OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

(1)

BYGGNADSINVENTERING

CENTRUM / TORSVIK - LIDINGÖ STAD SIDA 13

WWW.AIX.SE BYGGNADSINVENTERING CENTRUM / TORSVIK WWW.AIX.SE

1. TORSVIKSBRANTEN

Brofästet 6, Salix 1, Salix 5

HISTORIK

På Branten ner mot Lilla Värtan har det funnits villor sedan mitten av 1800-talet. Senare byggdes även några flerbostadshus nere i svackan längs Torsviksbacke. De flesta 1800-talsbostäderna revs på 1940-talet då grannskapsenheternas flerbostadshus började byggas och när bron och Södra Kungsvägen fick sin nya sträckning i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Villan Brofästet uppfördes i början av 1900-talet som ett enfamiljshus. Brofästet användes under en lång period av 1900-talet som barnhem och huset kallades Ihrfeltska barnhemmet. Idag är Brofästet åter privatbostad medan Salix 1 och 5 har varit det hela tiden.

NULÄGESBESKRIVNING

Byggnaderna står på krönet till Torsviksbranten med utsikt över Lilla Värtan mot väster. Runt byggnaderna finns uppvuxna villatomter med stora träd och berg i dagen. Brofästet och Salix 5 är tydstypiska jugendbyggnader medan Salix 1 är utformad i en historiserande karolinsk stil.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Byggnaderna är de enda resterna av den första bebyggelsen på Torsvikshöjden och de är viktiga som förmedlare av platsens tidigare historia. I stadsplanerna från 1940-talet var Brofästet rivningshotad men byggnaden står kvar och har under senare år klassats som kulturhistoriskt värdefull.

BROFÄSTET 6

Kulturhistorisk klassificering: Grön Byggår: 1910-tal

Arkitekt: -

Ursprunglig funktion: Villa Nuvarande funktion: Villa Byggnadens karaktäristiska drag:

• Kvadratisk planform

• Tälttak av plåt med två nivåer på takfallet

• Lunettformade takfönster

• Skorsten

• Träpanel i ljus kulör

• Snickerier

• Naturstensgrund

(2)

SALIX 1

Kulturhistorisk klassificering: Grön Byggår: 1919

Byggherre: Ingenjör David Wadman Arkitekt: Carl-Otto Hallström Ursprunglig funktion: Villa Nuvarande funktion: Villa Byggnadens karaktäristiska drag:

• Valmat sadeltak

• Enkupigt lertegel

• Rundbågeformad takkupa

• Kraftigt profilerad taklist

• Slät ljust putsad fasad

• Ursprungliga spröjsade fönster

SALIX 5

Byggherre: Snickare Carl Holmström Arkitekt: J J:son Gate

• Sadeltak med plåttäckning

• Småspröjsade fönster

• Farstukvist

• Liggande träpanel

• Naturstenssockel

(3)

2. TORSVIKSHÖJDEN

Torshammaren1, Torshammaren2, Torshammaren3, Torshammaren4, Torshammaren6, Torshammaren7 Torsviggen 3, Torsviggen 2, Torsborgen 1, Torsborgen 2, Torsborgen 3, Torsklinten 1, Torsklinten 2

Torskumlet 4, Torskumlet 5, Torshallen 1, Torshallen 2, Torsbranten 1, Torsbranten 2, Torsdammen 1 Torselden 2, Torselden 3, Torselden 4, Torselden 5, Torselden 7, Torselden 8, Torselden 9

HISTORIK

Den första dispositionsplanen som täckte hela Lidingö kommun presenterades 1944. Planen omfattade flera större markområden avsatta för hyreshusbebyggelse och Torsvikshöjden kom att bli det första större hyreshusområdet på Lidingö.

Samtidigt som arbetet med dispositionsplanen pågick fick arkitektkontoret Ancker-Gate-Lindegren tillsammans med arkitekten Göran Sidenbladh utarbeta ett stadsplaneförslag för Torsvikshöjden.

Torsvikssvängens sträckning var fastlagd och utgjorde en av förutsättningarna. Stadsplanen antogs av Stadsfullmäktige i december 1943.

Förebilderna för den tidstypiska utformningen kom från England. I Sverige var det en förhållandevis liten grupp som skapade riktlinjerna för den nya bostadspolitiken. Bland dessa kan Alva och Gunnar Myrdal, Uno Åhrén, Sven Markelius, Helge Zimdal och Alf Johansson nämnas. En grannskapsenhet är en stadsplaneringsidé där mindre enheter skall ha ett självständigt liv. I grannskapsenheten skall allt för det dagliga livet finnas som butiker, skolor, parker m.m.

På Torsvikshöjden var lägenhetsantalet fastlagt till 500. För att uppnå detta valde man att bygga på höjden i stället för att bereda ut bebyggelsen över ett stort område. Punkthus kombinerades med lägre lamellhuslängor. På detta sätt lämnade man större grönyta mellan husen och genom att bebyggelsen grupperades utefter Torsviksvägen erhöll man en öppen plats i mitten för lek och rekreation. Arkitekterna anpassade bebyggelsen

till den bergiga och dramatiska terrängen. Mitt i området gjordes en parkanläggning som var avsedd för ”ordnad lek” både för barn i husen och från kringliggande bebyggda områden.

NULÄGESBESKRIVNING

Bebyggelsen har anpassats efter terrängen och högplatån med dess grönska har tagits tillvara. Punkthusen har placerats en bit in på klippan för att inte störa eller bryta den typiska Lidingösilhuetten sedd från Lidingöbron.

Lokalgatan Torsvikssvängen slingrar sig runt den trädbeväxta platån som utgör en gemensam grönyta. I grönytans syöstra del finns en ordnad parkanläggningen som fått sitt namn efter trädgårdsarkitekten och författaren Ulla Molin.

Parkanläggningen har en anlagd damm samt skulpturer som utsmyckning. I området finns även en torgbildning med tre låga smalhus som leder in i området från öster.

Bebyggelsen har en enhetlig och sammanhål- len färgsättning i grått samt varma och starka nyanser av rött och gult. Lamellhusen och de lägre punkthusen är putsade med spritputs och de högre punkthusen har röda tegelfasader. De flacka sadeltaken är täckta med plåt eller tegel.

