Budget 2021-2024

(1)

1

Budget 2021-2024

Barn- och utbildningsnämnden 2021

Beslutad på Barn-och utbildningsnämnden 2020-09-17, § 103

(2)

2 (10) Innehållsförteckning

1 Väsentliga händelser ... 3

2

Ekonomi ... 6

2.1 Driftbudget ... 6

2.2 Kommentar driftbudget ... 6

2.3 Budgetreserv ... 8

2.4 Begäran om ersättning utöver ramförändringar ... 9

2.5 Investeringsbudget ... 9

(3)

3 (10) 1 Väsentliga händelser

Barn- och utbildningsförvaltningen visade i förvaltningens Lägesbedömning i januari 2020 hur verksamheternas resultat sett ut över tid och vilka utmaningar som finns under den kommande tiden utifrån resultaten som finns idag för elever som är på väg mot slutbetyg i grundskolan och gymnasieskolan.

Läget i kommunen som helhet är bekymmersamt med 21,1% av eleverna som inte nådde en behörighet från grundskolan för att kunna söka till gymnasiet, vårterminen 2020. De största utmaningarna finns inom matematik, svenska som andraspråk och att generellt möta elevers behov av stöd med tidiga insatser. De närmaste åren är

utmaningarna dessutom ökande, då allt fler elever finns i de närmast kommande

elevkullarna som inte nått kunskapskraven i mätningarna när dessa elever avslutade åk 6.

Låga eller ofullständiga grundskolebetyg är den mest avgörande riskfaktorn för framtida psykosociala problem. När en femtedel av kommunens unga lämnar grundskolan med ofullständiga betyg, som gör att de inte kan söka ett nationellt program på gymnasiet, får det konsekvenser för varje individ med personligt lidande och socialt utanförskap. Det innebär också en stor risk att få ökade kostnader inom försörjningsstöd för stor andel av kommunens invånare. Tillsammans med ökad arbetslöshet och att antalet

långtidsarbetslösa blir fler och kommer allt längre från arbetsmarknaden, blir detta en betungande kostnad för kommunens ekonomi.

Det förändringsarbete som är påbörjat inom barn- och utbildningsförvaltningen för att skapa förutsättningar för att höja elevers måluppfyllelse är mycket viktigt för att vända den nedåtgående resultatutvecklingen. Förändringsarbetet har inletts med en

organisationsförändring för att ge ett mer elevnära rektorskap och bättre förutsättningar och stöd för rektors pedagogiska ledarskap. Nu förbättras det systematiska

kvalitetsarbetet för att ge en struktur för effektivt resursnyttjande och stöd i pedagogiskt ledarskap för rektorer. Detta för att varje elev ska mötas i sina behov och få en mer differentierad undervisning. Ett förbättringsarbete behöver få tid för att ge långsiktiga effekter på resultaten och där är det av vikt att resurser inte fråntas i den grad att utvecklingsarbetet inte ges möjligheter att bedrivas i en omfattning som leder till förbättrade resultat.

En följd av ett återhållet utvecklingsarbete minskar också attraktiviteten som arbetsgivare, vilket skulle vara bekymmersamt då förvaltningen redan idag har svårigheter att rekrytera behöriga förskollärare, specialpedagoger, lärare, fritidspedagoger och rektorer.

Grundskolan är den verksamhet som har mest svårigheter med både ekonomiska resultat och pedagogisk måluppfyllelse. En minskning av grundskolans ram skulle vara ytterst bekymmersam och svår att hantera. Det som ytterligare försvårar är att en

minskad tilldelning även minskar vårt berättigande till statsbidrag, varför minskningen av tjänster som finansieras av statsbidrag dessutom innebär en dubbel neddragning för verksamheten.

(4)

4 (10)

Övriga verksamheter har de senaste åren fått genomföra besparingar för att omfördela ekonomiska resurser till grundskolan. Förvaltningens bedömning är att ytterligare besparingar inom personal och andra kostnader inom utförandet av grunduppdraget, skulle få mycket negativa konsekvenser, inte minst för de barn och elever som är i störst behov av stöd. Att förvaltningen därför får möjlighet att göra anpassningar i de

kostnader som inte är direkt påverkande i utförandet av grunduppdraget är därför av stor vikt. Verksamheternas kostnader inom lokaler, kost och städ har under perioden 2015-2019 ökat med 20%. Att omfördela så stor andel av förvaltningens medel från barn och elever till kringkostnader har varit utarmande och påverkat måluppfyllelsen negativt på många sätt. Förvaltningens förslag till ytterligare besparingar bygger därför helt på att göra besparingar inom kringkostnader där lokaler utgör största delen, och då främst inom provisoriska lokaler och de paviljongslösningar som idag är mycket kostsamma och kommer att fortsätta vara mycket kostsamma om de får fortsätta att vara frekvent förekommande istället för permanenta ändamålsenliga och effektiva lokaler.

