God samlingsförvaltning 2021–2024

2021–2024

Plan för Riksantikvarieämbetets stöd inom

området samlingsförvaltning

Riksantikvarieämbetet Box 1114, 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se

Riksantikvarieämbetet 2021

God samlingsförvaltning 2021–2024 Plan för Riksantikvarieämbetets stöd inom området samlingsförvaltning   Upphovsrätt, där inget annat anges,

enligt Creative Commons licens CC BY.

Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv

Innehållsförteckning

Introduktion ... 4

1. God samlingsförvaltning ... 5

2. Riksantikvarieämbetets roll och uppdrag ... 6

3. Målgrupp ... 6

4. God samlingsförvaltning gör skillnad ... 7

5. Prioriteringar 2021–2024 ... 9

5.1 Överblick och underlag  ... 9

5.2 Ramverk för samlingsförvaltning ... 10

5.3 Etik, proveniens och due diligence ... 11

5.4 Riskhantering  ... 11

5.5 Hållbar samlingsförvaltning  ... 12

6. Genomförandet ... 14

6.1 Nätverk och samverkan ... 14

6.2 Mötesplatser ... 15

Referenser ... 16

Introduktion

9 § Ett museum ska aktivt förvalta sina samlingar för att nå verksamhetens mål.

Museilag (2017:563)

Denna plan beskriver den övergripande inriktningen för Riksantikvarieämbetets stöd inom området samlingsförvaltning de närmaste fyra åren. Planen är en uppdatering av programmen för God samlingsförvaltning 2014–2016

respektive 2017–2019.

Planen följer Riksantikvarieämbetets strategiska plan för 2021–2024, och särskilt målbilderna Landets kulturarvsaktörer är starkare tillsammans samt Styrmedel och arbetssätt stärker kulturarvets position i samhällsutvecklingen.

För att stärka förutsättningarna för god samlingsförvaltning kommer Riksantikvarie- ämbetet under perioden 2021–2024 fokusera på fem tematiska områden.

• Överblick och underlag. 

• Ramverk för samlingsförvaltning.

• Etik, proveniens och due diligence. 

• Riskhantering.

• Hållbar samlingsförvaltning. 

1 Riksantikvarieämbetet, 2014.

2 Riksantikvarieämbetet, 2016.

3 Riksantikvarieämbetet, 2020d.

1. God samlingsförvaltning

Begreppet god samlingsförvaltning har valts som ett sammanfattande begrepp för en effektiv och hållbar samlingsförvaltning hos museer och andra institutioner som har samlingar. Samlingsförvaltningen bör vara väl integrerad i verksamheten och möjliggöra långsiktig användning av samlingarna.

Förutsättningarna för god samlingsförvaltning förbättras om man har ett tydligt ramverk för arbetet. Ramverket består av policyer, arbetsrutiner, planer samt roll- och ansvarsfördelningar som är kopplade till organisationens mål. Regelbunden uppföljning och revidering av ramverket ingår som en del av organisationens planering.

God samlingsförvaltning kan sammanfattas i de fyra områdena:

• Utveckling av samlingar.

• Dokumentation och informationshantering.

• Användning av samlingar.

• Bevarande av samlingar.

Fritt från PAS 197:2009 Code of practice for cultural collections management.

(British Standards Institution, 2009)

2. Riksantikvarieämbetets roll och uppdrag

Enligt Riksantikvarieämbetets instruktion ansvarar myndigheten för frågor om kulturarvet. Ansvaret omfattar i första hand frågor om kulturlandskap,

kulturmiljöer, kulturföremål och museer. Riksantikvarieämbetet har till uppgift att med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen och de nationella målen för kulturmiljöarbetet vara pådrivande och stödjande inom sitt verksamhetsområde.

Vidare ska myndigheten främja utveckling och samarbete på museiområdet samt erbjuda teknik och metodstöd till museer.

Riksantikvarieämbetet stödjer arbetet med förvaltningen av de föremål som idag förvaras på museer, kyrkor, och hembygdsgårdar. Behoven hos samlings- förvaltarna ser olika ut, och vårt arbete med stöd behöver vara anpassat till en långsiktig verksamhet, men också till händelser som inträffar oväntat.

3. Målgrupp

Den huvudsakliga målgruppen för Riksantikvarieämbetes arbete inom samlingsförvaltning är museer. Resultaten i form av information, verktyg och metoder är dock användbara för fler och ska göras tillgängliga för alla

samlingsförvaltare, som arkiv och bibliotek samt förvaltare som Svenska kyrkan och Sveriges Hembygdsförbund.