Tidstypiska arkitektoniska detaljer är de breda och vitputsade fönsteromfattningarna, omsorgsfullt utformade portiker och varierade fönsterformer.

(4)

TORSHAMMAREN 1, TORSHAMMAREN 2, TORSHAMMAREN 3, TORSHAMMAREN 4

Kulturhistorisk klassificering: Grön Byggår: 1944-1946

Arkitekt: Ancker, Gate, Lindegren Ursprunglig funktion: Flerbostadshus Nuvarande funktion: Flerbostadshus Byggnadens karaktäristiska drag:

• Röd tegelfasad

• Gavelsprång i liv med fasad

• Indraget pentagonformat entréparti med tegeldekor

• Granitomfattad entrénisch med ekdörrar

• Genomsiktligheten i entréerna

• Indragna balkonger på södra fasaden

• Pentagonformade fönster i gavelröstena

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Torsvikshöjden är Lidingös första större hyres- husområde med högt arkitekturhistoriskt värde.

Området är en uppmärksammad och interna- tionellt erkänd grannskapsenhet från mitten av 1940-talet.

Landskapets karaktär är välbalanserad och de stadsplanemässiga intentionerna är välbevarade.

Här finns allt från ohävdad naturmark i nordöstra delen av området till mer välhävdad naturmark med gräsmattor, stora karaktärsträd, klippta buskar och blomsterplanteringar. Berg i dagen förekommer i båda dessa områden. I den anlagda Ulla Molins park är marken hävdad och här utgör vattenspegeln och skulpturerna viktiga element.

Vid torget i öster är landskapet som mest format av människohand med delvis hårdgjorda marky- tor. Här är proportionerna mellan torgytan och hushöjderna samt den sluttande markytan viktiga karaktärsdrag.

Flerbostadshusen är placerade i parklandskap och relationen mellan byggnader och landskap utgör en viktig del av områdets karaktär. Bebyggelsen som i huvudsak består av punkthus i tegel och putsade smalhus har en tidstypisk utformning med ursprunglig karaktär bevarad. Området har i inventeringen givits högsta kulturhistoriska värde även om byggnaderna givits den näst högsta värderingen då vissa förändringar har genomförts.

Trots små förändringar är bebyggelsen som helhet viktig vad det gäller placeringen längs gatorna och variationen mellan de höga punkthusen och de långa lamellhusen.

En helhetssyn på landskap och byggnader är viktig då området i sin helhet är värdefullt och det är inte lämpligt att förtäta området med mer bebyggelse.

Arkitekt: A Jönsson (Byggmästare)

Ursprunglig funktion: Flerbostadshus med lokaler Nuvarande funktion: Flerbostadshus med lokaler Byggnadens karaktäristiska drag:

• Plåtavtäckta tegelomfattade entréer på norra fasaden

• Entréns sandstensomfattning

• Originalportar av ek på norra fasaden

• Smidda balkongräcken

TORSHAMMAREN 6

(5)

WWW.AIX.SE

TORSVIGGEN 2

• Spritputsade fasader

• Vitputsade släta fönsteromfattningar

Pentagonformade entrépartier med granitom- fattningar och ekdörrar.

• Garagenedfarter med betongmurar och smidesräcken

• Passage in till parken mitt under huset med grå betongpelare och gult fasadtegel

TORSVIGGEN 3

Arkitekt: Arkitur Arkitektkontor AB Ursprunglig funktion: Flerbostadshus Nuvarande funktion: Flerbostadshus Byggnadens karaktäristiska drag:

• Pentagonformade entrépartier med granitom- fattningar och ekdörrar

TORSBORGEN 1, TORSBORGEN 2, TORSBORGEN 3 TORSKLINTEN 1, TORSKLINTEN 2

• Röd tegelfasad

• Utkragande murad takfot

• Indraget hexagonformat entréparti

• Granitomfattad entrénisch och ekdörrar

• Pentagonformade fönster i gavelröstena

• Helt och delvis indragna balkonger med nätgallerbeklädda fronter

TORSKUMLET 4

Kulturhistorisk klassificering: Grå Byggår: 1946-1947

Arkitekt: Gunnar Jacobson

Ursprunglig funktion: Flerbostadshus Nuvarande funktion: Flerbostadshus

(6)

TORSKUMLET 5:2

Kulturhistorisk klassificering: Gul Byggår: 1959-1961

Arkitekt: Bengt Härlin

Ursprunglig funktion: Flerbostadshus Nuvarande funktion: Flerbostadshus Byggnadens karaktäristiska drag:

• Ädelputs - slät

• Djupt indragen granitomfattad och marmor- klädd entrénisch

• Entréparti av fernissad ek och glas.

• Smidesräcke på parkeringsdäck

TORSHALLEN 1, TORSHALLEN 2

• Flacka sadeltak

• Djupt indragen marmorklädd entrénisch, stenomfattad

• Entré med fernissad ekdörr med stora sidoljus

• Spritputsad fasad

TORSKUMLET 5:1

Arkitekt: Bengt Härlin Ursprunglig funktion: Garage Nuvarande funktion: Garage Byggnadens karaktäristiska drag:

• Pulpettak

• Tegelklädda gavlar

• Dubbelportar av trä

TORSBRANTEN 1

Arkitekt: Åke Porne

• Vita slätputsade fönsteromfattningar och hörn

• Vitputsade burspråk med brunbetsade spån

• Utbyggda och vitputsade fönsteromfattningar

• Spånklädda bröstningar på södra fasaden

• Entréns granitomfattning, plåtavtäckning och entréns furudörr

(7)

WWW.AIX.SE

TORSBRANTEN 2

Arkitekt: -

• Grov spritputs i ljus kulör

• Runda gluggar till balkonger i den västra gavelfasaden

TORSDAMMEN 1, TORSELDEN 2,

TORSELDEN 3, TORSELDEN 4, TORSELDEN 5, TORSELDEN 7

• Spritputs på fasad

• Vita slätputsade fönsteromfattningar

• Entrépartier och dörrar av fernissad ek

Omsorgsfullt utformade entrénischer av granit, plåtavtäckta

• Tvåluftsfönster och små enluftsfönster

TORSELDEN 8

Arkitekt: Ancker, Gate, Lindegren

Ursprunglig funktion: Handel och flerbostadshus Nuvarande funktion: Handel och flerbostadshus Byggnadens karaktäristiska drag:

• Slätputsade hörn och mellan fönsterpartierna.

