• No results found

Årsberättelse Bomhus förskoleområde Tranmurs förskola. Förskolechef Ewa Åberg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Årsberättelse Bomhus förskoleområde Tranmurs förskola. Förskolechef Ewa Åberg"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Årsberättelse 2012

Bomhus förskoleområde Tranmurs förskola

Förskolechef Ewa Åberg

Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén

Nina Larsson Eva Lindgren Tommy Andersson

(2)

2 Bomhus förskoleområde 2012

Inom Bomhus förskoleområde finns 10st kommunala förskolor. Vi hade under 2012 cirka 630 barn inskrivna i våra verksamheter. Vi har utbildad personal cirka 150st anställda på våra förskolor. Bomhus är ett stort område med förskolorna utspridda inom olika bostadsområden.

Vi har bra bussförbindelser samt många gång och cykelvägar, så det är lätt att ta sig till och emellan förskolorna. Vi är fem chefer som ansvarar för förskolorna. En förskolechef som har det övergripande ansvaret och sedan 4st biträdande förskolechefer som har direktansvar för de enskilda förskolorna. Vem som ansvarar för vilken förskola kan ni läsa om på förskolornas hemsida. Vi i förskolechefsteamet har en ledningsdeklaration som utgår från förskolans läroplan, den har vi förmedlat till personalen på förskolorna. Den anger vår vision och riktning för vad vi vill med våra verksamheter i Bomhus.

”Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Miljön skall vara öppen,

innehållsrik, inbjudande och tillåtande. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar och ge stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Barnen skall få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera.”

Vi har också tre ledord , Jag vill, jag vågar och jag kan. När barnen lämnar våra förskolor och fortsätter sitt livslånga lärande i skolan vill vi att barnen skall ha fått med sig detta.

 Jag vill genom att tro på mig själv

 Jag vågar när jag får bekräftelse och stöttning

 Jag kan när jag förstår och finner glädje av att dela med mig av min kunskap.

2010 var ett spännande år för förskolans del då vi för första gången utifrån skollagen blir en egen skolform, samma år revideras förskolans läroplan med ökat fokus på barns lärande och utveckling.

Den nya skollagen och förskolans reviderade läroplan utmanade oss att tänka nytt när det gäller vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi påbörjade ett arbete med att hitta metoder och former för att uppfylla lagen och förordningens krav. Nu 2012 gör vi vår första årsberättelse i det nya systemet. Vi kommer fortsättningsvis redovisa vårt arbete läsårsvis eftersom det stämmer bättre med verksamhetens kalenderår. Denna verksamhetsberättelse omfattar de målområden vi satt extra fokus på under 2012.

På våra förskolor strävar vi efter att miljön ska inbjuda till ett lustfyllt, utmanade och

innehållsrikt lärande. Förskolan är till för barnen, personalen arbetar för att miljön skall vara utformad och förberedd utifrån barnens behov och intressen. Barnen skall få möjlighet att utveckla sitt självförtroende, röra sig fritt, bli stimulerad och få behovet av inlärning, lek och trygghet tillgodosett. Vi tror på det kompetenta barnet som kan påverka sin vardag. Vi har en uppdragspedagog anställd inom området, en del av hennes uppdrag är att uppmuntra

personalen runt barnens inlärningsmiljöer och inflytande i vardagen. Resultatet av det arbetet blir en medvetenhet om hur personalens förhållningssätt samt miljö utvecklar barnen.

Undervisningen i förskolan utgår från beprövad förskolepedagogik och har sin grund i barns lek. För att få syn på barns lärande använder vi oss av pedagogisk dokumentation. Det innebär att vi på olika sätt synliggör lärande genom bilder eller beskriver i korta minnesanteckningar.

Dokumentationerna ligger sedan till grund för reflektioner som vi gör tillsammans med barnen men också som underlag för pedagogiska reflektioner pedagoger emellan.

Vi behöver sätta ljuset på det vi gör bra och känna stolthet över det och vi behöver våga se det vi behöver utveckla. Skolinspektionen var oss behjälpliga när de i sin rapport satte ljuset på

(3)

3 våra brister framförallt inom områdena flerspråkighet och likabehandling. De gav oss också mycket beröm för den höga medvetenhet som finns inte minst hos våra pedagoger och att det finns en samstämmighet oavsett om det är chefer, pedagoger eller föräldrar de intervjuar.