Städkostnaderna har under perioden 2015-2019 ökat med 26% och det behöver arbetas mycket med effektivisering av städkostnader och digitalisering för att få ner kostnaderna kraftfullt och ändå bibehålla hygien- och städnivå. Sedan tidigare pågår ett arbete för att göra kraftfulla effektiviseringar inom måltidskostnader, och det arbetet behöver få fortgå och få stöd med de beslut som kan behövas för att åstadkomma verklig effektivisering utan att leda till att barn och elever inte får tillräckliga måltider och mellanmål.

Uppstarten av det nya Arbetsmarknadscentret inklusive flyktingmottagning skedde under våren 2020. Arbetsmarknadscenter är redo att bemöta de ökade behoven utifrån

effekterna från pandemin och den minskade efterfrågan på arbetsmarknaden.

Förvaltningens bedömning är att den grundbemanning som nu finns behövs för att utföra grundläggande uppdrag och behöver nu skapa stabilitet och långsiktighet i sitt arbete.

Nya krav/förslag som påverkar skola och barnomsorg:

Ett förslag till en nationell plan för trygghet och studiero i skolan samt författningsförslag som säkerställer ett fungerande regelverk har påbörjats av regeringen och ska redovisas senast den 16 december 2020.

Regeringen har beslutat att Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven också får i uppdrag att analysera regleringen av tillgång till elevhälsa och föreslå en ändring så att det förtydligas vad som är en acceptabel lägstanivå.

I budgetpropositionen för 2020 har aviserats en ambition av att de riktade statsbidraget på skolområdet ska bli betydligt färre och enklare. En viss utfasning kommer att ske av statsbidrag som fritidshemssatsningen, anställda i lågstadiet.

Utebliven ökning av statsbidraget för lärarassistenter har i praktiken inneburit en halvering av bidraget jämfört med 2019.

Bidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling har ökat och kommer att kunna användas för insatser som rör fritidshemmet.

En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning SOU 2020:28, publicerad i 27 april 2020. I detta betänkande redovisar utredningen uppdraget att analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra

resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola. Syftet är att öka likvärdigheten inom

(5)

5 (10)

berörda skolformer.

IT

Kostnader för lärverktyg överfördes till barn- och utbildningsförvaltningen från och med 2020. Historiskt har kostnaderna överstigit de 6 mnkr som tilldelades till nämnden för att bekosta IT och lärverktyg för alla barn och elever. Förvaltningen arbetar tillsammans med digitaliseringsenheten för att effektivisera främst servicekostnader. Samtidigt behöver tillgången till lärverktyg öka i verksamheterna för att uppfylla den nationella digitaliseringsstrategin, varför en besparing inom IT inte är möjlig. Tvärtom ser förvaltningen att ytterligare medel om 7,6 mnkr behöver tillskjutas årligen för att uppfylla den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet.

Väl fungerande teknik är också viktigt för att kunna erbjuda lärare och all personal i skola och förskola en välfungerande arbetsmiljö vilket är en viktig förutsättning för att Marks kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare.

(6)