• Marmorklädd entrénisch.

• Fönsterparti av fernissad ek.

• Tegelskorsten till värmecentral på husets södra sida

Byggnaden är sammanbyggd med Torselden 9

TORSELDEN 9

Arkitekt: Ancker, Gate, Lindegren

Ursprunglig funktion: Handel och flerbostadshus Nuvarande funktion: Handel och flerbostadshus Byggnadens karaktäristiska drag:

• Sockelvåning klädd med marmorplattor

• Entréomfattning av marmor och entrédörrar av fernissad ek

• Fältindelad tegelfasad

• Smidesräcken för de franska balkongerna

(8)

(9)

Frej 9, Frej 11, Frej 14, Lugnet 8, Lugnet 9, Lugnet 10, Lugnet 11, Lugnet 12, Stenbrottet 1, Stenbrottet 2 (två byggnader), Stenbrottet 4, Stenbrottet 6, Stormen 4, Stormen 5, Stormen 6, Torshammaren 7 Torshammaren 8

3. TORSVIKSPLATÅN UTMED STOCKHOLMSVÄGEN

HISTORIK

Kvarteret Stenbrottet i områdets västra del är utformat efter samma stadsplan som för Torsvikshöjden från 1944 medan stadsplanen för kvarteren Lugnet, Stormen och Frej antogs året efter. Den sistnämnda är samma plan som för Närke, Skåne och kvarteren söder om Stockholmsvägen.

Det var arkitektkontoret Ancker, Gate, Lindegren i samarbete med arkitekt Göran Sidenbladh som låg bakom båda stadsplanerna. Flera villor i området revs för att göra plats för de nya flerbostadshusen.

NULÄGESBESKRIVNING

Området är byggt som grannskapsenheter med flerbostadshus från främst 1940- och 1950-talen.

Byggnaderna är utformade som lamellhus som står längs gatorna med grönområden mellan och bakom husen. I kvarteret Stormen finns parkmark bakom och mellan husen. Även kvarteren Lugnet och Stormen bildar en motsvarande men gemensam parkmark. På den finns förutom karaktärsträd även naturstensterrasser och en jordkällare. Området är relativt enhetliga med lamellhus som är putsade i gult eller mustiga varmröda kulörer.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

I stort är området välbevarat med tidstypiska byggnader från i huvudsak 1940-och 1950-talet.

Karaktären utgörs av att rektangulära trevånings- hus placerats längs med gatorna. Särskilt betydelsefull är Stockholmsvägens sträckning och de byggnader som står längs vägen. I de fall det finns verksamheter i bottenvåningen bidrar dessa till en mer levande miljö. Ytterligare karaktärsdrag är de mer privata grönytorna mellan och bakom husen.

Dessa karaktäriseras av naturmark med stora

FREJ 9

Arkitekt: Einar Rudskog

• Entréomfattning av granit

• Ekfönster i lokaler

•

Utanpåliggande fönster på gavel med räcke barr- och lövträd samt naturstensterrasser som tar upp höjdskillnader i området. Relationen mellan vägar, byggnader och parkmark bildar en helhet.

Bebyggelsen är enhetlig och lamellhusen är putsade i gult eller mustiga varmröda kulörer med vita slätputsade fönsteromfattningar. Sadeltaken är täckta med lertegel. Området ligger som en skyddande skärm mellan Stockholmsvägen och Torsviks skola.

(10)

FREJ 11

Arkitekt: Harald André

• Tegelomfattning vid entré till trapphus och butik

• Entrédörrar av ek och glas

FREJ 14

• Entréomfattning av pentagonformad sandsten

• Ursprungliga fönster

LUGNET 8

Arkitekt: J Albin S:son Stark

• Asymmetriska burspråk

• Entrédörrar av ek och glas

LUGNET 9

• Entréomfattning av granit

• Entréomfattning av sandsten

• Entréparti av ek och glas

• Balkongfronter

(11)

WWW.AIX.SE

Kulturhistorisk klassificering: Gul Byggår: 1943

Arkitekt: HSB:s Riksförbund Arkitektkontoret Ursprunglig funktion: Flerbostadshus

Nuvarande funktion: Flerbostadshus Byggnadens karaktäristiska drag:

• Burspråk på gavel

LUGNET 10

Arkitekt: Hans E Heineman

• Indragen entré med omfattning och väggar av gjutna plattor

• Franska balkonger

• Terrassering av granitmur

LUGNET 11

Kulturhistorisk klassificering: Ej värderad Byggår: 1992-1998

Arkitekt: Michelsen Arkitekter AB / A och T Arkitektur och Teknik AB

Ursprunglig funktion: Flerbostadshus med lokaler Nuvarande funktion: Flerbostadshus med lokaler

LUGNET 12

Arkitekt: Sven-Axel Birgestad

• Putsad profilerad takfot och inget gavelsprång

• Putsade burspråk

• Entréomfattning av skiffer

• Källardörr med hexagonformade glas

• Oregelbunden balkongplanform

STENBROTTET 1

(12)

Arkitekt: HSB:s Riksförbund Arkitektkontoret Ursprunglig funktion: Flerbostadshus

Nuvarande funktion: Flerbostadshus Byggnadens karaktäristiska drag:

• Entréomfattning av grågrön marmor

• Ursprungliga franska balkongräcken

• Källardörrar av ek med oktagonformade fönster

• Terrassmur på baksidan

• Förgård och berg i dagen

STENBROTTET 2

(Två byggnader)

Arkitekt: S. Ancker B. Gate S. Lindegren

STENBROTTET 4

Arkitekt: Lennströmgruppen AB Ursprunglig funktion: Flerbostadshus Nuvarande funktion: Flerbostadshus

STENBROTTET 5

Kulturhistorisk klassificering: Grön

Byggår: 1949-1950 Arkitekt: Einar Rudskog

• Valmat sadeltak

• Omfattning runt butiksfönster av klinkerplattor

STENBROTTET 6

(13)

WWW.AIX.SE

Ursprunglig funktion: Flerbostadshus

Nuvarande funktion: Flerbostadshus med lokaler Byggnadens karaktäristiska drag:

