Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

(1)

Fastställt datum 2012-06-13 Dnr FAK 2012/628

Fakultetsnämnden för Ekonomi och Design (FED)

Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskole- förordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetets fakul- tetsnämnder har fastställt. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar framgår i vilka organ beslut fattas.

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi har föreslagits av forskarämneskollegiet i företagsekonomi 2012-05-22, är fastställd av fakultetsnämnden för ekonomi och design (FED) 2012-06-13 och börjar gälla från 2012-12-01.

Utbildningens omfattning

Doktorsexamen

Doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 högskolepoäng omfattande en kursdel om 105 högskolepoäng och en god- känd vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 135 högskolepoäng.

Licentiatexamen

Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 50 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats (licentiatuppsats) om 70 högskolepoäng.

Utbildningens mål

Doktorsexamen

För doktorsexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Högskoleförordningen, bilaga 2 Examensordningen

Kunskap och förståelse

För doktorsexamen skall den forskarstuderande

 visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

 visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

(2)

Färdighet och förmåga

 visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situa- tioner,

 visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

 med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,

 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

 visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

 visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra

kvalificerade professionella sammanhang bidra tillsamhällets utveckling och stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

 visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

 visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Licentiatexamen

För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Högskoleförordningen, bilaga 2 Examensordningen

Kunskap och förståelse

För licentiatexamen skall den forskarstuderande

 visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga

 visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

(3)

 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och

 visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

 visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

 visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Behörighet

Högskoleförordningen 7 kap 35 §

För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande

1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och

2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.

Grundläggande behörighet Högskoleförordningen 7 kap 39 §

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå,

2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskole- poäng på avancerad nivå, eller

3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl.

Förordning (2006:1053) Övergångsregler

Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.

(4)

Övergångsreglerna (förordning 2006:1053 ovan) innebär att den som har genomgått grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng enligt tidigare poängsystem, eller som i någon annan ordning inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper, har grundläggande behörighet för att antas till utbildning på forskar- nivå.

Särskild behörighet

De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Kraven får avse

1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning.

2. särskild yrkeserfarenhet, och

3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen.

Särskild behörighet för ämnet företagsekonomi

För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i företagsekonomi erfordras:

 minst 90 högskolepoäng i ämnet företagsekonomi eller i ämnen som anknyter till utbildning på forskarnivå i företagsekonomi eller motsvarande kunskaper förvärvad i någon annan ordning inom eller utom landet

 minst 15 högskolepoäng på kandidatnivå eller avancerad nivå i ämnet företags- ekonomi eller i ämnen som anknyter till utbildning på forskarnivå i företagseko- nomi, inklusive att man skrivit ett självständigt arbete på kandidatnivå eller avancerad nivå.

 påvisade goda kunskaper i engelska

Ansökan

Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i Linnéuniversitetets lokala antagningsordning. För att ansöka till utbildning på forskarnivå ska avsedd ansökningsblankett användas. Blanketten finns tillgänglig på universitetets webbsidor för utbildning på forskarnivå. Till blanketten ska bifogas dokument som styrker grundläggande och sär- skild behörighet, samt övriga handlingar som efterfrågas.

Bedömnings- och urvalskriterier

(5)

Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.

Urval bland de sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

Enbart det förhållande att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkes- verksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden före- träde framför andra sökande.

Inom ämnet företagsekonomi baserar sig bedömning vid prövning av förmåga att tillgo- dogöra sig utbildningen i första hand på

i) den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt kvaliteten på uppsatser på avancerad nivå och andra vetenskapliga arbeten, ii) kursbetyg, särskilt på avancerad nivå,

iii) den bild som ämneskollegiet får av den sökandes förutsättningar, och iv) bedömning från intervjuer.

Ansökan stärks ytterligare genom avhandlingsplanens relevans, originalitet och genom- förbarhet inom den givna tidsramen, dvs. motsvarande fyra års utbildning på heltid för doktorsexamen och motsvarande två års utbildning på heltid för licentiatexamen.

Antagning

Antagning regleras i Linnéuniversitetets lokala antagningsordning och Lokala regler för utbildning på forskarnivå.

Högskolan får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Högskolan får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.

De finansieringsformer som är möjliga för utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversi- tetet är anställning som doktorand (intern- eller externfinansierad), externfinansiering genom anställning hos annan arbetsgivare, för adjunkter särskilt avsatta medel, egen- finansiering samt stipendiefinansiering. Om en sökande önskar antas med annan finansiering än internfinansierad doktorandanställning ska hållbarheten i finansieringsplanen prövas. Utbildningsbidrag tillämpas inte på Linnéuniversitetet. Finansieringskrav be- skrivs mer detaljerat i Lokala regler för utbildning på forskarnivå.

