SAMRÅDSUNDERLAG - E16/väg 70, Borlänge- Djurås, delen Sifferbo- Djurås (etapp 3)

(1)

SAMRÅDSUNDERLAG - E16/väg 70, Borlänge- Djurås, delen Sifferbo- Djurås (etapp 3)

Gagnef kommun, Dalarnas län

Vägplan, 2018-10-29

(2)

TMALL0095Samrådsunderlag6.0 Trafikv erket

Postadress: Box 417, 801 05 Gävle E-post: asa.bergqvist@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: SAMRÅDSUNDERLAG - E16/väg 70, Borlänge-Djurås, delen Sifferbo- Djurås (etapp 3)

Författare: Sweco

Dokumentdatum: 2018-10-29 Ärendenummer: TRV 2018/97927 Version: 0.1

Kontaktperson: Åsa Bergqvist

(3)

TMALL0095Samrådsunderlag6.0

Innehåll

1. Sammanfattning. ... 4

2. Inledning... 5

2.1. Planläggningsprocessen ... 5

2.2. Bakgrund ... 5

2.3. Tidigare utredningar och beslut... 6

2.4. Övergripande politiska planeringsmål och projektmål ... 8

3. Avgränsningar ... 9

3.1. Utrednings- och influensområde ... 9

3.2. Tid... 10

3.3. Metod ... 10

4. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet ... 10

4.1. Kommunala planer ... 10

4.2. Tekniska anläggningar ... 11

4.3. Vägens funktion och standard ... 11

4.4. Trafik och användargrupper ... 12

4.5. Landskap ... 13

4.6. Miljöförhållanden... 14

5. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper ... 23

5.1. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper ... 27

6. Åtgärder... 32

7. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan... 32

8. Fortsatt arbete ... 33

8.1. Planläggning ... 33

8.2. Viktiga frågeställningar ... 33

9. Källor ... 35

(4)

1. Sammanfattning.

Sam rådsunderlaget u tgör det första steget i vägplaneringsprocessen och är huvudsakligen en program- och inventeringsfas där förutsättningar, problem och åtgärdsförslag redovisas. Under denna fas inleds också samråd m ed allmänhet och organisationer, m yndigheter och andra som berörs av projektet.

Medför projektet en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) arbetas fram i kom m ande samrådshandling.

E16/väg 70 är en nationell stamväg och sedan år 2012 uppklassad som Europaväg och är tänkt att bli ett starkt transportstråk. E16/väg 70 ska bidra till att stärka en h ållbar utveckling, vilket kräver kortare restider, bättre framkomlighet och förbättrad säkerhet.

Befintlig väg saknar m itträcke, består av partier med låga h astigheter och trånga sektioner, få om körningsmöjligheter samt m ånga korsningspunkter och direkta in- och u tfarter till fastigheter.

Sådana begränsningar i u tformningen bidrar till att såväl tillgänglighet och trafiksäkerhet som framkomlighet och transporttider påverkas negativt.

Å r 2011 u treddes tänkbara åtgärder i en förstudie på delen Borlänge-Djurås. Å r 2016 togs en vägplan fram för etapp 1 och etapp 2. Trafikverket har nu beslutat att planläggningen för etapp 2 och etapp 3 ska göras om och ska studeras för att se om framkomligheten och trafiksäkerheten kan h öjas ytterligare jäm fört med de åtgärder som är föreslagna i framtagen vägplan.

Sträckan är uppdelat i 3 etapper. För etapp 1 mellan Mellsta–Norr Amsberg, har en vägplan tagits fram och kom m er att lämnas in för fastställelse under vintern 2017/2018. För etapp 2 N orr Amsberg – Sifferbo, arbetas det nu fram ett samrådsunderlag. För etapp 3, som är denna etapp och hanterar sträckan mellan Sifferbo –Dju rås, tas nu detta samrådsunderlag fram.