• Pentagonformad entréomfattning av granit

STORMEN 4

Ursprunglig funktion: Flerbostadshus med lokaler Nuvarande funktion: Flerbostadshus med lokaler Byggnadens karaktäristiska drag

STORMEN 5

STORMEN 6

Kulturhistorisk klassificering: Grå Byggår: 1980-1981

Arkitekt: A J L Arkitektur Konstnärer AB Ursprunglig funktion: Flerbostadshus Nuvarande funktion: Ambassad

TORSHAMMAREN 7

(14)

Arkitekt: S. Ancker B. Gate S. Lindegren Ursprunglig funktion: Flerbostadshus Nuvarande funktion: Flerbostadshus Byggnadens karaktäristiska drag:

• Entréomfattning

TORSHAMMAREN 8

(15)

4.TORSVIKSSKOLAN

HISTORIK

Den äldsta byggnaden på Torsvikshöjden är

Torsviks skola från 1906. Bland skolans byggnader kan A-huset nämnas som är skolans första byggnad uppförd i klassicistisk stil med nationalromantiska detaljer. Skolan byggdes om och till redan 1912 och 1919 då hus D byggdes. Huslänga C uppfördes 1951 som småskola med Folke Löfström som arkitekt. Klassrummen utformades som en envåningsbyggnad med dubbelsidig belysning, vilket betraktades som ett experiment.

År 1969 utökades skolgården för att ge plats för en mindre idrottsplats och parkering. I kvarteret Alnus 12 uppfördes barnstugan Torsviksgården i början av 1970-talet. År 2011 ersätts den med en ny byggnad. Mitt på skolgården står en byggnad från 1978 som innehåller kök och matsal samt förskoleavdelningar.

NULÄGESBESKRIVNING

Torsviksskolan är belägen högt upp på en kulle.

Markytorna är generellt hårdgjorda av främst asfalt men även begränsade lekytor av sand och konstgräs förekommer. A-byggnaden står högt på berget och från den går en länk via hus E, F och G till hus H.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Torsviksskolan är värdefull som Lidingös äldsta skola då den uppfördes för villastädernas barn.

Skolan har därför ett samhällshistoriskt värde. Det är också en miljö som kontinuerligt ändrats och idag består skolan av byggnader från olika tider.

Variationen är också en del av skolans värde då det går att läsa av hur och när skolan förändrats.

HUS A

Arkitekt: -

Ursprunglig funktion: Skola Nuvarande funktion: Skola Byggnadens karaktäristiska drag:

• Valmat mansardtak

• Profilerad takfot

• Släta ljust putsade fasader

• Stora klassrumsfönster

• Symetriskt uppbygda fasader

• Rundbågeformade detaljer

• Naturstensgrund

(16)

HUS B

HUS C

Kulturhistorisk klassificering: Gul

HUS D

HUS E, F, G

HUS H

HUS I

HUS J

(17)

5. LIDINGÖ ARENA

HISTORIK

Stadsplan för kvarteret Stenbrottet 10 beslutades av Kommunfullmäktige 19 juni 1973. Kvarteret skulle bebyggas med kontors-, bilservice- och ga- rageändamål vilket låg i linje med generalplanens intensioner för centrumområdet. Dessutom bidrog anläggningen med garageuppställningsplatser för Torsviksplatån.

NULÄGESBESKRIVNING

Den långa byggnaden vänder sig mot Södra Kungsleden medan baksidan vänder sig mot bak- omliggande bostadsbebyggelse. Den åtta våningar höga byggnaden dominerar i den annars låga skalan i området. I västra delen av tomten finns en bensinstation. Markytorna består av asfalt, betong och buskage.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Byggnadskomplexet har kvar ursprungligt utseende och karaktär från 1970-talet men fungerar dåligt i stadsbilden.

STENBROTTET 10

Arkitekt: Bo Möller Arkitektkontor AB

Ursprunglig funktion: Kontor – butik – bilvård Nuvarande funktion: Hotell och Lidingö Arena Byggnadens karaktäristiska drag:

• Platt tak

• Volymförskjutningar

• Brun tegelfasad och röd skivtäckt plåtfasad

• Vertikala fönsterband av röd plåt

• Solavskärmning av röd metall

• Arkad längs gatan Stenbrottet 10

(18)

(19)

6. NÄRKE OCH SKÅNE

NÄRKE 2

Närke 2, Skåne 4, Skåne 5 och Skåne 7

HISTORIK

Byggnaderna kantar Stockholmsvägens södra sida och de är byggda utifrån stadsplanen som beslutades av Kungl. Maj:ts i juni 1945. De fyra byggnaderna hör ihop med området på norra sidan av Stockholmsvägen och bebyggelsen söder om Centrumleden. När Centrumleden byggdes 1969 försvann dock kopplingen till bebyggelsen i söder.

Stadsplanen medgav butiker, hantverkslokaler, bio- graf, bensinstation eller liknande i byggnadernas bottenvåningar. I kvarteret Skåne låg ursprungligen en konsumaffär.

NULÄGESBESKRIVNING

Kvarteren ligger som en refug mellan Stockholmsvägen och Centrumleden. I bot- tenvåningarna finns butiker, en restaurang och ett café vilket gör att det är liv och rörelse på trottoaren när verksamheterna är öppna. På byggnadernas södra sida finns trädgårdar som en rest från när området hörde ihop med flerbostadshusen på Herserudssidan av Södra Kungsvägen.

Lägenheternas entréer är från byggnadernas baksidor.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Skånekvarteren har småskalig centrumbebyggelse från 1940-talet med tydlig funktionalistisk arkitektur. Närke är en kompletterande centrum- byggnad från 1950-talet. Byggnaderna är välbe- varade och goda representanter för Lidingös tidiga centrumutveckling.