Avseende resurser på institutionen som är nödvändiga för antagning ska prefekt kunna påvisa att det finns finansiering under fyra års heltidsstudier, försäkring, handledare och arbetsplats för den sökande.

(6)

Huvudhandledare, biträdande handledare samt examinator utses i samband med antagning.

Organisation av utbildning på forskarnivå

Organisationen av utbildning på forskarnivå regleras i Lokala regler för utbildning på forskarnivå samt Linnéuniversitetets arbets-, besluts- och delegationsordning.

Handledare

För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rek- tor med stöd av 30 § beslutar något annat. En doktorand som begär det ska få byta handledare.

Krav

För varje doktorand ska det utses en huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Huvudhandledaren ska vara minst docentkompetent och anställd vid Linné- universitetet (om inte särskilda skäl föreligger), samt ha genomgått handledarutbildning eller motsvarande. En jämn könsfördelning mellan handledarna ska i möjligaste mån tillgodoses. I ämnet företagsekonomi eftersträvas mångfald generellt. Huvudhandledare och examinator får inte vara samma person. Biträdande handledare och examinator får vara samma person endast om särskilda skäl föreligger. Biträdande handledare och examinator får vara samma person endast om särskilda skäl föreligger. I ämnet före- tagsekonomi innebär detta särskilt att biträdande handledare och examinator får vara samma person innan Research Proposal.

Uppgifter

Handledarnas främsta uppgifter är att hjälpa doktoranden att utvecklas till en självstän- dig forskare med ett vetenskapligt förhållningssätt, och att stödja doktoranden i utbildningen så att examensmålen uppfylls.

Huvudhandledare och biträdande handledare planerar handledningen av doktorandens arbete tillsammans med denna. Planeringen ska framgå i den individuella studieplanen, liksom ansvars- och arbetsfördelning mellan huvudhandledare, biträdande handledare och examinator. Huvudhandledare ansvarar för att individuell studieplan upprättas och revideras. Handledarna ska hjälpa till med valet av avhandlingsämne och tillsammans med doktoranden utforma detta så att utbildningen är genomförbar inom givna tidsramar. I handledarnas uppgifter ingår också att granska manuskript och annat material, att rekommendera relevant litteratur samt att samråda med examinator och doktorand om vilka kurser som ska ingå i utbildningen. Handledarna måste också förbereda doktoranden på själva disputationsakten och på försvaret av avhandlingen.

Doktorandexaminator

(7)

Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). (SFS 2010:1064)

Krav

För varje doktorand ska det i samband med antagning utses en examinator. Examinator ska vara minst docentkompetent och anställd vid Linnéuniversitetet (om inte särskilda skäl föreligger). Huvudhandledare och examinator får inte vara samma person. Biträ- dande handledare och examinator får vara samma person endast om särskilda skäl före- ligger.

Uppgifter

Examinator beslutar efter samråd med huvudhandledare och doktorand om vilka kurser som ska ingå i utbildningen och i vilken omfattning, samt har ett övergripande ansvar för att kursbetyg inrapporteras i Ladok. Examinator beslutar om tillgodoräknande av tidigare utbildning eller verksamhet som kurs eller del av kurs, i samråd med handledare. Examinator ansvarar för att granskning och bedömning av avhandlingsmanus genomförs innan anmälan om disputation görs, och intygar när samtliga prestationer fullgjorts så att examensbevis för licentiat- respektive doktorsexamen kan utfärdas.

Institution och prefekt

Doktoranden ska i normalfallet ha sin huvudsakliga arbetsplats vid en institution. Pre- fekten har som institutionens arbetsledare det övergripande ekonomiska ansvaret jämte ansvar för det löpande arbetsmiljöarbetet beträffande både fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

Utbildningens upplägg och innehåll

Individuell studieplan

För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning.

Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.

Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsva- ret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet.

Den individuella studieplanen är en arbetsplan för studiegång, avhandlingsarbete och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och forskarstuderande i samråd med examinator och ska följas upp minst en gång varje år. Av upp- följningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.

(8)

Huvudhandledaren ansvarar för att studieplaner och uppföljningar genomförs. Om de parter som upprättar och reviderar den individuella studieplanen inte kommer överens om innehåll, beskrivning av ansvars- och arbetsfördelning, åtaganden och/eller uppfölj- ning, och någon part av denna anledning inte anser sig kunna underteckna den individuella studieplanen ska ärendet behandlas i enlighet med Linnéuniversitetets besluts- och delegationsordning.