Ä ndamålet med projektet är att, för E16/väg 70 delen Borlänge-Djurås ta fram en hållbar anläggning som leder till ökad säkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för samtliga transportslag. Projektmålen h andlar om att skapa åtgärder för ökad framkomlighet, en god körupplevelse och ökad säkerhet för både trafik och oskyddade trafikanter. Projektmålen om fattar även m iljö och l andskap till exempel naturvärden och värnande och skydd av den h ydrologiska fu nktionen sam t skydd av gru ndvattenförekomsten Badenlundaåsen.

Den u tformningsstandard som föreslås är mötesseparering, 2+1-väg och en högsta tillåtna hastighet om 100 km /h . Ett gång- och cykelstråk ska etableras u tmed h ela sträckan och antalet korsningar och u tfarter m inskas. N ya ersättningsvägar beh över anl äggas, som l eder trafiken til l de nya korsningspunkterna. Bu sshållplatserna ska uppgraderas m ed god standard avseende tillgänglighet.

Å tgärderna innefattar även åtgärdande av identifierad riskpunkt u tmed sträckan. Föreslagna åtgärder innefattar även en sträcka nydragning av väg i Djurmo.

Utredningsområdet utgörs till största del av skogs- och jordbru ksmark. V ärden finns i form av ku lturmiljöer, naturmiljöer, boendemiljöer och landskap. Om rådet ligger i närheten av riksintresse för ku lturmiljövården Dju rmo Klack samt berör de centrala delarna av regionala kulturmiljöintresset Dju rm o. I Sifferbo finns fornlämning bestående av h ålvägar. Inom u tredningsområdet finns nyckelbiotopen Sifferboravinen samt två alléer och ett dike i betesmark som innefattas av det generella biotopskyddet. Utredningsom rådet om fattas även av ett u tpekat riskobjekt som är en vägtrumma och slänt utmed Sifferbobäcken.

Trafikverket gör bedömningen att denna vägplan inte kan antas m edföra en betydande miljöpåverkan på grund av att projektet kan utformas för god anpassning till omgivningen. Projektet medför obetydliga ku m ulativa m iljöeffekter, kräver lite naturresurser och m edför relativt små m iljöeffekter. Projektet kom m er att innefatta åtgärder som förbättrar situationen för boendemiljön så som buller, trygghet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter samt olycksrisker. Å tgärderna ligger i nära anslutning till befintlig trafikmiljö och tar begränsat m ed skogs- och jordbruksmark i anspråk, m en försvårar inte för pågående m arkanvändning. Fl ertalet åtgärder så som bullerskydd, nya vägtrummor och viltpassager kom m er att föreslås för att förebygga och mildra de negativa miljöeffekter som u ppstår inom projektet.

Sam rådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet anses m edföra betydande m iljöpåverkan eller ej.

(5)

2. Inledning

2.1. Planläggningsprocessen

Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan (se figur 1).

I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett samrådsunderlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Underlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas m edföra en betydande miljöpåverkan. Innan länsstyrelsen prövar om projektet kan antas medföra en

betydande miljöpåverkan ska kommunen, kollektivtrafikmyndigheten, länsstyrelsen samt enskilda som kan antas bli särskilt berörda få möjlighet att yttra sig.

Sam råd är viktigt u nder hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket utbyter information med och inhämtar synpunkter från bland annat andra myndigheter, organisationer, enskilda och allmänhet som berörs. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

Figur 1; Planläggningsprocessen, där länsstyrelsen beslutat att projektet inte medför betydande miljöpåverkan.

2.2. Bakgrund

E16/väg 70 är en nationell stamväg och sedan år 2012 uppklassad som Europaväg. E16/väg 70 är tänkt att bli ett starkt transportstråk mellan Oslo-Gävle via Torsby-Malung-Vansbro-Borlänge och Falu n. Dalarna tillhör ett av de största industri- och exportlänen i landet och i kombination med en h ög andel turism är väg E16/väg 70 en viktig del i transportsystemet. Delen Borlänge-Dju rås är även en viktig pendlingssträcka för den befolknings- och arbetsmarknadstäta delen av södra Dalarna.