Arkitekt: Arvid Klosterborg

Ursprunglig funktion: Flerbostadshus med lokaler Nuvarande funktion: Flerbostadshus med lokaler Kulturhistorisk klassificering: Kulör

Byggnadens karaktäristiska drag:

• Butikernas skyltfönster och entréer av stående ekpanel

• Neonskylt ”Lidingö kemtvätt”

• Pentagonformad fönster och dörrar

(20)

SKÅNE 4

Arkitekt: Kooperativa förbundet, Eskil Sundahl Ursprunglig funktion: Flerbostadshus med lokaler Nuvarande funktion: Flerbostadshus med lokaler Byggnadens karaktäristiska drag:

• Smäcker takfot

• Slätputs

• Ursprungliga tvåluftsfönster

• Utkragande skylfönster

SKÅNE 5

Arkitekt: A Stark

• Entréparti med granittrappa, konststen på fasad och skärmtak

• Entréportar av ek och glas

• Runt trapphus- och vindsfönster

• Putsade terrassmurar

• Berg i dagen

SKÅNE 7

Arkitekt: J Albin S:son Stark

• Smidda franska balkongräcken

• Entréomfattning av grön marmor

(21)

7. TOR SENIORBOENDE

HISTORIK

Kvarteret Tor var en del av Lidingö villastads mark och den första villan uppfördes 1907.

Därefter bebyggdes kvarteret med flera villor fram till 1930-talet. När arbetet med den nuvarande stadsplanen startade i början av 1980-talet var sju av villorna redan rivna. Kommunfullmäktiges avsikt var att bygga flerbostadshus med ett betydande inslag av pensionärslägenheter. Därför gav Stiftelsen Lidingöhem uppdraget till arkitekt- kontoren Höjer-Ljungqvist, Hans Borgström och Åkerblads att inkomma med skissförslag. Hans Borgström arkitektkontors förslag ansågs lämpligt att vidareutveckla och de projekterade senare arbetet. Byggnaderna utformades som lamellhus med tegeltäckta sadeltak som en anpassning till angränsande bebyggelse från 1940- och 1950-talet. Inflyttning skedde 1985 och postkontoret Lidingö 1 flyttade från kvarteret Oden till nya lokaler i kvarteret Tor.

NULÄGESBESKRIVNING

Kvarteret Tor är en 1980-talsanläggning med boendeservice. Området är relativt kuperat med en nivåskillnad på 18 meter. Anläggningen består av bland annat fem lamellhus med sammanlagt 93 lägenheter och mot centrum finns en avskärmande byggnaden med allehanda service. Lamellhusen står placerade i parklandskap med gräsmattor, planteringar och stora träd mellan husen. Alla byggnader är av tegel med olika rödgula nyanser och detaljer i blekgult eller grönt. Väster om kvarteret finns obebyggd mark.

Tor 11

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Tidstypisk tegelarkitektur från början av 1980-talet med byggnaderna placerade i parklandskap.

Byggherre: Stiftelsen Lidingöhem

Arkitekt: Hans Borgström Arkitektkontor AB Ursprunglig funktion: Service samt flerbostadshus Nuvarande funktion: Service samt flerbostadshus

HUS A

(22)

HUS B

HUS E

HUS C

HUS D

HUS G

HUS T

(23)

8. ANSGARSKYRKAN

Frej 10

HISTORIK

Ansgarskyrkan är Lidingö Missionsförsamlings kyrka i Lidingö centrum. När församlingen bilda- des 1888 hette den Lidingö Friförsamling, men bytte 1922 namn till Lidingö Missionsförsamling.

Ansgarskyrkan invigdes tredje advent 1996.

Arkitekt var Janne Feldt på Arkitektbyrån Skanark AB. Företaget kom att specialisera sig på kyrko- byggnader och står bakom drygt 50 kyrkor. Janne Feldt var medlem i Svenska Missionskyrkan och har ritat ett flertal kyrkor för samfundet.

NULÄGESBESKRIVNING

Kvarteret Frej består förutom Ansgarskyrkan av flerbostadshus. Den lilla tomt som avstyckats för kyrkan har utnyttjats maximalt vilket påverkat kyrkans form.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Kyrkobyggnaden från 1996 är tidstypisk och väl anpassad till platsen och den lilla tomten.

FREJ 1O

Kulturhistorisk klassificering: Ej värderad Byggår: 1996

Byggherre: Lidingö Missionsförsamling Arkitekt: Arkitektbyrån Skanark AB Ursprunglig funktion: Kyrka Nuvarande funktion: Kyrka

(24)

(25)

9. LIDINGÖ CENTRUM

HISTORIK

Bakgrunden till Lidingö centrums långa tillkomst- historia finns att läsa i det inledande historikkapitlet i denna utredning. Kommunfullmäktige antog 20 juni 1983 en områdesplan för centrala Lidingö och den låg till grund för det fortsatta arbetet. Avsikten var att möjliggöra utbyggnad av en samlad centrumanläggning. En första detaljplan vann laga kraft 1991 men finanskrisen 1990-1994 gjorde att efterfrågan på kontorslo- kaler kraftigt sjönk och detaljplanen gjordes om med fler bostäder i stället för kontor. Den slutliga detaljplanen för området vann laga kraft 1993-12- 22. Det nya centrumområdet gjordes bilfritt och Stockholmsvägen som passerar genom centrum blev gågata för att sedan fortsätta på andra sidan centrumanläggningen. Byggherre var komman- ditbolaget Lidingö Nya Centrum som ägdes av Lidingöföretagare, Konsum, JM Fastighets- och Bygg AB. Arkitektkontoret Lundqvist & Carrier anlitades som arkitekter. Det gamla posthuset i kvarteret Oden 20 bevarades och Järnhandlarhuset byggdes om som en kopia av den ursprungliga byggnaden.

NULÄGESBESKRIVNING

På norra sidan av Stockholmsvägen finns ett stort kvarter med butiker i markplan med ovanförlig- gande bostäder som vänder sig mot en gård.

Under gården finns lastintag och garage. Längs huvudgatan finns butiker och restauranger för att ge området ett rikt folkliv och stadsmässighet samtidigt som gatan gjorts bilfri. I södra delen finns Oden 20, Oden 21, Oden 22, Flora 21, Pomona 1

även ett grönområde med ett bronsmonument över Raul Wallenberg skapat 1999 av konstnären Willy Gordon. För att undvika storskalighet med långa fasader är volymerna mot gatan varierade vilket ger liv till miljön. Även terrasser, ramper och trapper varierar miljön. På södra sidan är centrum mer småskaligt anpassat till det så kallade järnhandlar- huset. Här finns även det mer intima Vasatorget.