6 (10) 2 Ekonomi

2.1 Driftbudget

Driftbudget, belopp i mnkr Utfall

2019 Budget

2020 Budget

2021 Budget

2022 Budget

2023 Budget 2024

Intäkter 143,7 124,4 125,1 126,1 127,2 128,5

Personalkostnader -609,8 -614,2 -627,7 -662,1 -671,3 -678,0

Övriga kostnader -379,1 -399,1 -400,7 -410,5 -417,6 -421,9

Nettokostnader -845,2 -888,9 -903,3 -946,5 -961,7 -971,4

Fördelning på huvudverksamheter, netto

Förskola -186,9 -192,5 -191,9 -201,0 -205,6 -207,6

varav: egen regi -167,8 -171 -171,2 -179,8 -183,9 -185,8

varav: köpta/sålda platser -19,1 -21,5 -20,7 -21,2 -21,7 -21,8

Fritidshem -47,9 -49,0 -49,4 -51,8 -52,0 -52,5

varav: egen regi -46,1 -47,1 -46,7 -49,1 -49,2 -49,7

Grund- och

gymnasiesärskola -30,8 -31,0 -32,0 -33,1 -33,2 -33,6

varav: egen regi -28 -27,8 -28,1 -29,1 -29,1 -29,4

Grundskola -363,2 -362,3 -371,1 -389,8 -394,3 -398,1

varav: egen regi -340,7 -338,8 -345,3 -363,5 -367,3 -370,9

Gymnasieskola -147,8 -149,5 -152,0 -158,5 -162,0 -163,6

varav: egen regi -101,2 -100,5 -101,7 -107,2 -109,4 -110,5

varav: köpta/sålda platser -46,6 -49 -50,3 -51,3 -52,6 -53,1

Vuxenutbildning -16,7 -14,2 -15,8 -16,5 -16,9 -17,0

Ledning och administration -51,4 -77,7 -78,1 -82,5 -84,0 -85,1

IT-lärverktyg 0 -6 -6 -6 -6 -6

Arbetsmarknad och

integration -0,5 -6,7 -7,0 -7,3 -7,7 -7,9

Nettokostnader -845,2 -888,9 -903,3 -946,5 -961,7 -971,4

2.2 Kommentar driftbudget

Tabellen för driftbudgeten är utformad enligt kommunens anvisningar och enligt kommunfullmäktiges (KF) beslut kring budgetram för åren 2021-2024. Noteras bör att ramen för år 2021 reviderades i juni-2020 utifrån en ny metod kring befolkningsprognos med stöd från SCB. Förändringen minskade ramen med 19,2 mnkr. Denna förändring har KF ännu inte gjort för åren 2022-2024, vilket gör att ovanstående ramar inte är

realistiska att planera utifrån.

Nedan följer en beskrivning av ekonomiska beräkningar utifrån nuvarande verksamhet och väntade förändringar samt vad det kommer innebära för anpassnings-

/besparingskrav för att inrymma verksamheten i ovanstående budgetram.

(7)

7 (10)

Total kostnadsberäkning

Gemensamt för nämndens verksamheter är att lönekostnaderna årligen beräknas öka med 1,7-2,7 procent samt att övriga externa kostnader i genomsnitt ökar med 1,5-2,3 procent årligen. De internt köpta tjänsterna för lokaler, städ och måltider ska öka med maximalt 1 procent.

All kostnadsökning utöver 1 procent ger nämnden ett anpassnings-/besparingskrav.

Barn- och utbildningsverksamheten möter flera stora utmaningar i ekonomin. Under år 2020-2021 pågår och planeras anpassningsåtgärder inom framförallt grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning för att få verksamheten inom tilldelad ram för året.

Åtgärderna är i första hand minskning av personalkostnader. Behoven i grundsärskolan ökar, fler elever och elever med avsevärt mycket större behov. Förskolan är också inkluderad i arbetet med ekonomiska anpassningar och ligger nu lägre i kostnader än andra kommuner i jämförelse. Inom både förskola och grundskola finns också en

balansgång mellan ekonomiska anpassningar och att inte förlora rätten till statsbidrag för mindre barngrupper och likvärdig skola.

Under budgetperioden väntas flera större investeringsprojekt stå klara, något som kommer innebära ökade hyror och tillkommande kapitalkostnader. Under 2021 kommer byggnationen av Lyckeskolan stå färdig.

Intäkter och statsbidrag är den del som är mest osäker i kommande års beräkningar.

Riktade statsbidrag kommer att styras om till kommunernas totala resurstilldelning i form av generella statsbidrag. I samband med att många asylsökande och nyanlända kom till kommunen under år 2016-2017 ökade kostnaderna för utbildning. Barn- och

utbildningsförvaltningen ersattes med bidrag från Migrationsverket. Kostnaderna för studiehandledning, modersmål och extra stödinsatser kvarstår, men intäkterna minskar successivt. Som högst var intäkterna från Migrationsverket 33 mnkr år 2017, prognosen för 2020 är 10 mnkr. Det ger krav på stora anpassningar i verksamheten.

Från år 2020 tillkommer kostnader för digitala lärverktyg. Kostnader som, utan tillskott, kommer medföra anpassningar och som även påverkar planeringsförutsättningarna för budget 2021-2024.

Mycket viktigt att ha i åtanke att kostnadsberäkning av nuvarande verksamhet innehåller stora krav på effektiviseringar utöver framtidens krav på

anpassningsåtgärder. Verksamheten har under senaste åren hanterat ett ökat antal barn och ska fortsatt upprätthålla en god verksamhet med betydligt lägre statsbidrag.

En neddragning utöver årligt effektiviseringskrav måste hamna utanför den pedagogiska verksamheten för att inte riskera ytterligare en försämring av verksamhetens kvalitetsresultat.

Pågående effektiviseringar och anpassningar

Barn- och utbildningsnämnden har kostnader som idag överstiger den tilldelade ramen.