Institutionstjänstgöring

Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning. En an- ställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid.

Arbetet som avses benämns institutionstjänstgöring. Doktorand vars anställning omfattar 50 % kan inte ha institutionstjänstgöring inom anställningen. Institutionstjänst- göringen bekostas av den institution åt vilken arbetet utförs, och normalt regleras det ekonomiskt inom doktorandens anställning. Detta innebär praktiskt att doktorandens tid på utbildning på forskarnivå förlängs med den tid som man undervisar.

Kurser

Undervisningen ges i form av individuell handledning, kurser samt seminarier. Den studerande förväntas under hela utbildningstiden delta aktivt i forskningsseminarier inom ämnet.

Vilka valbara kurser som ska ingå i examen bestäms av examinator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Externa kurser som ges av andra institutioner eller lärosäten kan tillgodoräknas efter prövning i varje enskilt fall av doktorandexaminator. Beslut om tillgodoräknande ska fattas baserat på underlag i form av till exempel Ladokutdrag, kursintyg och annan information om kursens innehåll. Tillgodo- räknandet dokumenteras i den individuella studieplanen och i Ladok.

I nedanstående uppräkning förkortas högskolepoäng med hp.

Doktorsexamen Obligatoriska kurser

Vetenskapsteori 7,5 hp

Metodologi och metodik 30 hp

(varav minst 7,5 hp kvalitativa och minst 7,5 hp kvantitativa inslag)

Aktivt seminariedeltagande 7,5 hp

Valbara kurser

Inom eller utanför ämnet valbara kurser 60 hp

(varav max 15 hp individuella kurser)

(9)

Licentiatexamen Obligatoriska kurser

Vetenskapsteori 7,5 hp

Metodologi och metodik 22,5 hp

(varav minst 7,5 hp kvalitativa och 7,5 hp kvantitativa inslag)

Valbara kurser

Inom eller utanför ämnet valbara kurser 20 hp

(varav max 7,5 hp individuella kurser)

Kursplaner

Hantering av kursplaner för forskarutbildningen framgår av Lokala regler för utbildning på forskarnivå.

Examination av kurser

Varje kurs examineras genom muntligt eller skriftligt prov alternativt rapport eller före- dragande. Val av examinationsform beslutas av kursexaminator och specificeras i kurs- planen. Varje sådant kunskapsprov bedöms av kursexaminator med något av betygen godkänd eller underkänd.

Högre seminarium

Syftet med deltagande i det högre seminariet är att den studerande ska träna sin förmåga att delta i den vetenskapliga debatten inom ämnet, samt sin förmåga att diskutera sitt arbete i ett vetenskapligt forum.

Doktorsavhandling

Avhandlingsdelen omfattar135 högskolepoäng.

För doktorsexamen ska den studerande författa en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt.

Avhandlingen kan antingen utformas som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling.

En monografiavhandling är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik. Det rekommenderas att den doktorand som så önskar redan från början, eller åtminstone i ett tidigt skede av avhand- lingsprocessen, inriktarsig på att skriva en monografiavhandling. Avhandlingens om- fång bör inte överstiga 300 tryckta boksidor.

En sammanläggningsavhandling bör i normalfallet innehålla 3-5 uppsatser samt en sammanläggningsdel (kappa). Uppsatserna bör ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering. En av dem bör vara antagna/accepterade för publicering i refereebedömd tidskrift eller i en antologi av hög kvalitet. Sammanläggnings- delen kan förutom en sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning. Sambandet mellan uppsatserna bör också diskuteras i sammanläggningsdelen. I det fall någon av uppsatserna är samförfattad med andra personer ska avhandlingsförfattarens insats anges i förordet.

(10)

Vetenskaplig avhandling som har författats av två eller flera personer tillsammans får godkännas som doktorsavhandling förutsatt att författarnas insatser kan särskiljas.

Avhandlingen kan skrivas på svenska eller engelska. Om avhandlingen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska. Om avhandlingen skrivs på engelska ska den ha en sammanfattning på svenska.

Kvalitetssäkring av avhandlingsarbete

Preliminärt ämne för doktorsavhandlingen ska väljas i samråd med huvudhandledaren redan vid antagning till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och av- gränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Inom ramen för doktorsavhandling genomförs följande offentliga seminarier:

Research Proposal (RP) seminarium bör framläggas senast under slutet av termin 2. Det är

avsett att diskutera genomförbarheten hos det projekt som doktoranden föreslagit, för att tillstyrka att doktoranden går vidare med det samt att ge råd inför det fortsatta arbetet.