4 Förordning (2014:1585)

4. God samlingsförvaltning gör skillnad

Sedan Riksantikvarieämbetes förra program God samlingsförvaltning 2017–2019

har mycket hänt som påverkat arbetet med samlingsförvaltning, både på

Riksantikvarieämbetet och i Sverige.

2017 presenterades propositionen Kulturarvspolitik (Prop. 2016/17:116).

I denna proposition lämnade regeringen förslag till en museilag. Museilagen (2017:563) befäster museernas självständighet och tydliggör att de själva bestämmer museiverksamhetens innehåll. För samlingsförvaltning innebär lagen enligt paragraf 9 att museer aktivt ska förvalta sina samlingar för att nå verksamhetens mål.

Som en följd av kulturarvspropositionen har Riksantikvarieämbetet sedan 2017 ett utvidgat uppdrag att främja utveckling och samarbete på museiområdet, bland annat genom att samla in och förmedla kunskaper samt genom att erbjuda teknik- och metodstöd.

Riksantikvarieämbetet har sedan tidigt 2000-tal varit aktiv i arbetet med att arbeta fram gemensamma europeiska standarder för kulturarvsområdet. Från 2018 kan ett fyrtiotal europeiska standarder inom kulturarvsområdet laddas ned kostnadsfritt genom avtal mellan Riksantikvarieämbetet och Svenska institutet för standarder, SIS. Flertalet av dessa kan användas inom samlingsförvaltning och kan fungera som process- och metodstöd i såväl löpande förvaltning, som i upphandling, planering, utförande och dokumentation av åtgärder.

I januari 2021 redovisades regeringsuppdraget Genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet.

I rapporten beskrevs bland annat

eftersläpningar inom samlingsförvaltningsarbetet och eftersatt förvaltning av byggnader.

Internationellt har frågor om föremåls ursprung, effekter av kolonialisering och etisk hantering av samlingar förts. I Sverige har detta bland annat lett till att Riksantikvarieämbetet fått flera regeringsuppdrag, bland annat om att vägleda museerna inom områdena återlämnade av vissa kulturföremål samt hantering av

5 Riksantikvarieämbetet, 2016.

6 Prop. 2016/17:116.

7 Museilagen (2017:563).

8 Riksantikvarieämbetet, 2021.

mänskliga kvarlevor.

Ett annat regeringsuppdrag har handlat om att bedöma behovet av att vidta särskilda åtgärder för att tydliggöra och underlätta den svenska efterlevnaden av Washington-principerna och Terezin-deklarationen om

nazikonfiskerade kulturföremål.

En annan stor fråga, som berör såväl samlingsförvaltning som de flesta andra områden, är de klimatutmaningar som vi står inför. Effekter som påverkar

samlingsförvaltningen kan ses inom arbetet med risker genom exempelvis ändrade nederbördsförhållanden. En annan utmaning är hur samlingsförvaltning kan bidra till att uppnå Agenda 2030.

2019 kom Riksrevisionens rapport Bevara samlingarna – säkerhetsarbetet i de statliga centralmuseernas samlingsförvaltning (RiR 2019:5). I rapporten

granskades arbetet med säkerhet på centralmuseerna. Granskningen omfattade även Riksantikvarieämbetets stöd till museernas samlingsförvaltning.

Dessa frågor och uppdrag har, tillsammans med omvärldsbevakning och de dialoger med museer som pågått i olika samarbetsprojekt, lett fram till valda prioriteringar för åren 2021–2024.

9 Riksantikvarieämbetet, 2020a och 2020b.

10 Riksantikvarieämbetet, 2020c.

11 Riksrevisionen, 2019.

5. Prioriteringar 2021–2024

För att stärka förutsättningarna för god samlingsförvaltning kommer Riksantikvarie- ämbetet under perioden 2021–2024 att i nära samverkan med i första hand museerna fokusera på fem tematiska områden.

• Överblick och underlag. 

• Ramverk för samlingsförvaltning.

• Etik, proveniens och due diligence. 

• Riskhantering.

• Hållbar samlingsförvaltning. 

5.1 Överblick och underlag 

Inom flera områden finns behov av löpande information och statistik. Förändringar som påverkar samlingsförvaltningens förutsättningar kan ske till följd av många olika orsaker, som till exempel politiska beslut, klimatförändringar, kompetens- växling eller teknikutveckling. För att bygga bra underlag behöver återkommande frågor ställas: Vilka underlag och fakta finns att utgå ifrån? Vad behöver samlas in? Hur förändras förutsättningar och behov inom samlingsförvaltningen över tid?