Byggnaderna har röda tak och fasader av rött tegel.

Accenter i miljön som vissa balkonger, markiser och fönster är gröna.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Lidingö centrum är ett enhetligt och småskaligt centrum med 1990-taletskaraktär. Karaktären utgörs bland annat av en stor variation av markbe- läggning med främst hårdgjorda ytor som asfalt, markplattor, granit och trappor men även klippta gräsmattor och buskplanteringar. Bebyggelsens karaktär består av smala hus med oregelbundna planformer och placeringar. Även fasaderna är varierade för att minska skalan. Rött tegel karak- täriserar bebyggelsen både i fasader och taktäck- ning, som kontast till det röda står gröna detaljer.

Det stora antalet bostäder i centrumkvarteret ger centrumanläggningen liv och rörelse även på kvällstid. Det berättar också om 1990-talets finanskris.

(26)

ODEN 21

(f.d. Oden 20)

Ursprunglig funktion: Postkontor

Nuvarande funktion: Centrumbebyggelse Byggnadens karaktäristiska drag:

• Mönstermurade fönsteromfattningar och bröst- ning på sockelvåning

• Ekfönster i bottenvåning

• Entréparti av granitomfattning

• Ekport

• Ursprungliga balkongfronter

ODEN 22

Arkitekt: Lundqvist-Carrier Arkitektgrupp AB Ursprunglig funktion: Centrumbebyggelse Nuvarande funktion: Centrumbebyggelse

ODEN 21

(f.d. Flora 21)

Kulturhistorisk klassificering: Gul Byggår: Rekonstruktion 1995

Arkitekt: Lundqvist-Carrier Arkitektgrupp AB Ursprunglig funktion: Järnhandel

Nuvarande funktion: Centrumbebyggelse Byggnadens karaktäristiska drag:

• Svängt mansardtak

• Enkupigt lertegel

• Segmentbågeformad takkupa

• Slät fasadputs

• Spröjsade tvåluftsfönster

(27)

ODEN 21

(f.d. Pomona 1)

Kulturhistorisk klassificering: Ej värderad Byggår: 1981-

Arkitekt: Arkitekt- och ingenjörskontoret EHKLAB Ursprunglig funktion: Polishus mm

Nuvarande funktion: Polishus mm

ODEN 21

(f.d. Flora 21)

(28)

(29)

10. IDUN

HISTORIK

Byggnaden uppfördes utifrån en stadsplan fastställd den 11 augusti 1944 men det dröjde till 1952 innan byggnaden var färdig. På 1980-talet avstyckades delar av fastigheten för parkeringsändamål.

NULÄGESBESKRIVNING

Denna del av Lidingö centrum visar de stora bygg- nadsperioder som har varit under 1900-talet. På östra sidan finns Lidingö villastad hus från tidigt 1900-tal och i sydväst präglas området av 1980- och 1990-talets centrumbebyggelse. Däremellan står Idun 7 med sin 1940-talskaraktär.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Välbevarat flerfamiljshus från slutet av 1940-talet.

Många ursprungliga detaljer finns kvar men byggnaden är udda i omgivningen.

IDUN 9

Idun 9

Arkitekt: Georg Andersson

Ursprunglig funktion: Flerbostadshus

Nuvarande funktion: Flerbostadshus med lokaler Byggnadens karaktäristiska drag:

• Röda tegelfasader

• Tvåluftsfönster

• Lunettformade takkupor

• Entrédörrar av ek

(30)

(31)

11. LIDINGÖ VILLASTAD

HISTORIK

Området med kvarteren Holmia, Idun, Köpmannen och Vasa är centrala i Lidingös tidiga 1900-tals- historia som mer ingående finns beskriven i historikkapitlet i denna rapport. Det var Lidingö villastad som köpte upp marken av Hersby gård för att anlägga en villastad. Kvartersindelningen och vägnätet anpassades följsamt efter topografin i mjuka, böljande linjer som drog fram genom området. Stor vikt lades vid att betona några av vägarnas knutpunkter varvid de för Lidingö villastads så karaktäristiska små ”torgbildningarna”

uppstod. En viktig del i stadsplaneringen var Norra Lidingöbanan som gick längs Kyrkvägen och Atlasvägen på sin resa från Kyrkvägen till Ropsten.

Norra Lidingöbanan var i trafik från 1907 till 1971. Det skulle vara lätt och bekvämt att ta sig från hemmet till spårvägens närmaste hållplats och den för området närmaste stationen hette Vasavägen. I kvarteret Holmia byggdes Lidingö villastads första villor från 1906 och framåt. Vid den tiden vände man sig till förmögna byggherrar och husen som byggdes var storslagna i jugendstil.

Det fanns en medveten vilja att låta överklassen bo för sig själv.

För kvarteren Köpmannen och Vasa planerades inte villatomter. Istället byggdes två flerbostadshus med lokaler som en start på ett centrum inom Villastaden. På kvarteret Köpmannen 1 uppfördes den så kallade Vasaborgen i nationalromantisk stil.

Centralpalatset i kvarteret Vasa 1 började byggas 1913 men stod inte färdigt förrän 1923 och därför uppvisar huset både nationalromantiska och klas- sicistiska drag. Båda byggnaderna hade butiker

och verksamheter i bottenvåningen med lägenheter högre upp. I början av 1940-talet byggdes två flerbostadshus ihop med Vasaborgen och den stadsplanemässiga avsikten var att avsluta den på 1910-talet påbörjade kvartersbildningen.

NULÄGESBESKRIVNING

Kvarteret Holmia har välbevarad tomtindelning med häckar och staket samt stora karaktärsträd.

Kvartersindelningen och omgivande vägar är kvar från när området planerades. Seniorgårdens två byggnader är inpassade i denna villastadsmiljö.

Centralpalatset och Vasaborgen står på varsin sida om Kyrkvägen och utgör en övergång från det tidiga 1900-talets villastad till Lidingös nuvarande centrum från de sista åren av samma sekel.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Kvarteret Holmia var det första kvarteret att bebyggas i Lidingö villastad och karaktären från tidigt 1900-tal är fortfarande mycket välbeva- rad. Stadsplanen är ett tidigt svenskt exempel på tillämpning av begreppet trädgårdsstad.

