Mall Stålhammar
Från anfanger och horungar
till ordbehandlare och desktop publishing
Januari 2001
Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000
Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000 finansieras med generösa bidrag från den kulturvetenskapliga donationen, som administreras av Riksbankens Jubileumsfond. I projektet deltar forskare från fem olika universitets- och högskoleorter och lika många discipliner. Projektet startade den 1 januari 2000. Den gängse för- kortningen av projektnamnet är ORDAT (Det svenska ordförrådets utveckling från artonhundra till tjugohundra).
Resultat från projektets olika delundersökningar publiceras till stor del i föreliggande rapportserie. Redaktörer för rapportserien är prof.
Sven-Göran Malmgren och FD Hans Landqvist, båda verksamma vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
Skrifter som ingår i rapportserien säljs till självkostnadspris och kan rekvireras från ORDAT (att. Hans Landqvist), Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg.
ISSN 1650-2582
© Författaren
Produktion:
Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet
Box 200
SE - 405 30 GÖTEBORG Reprocentralen, Humanisten Göteborg
1 . Inledning ... 1
2 . Urvalsprinciper ... 2
3 . Material och metod...5
3.1. SAOB och OSA: elektronisk sškning krŠver komplettering.. 5
3.1.1. SAOB och OSA ... 5
3.1.2. SAOB:s fšrsta belŠgg ... 7
3.1.3. SAOB:s kŠllor ... 8
3.2. …vriga ordbšcker och annat material ... 10
3.2.1. Nationalencyklopedins ordbok och Nationalencyklopedin .. 10
3.2.2. Gullberg, Svensk-engelsk fackordbok ... 10
3.2.3. Dudens illustrerade fackordbšcker ... 11
3.2.4. FlersprŒkiga fackordbšcker ... 11
3.2.5. Facklitteratur ... 11
3.2.6. …vrigt material ... 12
4 . Kort Šmneshistorisk bakgrund ... 14
4.1. AllmŠnt ... 14
4.2. Ny teknik Ð nya termer?... 15
5. Boktryckstermers varierande ursprung ... 17
5.1. AllmŠnt ... 17
5.2. Tyskt-danskt-latinskt-engelskt-franskt ursprung ... 19
5.3. Termers ursprung: danska eller tyska?... 21
6. Typsnittsbeteckningar ... 23
7. Datortermer ... 25
8 . Metaforer ... 28
9 . Produktiva ordled... 31
1 0 . Termers utveckling: aktšr Ð aktion?... 33
10.1 AllmŠnt ... 33
10.2. Aktšrssubstantiv: beteckningar fšr kvinnor i tryckerinŠringen... 35
1 1 . Ytterligare ordbildningsaspekter ... 37
11.1. Termers former: kortare eller lŠngre?... 37
11.2. Partikelverb ... 37
1 2 . Sammanfattning ... 40
Litteratur ... 41
1. Inledning
Som fšrsta delprojekt i undersškningen av engelskans roll i svenskans ordfšrrŒd (inom ORDAT-projektet) har jag valt att undersška termer inom boktrycket, som typexempel pŒ utveckling av terminologi genom introduktion av nya tekniker/former fšr samma ŠndamŒl. Hur avspeg- las ny teknik i sprŒket? Sker pŒverkan frŒn olika sprŒk alltefter teknik- ursprung? Hur anpassas importerade termer till svenskan? Boktrycket har inte bara en mer Šn 400 Œr lŒng historia; dess historik prŠglas ocksŒ av olika uppfinningar i olika lŠnder/sprŒkomrŒden, frŒn ett tidigt tyskt ursprung till nutida amerikansk datateknik. Det Šr dŠrfšr vŠl lŠmpat som exempel pŒ sambandet mellan teknik och sprŒkpŒverkan.
Samtidigt har detta delprojekt i ORDAT varit en praktisk švning fšr en anglist i anvŠndandet av svenska lexikonresurser, frŠmst SAOB (med dess elektroniska variant OSA) och NEO. BŒda skiljer sig i vissa avseenden frŒn motsvarande verk inom engelskan, Oxford English Dictionary. Fšr denna uppgift har skillnader vad gŠller textprov av respektive ords anvŠndande i sammanhang varit mest pŒtaglig: OED:s stšrre andel citat har ofta saknats.
2. Urvalsprinciper
ORDAT definierar som sitt syfte att kartlŠgga svenskans ordfšrrŒd 1800Ð2000. Vid undersškningen av en kontinuerligt framvŠxande teknik som tryckerivŠsendet riskerar en sŒdan indelning att bli miss- visande: ordsammansŠttningar som bygger vidare pŒ tidigare ord mister sammanhanget bakŒt. Som illustration kan nŠmnas att av 66 sammansŠttningar pŒ boktryck- dateras 25 fšre 1800, inklusive t.ex.
boktryckerilŠrling 1796, medan boktryckarelŠrling kommer fšrst 1823. (Se vidare undersškningen av nŒgra produktiva ord som (bok)tryck, sats/sŠtta och stil nedan.)
Fšljande omrŒden har undantagits:
¥ bokbinderi, som i strikt mening inte omfattar tryckfšrfarande, och dŠr fŒ fšrŠndringar skett i terminologin efter 1800
¥ pappersbeteckningar, inklusive mŒttangivelser fšr papper, av mot- svarande skŠl
¥ typografiska termer som bildats pŒ eponymer (oftast baserade pŒ upphovsmannens namn, ibland ngn fšrebild eller nŠraliggande fšre- teelse), en tendens som f.š. kvarstŒr i modernt termbruk och dŠr bildar en nŠrmast obegrŠnsad grupp dŠr benŠmningen fungerar som varumŠrke (jfr Garamond 1531, efter upphovsmannen Claude Gara- mond, dšd 1561, resp. Karl-Erik Forsbergs Carolus 1954, eller samme upphovsmans Berling 1976, efter Berlingska stilgjuteriet, samt Rembrandt 1994). Eponymbruket har under 1900-talet delvis ersatts av andra beteckningstyper, speciellt fšr s.k. fantasistilar, t.ex.
Rondo, Legende, Symphonie, Maxim, Privat, Charme etc. (jfr Falk 1975:79 ff., 143 ff.). Dock har ett fŒtal sŒdana termer, som ingŒr i sammansŠttningar, medtagits, t.ex. garamond (t.ex. -antikva) och cicero (t.ex. halvcicero).
Fšljande har behandlats separat:
¥ termer inom datoriserat tryckfšrfarande; med ytterst fŒ undantag saknas dessa termer i SAOB; ett fŒtal finns i NEO, medan flertalet
har registrerats i manualer, handbšcker, branschtidskrifter etc. och Œsatts en godtycklig datering till 1980-tal.
DŠrmed ligger tyngdpunkten i fšrsta hand pŒ sjŠlva boktrycket som yrkesaktivitet, inklusive tryckeribranschens mŒnga uppfinningar under sŒvŠl 1800- som 1900-talen, dvs. varmsatstekniken med gjutna rader eller typer (Linotype, Monotype m.fl.) och kallsatstekniken (offset, fotosŠttning med eller utan elektronik), samt datorns intrŠde i stor skala fr.o.m. ca 1980.
Avsikten Šr alltsŒ att undersška hur upphovet/bakgrunden till ny teknik avspeglas i terminologi: fšljer termer med importen av ny tek- nik, dvs. skapas termer enligt mšnster frŒn teknikens ursprungsland (i de flesta fall amerikansk/engelsksprŒkigt), eller skapas nya svenska termer i analogi med befintliga ord fšr kŠnda fšreteelser (termlŒn och liknande ordbildning)?
En annan frŒgestŠllning Šr hur svenska termer bildas nŠr en ny tek- nik introduceras: vilket Šr kŠrnordet, och i vilken ordning uppstŒr sammansŠttningar? Om maskinen x bšrjar anvŠndas, vad kallas den Ð vad kallas dess delar, dess anvŠndare, deras syssla/or, sjŠlva anvŠndan- det/anvŠndningen? Finns det urskiljbara mšnster och vad orsakas dessa mšnster respektive ev. undantag av? Detta behandlas bl.a. i en šversikt av fšrhŒllandet mellan nomen actionis Ð nomen agentis. (DŠremot behandlas inte morfologiska frŒgestŠllningar sŒsom bindemorfem, avledningsformer o.d.)
Valet av en bransch dŠr flera olika tekniker introducerats under den aktuella perioden kan tyckas ge goda fšrutsŠttningar fšr sŒdana iakt- tagelser Ð tyvŠrr har det visat sig under arbetets lopp att termers fšrsta fšrekomst tycks ha noterats mindre systematiskt Šn vŠntat, varfšr man knappast kan dra nŒgra slutsatser om sambanden mellan beslŠktade termer. Denna brist pŒ fšrstabelŠgg gŠller i fšrsta hand sammansŠtt- ningar, som utgšr en stor del av materialet. Fšr sammansŠttningarna gŠller ocksŒ att de, i motsats till huvudord, kan fšrekomma i SAOB utan vare sig textprov eller fšrstabelŠgg, alltsŒ som enbart listat ord.
Samtidigt kan liknande sammansŠttningar inom samma grupp saknas, som fallet Šr fšr flera typografiska termer.
Ytterligare en frŒga ršr principerna fšr termgivning: i vilken ut- strŠckning baseras termer pŒ direktlŒn eller šversŠttnings- eller bety- delselŒn, ofta dŒ i form av metaforer baserade pŒ yttre likhet eller funktionell likhet, ev. pŒ analogi med annan anvŠndning, dvs. termlŒn.
FrŒgestŠllningen aktualiseras av datortekniken, som utgšr nŒgot av ett paradigmskifte: frŒn att tidigare ha varit beskrivande eller funktions- angivande fšr mekanisk apparatur, švergŒr terminologin fšr datorer
till att beteckna fšr anvŠndaren osynliga processer, oftast genom (metaforiska) termlŒn.
Eftersom tryckeribranschen hšr till de Šldsta aktiva yrkesgrenarna, kan man fšrutsŠtta att det bland materialet finns exempel pŒ yrkesjar- gong, som ibland under seklernas lopp belagts Šven i skrift Ð det stora flertalet av sŒdana termer stannar antagligen oftast i muntligt bruk. De fŒtal exempel som jag funnit har bestŒtt av metaforisk anvŠndning av ord frŒn allmŠnsprŒket, bŒde i Šldre terminologi och nyare datorter- mer. Det begrŠnsade antalet sŒdana yrkesord kan fšrklaras med bristen pŒ tryckta lŠromedel eller handledningar i ett yrke dŠr utbildningen dominerats av lŠrlingssystemet.