De insatser vi gjort under 2012:

 Fortbildning för all förskolepersonal i Bomhus i tecken som stöd, TAKK

 Startat ett språkprojekt i samarbete med Bomhus bibliotek vår elevhälsa samt fått utvecklingsbidrag för det arbetet.

 Fortbildningsdagar för de pedagogiska utvecklingsledarna

 Interkulturella uppdragspedagoger: föreläsning om interkulturellt förhållningssätt.

 Likabehandling: Hissad och dissad, M. Öhman samt Regnbågsfamiljer, Klara Nygren RFSL.

 Planeringsdagar för likabehandlingsrepresentanter från varje förskola

 Riktade medel och insatser till barn i behov av särskilt stöd

 Uppdragspedagog vägleder och stödjer förskolor/arbetslagens kvalitetsarbete.

 Ett nära och strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam: specialpedagog, talpedagog, särskolekonsulent och kurator.

 Startat upp Tranmurs förskola, en ny förskola med plats för 35 barn under 2012 och som ska utökas under 2013 till 55 platser.

Förskola - hem

Under 2012 har vi fortsatt vårt arbete med för att försöka skapa och hitta former för föräldrainflytande. Vi har prövat oss fram mellan olika forum. Det har erbjudits öppet hus med drop in där föräldrar/vårdnadshavare blev erbjudna att delta i verksamheten. På

förskolans dag i maj förekom det olika aktiviteter på förskolorna. Många förskolor avslutade vårterminen med en vårfest.

Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här:

”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen”.

Vi har under året också provat olika mötesformer på förskolorna, där vi bjudit in till samtal kring aktuella frågeställningar.

De mötesformer vi erbjuder;

 I det dagliga mötet vid hämtning/lämning erbjuder vi kortare samtal kring dagens innehåll,

 vi bjuder in till utvecklingssamtal en gång/termin

 vi erbjuder olika möten/forum då vi ger information och samtalar kring aktuella frågeställningar.

 information ges via mejl, informationsblad och hemsidor.

 vårdnadshavare har alltid möjlighet att be om extra samtal med pedagoger och/eller ansvarig chef om och när så önskas.

Efter genomförd inskolning delar vi alltid ut en enkät till samtliga vårdnadshavare, det ger oss en god bild och möjlighet att lyssna in olika önskemål. Resultaten är överlag väldigt goda men det kommer ibland synpunkter och de är av största vikt för oss. Ibland är det

informationen som brustit och ibland har vi inte riktigt mött önskemål utifrån de förväntningar

(4)

4 som funnits. Vårt mål är att möta föräldrars önskemål så långt det är möjligt. Vi har dock alltid helheten att ta hänsyn till och naturligtvis de lagar och regler vi har att följa.

Systematiskt kvalitetsarbete

I vardagen arbetar pedagoger med flera målområden samtidigt, innehållet skall bilda en helhet och skapa sammanhang för barnet och utgå från barnens nyfikenhet och intresse. När vi dokumenterar i vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi ett område i taget. Vi kan titta på en och samma dokumentation men med olika målområden i fokus. Ett exempel är att en bild kan berätta mycket om barn utforskande inom naturvetenskap eller matematik och samma bild kan berätta för oss om barnens språkuppfattning eller sociala samspel. Syftet med våra dokumentationer och när vi belyser barns lärande är att vi skall forma verksamheten utifrån barnens behov. Förskolans uppdrag är inte att värdera barnets insatser eller förmågor endast att belysa och stödja. Det är en viktig skillnad mellan förskolans och skolans uppdrag.

Vi har arbetat intensivt med att fortsätta utveckla områdets kvalitetsarbete och med att förankra de nya dokument som vi fortsättningsvis kommer att arbeta i. Vi har hittat en

struktur för lärande som har utvecklats mycket under året. De pedagogiska utvecklingsledarna träffas regelbundet för fortbildning, erfarenhetsutbyte och för att planera verksamhetsmöten på den egna förskolan. På så sätt tas erfarenheter tillvara från samtliga förskolor inom området och vi har många goda exempel och erfarenheter att delge varandra.