Tomtindelningen, de lummiga trädgårdarna och de stora centralt placerade villorna är välbevarade och kan förmedla kunskap om sin tids samhälle och dess ideal. De båda flerbostadshusen från tidigt 1900-tal är två tydliga representanter för sin tids stilideal, nationalromantiken och 20-tals- klassicismen. Det kulturhistoriska värdet i hela området består av bland annat samhälls-, social-, arkitekturhistoriska värden. I gällande detaljplan som vann laga kraft 2000-05-30 är byggnaderna k- och q-märkta (0186-P00-0425-3) vilket de även fortsättningsvis bör vara.

Holmia 1, Holmia 5, Holmia 9, Holmia 10, Holmia 11, Holmia 12, Holmia 13, Idun 9, Köpmannen 1, Vasa 1

(32)

HOLMIA 1

Kulturhistorisk klassificering: Blå Byggår: 1910

Byggherre: Häradshövding Uno Oldenburg Arkitekt: PO Hallman

Ursprunglig funktion: Villa ”Oldenburg”

Nuvarande funktion: Flerfamiljsvilla Byggnadens karaktäristiska drag:

• Jugendbyggnad med inslag av barock Högt kulturhistoriskt värde

HOLMIA 9

Byggherre: Fröknarna Gauffin

Arkitekt: Typritning av Lundegård & Kempendahl Ursprunglig funktion: bostads- och affärshus, villa

”Solgården”

Nuvarande funktion: Verksamheter Byggnadens karaktäristiska drag:

• Takfall i två nivåer

• Slät ljus fasadputs

• Burspråk med träpanel

• Naturstensgrund

HOLMIA 5

Byggherre: -

Arkitekt: Axel H Forsberg Ursprunglig funktion: Villa Nuvarande funktion: Förskola Byggnadens karaktäristiska drag:

• Bevarad byggnadsvolym

• Brant valmat sadeltak

• Två vindsvåningar med takkupor

• Tvåkupigt tunt lertegel

• Putsad skorsten

• Slät fasadputs

• Sockel av natursten

HOLMIA 10

Byggherre: Enkefru Siri Carlesson Arkitekt: Albin Brag

Ursprunglig funktion: bostads- och affärshus Nuvarande funktion: Villa

• Högt valmat takfall

• Slät ljus fasadputs med synligt skiftesverk

• Rundbågeformade muröppningar

• Naturstensgrund

(33)

HOLMIA 11

Byggår: 1906 (Första färdigställda villan inom villastaden)

Byggherre: Ingenjör EA Andersson Arkitekt: Typritning

• Sadeltak

• Liggande och stående rödmålad träpanel

• Ursprunglig trädekor

• Naturstensgrund

HOLMIA 13

Kulturhistorisk klassificering: Ej värderade Byggår: 2000

Byggherre: Seniorgården

Arkitekt: Brunnberg och Forshed arkitektkontor AB Ursprunglig funktion: Seniorbostäder

Nuvarande funktion: Seniorbostäder

HOLMIA 12

Byggherre: -

Arkitekt: Typritning av Lundegård & Kempendahl Ursprunglig funktion: Villa

Nuvarande funktion: Villa Byggnadens karaktäristiska drag:

• Brutet valmat tak

• Slät ljust putsad fasad

• Korspostfönster

• Fönsterluckor

KÖPMANNEN 1

Kulturhistorisk klassificering: Blå Byggår: 1913-1923

Arkitekt: Anton Wallby

• Nationalromantik stil med inslag av 20-talsklassicism

Högt kulturhistoriskt värde

(34)

VASA 1

Kulturhistorisk klassificering: Blå Byggår: 1912

Arkitekt: Alf Landén

• Nationalromantisk stil Högt kulturhistoriskt värde

VASA 12

Arkitekt: Lennart Brundin

• Fasad av rött tegel

• Putsad gårdsfasad

• Indragen entré, väggar klädda med stående träpanel

• Ursprunglig port av ek och glas

• Burspråk med stående träpanel

• Sockel klädd med keramikplattor

• Gårdsmiljö med berg i dagen

VASA 5

Byggår: 1944

Arkitekt: Beijner och Westling

• Fasad av rött tegel

• Putsad gårdsfasad

• Påbyggd en våning med slätputsad fasad

• Entré med sandstensomfattning

• Burspråk med stående träpanel

• Gårdsmiljö med berg i dagen

(35)

12. LIDINGÖ STADSHUS

HISTORIK

I februari 1964 utlystes en arkitekttävling för utformning av de centrala delarna i Lidingö. Syftet med tävlingen var att inkomma med idéförslag för hur Lidingö centrum skulle utformas. Tävlingen vanns av Fritz Jaenecke och Sten Samuelson från Malmö. De har även ritat bland annat Nya Ullevi, Malmös arena, Norrköpings stadsbibliotek och Landskrona konsthall.

I november 1966 ombads de tre vinnande försla- gen att delta i en omtävling och därmed bearbeta sina tidigare förslag. Förutsättningarna var desam- ma som 1964. Den nya tävlingen vanns av Sten Samuelsson vars förslag skulle ligga till grund för Lidingö centrum. Förslaget utgick från begreppet Stadsdelsgruppcentrum som skulle innehålla kulturella, kommersiella och administrativa funk- tioner. Detaljplanen antogs av stadsfullmäktige 30 juni 1970. Det var endast den administrativa tred- jedelen av förslaget som uppfördes och stadshuset invigdes 1974. Signifikativt för Samuelsson var att göra estetik av byggnadsmaterialen vilket stilmäs- sigt kallas materialbrutalism och som stadshuset är ett exempel på. Det är en balanserad gestalt där ytor och deras materialverkan är central för arkitekturen. När byggnaden väl var färdig kritise- rades den på olika sätt, bland annat för att vara en udda skapelse på Lidingö som annars präglades av småskalig bebyggelse och framförallt villor.

Stadshuset 3

NULÄGESBESKRIVNING

Stadshuset har en tydlig materialestetik. Det består i princip av tre material; aluminium, betong och glas. Anslutningarna, samspelet och balansen mellan material är kärnan i stadshusets arkitektur.

Markbeläggningen framför entrén och mellan byggnaderna bidrar och förstärker karaktären av materialäkthet, enkelhet och råhet. De är inspi- rerade av de japanska trädgårdarnas estetik, men här utförda med grövre material.