3. Material och metod
Materialet har utgjorts av ordbšcker, frŠmst Svenska Akademins Ord- bok (SAOB), Nationalencyklopedins Ordbok (NEO), Svenska Aka- demins Ordlista (SAOL), Nyord i svenskan, men ocksŒ fackordbšcker, ss. Typografisk Ordlista (1911), Typografiske Ord (1944), Gullbergs Svensk-engelsk fackordbok. Dudens illustrerade lexikon (svensk resp engelsk upplaga), samt facklitteratur i Šmnet, sŒvŠl tekniska hand- bšcker som historiska verk om enskilda fšrlag eller facklig verksam- het (se litteraturfšrteckningen). …vrig litteratur har anvŠnts i begrŠn- sad omfattning, se nedan.
KartlŠggning av facksprŒkligt ordbruk skiljer sig i vissa avseenden frŒn undersškningar av allmŠnsprŒket. Fšrekomsten av facksprŒk (termer, kollokerande verb, prepositioner, bestŠmningar m.m., infor- mella uttryck eller jargong inom ett yrkesomrŒde) Šr oftast begrŠnsad till respektive yrkesomrŒde och fšrekommer endast i begrŠnsad ut- strŠckning i vardagssprŒket. DŠrmed faller facksprŒket utanfšr ramar- na fšr de flesta allmŠnna ordbšcker (inklusive SAOB) samt konkor- danser som baserats pŒ tidningstext, skšnlitteratur o.d. Fackordbšcker redovisar av naturliga skŠl de vid utgivningen aktuella termerna inom omrŒdet, men sŠllan Šldre termer. Dessutom anges ytterst sparsamt kollokerande uttryck eller jargong i sŒdana ordbšcker, som ofta snara- re har karaktŠren av ordlistor Šn lexika. Kollokerande uttryck kan Œterfinnas i handbšcker, bruksanvisningar och liknande, beskrivande litteratur, som dock Šr sparsamt fšretrŠdd bland SAOB:s kŠllor. Nedan anges den litteratur som anvŠnts utšver SAOB.
3 . 1 SAOB och OSA: elektronisk sškning krŠver komplettering
3.1.1 SAOB och OSA
SAOB-materialet bestŒr av listor huvudsakligen baserade pŒ SAOB:s elektroniska sškningsmšjlighet via OSA-projektet. OSA-materialet har
Œ ena sidan levererats i form av listor baserade pŒ Šmnesbeteckningen Óboktr.Ó, Œ andra sidan har kompletterande sškningar gjorts i OSA efter fšrsta belŠgg i den aktuella betydelsen (se nedan).
Det har visat sig att ett stort antal boktryckstermer undgŒtt att regis- treras vid den elektroniska taggningen; utan kompletterande litteratur i Šmnet hade mŒnga grundlŠggande termer aldrig noterats. Kvantitativt ršr det sig om ett kraftigt bortfall: OSA-sškningen pŒ Óboktr.Ó gav 501 termer (av totalt 526, dŠr sŒdana termer som psalmbokstryck o.d.
inrŠknats), att jŠmfšras med den slutgiltiga listan pŒ ca 1100 (datortermer undantagna). Av dessa finns drygt 900 i SAOB eller SAOS, varav ca 200 efter stŒ-, OSA:s grŠns vid undersškningstillfŠllet;
ca 700 termer mellan a och stŒ- ska alltsŒ jŠmfšras med OSA:s ca 500 termer i samma intervall, en skillnad pŒ drygt 200 termer, eller ca 40%. (Datortermer har registrerats separat, dŒ dessa till švervŠgande delen hamnar utanfšr SAOB:s tidsram.)
Vad gŠller registrering av fšrsta belŠgg, anger OSA tyvŠrr endast fšrsta registrerade belŠgg oavsett betydelsefšrskjutning (motsvarande felkŠlla upptrŠder vid sškning pŒ lŒngivande sprŒk). Eftersom mŒnga termer baseras helt eller delvis pŒ existerande ord, Šr fšrsta belŠgg i termens betydelse oftast av betydligt senare datum (jfr Isacsson 2000:3.3). Fšr OSA:s 501 termer har fšrsta belŠgg i den aktuella be- tydelsen kontrollerats i samtliga fall. Fšr 180 termer, alltsŒ drygt 1/3, fanns belŠgg fšr senare betydelsefšrskjutning, hŠr markerad >, t.ex.
avdraga 1534, draga av 1539 (subtrahera o.d.; betrŠffande partikel- verb se nedan) > 1773, bŒda varianterna (~ korrektur, trycka); avlŠgga 1526 (plagg; lšfte m.m.) > 1790 (lŠgga tillbaka stilar i kastens fack);
fasett 1746 > 1907 (klichŽdel); grad 1584 > 1895 (typografiskt mŒtt);
inlšpa 1535 (inkomma) > 1823 (krympa); nedslŒ 1526 > 1915, subst.
nedslag 1905 (tryckfri šverdel av sida/spalt); sats 1684 > 1823 (till sŠtta, dvs. en fast kombination av lšsgjutna typer i en form); sluta upp 1603 > 1881 (lossa en form, i motsats till sluta, hopspŠnna en form;
valet av partikeln upp kan fšrklaras dels med analogi, jfr lŒsa/lŒta upp, dels av mšjligt inflytande frŒn det motsvarande engelska uttrycket lay up the form); steg 1580 > 1795 (utfyllnadsmaterial mellan typer)
I en del fall kan det senare belŠgget ses som en analog, specialiserad anvŠndning: accidens 1633 (tillfŠllighet) > 1825 (tillfŠllighetstryck);
garnityr 1664 > 1881 (uppsŠttning stilar); korg 1526 > 1906 (anord- ning fšr typer, upphŠngd pŒ maskin); kŠrra 1526 > 1823 (fundament fšr tryckpress); lŠsare 1526 > 1935 (korrekturlŠsare); metall 1543 >
1881 (speciell legering fšr trycktyper, bestŒende av bly, tenn och anti- mon); rotera 1769 > 1947 (moment i tryckprocess); samlare 1640 >
1906 (del av tryckmaskin); slita 1525 > 1944 (plocka, nappa papper ur
yta). HŠr finns Šven en del exempel pŒ metaforiska uttryck (jfr Šven nedan, Metaforer).
Hit kan Šven fšras en del benŠmningar pŒ stilsorter respektive mŒtt- beteckningar, t.ex. regal 1646 > 1871 (storleksbeteckning pŒ papper, mindre Šn imperial), dŠr det finns vissa tendenser att anvŠnda meta- foriska beteckningar fšr att ange plats i hierarkiskt system, dock utan genomfšrd systematik (jfr beteckningar fšr typsnittsgrad, ss. skalan brilliant Ð diamant Ð perle Ð nonpareille Ð kolonel Ð petit Ð borgis Ð korpus Ð cicero Ð mittel Ð tertia Ð paragon Ð text etc., som avspeglar olika influenser under tidernas lopp).
Betydelsefšrskjutningarna gŠller alltsŒ bŒde lŒgfrekventa ord, som fŒtt en annan anvŠndning inom tryckerivŠsendet, och hšgfrekventa ord, som givits en specialiserad, snŠvare betydelse.
3.1.2 SAOB:s fšrsta belŠgg
I en del fall kan SAOB:s fšrsta belŠgg ifrŒgasŠttas, dels pŒ externa grunder, som i de fall dŠr en annan, tidigare kŠlla pŒtrŠffats, som t.ex.
fšrekomsten av logotyp i Moselunds Typografiske Ord (1944), jfr SAOB 1951, dels pŒ interna grunder dŒ ett sprŒkprov innehŒller date- ring som avsevŠrt skiljer sig frŒn provets datering: Óexperimentperiod med [typsŠttmaskiner] infšll mellan 1840 och 1885Ó (HantvB, SAOS);
ordets fšrsta fšrekomst anges dock som 1937.
En annan svaghet ligger i avsaknaden av vissa, ibland mycket van- liga, sammansŠttningar: blankkolumn har belŠgg frŒn 1853, men varken blankrad, -sida eller -yta finns upptagna, termer som dock Šr vŠl sŒ vanligt fšrekommande som blankkolumn. HŠr tycks praxis ha varit att ge endast ett representativt exempel pŒ sammansŠttning (mšjligen valt i alfabetisk ordning); dock finns flera undantag frŒn denna princip, speciellt i de fšrsta delarna (jfr Ekbo & Loman 1971:7). Liknande luckor finns i en sŒ utprŠglat systematisk sekvens som mŒttangivelser fšr typstorlek, se nedan.
I materialet har ord som saknar belŠgg daterats efter liknande terms fšrsta belŠgg, t.ex. har kast (saknas i SAOB) daterats i likhet med stil- kast, 1635 (anges i tabellen), jfr motsvarande datering i NEO. Metoden Šr naturligtvis otillfredsstŠllande fšr korrekta diakroniska jŠmfšrelser, men alternativet att lŠmna sŒdana ord utan datering skulle fšrsvŒrat sortering av tabellmaterialet.
3.1.3 SAOB:s kŠllor
Eftersom undersškningen ršr facktermer, kan valet av kŠllor fšr sprŒkprov krŠva andra kriterier Šn kartlŠggningen av svenskans ord- fšrrŒd i allmŠnsprŒket, SAOB:s syfte (se ovan, Material och metod).
SkšnlitterŠra verk, tidningar och tidskrifter av allmŠnintresse etc. kan inte fšrvŠntas innehŒlla fackterminologi i stšrre utstrŠckning; kŠllorna tycks hŠr ha dominerats av referenslitteratur sŒsom uppslagsverk och ordbšcker, sŠrskilt sŒdana med fackŠmnesanknytning. HŠr tycks dock utfšrligare texter saknas (se nedan om tryckerivŠsendets utveckling), som t.ex. lŠrobšcker eller bruksanvisningar till maskiner. Detta har antagligen bidragit till avsaknaden av sprŒkprov med kollokerande uttryck, liksom till den stora švervikten av fšremŒlsbeteckningar (substantiv) i fšrhŒllande till termer fšr aktiviteter eller egenskaper:
av ca 1100 ord Šr ca 950 beteckningar pŒ fšremŒl eller fšreteelser; ca 70 anger nomen agentis, ca 70 Šr verb (varav ca hŠlften Šr partikel- verb, se nedan), samt ca 25 Šr adjektiv eller adverb.