En återkommande och jämförbar överblick över samlingarna och förutsättningarna för samlingsförvaltning hos olika organisationerna ger underlag för prioriteringar och beslut.

Riksantikvarieämbetet stärker kunskapen om samlingsförvaltning genom att:

• årligen genomföra en undersökning om incidenter på museer i samarbete med Myndigheten för kulturanalys, MYKA, för att få kunskap om incidenter som inträffar och skador de orsakar på samlingar

(incidentundersökningen leder till överblick av tendenser, förändringar över tid och behov, samt ger underlag för planering av aktiviteter för att stödja museernas förebyggande arbete)

• genomföra återkommande dialog med samlingsförvaltare främst på

centralmuseerna och regionmuseerna, men även på andra museer

(under åren 2009–2011 besökte Riksantikvarieämbetet centralmuseerna

samt länsmuseerna för att beskriva Riksantikvarieämbetes uppdrag och

samtala om behov och tankar om samlingsförvaltning och för att följa upp dessa besök kommer regelbundna möten med flera museer genomföras)

• arbeta för en bättre överblick över kompetensutvecklingsbehoven och hur de uppfylls av olika utbildningsaktörer.

5.2 Ramverk för samlingsförvaltning

Ett strukturerat arbetssätt, med gemensamma begrepp, lösningar och verktyg för samlingsförvaltning, bidrar till en ökad kvalitet, en höjd effektivitet och ett ökat samarbete mellan olika aktörer. God samlingsförvaltning utgår från ett ramverk av policyer, rutiner och planer där tydliga roller och mål möjliggör en effektiv och hållbar förvaltning.

En förutsättning för god samlingsförvaltning är också bra kommunikation och samarbete. Varje institution ska inte behöva uppfinna hjulet på nytt. 

Riksantikvarieämbetet stärker och stöttar ett effektivt och hållbart arbetssätt genom att:

• erbjuda mötesplatser och utbyte mellan yrkeskategorier inom samlingsförvaltningen som behöver återkommande mötesytor för utveckling och kompetensutveckling: Samlingsforum, Branschforum för konsthantering, K-samtal och andra seminarier kommer att anordnas regelbundet

• utveckla och främja tillämpningen av standarder inom SIS/TK 479 Bevarande av kulturarv

(genom avtal med SIS tillgängliggörs

standarderna kostnadsfritt och flera standarder översätts också till svenska)

• främja och stödja tillämpningen av samlingsförvaltningsstandarden Spectrum genom kommunikation och diskussionsytor

• erbjuda utbildningar eller grundmaterial för en introduktion till

samlingsförvaltning och konsthantering: det kan vara filmat material eller webbutbildningar och målgruppen kan även vara andra än samlingsförvaltare som till exempel chefer, styrelseledamöter och andra förtroendevalda.

12 SIS, SIS/TK 479 Bevarande av kulturarv.

5.3 Etik, proveniens och due diligence

Museilagen tydliggör museernas uppdrag att aktivt förvalta sina samlingar. I samlingsförvaltningen ingår att hantera komplexa frågeställningar med etiska dimensioner. I samband med förvärv måste föremålens bakgrund och status utredas för att inte riskera kulturarvsbrott, men även befintliga samlingar behöver förvaltas med ett etiskt förhållningssätt. Varje tids samlande speglar sin samtids värderingar och många av museernas samlingar har byggts upp innan tydliga etiska riktlinjer för förvärv var etablerade inom museisektorn. En del av dessa har samlats in i situationer av tydligt ojämlika maktförhållanden. I museivärlden pågår en

postkolonial diskussion som ställer nya frågor om såväl samlingar som arbetssätt i museisektorn. Samlingsarbetet ställer höga krav på kunskap om internationella överenskommelser och god praxis och även på arbetssätt som präglas av öppenhet, samverkan och dialog.

Under 2020 publicerade Riksantikvarieämbetet stöddokument för hantering av återlämnandeärenden respektive hantering av mänskliga kvarlevor.

Nu fortsätter arbetet med att bistå museerna med kunskapsunderlag och stöd för det egna arbetet med etiska frågeställningar genom att:

• tillhandahålla stöddokument, metoder och forum för dialog och diskussion inom områden som due diligence, hanteringen av mänskliga kvarlevor samt återlämnande

• stärka förutsättningarna för proveniensforskning vid kulturarvsinstitutioner genom kunskapsspridning och genom att en del av myndighetens FoU- anslag inriktas mot museernas proveniensforskning. Riksantikvarieämbetet har också i en rapport till regeringen, Förslag till åtgärder med anledning av Washington-principerna och Terezin-deklarationen: återrapportering av regeringsuppdrag, föreslagit en satsning på museernas proveniens- forskning under 2022–2024.

