplats
Om den som har ansökt om att bli antagen som studerande anser att antagningen inte har skett enligt de fastställda antagningsgrunderna, skall sökanden i första hand kontakta yrkeshögskolans
ansökningsbyrå. Om problemet inte kan lösas där, får sökanden hos yrkeshögskolans styrelse
skriftligen söka rättelse i antagningsbeslutet inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Resultatet av antagningen får inte med anledning av ett rättelseyrkande ändras till nackdel för den som har
antagits som studerande.
Om en sökandes rättelseyrkan förkastas kan sökanden söka ändring i beslutet genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.
B. Bedömning
En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats vid bedömning av studerandens studieprestationer. Studeranden skall ges möjlighet att bekanta sig med den bedömda skriftliga eller på annat sätt gjorda examinationen. En studerande som är missnöjd med
bedömningen av sina studieprestationer eller med tillgodoräknandet av studier som han eller hon fullgjort annanstans eller kunskaper som visats på annat sätt, får begära rättelse hos den som utfört bedömningen eller fattat beslutet om tillgodoräknandet. En studerande som är missnöjd med
beslutet i rättelseärendet, kan ytterligare söka rättelse i beslutet hos yrkeshögskolans examensnämnd.
Vid rättelseyrkan följs följande förfaringssätt:
1. Den studerande kontaktar den som bedömt studieprestationen eller tillgodoräknat studierna eller kunskaperna och anhåller muntligen eller skriftligen om rättelse. Detta skall ske inom 14 dagar från det att studeranden fått del av bedömningsresultaten eller tillämpningen av bedömningsgrunderna.
2. Den berörda läraren tar del av rättelseyrkan och delger studeranden sitt beslut skriftligen inom 14 dagar.
3. Om studeranden fortfarande är missnöjd kan studeranden skriftligen söka rättelse hos
yrkeshögskolans examensnämnd. Det skall ske inom 14 dagar från det att studeranden fått del av lärarens beslut.
4. Examensnämnden fattar ett beslut utgående från rättelseyrkan. Nya sakkunniga kan vid behov höras.
5. Under perioden 15.6 – 15.8 behandlas inte en rättelseyrkan.
6. I examensnämndens beslut får ändring inte sökas genom besvär.
C. Förlust av studierätt på grund av försummelse av närvaro- eller frånvaroanmälan En studerande som försummat att göra närvaro- eller frånvaroanmälan förlorar sin studierätt enligt yrkeshögskolelagens 25 §.
Rättelse av ett beslut om förlust av studierätten kan studeranden söka hos styrelsen för yrkeshögskolan inom 14 dagar efter att studeranden fått del av beslutet.
Om studerandens rättelseyrkan förkastas av styrelsen för yrkeshögskolan kan studeranden söka ändring i beslutet genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.
D. Förlust av studierätt på grund av överskriden maximal studietid
En studerande som är missnöjd med ett beslut om förlorad studierätt på grund av överskriden maximal studietid, kan hos styrelsen för yrkeshögskolan söka rättelse i beslutet inom 14 dagar efter det att studeranden fått del av beslutet.
Om studerandens rättelseyrkan förkastas av styrelsen för yrkeshögskolan kan studeranden söka ändring i beslutet genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.
38 § Disciplinärt förfarande
Om en studerande gör sig skyldig till fusk i samband med ett tentamens- eller annat
bedömningstillfälle, kan övervakaren uppmana studeranden att omedelbart avlägsna sig och prestationen blir underkänd. Prestationen blir underkänd även i det fall att fusket eller plagieringen uppdagas först efter att tentamen, lärdomsprovet, övningsarbetet eller rapporten inlämnats.
Om en studerande misstänks vara skyldig till brytande mot god vetenskaplig praxis tillämpas förfarandet i Forskningsetiska delegationens rekommendation; ”God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den” (Undervisningsministeriet 2002).
Om en studerande under ett tentamens- eller annat bedömningstillfälle stör ordningen och det störande beteendet inte upphör trots tillsägelse, kan övervakaren uppmana studeranden att avlägsna sig.
Då en studerandes tentamen eller annan prestation avbryts på grund av fusk eller störande beteende, bör övervakaren meddela den programansvariga om orsaken till avbrottet.
En studerande som har gjort sig skyldig till fusk eller stört ordningen vid yrkeshögskolan kan disciplinärt bestraffas, beroende på hur allvarlig förseelsen är, med varning eller med avstängning för viss tid, dock för högst ett (1) år. Studeranden skall ges tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs.
Beslut om att tilldela en studerande varning fattas av rektor och beslut om avstängning för viss tid av styrelsen för yrkeshögskolan.
39 § Bestämmelse om ikraftträdande Denna examensstadga träder i kraft den 26 januari 2010.