Enstaka fšrfattares eller textprovs dominans kan naturligtvis orsaka skevheter. Inom Šldre tryckterminologi gŠller detta framfšr allt det relativt stora antalet (ca 60, dvs. ca 5%) fšrsta belŠgg frŒn en enda kŠlla, en šversŠttning frŒn tyska (TŠubel 1823); inom dataterminologin domineras kŠllorna i bokform av en enda fšrfattares verk (•ke Hall- berg). DŠrmed kan en upphovsmans sprŒkbruk komma att ge ett alltfšr starkt utslag.
Av de ca 70 termer som saknar belŠgg i SAOB eller NEO Šr nŠra hŠlften typografiska termer, ofta beteckningar fšr stilar eller detaljer i typsnitt; de ŒterstŒende bestŒr till stšrsta delen av sammansŠttningar som kan ses som utveckling av befintliga termer (formvagn, formvals, stilgjutningsmaskin), sammansŠttningar utgŒende frŒn partikelverb som kan ha bildats i analogi med liknande verb (utskjutning, utskjutnings- schema, utslagning, utslutningsmaterial), samt metaforiska, vardagliga uttryck som fšrekommer i facklitteratur eller fackordlistor, men inte i SAOB eller NEO (glugg, kropp, surkŒl, svansning, svibla, Œl/Œlspets, šra).
Typsnittsbeteckningar, som oftast Œterfinns i specialiserade fack- texter, respektive metaforiska termer, som mest fšrekommer i var- dagligt bruk, visar sig alltsŒ sammanfattningsvis vara de omrŒden dŠr SAOB oftast saknar belŠgg.
En ytterligare fšrsvŒrande faktor utgšrs naturligtvis av SAOB:s tidsmŠssiga begrŠnsningar: nŠr projektet pŒbšrjades hade OSA nŒtt stŒ, och SAOB svŠ-; dŠrmed saknas framfšr allt alla termer pŒ tryck- resp.
typ-, alltsŒ en vŠsentlig del av det aktuella omrŒdet (belŠgg har kom-
pletterats genom NEO samt hos SAOS i Lund). Totalt ligger nŠra 250 ord efter stŒ-. DŠrtill kommer SAOB:s avsaknad pŒ belŠgg av nyare ord och dŠrmed hela datorterminologin. Samtliga datortermer som inte har annan datering i t.ex. NEO har dŠrfšr schablonmŠssigt date- rats 1980-tal, vilket torde motsvara den efterslŠpning som noterats mellan introduktionen av ny teknik och anvŠndandet av dess termino- logi (se nedan, avsnitt 4.2).
Vad betrŠffar SAOB:s tŠckning šver den tid som hela ordboks- projektet pŒgŒtt, kan naturligtvis ett sŒdant begrŠnsat arbete som det hŠr ršr sig om inte ge annat Šn tŠmligen slumpmŠssiga utslag. Dock framgŒr det klart, att de fšrsta volymerna innehŒller betydligt fler uppslagsord utan vare sig fšrsta belŠgg eller fšrklaring, samt att be- lŠggen blir fŠrre efter ca 1960.
I avrundade tal (till nŠrmaste 5-tal) utgšrs tŠckningen fšr perioder- na enligt fšljande:
1520Ð1799: totalt ca 200; ca 30 saknar belŠgg i SAOB 1800Ð1900: totalt ca 430; 5 saknar belŠgg i SAOB 1900Ð2000: totalt ca 400; ca 80 saknar belŠgg i SAOB
BelŠggen under perioden 1800Ð2000 visar sig vid uppdelning i halv- sekel vara mycket ojŠmnt fšrdelade:
1800Ð1850: 150 1850Ð1900: 285 1900Ð1950: 315 1950Ð2000: 80
Av de senare siffrorna framgŒr bristen pŒ tŠckning under tiden efter andra vŠrldskriget tydligare. Som ovan nŠmnts tillkommer ca 70 termer som inte kunnat dateras, varav ca 30 efter stŒ-.
SAOB har alltsŒ mŒst kompletterats, i fšrsta hand med NEO. €ven hŠr har fšrstabelŠggsŒrtalen visat sig lŠmna missvisande information i de talrika fall dŠr betydelsen Šndrats, om Šn i nŒgot mindre utstrŠck- ning Šn i SAOB. I enstaka fall kan SAOB:s och NEO:s Œrtalsuppgifter skilja sig Œt; dŒ vŠljs normalt SAOB-Œrtalet.
Fšrutom dessa ordbšcker fšr frŠmst datering av fšrsta belŠgg och dŠrmed diakronisk kartlŠggning av terminologins utveckling, har specialiserade fackordbšcker anvŠnts, varvid danskans inflytande framgŒtt tydligare Šn genom SAOB (se nedan). Facklitteratur av skilda slag har visat sig vara oundgŠnglig (se litteraturfšrteckningen). Dess- vŠrre har det varit svŒrt att uppnŒ jŠmfšrbar tŠckning av 1900-talet
och tidigare perioder. Det škande intresset fšr grafisk formgivning i samband med de nya mšjligheterna att billigt producera tryckalster, samt det dŠrav fšljande stora utbudet pŒ litteratur i Šmnet har natur- ligtvis bidragit till den ojŠmna fšrdelningen šver perioden.
3.2 …vriga ordbšcker och annat material
3.2.1 Nationalencyklopedins Ordbok och Nationalencyklopedin
NEO:s CD-ROM-version mšjliggšr vissa sškningar pŒ t.ex. Šmne, tidsperiod och lŒngivande sprŒk. En sškning pŒ Šmnet ÓbokvŠsenÓ, oavsett tidsperiod ger antalet 1011 artiklar, men visar sig inkludera Šven mycket perifert associerade termer sŒsom album, anekdot, an- teckna, avfatta etc. En granskning och gallring har lett till endast 140 termer som klart kan hŠnfšras till boktryckeri.
DŠrtill kan Nationalencyklopedins artiklar i relaterade Šmnen an- vŠndas som kŠlla, vilket ger ytterligare ca 50 termer, oftast av mer teknisk eller detaljerad art (t.ex. kerning, knipning, sŠtthake, kallsats, varmsats, rulloffsetrotationspress).
NEO ger alltsŒ tillsammans med NE ca 200 termer. Datering enligt NEO gŠller fšr ca 60 ord, varav hŠlften efter stŒ-.
3.2.2 Gullberg, Svensk-engelsk fackordbok
Den kompletterande sškningen i Gullberg gjordes med utgŒngspunkt i den ordlista som upprŠttats pŒ basis av SAOB och facklitteratur. Denna metod kan fšrvŠntas resultera i fler sammansŠttningar; genomgŒende var dessa sammansŠttningar av specialiserad teknisk art, oftast verktyg, processled o.d., som t.ex. boktypsnitt, cylinderautomatpress, flattryck, formvagn, fuktvals, paginasiffra, rastr(er)a, typfamilj, men Šven termer fšr vanliga fšreteelser, som blanksida. Totalt fanns fŠrre Šn tio termer enbart i Gullberg, dŠremot betydligt fler i annan kŠlla samt Gullberg. OmvŠnt saknades det stora flertalet av SAOB:s sammansŠtt- ningar i Gullberg, vilket kan tyda pŒ att de inte lŠngre var aktuella vid tidpunkten fšr Gullbergs arbete (2 uppl. 1977), fšrmodligen p.g.a.
teknikens utveckling. (3:e upplagan av Gullbergs ordbok var inte till- gŠnglig dŒ detta arbete utfšrdes.)
3.2.3 Dudens illustrerade fackordbšcker
Illustrerade ordbšcker domineras av naturliga skŠl av substantiv, dvs.
beteckningar fšr de avbildade fšremŒlen. Utšver funktionen av ord- lista bidrar de med viss Šmneskunskap genom att fšremŒlen sŠtts in i ett sammanhang, en i facksprŒkssammanhang vŠrdefull information. I detta fall ŒskŒdliggšrs vissa kognitiva skillnader i termbildning vid jŠmfšrelse mellan de illustrerade momenten, se avsnitt 5 nedan om termernas ursprung.
3.2.4 FlersprŒkiga fackordbšcker
Termordlistor Šr ofta framtagna inom respektive yrkesgrupp och inkluderar dŠrfšr ofta bŒde mer detaljerade termer och exempel pŒ yrkesjargong; genom detta material har en del vardagliga, ofta meta- foriska uttryck kunnat inkluderas.
I flera fall har fšrstabelŠgg i SAOB eller NEO motsagts av fšre- komst i fackordlista, speciellt i Typografiske Ord og deras Betydning (danska-tyska-engelska-svenska) frŒn 1944 (hŠr LM). I denna fšre- kommer t.ex. logotyp, jfr SAOB 1951. BŒde denna danskproducerade ordbok och bršderna Lagerstršms flersprŒkiga Typografisk Ordlista (svenska-danska-tyska-engelska-franska) frŒn 1911 (hŠr TO) innehŒller flera termer som saknar belŠgg i SAOB eller NEO. Vid datering av sŒdana termer har hŠr befintligt fšrstabelŠgg fšr liknande term an- vŠnts, t.ex. har titel, 1544 anvŠnts Šven fšr titelblad, deltitel och huvudtitel; kast saknas i SAOB men har Œsatts datum fšr stilkast, 1635.
Naturligtvis snedvrider detta den diakroniska redovisningen, som dock redan visat sig ha vissa svagheter, se ovan.
DŠr kŠllan inte varit svensk (i detta fall den dansk-svensk-tysk- engelska Typografiske Ord) har endast sŒdana termer tagits upp, dŠr en liknande term funnits i SAOB eller nŒgon annan svensk kŠlla (exempelvis har LM: anfukta endast Œterfunnits som SAOB: fukta an, och anfukta har dŠrfšr inte inkluderats).
3.2.5 Facklitteratur
Den kompletterande facklitteraturen kan uppdelas i dels redovisande texter dŠr tyngdpunkten ligger pŒ teknisk apparatur, ofta med ett historiskt perspektiv (facktidskrifter, šversikter šver boktryckar- konsten, fšrlagshistoria, facklig historia), dŠr merparten Šr utgivna
fšre 1950, dels handledningar fšr typografisk formgivning (med eller utan datorhjŠlp, dvs. desktop publishing), mestadels utgivna efter 1980.
Inom samtliga omrŒden, teknik, typografisk formgivning samt desktop publishing fšrekommer variationer inom respektive termino- logi, variationer som tycks minska med tiden, en utveckling som sannolikt Šger rum inom all ny teknik. Det Šr dock svŒrt att bilda sig nŒgon korrekt uppfattning om Šldre terminologi: erfarenheter frŒn nutida teknisk terminologi visar att t.ex. konkurrerande fabrikat kan innebŠra skilda terminologier (jfr skillnader mellan PC och Macin- tosh); ur SAOB:s sprŒkprov kan ingen sŒdan information utlŠsas, i synnerhet som en stor del hŠmtats ur ordbšcker. Variation inom ter- minologi kan ocksŒ bero pŒ personliga preferenser, vilket kan fšrklara skillnaderna i typografiterminologi (se nedan under avsnitt 6).