5.4 Riskhantering 

Riskhantering innebär att arbeta systematiskt med att identifiera, analysera, värdera och åtgärda olika risker. Med hjälp av riskanalyser kan åtgärder planeras och prioriteras strategiskt så att de sätts in där de gör störst nytta.

Riskhantering används av museerna som en del i den långsiktiga förvaltningen av samlingarna. Brand, översvämning, stöld, vandalism, skadedjursangrepp och mögel

13 Riksantikvarieämbetet, 2020a och 2020b.

14 Riksantikvarieämbetet, 2020c.

är några orsaker till stora skador på samlingar som kräver mycket resurser.

Riskanalyser används även i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att förebygga skador eller uppmärksammar risker, som kan ge upphov till skador orsakade av ohälsosamma ämnen, som gifter eller mögel i samlingar.

Riksantikvarieämbetet stöttar museernas arbete med riskhantering genom att:

• leda samverkansgrupper inom riskområdena stöld, brand och skadedjur för att samla personer och institutioner i syfte att främja utveckling av kunskap och utbyte av erfarenheter – många står inför liknande utmaningar med till exempel förändrat klimat, ny lagstiftning eller andra samhällsförändringar

• analysera och använda resultaten från enkätsvaren om incidenter på museer från Myndigheten för kulturanalys, MYKA, för att visa på var störst skaderisker finns

• tillhandahålla ett stöddokument för museer att användas vid säkerhetsarbete vid exempelvis utställningar. Tillsammans med Kammarkollegiet och Statens historiska museer uppdateras dokumentet ”En strategi för museisäkerhet”.

5.5 Hållbar samlingsförvaltning 

Hållbarhet är en central princip inom kulturvård. Samlingsförvaltningen har inte alltid praktiserats med hållbara metoder, men idag är det nödvändigt att välja metoder med minimal miljöpåverkan. Det är också angeläget att uppmärksamma att den långsiktiga och hållbara samlingsförvaltningen har mycket att bidra med till samhället i form av kunskap, förhållningssätt och värden.

Klimatförändringar med ett varmare och fuktigare klimat riskerar att öka

förekomsten av skadedjur, och hanteringen av skadedjur i samlingar behöver ske med så liten miljöpåverkan som möjligt. Tidigare användning av bekämpningsmedel i samlingar är ett exempel på arbetsmiljörisker i samlingsarbetet som nu behöver hanteras med kunskap. Brist på ändamålsenliga magasinslokaler, med bra klimat och säkerhet, lyfts fram som en utmaning av många museer. Nybyggnation, ombyggnation och flytt av samlingar är dyrt och personalintensivt.

Ett bra bevarandeklimat är en grundsten i god samlingsförvaltning och ett

kostnadseffektivt sätt att förebygga skador. Alltför snävt specificerade gränsvärden

15 Statens kulturråd, 2001.

för klimatet kan dock vara energikrävande att upprätthålla. Att lösa magasins- situationen på ett hållbart och effektivt sätt är en av de stora utmaningarna som många museer står inför.

Riksantikvarieämbetet främjar en hållbar samlingsförvaltning genom att:

• via nätverket Pre- mal arbeta med kunskapsspridning och

kunskapsutveckling inom samordnad skadedjurskontroll, mögel och hälsorisker i museer, bibliotek och arkiv

• sprida kunskap om hanteringen av arbetsmiljörisker i samlingsarbetet som härrör från ohälsosamma ämnen som kan ingå samlingarna i form av bekämpningsmedel eller ingående material och komponenter i musei- föremålen som utgörs av hälsovådliga material

• tillsammans med museer och andra aktörer arbeta för att utveckla metoder

och material för säkrare, hållbarare och mer energi- och kostnadseffektiv

samlingsförvaltning.

6. Genomförandet

Alla insatser planeras och genomförs i samarbete med museer eller andra berörda aktörer för att säkerställa hur de bäst kan användas.

6.1 Nätverk och samverkan

Inom området samlingsförvaltning deltar eller driver Riksantikvarieämbetet följande nätverk och internationella samarbeten:

• Pre-mal (svenska skadedjursgruppen) – arbetar med forskning och kunskapsspridning om skadedjurshantering och mögel samt hälsorisker som är förenade med dessa. Nätverket leds av Riksantikvarieämbetet.