Vid planering för kommande år är det viktigt att ha med i åtanke att resultatet för år 2020 innehåller stora engångshändelser i form av engångsbidrag till Arbetsmarknad och

(8)

8 (10)

integration (3,9 mnkr) samt Covid-19-pandemin som under året minskat kostnaderna (ca 5-7 mnkr) och förbättrat årets resultat avsevärt. Därtill kommer att nämnden fått godkänt ett underskott för IT-satsningar (5 mnkr). Årets prognos är ett underskott med 10 mnkr. Om nämnda engångs-händelser räknas bort kommer nämnden ligga i en för hög kostnadsnivå redan inför år 2021 med ca 12 mnkr. För att komma tillrätta med detta underskott pågår arbete och planering för ett flertal olika åtgärder som ska minska kostnaderna. Dessa åtgärder måste genomföras oavsett ytterligare krav på åtgärder såsom minskad ram med 2%. Exempel på åtgärder i förvaltningens/nämndens pågående åtgärdsplan:

- Den största och svåraste delen av planerade förändringar som behöver genomföras är ett nytt sätt att planera personalresurser och schemaläggning. En översyn görs inom samtliga huvudverksamheter men framförallt inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. För att möjliggöra förändringar kan beslut kring färre

utbudspunkter/enheter bli aktuell.

- förändringar avseende måltider inom skola och förskola (ett arbete tillsammans med TSF)

- förändringar avseende städtjänster inom hela förvaltningen (ett arbete tillsammans med TSF)

- effektivisering av sommarskola för elever som ej nått eller befaras ej nå godkända kunskapskrav efter högstadiet

- minskat antal vikarier vid frånvaro - förändringar av modersmålsundervisning - förändringar för skolbibliotek

- återhållsamhet vid inköp

2.3 Budgetreserv

Nämnderna ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader.

Reserven ska hantera variationer i behov och för händelser som inte kunnat planeras in i budgeten från början.

Budgetreserv 2021 2022 2023 2024

Belopp (mnkr) 4,0 4,0 4,0 4,0

Procent av bruttokostnaderna 0,4 % 0,4% 0,4% 0,4%

Kommentar budgetreserv

Barn- och utbildningsnämnden ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader. Reserven ska hantera variationer i behov och för händelser som inte kunnat planeras in i budgeten från början. Om nämnden ska behålla en reserv om 0,4 procent av budgetram så måste beloppet ökas i senare delen av planeringsperioden.

Reserven inom barn- och utbildningsnämnden har vanligtvis använts till de variationer i kostnader som gymnasievalet medför och som blir helt klarlagda först i september månad varje år.

(9)

9 (10)

2.4 Begäran om ersättning utöver ramförändringar

IT, lärverktyg 7,6 mnkr

Arbetsmarknadscenter 5,3 mnkr

Kompetensförsörjning 2,7 mnkr

IT: För att bibehålla nuvarande antal lärverktyg och nuvarande standard i den digitala utrustningen samt hantera verksamhetsnära support av digitala lärverktyg enligt nationell digitaliseringsstrategi begärde nämnden 5,6 resp. 2,0 mnkr i aprilrapporten.

Enligt kommunfullmäktiges beslut hänsköts begäran till höstens budgetprocess.

Arbetsmarknadscenter: Enligt kommunstyrelsens beslut i maj får verksamheten

arbetsmarknad och integration disponera maximalt 3,9 mnkr utöver hittills tilldelad ram under år 2020. Barn- och utbildningsnämnden ska återkomma till Kommunstyrelsen med lägesrapport i samband med delårsrapporteringen. Nämnden begär ett ramhöjande tillskott inför år 2021 för att fortsätta driva den verksamhet som byggts upp under uppstartsåret. Enligt inskickad begäran till Kommunstyrelsen i april 2020 begärde nämnden ett tillskott om 5,3 mnkr. Efter fortsatt planering samt beaktande av möjligheter till extern finansiering samt utvecklingen i samhället ser barn- och utbildningsnämnden att begäran om 5,3 mnkr kvarstår.

Kompetensutveckling: I aprilrapporten begärde barn- och utbildningsnämnden 2,7 mnkr för år 2021 resp. 2022 för satsningar på kompetensutveckling. (Begäran avseende 2020 tas tillbaka då det tar längre tid att verkställda dessa insatser.) Enligt

kommunfullmäktiges beslut hänsköts begäran till höstens budgetprocess.

Nya lokalkostnader som uppstått/uppstår 2020-2024 beräknas påverka barn- och utbildningsnämndens driftkostnader och hanteras enligt kommunens

budgetfördelningsprinciper. De största ökningen 2021 avser Lyckeskolan.

2.5 Investeringsbudget (Mnkr)

Investeringsprojekt Utfall

2019 Budget

2020 Budget

2021 Budget

2022 Budget

2023 Budget 2024

Förskola 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3

Grundskola 1,7 1 1 1 1

Gymnasieutbildning och

vuxenutbildning 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7

Förvaltningsövergripande 8,3 24,7 10 10 10

Summa 11,0 26,7 12,0 12,0 12,0

Kommentar

Störst investering planeras inom grundskolan, främst för nybyggnation vid Lyckeskolan och större delen av investeringen kommer ske under våren 2021. De flesta större inköp inom förskolan hamnar under beloppsgränsen, två basbelopp, för att klassas som en investering.