3.2.6 …vrigt material
Fšrsšk att komplettera ordbšcker och liknande facksprŒkligt material med mer litterŠra texter, dŠr andra perspektiv skulle kunna bidra till en annan vokabulŠr, har huvudsakligen resulterat i ett antal verk med fšrlagshistorisk inriktning, se ovan; t.o.m. den fackliga historieteck- ningen i detta, historiskt sett fackligt mycket starka yrke, visade sig vara mycket begrŠnsad (se litteraturfšrteckningen). Undantagen (korta avsnitt ur verk av Delblanc, Lo-Johansson och Norrbo, se litteratur- fšrteckningen) Šr alltfšr begrŠnsade fšr att tillfšra nŒgot vŠsentligt;
hŠr finns dock exempel pŒ anvŠndning av kortare form i vardagligt sprŒk: tryckerisal blir tryckhall (Delblanc 1967:77), jfr utvecklingen vŠntsal Ð vŠnthall. I Lo-Johanssons historicerande text Šr anvŠndningen av Šldre tryckeritermer en viktig del av miljšteckningen (handlingen kretsar kring de fšrsta boktryckerierna i Sverige, ca trettio Œr efter Gutenbergs uppfinning); dŠr anvŠnds t.ex. brukstryck samt typsnitts- beteckningen Blomster, varav ingendera finns belagt i SAOB. …vriga termer finns dŠremot belagda (mŒnga med fšrstabelŠgg frŒn 1800- talet, alltsŒ anakronismer i textens 1400-tal.)
Strindbergs romaner och brev i den konkordans som utarbetats inom SprŒkbanken vid Gšteborgs universitet ger mŒnga exempel pŒ anvŠndningen av ett begrŠnsat urval trycktermer, ss. fšrlag, korrektur, typ, tryck. Konkordanssškning har uppenbara begrŠnsningar: den tenderar att bekrŠfta det redan kŠnda men tillfšr mera sŠllan nŒgot ovŠntat. I detta fall kan fšrstabelŠgg mšjligen Šndras i datering (sŠttning 1880, SAOS 1915), eller sammansŠttningar (manuskriptkor-
rektur 1908, saknas i SAOB) samt ev. betydelsefšrŠndringar regist- reras, medan helt nya simplexord sŠllan pŒtrŠffas.
4. Kort Šmneshistorisk bakgrund
4.1 AllmŠnt
Tryckerifšrfaranden kan i Europa spŒras tillbaka till papperets intro- duktion pŒ 1100-talet; modern tryckteknik tar dock sin bšrjan i Guten- bergs infšrande av lšsa bokstavstyper gjutna i metall, ca 1440. Fšrst kring sekelskiftet 1800 skedde radikala fšrŠndringar i tryckeritekni- ken, dŒ nya typer av tryckpressar introducerades: metallpressen (1795), snŠllpressen (1811) och stereotypitekniken (1824), varmed satta formar kunde framstŠllas i flera exemplar. En radgjutande sŠtt- maskin uppfanns pŒ 1880-talet; offsettekniken utvecklades under bšr- jan av 1900-talet, och den datorstyrda sŠttningen infšrdes pŒ 1970- talet.
Tryckmetoder kan indelas i hšgtryck, dŠr upphšjda delar infŠrgas och avger tryck (typtryck, trŠsnitt); djuptryck, dŠr nedsŠnkta/ingrave- rade delar infŠrgas fšr tryck (rotationspress, gravyr, etsning); plan- tryck, dŠr samtliga partier ligger i samma plan, men kemiskt Œtskiljs (litografi eller stentryck, offset), alternativt utsparas delar av schab- loner i genomtryck (screentryck).
Branschens yrkeskunnande spreds fram till 1900-talet huvudsakligen genom lŠrlings- eller gesŠllsystem, vilket innebŠr att skriftliga lŠro- bšcker i Šmnet saknas; det som finns Šr Œ ena sidan beskrivningar av maskiner (varfšr maskindelar dominerar stort i terminologin), Œ andra sidan handbšcker i typografi med inriktning pŒ formgivning (dŠrmed fšreligger en god tŠckning av benŠmningar av stilar, typ- och tecken- snitt och motsvarande). Vad som dŠremot saknas Šr kollokerande ut- tryck (verb, prepositioner m.m.) som anvŠnts vid olika arbetsmoment, som t.ex. ÓfŒ svibelÓ (oordning bland blytyperna), ÓslŒ munkÓ (pas- sage/tecken med mattare fŠrg). SŒdana uttryck saknas tyvŠrr ofta i textproverna, i synnerhet dŒ fšrstabelŠgg hŠmtats frŒn ordbšcker; av liknande skŠl saknas information om anvŠndningen av vardagliga ut- tryck, som ofta baseras pŒ metaforiska uttryck, sŒsom horunge (šver- skjutande ord pŒ ny sida/i ny spalt). I fšrhŒllande till tryckvŠsendets lŒnga historia finns fšrvŒnansvŠrt fŒ sŒdana uttryck belagda, och dŒ
mestadels inom formgivningen, dvs. dŠr redaktšrer eller fšrlŠggare kommenterat arbetet.
4.2 Ny teknik Ð nya termer?
Som framgŒr av den kortfattade šversikten av tryckerivŠsendets histo- ria, har flera innovationer introducerats under seklernas gŒng. Den logiska fšljden i form av nya termer finns belagd i materialet, med vissa undantag, dŠr nya termer fšr Šldre fšreteelser tycks introduceras nŠr respektive metod inte lŠngre Šr helt aktuell eller t.o.m. ersatts med annan teknik. •ter kan sjŠlva kŠllsituationen vara en fšrklaring: Šven mycket spridda termer kanske inte har upptrŠtt i skriftlig form tidi- gare.
Sambanden mellan respektive teknik/metod samt vidhŠngande ter- mer Šr i stora drag fšljande:
Termer fšre 1600 bestŒr av ord som till stor del Šven anvŠnts fšr handskrifter, dvs. en sorts termlŒn: bok, bokstav, sŠtta, text, trycka -re (samtliga fšre 1520), ark (Sšderwall 1505), rad (Sšderwall 1451Ð52), tryckeri (1551 aktivitet, 1593 etablissemang), stil (1587), titel (1554).
Mellan 1600 och 1700 introduceras mer specialiserade termer, varav mŒnga fŒtt allmŠn anvŠndning, sŒsom boktryckeri (1626 aktivi- tet, 1647 etablissemang), kolumn (1665), korrektur (1619), (tryck)- press (1621), manuskript (1643), etc. HŠr finns ocksŒ termer som Šven fortsŠttningsvis tillhšr facksprŒket: kast (1635), (tryck)typ (1641), om- brytning (1651), utslutning (1651), (sŠtt)skepp (1652), blankrad, -sida, -yta (1662), sŠttare (1669), typografi (1690), officin (1691), bok- tryckar/e/konst (1691/1696), trycksak (1699), samt ett flertal benŠm- ningar pŒ stilar och pappersformat.
Efter 1700 upptrŠder fler sammansŠttningar fšr att ange specialise- ring, ibland i flera led, t.ex. termer kring boktryckeriverksamheten, som organiseras vid mitten av 1700-talet: jfr Ókgl. regler fšr bok- tryckerierna i riket af den 12 aug. 1752Ó. Detta Œr registreras bok- tryckeriarbetare, boktryckeriidkare, boktryckerireglemente, boktryck- erisocietet (BoktryckeriSocieteten Šr den organisation som 1893 šver- gŒr i AllmŠnna Svenska Boktryckarefšreningen), boktryckeriŠgare (jfr sammansŠttningar pŒ -tryckare/tryckeri nedan). Nu finns ocksŒ flera tekniska termer fšr delar av apparatur: kŠgel (1725), bŠngel (1741), stickel (1743), fŠrgkvarn (1747), boktryckar/e/boll (1749), stilkast (1764), regal (1768), sŠtthake (1777), presskŠrra (1784), gjutinstru- ment (1789) etc. LikasŒ fšrekommer specialiserade yrkesbeteckningar:
stilgjutare (1726), faktor (1732), boktryckerifaktor (1793). Fšrsta
fšrekomsten av sŠtteri (1777) indikerar att tryckeriet uppdelats i olika avdelningar. Fšrst nu noteras tryckfel (1738). Fortfarande utgšr ter- mer fšr format och stilar en stor andel.
1800-talet medfšr tekniska nyheter: stereotypin, som uppfanns i Skottland 1729 men fick sin fšrsta anvŠndning i Sverige fšr 1824 Œrs psalmbok, ger upphov till relaterade termer fr.o.m. stereotypavdrag 1826, till stereotypbitrŠde (1919). Radgjuten sŠttning infšrs pŒ 1880- talet, men termer fšr tekniken eller dess redskap registreras fšrst 1905, radgjutningsmaskin, alternativt radgjutmaskin (1909), (de gjut- ningstermer som finns redan frŒn 1726, t.ex. stilgjutare, avser gjut- ningen av lšsa typer). Den engelska Monotype- och den tyska Lino- typetekniken fšrekommer parallellt, men endast termer fšr Monotype- tekniken (introducerad 1890) finns belagda i NEO, samtliga daterade 1934 Ð ett nŒgot godtyckligt bortfall, dŒ bŒda teknikerna beskrivs i NE. Offsettekniken uppfinns ca 1900; termer fšr bŒde metod och maskindelar upptrŠder 1910: offsetmetod, offsettryck, offsetcylinder, till offsetpress (1925; i sprŒkprovet uppges dock att en sŒdan installe- rades 1907). DŠremot dateras grundformen offset till 1924 i NEO.
Plantryck, dit offsetmetoden hšr, finns belagt frŒn 1915, plantrycks- fšrfarande, jfr plantrycksmetod 1939, medan redskapet fšrekommer 1925, plantrycksmaskin. Det Šr fšrst efter infšrandet av plantrycket som djuptryck, dvs. tidigare tryckmetoder, fŒr en samlingsterm (1918), kanske fšr att underlŠtta jŠmfšrelser mellan metoderna. Illus- trationstermer bšrjar belŠggas vid mitten av 1800-talet: illustration (1857) resp. klichŽ (1867), bŒda med flera sammansŠttningar.