Å r 2011 utreddes tänkbara åtgärder i en förstudie på delen Borlänge-Djurås. År 2014 lades projektet i viloläge, men återupptogs år 2015 med etappvis finansiering för delar av sträckan och vägplaner för etapp 1 och 2 arbetades fram. Trafikverket har nu beslutat att planläggningen för etapp 3 ska göras om och ol ika alternativ studeras för att se om framkomligheten och trafiksäkerheten kan höjas ytterligare jäm fört med de åtgärder som är föreslagna i framtagen vägplan. Projektet finns med i Trafikverkets N ationella plan 2018–2029.

V alet av utformningsstandard är att dimensionerad hastighet för sträckan ska, där det är m öjligt, u ppgå till 100 km/h och 2+1-väg med m ötesseparering i befintlig eller i delvis n y sträckning (se kap.

5).

Syftet med samrådsunderlaget är att utgöra underlag för samråd och för länsstyrelsens beslut om de föreslagna åtgärderna kan antas m edföra en betydande miljöpåverkan (BMP). Beslutet ger

(6)

föru tsättningarna för hur den fortsatta planeringen av projektet kommer drivas vidare av Trafikverket.

Sam rådsunderlaget bygger på en inledande analys av de behov och problem som ska tillgodoses samt de föru tsättningar och intressen som kan beröras av projektet.

2.2.1. Regional utveckling

Starkare sysselsättning i hela landet har fastlagts vara en av de prioriterade u tmaningarna enligt regeringens direktiv för upprättande av den nationella planen. E16/väg 70 ska bidra till att stärka en h ållbar utveckling för näringsliv och boende i tätorter och landsbygd i regionen längs E16-stråket. För att en sådan utveckling ska vara m öjlig krävs förbättrad tillgänglighet, kortare restider och effektivare transporter.

E16/väg 70 är viktig för den regionala utvecklingen för hela Dalarna norr om Borlänge samt

kopplingen med E16 m ot N orge. Vägen är mycket viktig som transportled för pendlingstrafik, gods och för tu ristnäringen. E16/väg 70 ska bidra till att stärka en hållbar utveckling, vilket kräver kortare restider, bättre framkomlighet och förbättrad säkerhet.

2.2.2. Brister och behov som utgör motiv för projektet

De brister och problem som finns på befintlig sträcka utgörs av begränsad framkomlighet. Den

skyltade hastigheten u tmed sträckan varierar mellan 60 km/h -90 km/h. Sträckan består mästadels av 90 km /h och 60 km/h förekommer endast inom Djurås centrala del. Det finns få möjligheter att köra om på grund av topografiska förhållanden och begränsat u trymme u tmed älven. Befintlig väg saknar m itträckesseparering och uppnår inte krav på geom etri i plan och profil. Trafiken varierar kraftigt över dygnet och även mellan ol ika dagar. Trafikintensiteten kan vissa tider vara så hög att tillgängligheten till väg E16/väg 70 är kraftigt nedsatt för närboende och andra trafikanter samt att framkomligheten på vägen är begränsad.

Dessa förutsättningar strider m ot projektmålet ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter samt ökad framkom lighet och trafiksäkerhet för genomfartstrafik.

2.3. Tidigare utredningar och beslut

2.3.1. Aktualitet

Den 31 m aj 2018 fattade regeringen beslut om nationell plan för transportsystemet 2018–2029.

Planen omfattar åtgärder som innebär ett viktigt steg mot ett modernt och hållbart transportsystem.

E16/väg 70 Borlänge-Djurås h ar beslutats som investering och åtgärd u nder planperioden 2018-2029.

I angränsning till utredningsområdet i sydöst håller en vägplan på att tas fram med status

sam rådsunderlag ”Samrådsunderlag E16/väg 70, Borlänge-Djurås, etapp 2”, som är en sträcka på ca.