RP skall innehålla:

 en beskrivning av det aktuella, vetenskapliga problemet tillsammans med en teore- tiskt förankrad motivering av dess intresse samt en positionering av ämnet med avseende på olika tänkbara teoretiska ansatser

 en definiering av forskningsprojektets syfte samt dess teoretiska och praktiska relevans

 en diskussion av tänkbara metoder och en motivering av den metodansats doktoranden avser att bruka

 en tidsplan.

På seminariet ska finnas tre opponenter varav en bör ha docentkompetens men minst doktorsexamen, en ska ha minst doktorsexamen och den tredje ska vara doktorand. Ord- förande ska vara doktorandens huvudhandledare. Omedelbart efter seminariets genom- förande beslutar examinator, i samråd med huvudhandledare och de opponenter som har doktorsexamen, om doktorandens RP kan godkännas. När RP godkänts kan doktoranden tillgodoräkna sig 30hp av det planerade avhandlingsarbetet.

Mellanlägesseminarium genomförs då doktoranden genomfört ungefär hälften av det erforderliga arbetet för en färdig doktorsavhandling, d v s normalt under termin 6.

Seminariets ordning är densamma som vid RP-seminariet. Närmellanseminarierappor- ten godkänts kan doktoranden tillgodoräkna sig ytterligare 37,5 hp av det planerade avhandlingsarbetet.

Slutseminarium genomförs när avhandlingsarbetet bedöms som nära nog fullbordat, i normalfallet under termin 9. Det genomförs i avsikt att ge doktoranden slutliga rekom- mendationer för avhandlingens färdigställande. Vid slutseminariet skall en av de tre opponenter vara extern för Ekonomihögskolan. I övrigt gäller samma förutsättningar som vid de tre tidigare seminarierna. Vid godkänt slutseminarium kan doktoranden till- godoräkna sig ytterligare 37,5 hp av det planerade avhandlingsarbetet.

Tidsangivelserna är vad som normalt förväntas av doktorand med en 80% aktivitetsgrad i utbildning på forskarnivå. Doktorander med annan aktivitetsgrad förväntas följa

(11)

tidsangivelserna med anpassning efter aktuell aktivitetsgrad. Utöver de obligatoriska seminarierna ska handledare, examinator och doktorand komma överens om övriga seminarier.

Licentiatuppsats

Uppsatsdelen omfattar 70 högskolepoäng.

För licentiatexamen ska den studerande författa en vetenskaplig uppsats (licentiat- uppsats). Uppsatsen ska vara grundad på självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig kvalitet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt.

Avhandlingen kan antingen utformas som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling.

En monografiavhandling är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik. Det rekommenderas att den doktorand som så önskar redan från början, eller åtminstone i ett tidigt skede av avhandlings- processen, inriktarsig på att skriva en monografiavhandling. Avhandlingens omfång bör inte överstiga 150 tryckta boksidor.

En sammanläggningsavhandling bör i normalfallet innehålla 2-3 uppsatser samt en sammanläggningsdel (kappa). Avhandlingen/uppsatserna bör ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering i ett vetenskapligt forum.

Avhandlingen kan skrivas på svenska eller engelska. Om avhandlingen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska. Om avhandlingen skrivs på engelska ska den ha en sammanfattning på svenska.

Kvalitetssäkring av licentiatuppsats

Preliminärt ämne för doktorsavhandlingen ska väljas i samråd med huvudhandledaren redan vid antagning till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och av- gränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Inom ramen för licentiatuppsats genomförs följande offentliga seminarier:

Research Proposal (RP) seminarium och slutseminarium genomförs enligt reglerna för seminarier för doktorsavhandling. Utöver de obligatoriska seminarierna ska handledare, examinator och doktorand komma överens om övriga seminarier.

Examination av doktorsavhandling

Doktorsavhandling ska försvaras vid en offentlig disputation.

Senast två månader före disputation ska en anmälan ha inkommit till beslutande organ.