BelŠgg fšr olika teknikers terminologi tycks alltsŒ med viss efter- slŠpning fšlja pŒ introduktionen av respektive teknik. Vidare kan man spŒra anvŠndningen av respektive teknik i belŠggen fšr nya samman- sŠttningar (som dock Šr ojŠmnt registrerade); i de flesta fall sker ny- bildningar, ofta i form av sammansŠttningar, under en relativt begrŠn- sad period. I motsats till denna tidsmŠssiga koncentration fŒr de mest produktiva orden (se detta avsnitt), som samtidigt Šr mindre tekniskt specialiserade, nya sammansŠttningar šver mycket lŒnga tidsperioder:
boktryck ca 1580 Ð boktryckt 1908; tryckeri 1551 Ð tryckeribitrŠde 1963; sŠtta ca 1520, sats 1695 Ð satsteknik 1953; stil 1587 Ð stilkonst 1946.
5. Boktryckstermers varierande ursprung
5.1 AllmŠnt
Tryckbranschen i Sverige tycks av naturliga skŠl ha dominerats av termer av tyskt ursprung, liksom de flesta hantverk och industrier in pŒ 1900-talet. En jŠmfšrelse med engelska termer inom tryck- branschen (genom jŠmfšrelser av motsvarande avsnitt i den illustre- rade ordboken Duden pŒ engelska resp. svenska, samt medelst fler- sprŒkiga ordbšcker) antyder dels att engelska termer oftare har franskt/romanskt Šn tyskt/germanskt ursprung, trots det tyska (och flamlŠndska) tidiga inflytandet pŒ branschen, dels att svenskan i nyare tid oftare anvŠnder engelskbaserade termer fšr samma fšreteelser som tidigare betecknats med tyskbaserade termer. SŒ kallas t.ex. den tidiga presstypen dŠr plattor ršrde sig šver varandra digeltryckspress, av tyskans Tiegel, jfr sv. tegel (dŠremot inte degel som i smŠltdegel), medan termen pŒ engelska Šr platen press, (av fornfr. plat-e, platine).
Den del av en rotationspress som kallas [roterande] fals, av ty. falzen (sv. vika, vecka) Šr pŒ engelska folder; bŒda gŒr tillbaka pŒ samma rot, men dŠr svenskan 1944 (Moselund) alt. 1947 (SAOB) anammade folder (av fold, vika) fšr vikta trycksaker, fšredrog man tidigare (1856) att fšlja den tyska formen bŒde fšr maskindelen och fšr den vikta, falsade tidning den Œstadkom. Det svenska sats, dvs. hela kombi- nationen av sammansatta typer (av ty. Satz 1823 SAOB) motsvaras av engelskans type, dvs. bestŒndsdelarna, typerna, i satsen. Utslutning (1651 NEO), dvs. utjŠmning av rad, fšrekommer i termen utslutnings- trumma i Monotype-sŠttmaskinen, medan den engelska motsvarigheten justifying [scale] blivit allmŠnt fšrekommande i datortermen justera [marginaler], justering, av eng. justify, justification.
Det Šr ibland svŒrt att se nŒgot konsekvent samband mellan teknik- ursprung och terminologi: dŠr cylinderpressen har ilŠggningsbord resp. ilŠggningsapparat (avseende papperet) fšr de engelska termerna feed table resp. feeder mechanism, har de nŒgot senare tyska Linotype- och engelska Monotypemaskinernas terminologi bŒda švertagit engel- skans matningsbegrepp, metal feeder, matare, men nu fšr metallfšr-
sšrjningen till rad- resp. typgjutningen. Den svenska terminologin fšr dessa maskintyper frŒn sena 1800-talet har švertagit flera engelska termer, genom direktlŒn: elevator carrier blir elevator, eller šversŠtt- ningslŒn: paper tower blir papperstorn. HŠr finns ocksŒ Šldre, ur- sprungligen metaforiska uttryck, som gŒr tillbaka pŒ samma yttre likheter: matrisens tandning motsvaras av teeth, det metaforiska lŒnet av pianots klaviatur Œterfinns i keyboard, och skepp [fšr sats] har mot- svarigheter pŒ samtliga beršrda sprŒk (jfr avsnittet Metaforer nedan).
En tydlig skillnad ses i jŠmfšrelsen mellan rotationspressens (introducerad 1881) skšntryck (1804, fšr tryck pŒ endast en sida av papperet och dŠrmed ett vackrare tryck) respektive vidertryck (1855, av ty. Wieder-, Œter), dŠr engelskan har de tydligare deskriptiva first resp. second printing unit, jfr termerna prim/a (1823) respektive sekunda (1845) fšr motsvarande tryck. I dessa fall tycks befintliga termer, ibland bildade efter tyska fšrebilder, ha kvarstŒtt Šven nŠr amerikanska uppfinningar och produkter bšrjade dominera inom branschen.
Skillnaderna i svenska resp. engelska traditioner blir tydligare ju lŠngre bakŒt man gŒr i historien: dŠr svenskan švertagit tyskans Anfang i termen fšr stor begynnelsebokstav, anfang (1806 SAOB), har engelskan det latinbaserade initial, ett ord som svenskan anvŠnder i andra sammanhang. De typografiska beteckningarna fšr mŒtt samman- faller delvis (dŠr finns dock Šven skillnader mellan England och USA), men Šven hŠr finns svŒrfšrklarliga skillnader, dŠr svenskan valt tyskan, fr.a. vid termen fšr 14 pt (en vanlig storlek), mittel, som engelskan helt enkelt kallar english: dŠr svenskan anvŠnder ett tyskt ord fšr att ange nŒgot vanligt fšrekommande, ÓlagomÓ, vŠljer engel- skan sin egen nationalitetsbeteckning och anger dŠrmed sig sjŠlv som norm.
Likheter mellan metaforiska begrepp Œterfinns Šven bland termer fšr typer: som sŒ ofta Šr det frŠmst delar av fšremŒl som ges namn efter kroppsdelar. ÓHuvudÓ brukar vara en Œterkommande beteckning fšr framtrŠdande eller vŠsentlig del (jfr spikhuvud / huvudorsak), medan ÓfotÓ betecknar nŒgot belŠget lŠngst ner, Óbergets fotÓ. Typer har bŒde huvud, kropp, fot och kštt; pŒ engelska har de dessutom face, ansikte, dvs. sjŠlva bokstavsbilden. Svenska typer har dessutom kŠgel (typstavens tjockklek; baslinje-baslinjemŒtt) en tysk import frŒn 1725 (SAOB).
Den Šldsta skriftterminologin prŠglas av latinet, i termer som liga- tur, versal, kapitŠl, kursiv fšr stilar, och korpus, cicero, tertia fšr mŒttenheter, medan franskan spŒras i mŒttenheter som brilliant, dia- mant, perl, nonpareil, borgis (av bourgeois). Ett fŒtal termer har
inhemskt ursprung, dŒ oftast genom metaforisk šverfšring: en stil kan fšrekomma som mager, halvfet, eller (trekvarts)fet, och beteckningen gemena (1852 adj., 1924 subst., SAOB) fšr ÓsmŒÓ bokstŠver kan vara en metaforisk beskrivning fšr vanligt fšrekommande, alternativt ÓlŠgreÓ, mer obetydliga bokstŠver.
5.2 Tyskt-danskt-latinskt-engelskt-franskt ursprung
Som ofta pŒpekats (jfr Svartvik 1999:226), har engelskans inflytande pŒ svenska sprŒket vuxit framfšr allt efter andra vŠrldskriget. SprŒk- ligt inflytande Šr ofta fšrknippat med vissa fšreteelser: vanliga exem- pel Šr spŒr av romersk rŠtt i juridikens latinismer och av italienskan i bankvŠsendets termer, franskans inflytande pŒ modets respektive mat- lagningens sprŒk, engelska termer inom sjšfarten, samt lŒgtyskans genomgripande pŒverkan inom snart sagt alla omrŒden av framfšr allt stadens liv. PŒ motsvarande sŠtt Œterspeglas verksamhetens ursprung i form av apparatur, utbildning o.d. i boktrycksterminologin. Ovan har visats exempel pŒ variationen mellan framfšr allt engelsk och tysk pŒverkan; hŠr fšljer en kort sammanfattning av termer fšrdelade šver perioden 1520Ð2000. Endast kŠrnbegreppen har hŠr upptagits, efter- som sammansŠttningarnas antal pŒverkas av bŒde sprŒkliga faktorer, t.ex. parallellformer ss. boktryckarelŠrling och boktryckerilŠrling, och branschens tekniska utveckling: antalet sammansŠttningar pŒ det tysk- influerade digel- eller det engelska offset- avspeglar snarare tekniska fšrhŒllanden inom tryckeribranschen Šn respektive sprŒks inflytande pŒ det svenska ordfšrrŒdet.
Som framgŒr av exemplen, dominerar tyskan fram till 1900-talet, dŒ engelskan švertar denna roll, framfšr allt inom datorterminologin (se avsnittet Datortermer nedan). Danskans inflytande kommenteras sepa- rat nedan. Latinet Œterfinns framfšr allt inom termer fšr typsnitt och storleksangivelser, men latin och grekiska anvŠnds Šven under 1900- talet vid bildandet av nya termer, i synnerhet patenterade uppfinning- ar. Franskans begrŠnsade inflytande gŠller nŠstan uteslutande typsnitts- beteckningar.
En uppstŠllning i tabellform skulle kunna ge missvisande resultat p.g.a. osŠker datering av speciellt sammansŠttningar (den starkt skif- tande produktiviteten Šr ytterligare en kŠlla till snedfšrdelning.) Fšr- sšk att samla exempel pŒ basis av kombinationssškningar (proveniens) ur OSA har inte kunnat genomfšras p.g.a. šverlappande och mot- sŠgande etymologier och andra svŒrigheter. DŠrfšr har den historiska och Šmnesrelaterade utvecklingen endast redovisats genom valda
exempel. HŠrvid har metaforiska uttryck endast upptagits i undantags- fall: som framgŒr av avsnittet om Metaforer nedan, sammanfaller de i flera sprŒk och kan dŠrfšr ha sitt ursprung i motsvarande fšrestŠll- ningar snarare Šn i sprŒkliga lŒn.
Fšr varje sekel har lŒngivande sprŒk angivits i samma ordningsfšljd:
tyska, danska, latin, (grekiska), engelska, franska.