Vi ser fram emot 2013 med nya utmaningar och där vi kommer att ha språket, TAKK och föräldrainflytande som utvecklingsområden inom Bomhus förskolor.

Personalen på våra förskolor gör ett fantastiskt jobb. Det finns en stark vilja och ett stort engagemang att arbeta framåt i enlighet med vår läroplan. Som förskolechef över Bomhus förskolor är det en stor förmån att få vara en del av vårt utvecklingsarbete inom förskolornas verksamhet. Det är med stolthet jag pratar om våra förskolor och våra barn som är stolta över sin förskola.

Vi hälsar alla välkomna att besöka våra förskolor för att få mer information och träffa vår personal

Ewa Åberg Förskolechef

(5)

5 Årsberättelse 2012

Tranmurs förskola

Tranmurs förskola 2012.

Tranmurs förskola öppnades i mars 2012,som ett led i ökat behov av platser i Bomhus.

Vi som arbetade då var 5 pedagoger; 3 förskollärare och 2 barnskötare.

Då vi hade många barn som skulle komma till oss så behövde vi se över vilken forma av inskolning som skulle bli till den bästa.

Vi använde oss av heldagsinskolningar vilket innebär att föräldrarna är med i verksamheten tillsammans med barnet den första tiden och att vi skolade in 5 barn åt gången med ett par veckors mellanrum. Det viktiga för oss är att barnen och deras familjer skall känna sig trygga med oss pedagoger och med miljön på förskolan. Några utav av våra barn hade sedan tidigare vistats på andra förskolor i Kommunen med en önskan om att få komma till Bomhus området.

Detta har möjliggjorts genom öppnandet av denna förskola.

Eftersom vi hade goda förutsättningar att själva få vara med och påverka innemiljön lade vi ner mycket tid på att skapa en trygg och inspirerande miljö för barnen att vistas i. Vi har även givits en del lekmaterial och en inspirerande utemiljö med tex gungor och klätterställning . Under våren skolade vi in 30 barn på Tranmurs förskola.

Vi ”invigde” Tranmurs förskola genom att bjuda in barnens familjer på förskolans dag i maj.

Barnen fick vara med och planera aktiviteter inför denna dag; det bjöds på fika, ballonger, ansiktsmålning, såpbubblor och uppträdanden med dans och sång.

Hösten 2012-organistionsutveckling.

Hela våren 2012 präglades av inskolningar,

Flertalet av de barn vi skolat in på förskolan under året har redan från början stått i kö till andra förskolor i Bomhus förskoleområde och dessa familjer fick sina nya platser i augusti sjönk barnantalet från 30 till 18 barn.

Det har i sin tur medfört vissa förändringar i personalgruppen.

Under senare delen av hösten så har platserna återigen fyllts på och så även personalgruppen.

Under hösten och vintern så har vi på bästa sätt skapat en miljö som varit trygg lärorik och inspirerande för våra barn på förskolan.

Vi har valt att dela in barnen i två grupper.

En grupp för de lite äldre barnen och en för de yngre.

Bockarna Bruse

Tidigt på hösten visade de äldre barnen ett stort intresse för sagan om Bockarna Bruse vilket blev starten på ett tema om bockarna, som fortlöpt sedan dess. Vi delade tidigt in barnen i temagrupper efter ålder och intresse, alla pedagoger har ansvar för en varsin grupp. Grupperna träffas en gång i veckan på en varsin förutbestämd dag. Vi börjar ofta ”passet” med att titta på dokumentationer tillsammans med barnen från gången innan för att sedan lyssna in hur barnen vill gå vidare. Det blir mycket skapande i olika material, läsa och återberätta sagan,

dramatisera och bygga broar.

(6)

6 När vi skrev handlingsplanen i september utgick vi från Bockarna Bruse och fick in temat i de flesta prioriterade målen. Vi har också lagt fokus på att det är temat vi dokumenterar mest.

Vid pedagogisk dokumentation har vi använt oss av kamera och papper och penna.