Anmälan görs via blanketten Anmälan om disputation. Se Lokala regler för utbildning på forskarnivå för vad anmälan ska innehålla. Offentliggörandet av avhandlingen (spik- ning) ska ske minst tre veckor före disputation. Spikningen sker fysiskt på universitets- biblioteket samt elektroniskt i universitetets publiceringsdatabas DiVA. Avhandlingen kan vara en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Den ska finnas i minst 100 exemplar vid offentliggörandet. Avhandlingen får inte korrigeras eller kompletteras

(12)

efter disputationen. Linnaeus University Press tillhandahåller universitetets föreskrifter avseende utformningen av avhandlingar.

Opponenten bör vara minst docentkompetent (om inte särskilda skäl föreligger), och komma från ett annat lärosäte.

En betygsnämnd ska bestå av tre eller fem ledamöter. I betygsnämnden ska minst en ledamot ingå som inte är verksam vid Linnéuniversitetet. I betygsnämnden ska högst en ledamot ingå som är verksam vid samma ämne/miljö som doktoranden. Samtliga betygsnämndsledamöter bör vara minst docenter eller ha motsvarande kompetens. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Båda könen ska vara representerade i betygsnämnden. I ämnet företagsekonomi eftersträvas mångfald generellt. Bestämmelserna om deltagande vid betygssättningen av doktorsavhandlingen gäller även då gruppsuppleant inträder i någon ordinarie ledamots frånfälle. Frångående av ovan (samt opponents docentkompetens) ska motiveras vid anmälan om disputation.

Doktorsavhandlingen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet i och försvaret av avhandlingen.

För doktorsexamen krävs godkänt resultat dels på kurserna inom utbildningen, dels på doktorsavhandlingen. När alla fordringar för doktorsexamen är uppfyllda intygas detta av examinator som ansvarar för att det dokumenteras i Ladok. Den studerande ansvarar för att ansöka om examen.

Examination av licentiatuppsats

Licentiatuppsats ska försvaras vid ett offentligt seminarium.

Senast två månader före licentiatseminarium ska en anmälan ha inkommit till beslu- tande organ. Anmälan görs via blanketten Anmälan om licentiatseminarium. Se Lokala regler för utbildning på forskarnivå för vad anmälan ska innehålla. Offentliggörandet av uppsatsen och seminariet ska ske minst tre veckor före licentiatseminariet. Tillkänna- givandet ska ske elektroniskt i universitetets publiceringsdatabas, DiVA, och anslås på webben. Uppsatsen får inte korrigeras eller kompletteras efter licentiatseminariet.

Institutionerna avgör vilket grafiskt format en licentiatuppsats ska ha.

Det finns två alternativ för granskning och betygsättning av licentiatuppsats. I ämnet företagsekonomi tillämpas företrädesvis alternativ 1.

Alternativ 1

Opponent, betygsnämnd och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatupp- satsen betygssätts av betygsnämnden.

Alternativ 2

Opponent samt ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av doktorandens examinator med undantag av de fall då examinator är doktorandens biträdande handledare. I dessa fall måste en annan betygssättare av licentiatuppsatsen utses.

Opponenten ska vara minst docentkompetent (om inte särskilda skäl föreligger), dock ha minst doktorsexamen eller motsvarande kompetens, och ska komma från ett annat lärosäte.

(13)

En betygsnämnd ska bestå av tre eller fem ledamöter. I betygsnämnden ska minst en ledamot ingå som inte är verksam vid Linnéuniversitetet. I betygsnämnden ska högst en ledamot ingå som är verksam vid samma ämne/miljö som doktoranden. Samtliga betygsnämndsledamöter bör vara minst docenter eller ha motsvarande kompetens. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Båda könen ska vara representerade i betygsnämnden. I ämnet företagsekonomi eftersträvas mångfald generellt. Bestämmelserna om deltagande vid betygssättningen av doktorsavhandlingen gäller även då gruppsuppleant inträder i någon ordinarie ledamots frånfälle. Frångående av ovan (samt opponents docentkompetens) ska motiveras vid anmälan om licentiatseminarium.

Licentiatuppsatsen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet och försvaret av uppsatsen.

För licentiatexamen krävs godkänt resultat dels på kurserna inom utbildningen, dels på doktorsavhandlingen. När alla fordringar för doktorsexamen är uppfyllda intygas detta av examinator som ansvarar för att det dokumenteras i Ladok. Den studerande ansvarar för att ansöka om examen.

Examensbenämningens förled

För forskarexamina inom ämnet företagsekonomi används förledet ekonomie eller filo- sofie.

Övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplaner

En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning attaktuell högskoleförordning följs.

Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet företagsekonomi, dnr 571/2008-64 samt dnr 770/2004-64 kan byta till gällande allmän studieplan genom anmälan till beslutande organ.