Framför stadshuset står skulpturen Samothrake från 1976, en nutida variant av den grekiska segergudinnan Nike från Samothrake, som finns på Louvren i Paris. Bronsskulpturen är ett verk av konstnären Eric Grate, en av Sveriges betydande skulptörer.

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Stadshuset är en symbol för Lidingö och en arki- tektoniskt konsekvent och genomarbetad byggnad från tidigt 1970-tal. Byggnaden har ett högt arkitekturhistoriskt värde. Karaktärsdrag är de blanka fasaderna av glas och aluminium, de rektangulära formerna och platta taket. Terrasserna är utformade utifrån japanska influenser. Karaktärsfullt är även den organiskt formade betongmuren som omger huset. Stadshuset är unik som anläggning och den blanka gestalten får betraktas som ovanlig för sin tid. Utvändigt är byggnaden välbevarad.

Även skulpturen Samothrake är värdefull.

(36)

Kulturhistorisk klassificering: Blå Byggår: 1972-1974

Byggherre: Lidingö stad Arkitekt: Sten Samuelsson

Ursprunglig funktion: Offentlig förvaltning Nuvarande funktion: Offentlig förvaltning Byggnadens karaktäristiska drag:

• Materialbrutalism med strukturalistiska och japanska influenser

Högt kulturhistoriskt värde

STADSHUSET 3

(37)

13. VILLOR LÄNGS LEJON- OCH DROTTNINGVÄGEN

HISTORIK

Kvarteren Björnen, Lejonet och Saga är delar av Lidingö villastad från tidigt 1900-tal. Bakgrunden till villastaden beskrivs i det inledande kapitlet i denna rapport. Området omfattas av 1913 års stadsplan vilket fortfarande är väl synligt i kvar- ters- och fastighetsbildningen. Flera fastigheter i kvarteret Lejonet har förvärvats av staden i syfte att genomföra de planer för centrumområdet som tidigare varit aktuella. Villabebyggelsen på kvarteren Lejonet 19 och 20 är rivna. På kvarteret Lejonet 28 finns en fristående kontorsbyggnad från 1960-talet ritad av Lidingös dåvarande stadsarkitekt Einar Rudskog. Byggnaden har hög arkitektonisk kvalitet och tydlig materialverkan.

NULÄGESBESKRIVNING

Området utgör norra kanten av Hersbys villaom- råde. Bebyggelsen står högt över Lejonvägen och blickar ner mot den angränsande centrumbebyg- gelsen och Stadshuset. Trädgårdarna är relativt stora med uppvuxen och lummig vegetation. Det är gott om stora karaktärsträd.

Björnen 4, Lejonet 17, Lejonet 18, Lejonet 28, Lejonet 29, Lejonet 30, Lejonet 43, Saga 1

OMRÅDETS VÄRDE OCH KARAKTÄRSDRAG

Området är ett exempel på hur betydelsefull 1913 års stadsplan varit och fortfarande är för Lidingös bebyggelseutveckling. Området karaktäriseras av villaträdgårdar med tillhörande väl uppvuxen vegetation. Fastigheterna är anpassade efter terrängen och villan står placerad mitt på tomten.

Kontorsbyggnaden i kvarteret Lejonet 28 har höga arkitektoniska kvalitéer och tydlig materialverkan.

De äldre utseendet på villorna som tillhör fastigheterna Lejonet 17 och 18 har på senare tid återskapats vilket gör dem mijöskapande i området även om det kulturhistorika värdet inte är så högt.

(38)

BJÖRNEN 4

Arkitekt: -

• Ursprungliga tvåluftsfönster med spröjs

• Markerad klassicerande gavelgesims

• Terassmurar av natursten

• Berg i dagen

• Koppardetaljer, bland annat tak över entré

LEJONET 18

Arkitekt: J J:son Gate Ursprunglig funktion: Villa Nuvarande funktion: Villa Byggnadens karaktäristiska drag:

• Liggande och stående träpanel målad med faluröd slamfärg.

• Indragen balkong

LEJONET 17 LEJONET 28

Ursprunglig funktion: Kontorshus och lager Nuvarande funktion: Kontorshus

• Valmat tak av kopparplåt

• Ståndränna, vattkupor och stuprör av koppar

• Takfot med mönstermurat tegel och profilerad betonggesims

• Murade fönsteromfattningar

• Pentagonformat fönster

• Profilerad stenomfattning runt entré

• Glasparti av ek vid entré

• Tydlig materialverkan Kulturhistorisk klassificering: Gul

Byggår: 1910 Arkitekt: J J:son Gate Ursprunglig funktion: Villa Nuvarande funktion: Villa Byggnadens karaktäristiska drag:

• Dekorsågade vindskivor

• Indragen balkong

• Utsvängd avslutning på övre våningens fasad

• Liggande panel och stående locklistpanel

• Delvis bevarade småspröjsade fönster

(39)

WWW.AIX.SE

LEJONET 29

Arkitekt: Typhus, AB Statens skogsindustriers trähusavdelning

• Slätputsad fasad

• Skärmtak

• Tegelomfattning runt entré

• Entrédörr med oktagonformat glas

LEJONET 43

Arkitekt: JE Jonasson Ursprunglig funktion: Villa

Nuvarande funktion: Har varit café, står nu tomt Byggnadens karaktäristiska drag:

• Mansardtak

• Ursprungliga fönster med spröjs

• Lunettformat fönster

• Locklistpanel

• Släta fönsteromfattningar av trä

• Farstukvist

• Naturstensterrasser

LEJONET 30

Kulturhistorisk klassificering: Grå Byggår: 1947

Byggherre: Georg Velander Arkitekt: Typhus, HSB-BORO Ursprunglig funktion: Villa Nuvarande funktion: Villa Byggnadens karaktäristiska drag:

• Flackt sadeltak

• Ljust färgad slätputs

SAGA 7

Byggherre: Leg läkare Harald Tyrenius Arkitekt: Folke Löfström (senare HLLS Arkitektkontor AB)

• Takkupor

• Gavelsprång i liv med fasaden

• Slätputs på fasad

• Entrédörr

• Stort utskjutande fönsterparti

(40)