7 km och sträcker sig mellan orterna Norr Amsberg- Sifferbo. Etapp 2 angränsas i sydöst av en vägplan m ed status fastställelsehandling, som tagits fram för en vägsträcka på ca. 3 km mellan Borlänge (cirkulationsplatsen i Mellsta)- Norr Amsberg ”Fastställelsehandling E16/väg 70, Borlänge-Djurås, e tapp 1” (se figur 2).

(7)

Figur 2, visar nuvarande etappindelning.

2.3.2. Tidigare utredningar

N edanstående utredningar och underlag u tgör grund för uppdraget:

• En idéstudie för trafiksäkerhetsåtgärder för E16/väg 70 på delen Borlänge-Rättvik togs fram 2003-06-27.

En förstudie beslutades 2011-11-25. I förstudien analyserades åtgärder enligt

fyrstegsprincipen (se figur 3). Åtgärder föreslogs som innebar att vägen generellt byggs om till mötesseparerad landsväg med mitträcke eller liknande. I förstudien föreslogs inga alternativa lokaliseringar av E16/väg 70 på sträckan Borlänge-Djurås. Om byggnad föreslogs ske i befintlig sträckning. Länsstyrelsen beslutade 2011-05-13 att projektet inte kunde antas m edföra betydande m iljöpåverkan.

Figur 3; Fyrstegsprincipen.

(8)

· Å r 2014 togs en vägplan fram m ed utgångspunkt från förstudiens förslag med

kostnadseffektiva åtgärder i befintlig sträckning för E16/väg 70. Planen fastställdes inte då det saknades finansiering.

· Å r 2015 gjordes en ny indelning av sträckan, som då delades i n i tre vägplaner; etapp 1-3. Varav vägplaner för etapp 1 och 2 togs fram, men fastställdes inte då det saknades finansiering.

· Å r 2018 beslutade Trafikverket att alternativa åtgärder, bland annat alternativa lokaliseringar sku lle utredas för delar av sträckan (etapp 2 och 3) i syfte att öka framkomligheten och trafiksäkerheten ytterligare jämfört med förslaget på ombyggnad av befintlig väg i framtagna vägplaner. I och med det påbörjades en ny planläggningsprocess.

· Parallellt med projektet driver Trafikverket ett riskprojekt längs sträckan. Det innebär att ol ika u tpekade riskobjekt (vägtrummor, slänter) u treds med avseende på skred och

översvämningsrisker.

2.4. Övergripande politiska planeringsmål och projektmål

2.4.1. Nationella transportpolitiska mål

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att ”säkerställa en samhällsekonomiskt e ffektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i he la landet”. Det övergripande målet stöds av två huvudmål; funktionsmålet och hänsynsmålet.

Funktionsmålet

Fu nktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets u tformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska

transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och h älsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att m iljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

2.4.2. Nationella miljökvalitetsmål

Det svenska miljömålssystemet om fattar ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappm ål. Generationsmålet anger den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att, tillsammans m ed de 16 miljökvalitetsmålen, säkra god miljö till framtida generationer.

Mi ljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som m iljöarbetet ska leda till. Etappmålen anger steg på vägen till generationsmålet och m iljökvalitetsmålen.

Regeringen har satt upp 16 nationella miljökvalitetsmål som syftar till att beskriva och precisera det tillstånd i miljön som behövs för att samhället ska vara ekologiskt h ållbart. Vägtrafik medför på grund av till exempel utsläpp till luft och vatten, buller samt barriäreffekter för oskyddade trafikanter till negativa konsekvenser för en rad m iljöm ål. Mi ljömålen anger en miljökvalitet som påverkas av flera sektorer varav vägtrafiken är en. Miljökvalitetsmålen syftar till att:

· Främ ja människors h älsa.

· V ärna om den biologiska mångfalden och naturmiljön.

(9)

· Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena.

· Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga.

· Trygga en god hushållning med naturresurserna.