Redovisning av förskolans utvecklingsarbete

Under hösten har det tillkommit fler barn, vi har skolat in i grupper med några veckors mellanrum. I och med att barngruppen förändrats har vi tänkt om med organisationen och innemiljön. Vi har delat upp oss i två grupper under större delen av dagen, en grupp med nyinskolningar och en grupp med de övriga barnen. Vi har sett att det har varit bra för båda grupperna. De yngre har fått en lugn start och de lite äldre har fått jobbat vidare med bl.a.

temat. Det är viktigt för oss att ha en god kontakt och ett nära samarbete med barnens föräldrar och därför har heldagsinskolningar varit ett bra arbetssätt för oss. Vi skriver veckobrev där föräldrarna får en inblick i verksamheten varje vecka, de finns på hemsidan men hänger också i hallarna.

Mångkulturellt.

Vi har haft en arabisktalande vikarie på förskolan och det har varit en väldig tillgång för oss eftersom vi har arabisktalande familjer hos oss.

Tecken.

Vi använder tecken som stöd i vårt dagliga arbete på förksolan, bl.a. när vi sjunger med barnen. Vi har märkt att alla barn är intresserade av tecken men att det främst har varit en tillgång för de barn som har annat modersmål än svenska och för de yngre barnen.

Språk och kommunikation Prioriterat mål 2012

Förskolan skall sträva efter att varje barn

Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och berepp samt sin förmåga att att leka med Ord,uttrycka tankar, ställa frågor,argumentera och kommunicera med andra.

Vi läser, sjunger

Vi har lånat olika versioner av Bockarna Bruse böckerna från biblioteket som barnen spontant tar fram och vill läsa.

Vi använder tecken som stöd när vi berättar sagan som t.ex. orden troll och bock. Tecknen finns även uppsatta på väggen i läshörnan och i hallarna finns ”veckans tecken” så föräldrarna får tillgång till tecknen.

Vi har tillfört inspirerande material i verksamheten som t.ex. olika formera av Bockar som stöd i vårt temaarbete.

Vi har en sagolåda med bockarna och trollet i som barnen leker med. De använder också lådan till att återberätta sagan med en röd tråd genom hela berättelsen. De utvecklar sagan med hjälp av deras fantasi och vill läsa böckerna och sjunga om bockarna. Både de yngre och de äldre barnen hämtar böckerna om Bockarna Bruse och ”läser” själva.

(7)

7 Skapande

Prioriterat mål 2012

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer så som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.”

Vi leker och målar.

Barnen är positiva till temat det kan vi se då de frågar efter sagolådan spontant, de

dramatiserar sagan och kommer med nya idéer på vad de vill göra. De inspirerar varandra och hjälper varandra. Eftersom de spontant leker, sjunger och skapar kring temat så känner vi att temat får följa med så länge barnen är inspirerade och tycker att det är roligt.

Sammanfattning:

Tranmurs förskola är hela tiden en förskola som präglas av utveckling.

Vi pedagoger är flexibla i vårt sätt att tänka och arbeta tillsammans med våra barn då vi har inskolningar under större delen av året.

Vill du veta mer om oss så ta gärna kontakt med oss pedagoger på förskolan.

Mvh // Pedgogerna på Tranmurs förskola.

References

Related documents

Som ni känner till så kommer vi att flytta skol- och fritidshemsverksamheten på Östergårdsskolan till tillfälliga lokaler på Mariaskolans gamla område från och med

Vidare menar Eriksson Bergström att de begränsningarna och möjligheterna i den fysiska miljön är som ett verktyg som bjuder in barnen till olika aktiviteter där både barnen

Även här har Caroline och Nina delat upp styckena emellan sig. Caroline skriver om barns inflytande och Nina om förskolans miljö och material. Vi har valt att redogöra för

Vi skall undersöka om förskollärarna reflekterar över och har en medvetenhet om hur viktigt forskningen anser det är att låta barnen i förskolan möta

Enligt Rosário, Núñez, Vallejo, Cunha, Nunes, Fuentes och Valle (2018) är det vanligt att lärare i matematik väljer att använda sig av matematikläxor, vilket

Med detta examensarbete har vi kunnat belysa vikten av de yngsta barnens samspel. Vilken betydelse den har för barnets sociala utveckling och pedagogers roll i de yngsta barnens lek

I temat Barnen som bärare och mottagare av digital kompetens synliggörs främst den adekvata aspekten i förhållande till förskollärarnas egna kunskaper och

Det jag lärde mig genom att intervjua föräldrar är att jag förut inte fullt ut begripit hur osäker man känner sig när man för första gången skolar in ett barn i förskolan, hela