• Samverkansgruppen brandskydd, restvärderäddning och kulturarv – utgörs av representanter från myndigheter och organisationer och arbetar för förbättrat förebyggande arbete genom erfarenhetsutbyte och samordning.

Gruppen leds av Riksantikvarieämbetet.

• Samverkansgruppen stölder och kulturarv – kontinuerlig samverkan mellan olika aktörer för att stärka arbetet med förebyggande stöldskydd samt agera samordnat när stölder har begåtts i kyrkor och museer eller från andra kulturinstitutioner. Gruppen leds av Riksantikvarieämbetet.

• Nätverk för de statliga museernas samlingschefer. Nätverk för erfarenhets- utbyte och samverkan som faciliteras av Riksantikvarieämbetet.

• Nätverket för mänskliga kvarlevor.

• CEN/TC 346 Conservation of Cultural Heritage – ett europeiskt samarbete om standardisering inom kulturarv, där Riksantikvarieämbetet innehar ordförandeskapet i den svenska kommittén samt bemannar flera arbetsgrupper med experter.

• Spectrum– internationell standard för samlingsförvaltning.

Riksantikvarieämbetet är nationell partner till Collections Trust i Spectrum-samarbetet samt deltar i utvecklingen av Spectrum 5.0.

• Interna nätverk för museifrågor, digitalisering och risker.

• Vi samarbetar även med intresseorganisationer såsom Sveriges Museer,

Svenska ICOM, Centralmuseernas samarbetsråd och Länsmuseernas

samarbetsråd samt universitet.

6.2 Mötesplatser

En viktig del i att sprida, träffas och förmedla ny kunskap och dela erfarenheter är att delta i eller arrangera konferenser och återkommande mötesplatser.

Riksantikvarieämbetet genomför såväl konferenser som mindre digitala träffar. De återkommande och större konferenserna inom samlingsförvaltning är

• Samlingsforum – årligt återkommande konferens för alla som arbetar med samlingsförvaltning, där vi tillsammans utbyter erfarenheter och diskuterar aktuella ämnen

• Branschforum för konsthantering – en mötesplats för den personal som

arbetar med hantering av konst. Enligt plan kommer branschforum

arrangeras fram till 2023.

Referenser

Litteratur

British Standards Institution. 2009. PAS 197:2009 Code of practice for cultural collections management. London.

Förordning (2014:1585) med instruktion för Riksantikvarieämbetet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/forordning-20141585-med-instruktion-for_sfs-2014-1585 (2021-05-06).

Prop. 2016/17:116. Kulturarvspolitik.

https://www.regeringen.se/rattsligadokument/proposition/2017/02/prop.-201617116/

(2021-04-01)

Riksantikvarieämbetet. 2014. God samlingsförvaltning 2014–2016: Samordning och utveckling av frågor om vård och konservering av föremål och annat kulturhistoriskt material. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-4023 (2021-05-06).

Riksantikvarieämbetet. 2016. God samlingsförvaltning 2017–2019: Samordning och utveckling av frågor om samlingsförvaltning : Program för

Riksantikvarieämbetet http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-3811 (2021-05-06).

Riksantikvarieämbetet. 2020a. God samlingsförvaltning: stöd för museer i återlämnandeärenden. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-6026 (2021-05-06).

Riksantikvarieämbetet. 2020b. God samlingsförvaltning: stöd i hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-6027 (2021-05-06).

Riksantikvarieämbetet. 2020c. Förslag till åtgärder med anledning av Washington- principerna och Terezin-deklarationen: återrapportering av regeringsuppdrag.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-6120 (2021-05-06).

Riksantikvarieämbetet. 2020d. Strategisk plan för Riksantikvarieämbetet 2021–

2024. https://www.raa.se/app/uploads/2021/02/Strategisk-plan-2021-2024-

Riksantikvarieämbetet. 2021. Genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-6165 (2021-05-06).

Riksrevisionen. 2019. Bevara samlingarna – säkerhetsarbetet i de statliga centralmuseernas samlingsförvaltning (RiR 2019:5).

https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2019/bevara- samlingarna---sakerhetsarbetet-i-de-statliga-centralmuseernas-

samlingsforvaltning.html (2021-05-06).

SIS. Bevarande av kulturarv SIS/TK 479.

https://www.sis.se/standardutveckling/tksidor/tk400499/sistk479/ (2021-05-06).

Statens kulturråd. 2001. En strategi för museisäkerhet. Stockholm.