<1500Ð1600
tyska: ett stort antal betydelselŒn/betydelsefšrŠndringar, t.ex. anslag, avdraga, avlŠgga, boll, gemenlig, horunge, indraga, klappa, lappa, omslag (i bet. bokpŠrm), sluta, slŒ, sticka (gravera)
danska: ark (jfr avsnittet nedan om tyskt Ð danskt ursprung)
latin: stil, kapital[bokstav], koncept, linje, sekunda[form], text, titel engelska: Ð
franska: form, kvart 1600Ð1700
tyska: defekt, dyrdank, kast, mittel, regal, remen, trycktyp, typografi, vals
danska: blanksida (jfr avsnittet nedan om tyskt Ð danskt ursprung) latin: accidens, dedikation, duern, duodes, fraktur, kanon, kolumn, korrektion, korrektur, kursiv, kvatern, makulatur, manuskript, pagi- na-[siffra]
engelska: Ð
franska: garamond, matris, officin 1700Ð1800
tyska: bŠngel, klappholts, kŠgel, sirat, spalt
danska: Ð (jfr avsnittet nedan om tyskt Ð danskt ursprung)
latin: cicero, divis, faktor, folio, imperial[format], korpusstil, kustod, kvadrat, oktav, oktodes[format], punktur, revidera, rotation, spatium engelska: Ð
franska: annons, broschyr, fasett, gravyr, retuschera, vinjett (NEO) 1800Ð1900
tyska: anfang, bršdstil, bundsteg, degfŠrg, digel, dŠckel, fack, fals, fortel, gŒsfot, gŒsšga, hšgtryck, indrag, kilram, Linotype, musserad, raster, schattering, skšntryck, spis, stiltyg, snŠllpress, spŒne, svibel, typograf, tryckfŠrdig, vidertryck
danska: flughuvud, fuktfat, fšrlappning, gjutgryta, remmika, slut- nyckel (jfr avsnittet nedan om tyskt Ð danskt ursprung)
latin: accidens, autotypi, defekt, diamant, divisor, divisorium, donat- typ, folioduern, imperialstil, initial, kapital[steg], kapitŠl, korpulens, kvaternion, kvintern, ligatur, missaltyp, prim/a, punkt (i bet. mŒttan- givelse), sekunda[sida/kolumn]
grekiska: fototypi, litografi, xylografi
engelska: stereotypi (skotskt patent), Monotype, slid
franska: affischstil, borgis, deblockera, dekalkomani (franskt patent), egyptienne, klichŽ, mignon, nonpareil, petit, stereotyp
1900Ð2000
tyska: plattcylinder, rotogravyr (tyskt patent) rullstjŠrna, rullvagga, samlarelevator, (stil)garnityr, spetstitel, (tryckeri)sal
danska: sŠrtryck
latin/grekiska: serigrafi
grekiska: kromatografi, xerografi
engelska (av datortermer har endast de vanligaste medtagits): bold, bug, copy, default, delete, desktop publishing, desktopteknik, diskett, dummy, flexografi, font, formatera, grid, grindometer, grŠng, hyper- text, justera, kompatibel, kursor, layout, logotyp, Monotype, offset- tryck, paperback, pixel, plotter, pocketbok, pop-up meny, printer, router, samlingselevator, sanserif, scanner, screentryck, seriff, skrolla, skŠrmdump, toner
šversŠttningslŒn/betydelselŒn: bibliotek, dokument, dra och slŠppa, fil, folder, fšnster, hŒrdvara, ikon, klippa och klistra, kommando, lŠnk, lŠsare, mapp, meny, minne, mjukvara, mus, ordbehandling, pappers- korg, skrivare, skrivbord, terminal, verktyg
franska: rakel
5.3 Termers ursprung: danska eller tyska?
Tyskans inflytande pŒ svenska sprŒket har ofta konstaterats; hŠr kon- centreras den etymologiska analysen pŒ det danska inflytandet. Fšr detta ŠndamŒl har SAOB kompletterats av tvŒ flersprŒkiga ordbšcker:
Hugo och Carl Lagerstršms lilla Typografisk Ordlista (svenska-dan- ska-tyska-engelska-franska) frŒn 1911 (hŠr TO), samt Leo Moselunds Typografiske Ord og deres Betydning (danska-tyska-engelska-svenska) frŒn 1944 (hŠr LM). Stavningen av de danska orden fšljer hŠr Mose- lund.
Enligt historiska uppgifter (Ekdahl 1984:46) har den huvudsakliga importen av maskiner under 1800-talet skett frŒn Danmark och Tysk- land (jfr den hšga frekvensen av fšrstabelŠgg ur TŠubels frŒn tyska
šversatta Boktryckarekonstens practiska handbok, 1823). Med tanke pŒ det rŒdande lŠrlingssystemet, dvs. praktisk utbildning med fŒ eller inga tryckta anvisningar, kan bŒde danska och tyska termer genom person- lig handledning ha importerats tillsammans med den nya tekniken.
NŠrheten till Danmark Šr dŒ ett argument till fšrdel fšr ett stšrre danskt inflytande Šn vad som vanligen antagits.
JŠmfšrelser med danska resp. tyska termer ger i nŒgra fall intrycket att danskan varit en vŠl sŒ trolig lŒngivare som tyskan; jfr
sv. ark Ð da. Ark Ð ty. Bogen (etymologin utgšrs hŠr av termer fšr vikningen av pappret, lat. arcus);
sv. blanksida/kolumn Ð da. Blank Side Ð ty. Vakat;
sv. fuktfat Ð da. Fugtetrug, Fugtekar Ð ty. Feuchtapparat;
sv. fšrlappning Ð da. Oplapning Ð ty. Zurichtung;
sv. gjutgryta Ð da. St¿begryde;
sv. nedryckning/nedslag Ð da. Nedrykning Ð ty. Anschlag;
sv. nedryckare Ð da. Nedrykningsside Ð ty. Anfangsseite;
sv. remmika Ð da. R¾mmeke Ð ty. RŠhmchen;
sv. slutnyckel Ð da. Slutten¿gle Ð da. FormenschlŸssel.
Ibland finns inflytande frŒn bŒde tyska och danska:
sv. utskjutningsschema Ð da. Udskydningsskema Ð ty. Ausschiess- formel;
sv. sŠtthake/vinkelhake Ð da. S¾ttehage /Vinkelhage Ð ty. Winkelhaken I nŒgra fall kan tyskans pŒverkan ha fšrmedlats av danskan:
sv. digel Ð da. Diegel Ð ty. Tiegel (dŠr principen med tryckplattan, jfr tegel, framgŒr, liksom i eng. platen; sv. digel Šr dŠremot en mindre genomsynlig term);
sv. spŒne (arbetskamrat) Ð da. Gespon Ð ty. Gespan;
sv. spartel Ð da. Spartel Ð ty. Spachtel.
De fall dŠr tyskan haft ett tydligt direkt inflytande Šr dock betydligt fler, t.ex.
sv. avklappa Ð da. tage Bšrsteaftryk Ð ty. abklopfen;
sv. gemena Ð da. smaa Bogstaver Ð ty. Gemeine;
sv. lik (utelŠmnat ord) Ð da. Begravelse Ð ty. Leiche.
Av speciellt intresse Šr de fall dŠr tvŒ eller flera sprŒk ger uttryck fšr samma metafor (se avsnittet om Metaforer nedan).
6. Typsnittsbeteckningar
Bokstavsformernas historia kan fšljas i ett antal illustrerade verk, t.ex.
Valter Falks Bokstavsformer och typsnitt genom tiderna. I motsats till den mer tekniskt inriktade produktionsdelen inom tryckvŠsendet Šr den typografiska formgivningen rik pŒ litteratur. HŠr skall endast diskute- ras nŒgra drag i SAOB:s registrering av ord inom omrŒdet.
Bruket att uppkalla nya typsnitt efter kŠnda fšrebilder kan skapa fšrvirring: enligt SAOB Šr sabon (1823) en storleksangivelse, vanligen 76 punkter, dvs. stort format. I litteraturen i Šmnet Šr sabon dock en typform, uppkallad efter Jacques Sabon, pŒ 1500-talet Šgare till det kŠnda stilgjuteriet i Frankfurt och den som fšrde vidare Garamonds typsnitt; sabon anger alltsŒ att typsnittet Šr en antikva (baserad pŒ antika inskriptioner, jfr den engelska termen Roman). Namnet avser sedan 1964 oftast ett typsnitt tecknat av 1900-talsmŠstaren Jan Tschichold.
Fšr att ange grad, dvs. typsnittsstorlek, anvŠnds skalan brilliant Ð diamant Ð perle Ð nonpareille Ð kolonel Ð petit Ð borgis Ð korpus Ð cicero Ð mittel Ð tertia Ð paragon Ð text, med vissa tillŠgg i form av brŒkdelar (halv, kvarts etc.). Av dessa fšrekommer endast en del i SAOB, trots deras lŒnga historik: brilliant, perle, kolonel, tertia och paragon saknas, medan diamant, nonpareille, petit, borgis, korpus, cicero, mittel (med sammansŠttningar) finns (text i den aktuella bety- delsen har inte kunnat belŠggas).
Liknande luckor finns fšr de olika bestŒndsdelarna av typer: hŒr- streck och schattering/seriff finns, men varken askender (uppstapel) eller deskender/nedstapel, ej heller klack (annan term fšr schattering eller seriff).
BenŠmningar pŒ typsnitt finns mycket sŠllan upptagna: antikva, fraktur, rotunda och schvaback, dvs. de Šldsta beteckningarna, finns, liksom grotesk, men dŠremot inga av de švergripande termerna didon, garald, linjŠr eller skript, inte heller vŠl etablerade beteckningar fšr enskilda typsnitt ss. textura (Gutenbergs fšrsta typsnitt). DŒ epony- miska beteckningar fšr sŠrskilda typsnitt (i motsats till eponymiska beteckningar, fšr hela typfamiljer, t.ex. schvaback) inte medtagits,
framgŒr det inte i vilken utstrŠckning sŒdana finns belagda, men av stickprov att dšma finns endast en brŒkdel upptagna i SAOB eller NEO.
Sammanfattningsvis fšrefaller den del av boktrycksterminologin som kan hŠnfšras till sjŠlva formgivningen av trycket (val av typsnitt respektive storlek mm.) vara tydligt underrepresenterad i jŠmfšrelse med boktryckets konkreta tekniska termer. Fšr att lŒna datortermer, Šr hŒrdvaran betydligt bŠttre dokumenterad Šn mjukvaran. NŠr vi kommer till datorterminologin kommer det motsatta fšrhŒllandet att visa sig vara fallet.
7. Datortermer
Endast sŒdana termer har behandlats som har anknytning till ordbe- handling och dŠrmed Šr jŠmfšrbara med termer relaterade till trycke- rivŠsendet. Antalet har dessutom begrŠnsats till ett drygt hundratal fšr att undvika snedvridna proportioner mellan materialets olika delar:
medan fyra Œrhundraden svarar fšr ca 1100 termer, fŒr termer frŒn ett par Œrtionden utgšra vad som motsvarar ungefŠr en tiondel av detta antal.
Efter en tŠmligen vildvuxen introduktionsperiod som utmŠrktes av engelska termer, ibland med svenska Šndelser (att deleta) har den sven- ska datorterminologin omhŠndertagits av Svenska datatermgruppen, som bŒde fšrser vanligt fšrekommande termer med genomtŠnkt svensk sprŒkdrŠkt och ger anvŠndarna sprŒkliga kommentarer. NedanstŒende termurval Šr dock baserat pŒ specialiserade ordlistor, datormanualer och annan facklitteratur.
I motsats till tidigare tekniska innovationer som medfšrt ny appara- tur med Œtfšljande terminologi, har datorn inneburit en betydande konceptuell omvŠlvning: endast en brŒkdel av tekniken Šr synlig eller ens tillgŠnglig fšr anvŠndaren. HŒrdvaran, dvs. maskinen med dess tillbehšr, utgšr en inkapslad enhet vars funktioner och arbetsprocesser styrs av programvaran/mjukvaran. AnvŠndaren Šr hŠnvisad till resul- tatet av denna kombination, produkten, men kan gšra fšga fšr att ingripa i arbetsprocessen, utšver att fšlja programskaparens intentio- ner. Datortekniken stŠller dŠrfšr hšga krav pŒ pedagogiska kvaliteter i bŒde programvara och manualer.
Datortekniken har dessutom fŒtt en snabbare utbredning bland icke utbildade anvŠndare Šn nŒgon annan teknik av motsvarande komplexi- tet. Medan tidigare tekniska innovationer kringgŠrdats av krav pŒ utbildning, ofta med nŒgon form av kvalitetskontroll, Šr den stora majoriteten av datoranvŠndare lekmŠn, hŠnvisade till manualer och s.k.
support Ð dvs. indirekta kontakter dŠr sprŒket snarare Šn det konkreta handhavandet blir vŠgledande.
Trots sin nyskapande karaktŠr har datortekniken endast fŒ nyskapade termer (ex. baud, byte, modem). Datorterminologin prŠglas i stŠllet av
Œterbruk: direktlŒn (scanner Ð scanner/skanner) šversŠttningslŒn (hardware Ð hŒrdvara) och olika former av betydelselŒn, inklusive termlŒn (skrivare, bibliotek) och metaforisk anvŠndning (mus, mapp, verktyg, jfr Sigurd 1986:17). MŒnga termer inom datorns grund- lŠggande moment har hŠmtats frŒn den omgivande kontorsmiljšn:
skrivbord, mapp, dokument, klippa och klistra, urklipp, papperskorg Ð men Šven det fšrbryllande fil, av eng. file, pŠrm, mapp. Att denna form av termskapande genom termlŒn frŒn nŠraliggande omrŒde kan ha sina risker kan intygas av dataansvariga: anvŠndare kan lŠtt fšrledas till att feltolka hŠnvisningar till vŠlbekanta och nŠraliggande fšreteel- ser (jfr TechWebUser Questions).
€ven i švrigt Šr utvidgat anvŠndande av existerande ord en vanlig form av termbildning. Hit hšr en rad metaforiska beteckningar fšr processer, vars benŠmningar direkt associeras till mŠnskliga agenter, t.ex. lŠsare, skrivare, redaktšr/redigerare, textbehandlare. Ytterligare exempel, bildade enligt samma mšnster, kan leda tankarna i samma riktning: avkodare, bibliotekshanterare, pekare, lŠsaršvervakare, text- behandlare, texthanterare. Samtliga kan bidra till en šverdrivet per- sonifierande framstŠllning av datorn och dess mšjligheter (jfr StŒl- hammar 1997:122Ð129); hŠr finns dock fler exempel inom andra om- rŒden Šn det relativt okomplicerade textbehandlandet.
I sŒ gott som samtliga fall ršr det sig hŠr om deduktiva metaforer, en term som hŠr anvŠnds fšr att ange metaforer som baseras pŒ fšr- stŒelsen av en funktion eller en process, snarare Šn nŒgon iakttagbar yttre likhet mellan det beskrivna och termen. Det pedagogiska elemen- tet, termens sjŠlvfšrklarande genomsynlighet, blir dŒ Šnnu mer bety- delsefullt. (Motsatsen, perceptuella metaforer, exemplifieras av mus, namngiven efter sin likhet med ett litet djur med lŒng svans.)
De centrala svenska datortermer dŠr ingen direkt pŒverkan frŒn engelskan kan spŒras, har ofta fšregŒtts av och bearbetats i diskus- sioner, ss. dator (1969, efter fšrslag och debatt i Dagens Nyheter) och grŠnssnitt, fšr interface.
I jŠmfšrelse med tryckeritermer utmŠrks datortermer av fler direktlŒn, ss. bit, byte, font, desktop publishing, modem, pixel, toner.
Ibland sker anpassning genom stavning: bugg, dokument, fil (av file), ikon, kompatibel, kursor, logotyp, meny, tabb; likasŒ fšrekommer avledningar: deleta, formatera, justera, pixelierade tecken, printa ut, skrolla. HŠr finns flera šversŠttningslŒn: avgrŠnsare (delimiter), av- kodare (decoder), bakgrundsutskrift (background print), biblioteks- hanterare (library manager), drag och slŠpp (drag and drop), fšnster (window), klipp och klistra (cut and paste), I-balk (I-beam), insŠtt- ningspunkt (insertion point), linjal (ruler), lŠnk (link), lŠsare (reader),
minne (memory), mus (mouse), ordbehandling (word processing), rulla (scroll), skrivbord (desktop), verktyg (tool). Blandformer fšre- kommer ocksŒ: batch-ombrytning, defaultvŠrde, flatbŠddsscanner.
DŠremot saknas Šnnu de mŒnga sammansŠttningar som utmŠrker tryckeritermer och dŠr oftast betecknar teknisk specialisering (jfr den stigande andelen i engelsksprŒkig datorterminologi av fšrkortningar baserade pŒ flerledade sammansŠttningar). Typiskt nog upptrŠder sŒdana sammansŠttningar bland datortermer fr.a. vid beteckningar fšr olika slags skrivare (blŠckstrŒleskrivare, laserskrivare) och scanner (flatbŠddsscanner, parallellports scanner [sic]), dvs. konkreta fšremŒl.
8. Metaforer
Metaforer hšr sannolikt till de vardagsuttryck, som sŠllan finns upp- tagna i fackbšcker. LŠrlingssystemet, och dŠrmed avsaknaden av tryckta lŠrobšcker, kan ocksŒ ha medfšrt att fŒ vardagliga, mindre specialiserade uttryck finns belagda i SAOB, dŠr kŠllorna fšr bok- tryckstermer domineras av handbšcker, ordbšcker och uppslagsverk.
Av sŠrskilt intresse Šr sŒdana metaforer som uttrycker liknande tankesŠtt i fler Šn ett sprŒk. SŒdana metaforer kan ses som i egentlig mening kognitiva, alltsŒ uttryck fšr tankestrukturer. Nedan fšljer exempel, alfabetiskt sorterade under det betecknade begreppen; jfr av- snitt 7.
Det švervŠgande flertalet betecknar sjŠlva sŠttningsarbetet och dŠr fšrekommande tecken, typer och delar av typer m.m. HŠr noteras en tendens att anvŠnda metaforiska uttryck med kroppslig, ofta mŠnsklig anknytning:
bršllop fšr dubbelsatt ord (ty. Hochzeit, da. Bryllup);
flughuvud fšr uppochnedvŠnd bokstav som anvŠnds som ersŠttning fšr saknad bokstav (da. Fluehoved);
fot fšr nedre del, som i fotnot (da. Fodnote, ty. Fussnote, eng. foot- note);
huvud fšr švre del av spalt eller sida (da. Hoved, ty. Kopf, eng. head, fr. t•te), liksom fot en vanlig metaforisk angivelse av lŠge eller place- ring;
gjutmun pŒ gjutgryta (da. Stšbemund, eng. delivery mouth:)
gŒsfot resp gŒsšga fšr citattecken (da. Gaase¿yne, ty. GŠnseaugen, GŠnsefŸsschen);
halvfet, (hel)fet fšr att ange tjocklek pŒ tecken (da. halvfed, fed Skrift, ty. halbfet, fette Schrift, eng. fat face type (speciell typsnittskaraktŠr, annars bold, framtrŠngande, men Šven heavy, en variant av fat/fet), fr.
caract•res, demigras, gras, jfr Šven korpulens fšr Õbredden av bokstŠ- vernas linjerÕ. Jfr Šven en bokstavstyps kštt, kropp (nedan).
Den ofta citerade metaforen horunge fšr ensamt, ÓšverblivetÓ ord i ny spalt eller pŒ ny sida Ð ett fšrdšmande begrepp fšr en kritiserad fšreteelse, kan dessutom fšrses med de nŒgot ovŠntade bestŠmningarna
enkel resp. dubbel, vilket tyder pŒ att termen lexikaliserats och den ursprungliga metaforen inte lŠngre noteras (da. Horunge, ty. Huren- kind, eng.orphan, bastard, fr. batard, dŠr engelskan skiljer sig frŒn de švriga sprŒken med sin mindre fšrdšmande metafor orphan, fšrŠldra- lšst barn);
kustod, vakt, som beteckning fšr en sista stavelse som upprepas, stŒr pŒ vakt, som fšrsta stavelse vid sidbyte (da. Kustode);
kštt, tomrummet kring bokstavsbilden pŒ en bokstavstyp (da. Kšd, ty.
Fleisch);
levande kolumntitel som innehŒller uppgift om kapitel, i motsats till dšd k. (ty. lebende Kolumnentitel, eng. running headline, fr. titre courant; alltsŒ andra former av ršrelse, liv); (jfr aktiv sidrubrik som datorterm);
en bokstavs kropp eller typkropp (da. Skriftlegeme, ty. Schriftkšrper, eng. body, fr. corps de lettre);
lucka fšr mellanrum i sats (da. Gab, ty. LŸcke);
slŒ munk, trycka utan fŠrg eller med svag fŠrg (da. Munkeslag, ty.
Mšnchschlag, eng. pull monks); enligt SAOB kan avsaknaden av fŠrg liknas vid en munks tonsur;
spis, att spisa, spisbildning, spisig, fšr uppskjutande delar av utfyll- nadsmaterial i en sŠttning, en ogenomsynlig metafor som fŒr sin fšr- klaring av sitt tyska ursprung (da. Spies, ty. Spiess, spjut, dvs. ngt som sticker upp)
spŠrra, ška mellanrum, jfr utspŠrra i meningen ÕvidgaÕ (ty. sperren, Šven spationieren, men da. spatiere, eng. space, dŠr motsvarande be- grepp Œterges med germansk- resp. latinbaserad term);
svibel eller svibelfisk, typer som hamnat i oordning och kan liknas vid smŒfisk, vilket ocksŒ kan fšrklara valet av kollokerande verb, att fŒ svibel(fisk), analogt med att fŒ fisk (da. Svibelfisk, ty. Zwiebelfisch, dvs. fisk med lšk);
utgŒng, avslutning(srad) pŒ textstycke (da. Udgang, ty. Ausgang, eng.
exit).
En mindre grupp metaforiska uttryck anger verktyg:
ryttare fšr fŠrgrivningsvals (da. Rytter, ty. Reiter);
skepp eller sŠttskepp, flat brickliknande hŒllare fšr satta rader, en av tryckerivŠsendets Šldsta termer som uppvisar genomgŒende likhet i samtliga undersškta sprŒk (da. Skib, ty. Schiff, eng. galley, fr. galŽe) Œl eller Œlspets, ett spetsigt sŠttningsverktyg (da. Aal, ty. Ahle, Ahl- spitze);
šra pŒ sŠttlinje (ty. Ohr)
Bland švergripande termer utgšrs ett intressant fall av smšr 1951 (fšrdelaktigt sŠttningsarbete), som uttrycker samma tanke som da.
Svinesteg, ty. Speck, eng. fat, samt det svenska att vara i smšret (jfr Šven ungdomssprŒkets fet, fett, Ódet rockar fettÓ, ett allmŠnt positivt adjektiv/adverb. (Jfr det Šldre bruket av fett: Óett fett kontraktÓ, dvs.
ett kontrakt som leder till vŠlmŒga och dŠrmed fetma.) BŒda dessa termer har den ickemetaforiska varianten da. Fordel, ty. Vorteil, eng.
vantage (dvs. sv. fšrdel), som fšrsvenskats till det ogenomskinliga fortel, fottel 1823, vb fortla 1853.
Motsatsen till sŒdant arbete kan kallas surkŒl, en term fšr uppdrag som redan betalts men utfšrs i efterskott, ett impopulŠrt arbete (da.
Surkaal, ty. Sauerkraut).
Liknande exempel, dŠr dock bŒde ord- och tankelikhet fšreligger Šr bršdstil, alt. bršdtext (SAOL) fšr tryckarens Ódagliga bršdÓ, dvs.
vanlig text (ty. Brotschrift, da. Bršdskrift).
Utšver dessa metaforer med motsvarigheter i nŒgot annat sprŒk finns en handfull andra exempel dŠr belŠgg endast fšreligger pŒ sven- ska: flod, gata, glugg (sammanhŠngande mellanrum i spŠrrad text);
gemena (smŒ bokstŠver, dvs. de mest allmŠnt fšrekommande bok- stŠverna, ev. ÓlŠgre stŒendeÓ bokstŠver); ros (Ósvibel som uppkommit gm att (lšst ombunden) sats fallit sšnderÓ, 1951, GrafUppslB); rŠnta (stil som tagits ur formen men Šnnu inte lagts i kast); galge resp. scha- vott fšr delar eller tillbehšr; klack (tvŠrstaplar pŒ bokstŠver, Šv.
schattering el. serif(f). €ven hŠr dominerar termer fšr arbetspro- cessen šver beteckningar fšr verktyg o.d.
Till metaforiska uttryck i vidare bemŠrkelse kan ocksŒ rŠknas de mŒnga sammansŠttningarna med lokaliserande partiklar, jfr nedan, Partikelverb. Valet av partikel kan dock pŒverkas av ett annat sprŒk och dŠrmed framstŒ som ologiskt i det svenska sprŒksystemet.
Som framgŒr av exemplen, Šr flertalet metaforiska uttryck baserade pŒ nŒgon yttre, perceptuell likhet: huvud, fot (belŠgenhet) gŒsfot/-šga, fet stil, lucka, glugg, flod, gata, ryttare, svibel, Œl(spets). Det finns dock Šven deduktiva metaforer som bygger pŒ en likhet mellan funk- tioner, processer eller egenskaper: bršdstil/-text, horunge, levande/dšd (kolumntitel), kustod, gemena bokstŠver. Som visats i avsnittet om datorterminologin Šr fšrhŒllandet det omvŠnda inom denna teknik dŠr arbetsprocesserna i allt vŠsentligt Šr fšrdolda fšr anvŠndaren: att ge fšrklarande och minnesunderlŠttande benŠmningar blir dŒ Šnnu mer vŠsentligt.
9. Produktiva ordled
Vissa centrala begrepp blir naturligt nog utgŒngspunkter fšr stora antal termer, speciellt i ett sprŒk som svenskan som kan bilda ord genom (sammanskriven) sammansŠttning utan mellanled. HŠr ska de mest produktiva bland tryckerivŠsendets termer anvŠndas som exempel dels pŒ uppkomsten av sammansatta termer, dels pŒ utveckling av sŒdana termer šver tid.
De fyra mest produktiva begreppen, -tryck-, boktryck- (hŠr Œtskilt frŒn tryck-), -sŠtt-/sats, -stil- utgšr kŠrnorna i totalt ca 240 termer, dvs. ca en femtedel av materialet, datortermer undantagna. (Eftersom tvŒ av dessa kŠrnbegrepp befinner sig utanfšr SAOB:s hittills utgivna volymer, kan andelen naturligtvis vŠxa ytterligare.)
Fšr respektive ord fšrdelar sig sammansŠttningarna enligt fšljande:
tryck-= 68 efterstŠllda sammansŠttningar + 11 framfšrstŠllda. Flertalet efterstŠllda sammansŠttningar anger hjŠlpmedel e.d. fšr tryck:
trycktyp, tryckpress; resultat av tryck: trycksak, tryckfel; verksamhet och utfšrare: tryckaregesŠll, tryckeriarbetare (jfr nedan om boktryck- are/-eri), medan framfšrstŠllda sammansŠttningar utgšr termer fšr olika typer av tryck, mestadels tryckmetoder, t.ex. djuptryck, hšg- tryck, plantryck. HŠr har sŠrskilt utskiljts:
boktryck-= 49 (endast) efterstŠllda sammansŠttningar; hŠr fšrdelas sammansŠttningarna lika mellan formen boktryckar/e- (18 ex.) och boktryckeri- (25 ex.). Fšrdelningen šver tid Šr dŠremot pŒfallande ojŠmn: medan boktryckar/e-sammansŠttningar Šr tŠmligen jŠmnt fšr- delade 1640Ð1906, fšrekommer boktryckeri- koncentrerat 1752Ð1804 (13 ex.), antagligen under inflytande av det kgl. boktryckerireglemen- tet av 1752 (kŠlla fšr 4 ex. i SAOB); dŠrefter blandas bŒda formerna.
Kriterierna fšr val mellan formerna Šr inte helt klara: boktryckeri- kan fšrefalla ett naturligt val dŠr sjŠlva ršrelsen avses (ex. boktryck- eriršrelse, boktryckeriverksamhet), medan boktryckar/e- kan beteckna fšreteelse som fšrknippas med utšvare eller verksamhet (boktryckar/e/mŠrke, boktryckarefšrening), jfr Lundbladh 1996. Det
finns dock flera exempel pŒ dubblering: boktryckaregesŠll (1670) Ð boktryckerigesŠll (1752) Ð boktryckerilŠrling (1796) Ð boktryckare- lŠrling (1823), boktryckarkonst (1691) Ð boktryckerikonst (1756), boktryckaresocietet (1739) Ð boktryckerisocietet (1752).
sŠtt-/sats = 30 efterstŠllda sammansŠttningar +38 framfšrstŠllda, varav de flesta utgŒr frŒn sŠttare resp. sŠttning: bŒde metod och produkt fšrekommer som framfšrstŠlld sammansŠttning, t.ex. blysŠttning, fotosŠttning, MonotypesŠttning, resp. notsŠttning, rubriksŠttning, medan efterstŠllda sammansŠttningar oftast anger verktyg: sŠtthake, sŠttmaskin, sŠttkast. Av dessa utgšr sammansŠttningar pŒ -sats- en mindre del (16 ex) av naturliga skŠl, eftersom sjŠlva satsen utgšr endast en del av sŠtteriarbetet. I motsats till sŠtt-sammansŠttningar finns hŠr endast ett fŒtal benŠmningar pŒ redskap: satsbrŠda, satsblock, medan flertalet anger formgivningen: satsbredd/-hšjd, satsbild, sats- konst, satsyta. Eftersom sŒdana, estetiska begrepp bestŒr oavsett teknik- skiften, Šr sammansŠttningar pŒ sats- fortfarande produktiva (satshšjd 1952), i motsats till sammansŠttningar pŒ sŠtt-, dŠr sista registrerade term, sŠttkast, Šr frŒn 1921.
stil-= 27 efterstŠllda sammansŠttningar + 22 framfšrstŠllda. De efter- stŠllda sammansŠttningarna anger redskap: stilkast, stilmetall, resultat:
stilprov, stilfel, verksamhet eller utfšrare stilgjuteri, stilgjutare, stil- skŠrare, medan de framfšrstŠllda anger speciella stilar, t.ex. bokstil, frakturstil, kanslistil etc., en lista som naturligtvis kan utškas med antalet inkluderade stilbeteckningar.
Totalt utgšrs alltsŒ drygt en femtedel av hela materialet (datortermer undantagna), dvs. ca 240 termer, av sammansŠttningar (174 efterstŠllda + 71 framfšrstŠllda) baserade pŒ ett litet fŒtal grund- lŠggande begrepp/ordstammar Ð ett tydligt exempel pŒ Œ ena sidan dominansen av centrala begrepp som produktiva ordstammar, Œ andra sidan sammansŠttningars frekvens i svensk ordbildning.
Utšver dessa hšgproduktiva ord finns ytterligare Œtta ord (accidens, fŠrg, korrektur, rad, rotation, spalt, typ) som vardera bildar kŠrna i mer Šn tio (efterstŠllda) sammansŠttningar, vilka sammanlagt uppgŒr till 120 sammansŠttningar. DŠrmed baseras ca 360 ord, nŠrmare en tredjedel av materialet (datortermer undantagna) pŒ ett dussin produk- tiva, centrala begrepp. Som jŠmfšrelse kan nŠmnas att fŠrre Šn 200 termer utgšrs av simplexord. Bland datortermer Šr dŠremot simplex- orden i majoritet, medan sammansŠttningar utgšr ett litet fŒtal.