2.4.3. Ändamål

Ä ndamålet m ed projektet är att, för E16/väg 70 delen Borlänge-Djurås ta fram en h ållbar anläggning som leder till ökad säkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för samtliga transportslag.

2.4.4. Projektmål

Föl jande mål har tagits fram för projektet:

· Ökad framkomlighet uppnås genom att eftersträva vägsektioner för hastigheten 100 km/h samt u töka antalet körfält där möjlighet ges.

· Ökad trafiksäkerhet med mötesseparering samt säkra korsningar och anslutningar.

· En linjeföring som bidrar till en god körupplevelse och är anpassad till landskapet.

· För oskyddade trafikanter ska stråk vara separerat från E16/väg 70 och passager i plan ska u ndvikas.

· Projektets ska lokaliseras och utformas med stor hänsyn till landskapet utifrån kunskap och m ålsättningar i l andskapsanalysen.

· V äsentliga kvaliteter i naturmiljöer med påtagligt naturvärde enligt naturvärdesinventering ska inte påverkas negativt.

· Projektet ska anpassas med h änsyn till värdefulla kulturmiljöer och strukturer, funktioner och sam band av betydelse för att förstå den historiska utvecklingen enligt kulturarvsanalysen.

· Dju r ska h a goda förutsättningar för fortlevnad och utveckling, säkra passagemöjligheter ska finnas enligt riktlinje för landskap.

· Gru ndvattenförekom sten Badelundaåsen ska skyddas från yttre påverkan från infrastrukturen.

· N atur- och kulturmiljöer som allmänt används för friluftsliv eller som på annat sätt har stor betydelse lokalt ska ha bibehållna kvaliteter.

3. Avgränsningar

3.1. Utrednings- och influensområde

Utredningsområdet för vägplanen sträcker sig i öst-västlig riktning m ellan orterna Sifferbo och Dju rås (se figur 4). Utredningsområdets utbredning täcker in de möjliga förslag till åtgärder som beskrivs i kapitel 5.

Fastigheter som beräknas få ljudnivåer som överskrider gällande riktvärden i samband m en om - /nybyggnad av vägen avgränsas utifrån beräknad ljudutbredning. Även fastigheter utanför utpekat u tredningsområde och kommande vägplanegräns, som är berörda av buller kommer att hanteras och u tredas för eventuella åtgärder.

(10)

Figur 4; visar projektets utrednings- och influensområde.

3.2. Tid

Prognosåret 2045 har använts vid beräkning av trafik. Byggnation av vägen planeras påbörjas tidigast år 2023 och byggtiden bedöms bli ca 2 år.

3.3. Metod

Sam rådsunderlaget h ar till största delen upprättats genom att s.k. skrivbordsstudier genomförts.

Befintligt underlagsmaterial h ar studerats och information har inhämtats från olika källor, som presenteras i källförteckningen.

4. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet

4.1. Kommunala planer

I Gagnefs öv ersiktsplan, antagen 1998-10-21, vilken fortfarande är gällande, framstår E16/väg 70 som en av kommunens viktigaste vägar. E16/väg 70 utgör idag en del av riksväg 70 tidigare utsträckning. I och m ed det planerade u tredningsområdet för vägåtgärderna är det totalt åtta byggnadsplaner, respektive tio detaljplaner som berörs. Exakt vilka byggnads-/detaljplaner som berörs och i vilken u tsträckning kommer att behandlas y tterligare i kommande skede i vägplaneprocessen.

(11)

4.2. Tekniska anläggningar

Flertalet ledningar finns inom om rådet. På de ställen befintliga ledningar korsar eller ligger inom vägområdet för planerad sträckning behöver de exakta lägena utredas. Eventuella ledningsarbeten och ledningsomläggningar kommer att genomföras i samråd med ledningsägarna i senare skeden. De ledningar som finns inom utredningsområdet består av följande ledningar och ledningsägare:

· V A -ledningar; Borlänge Energi (VA) samt Dala Vatten och Avfall AB. (VA).

· El- och teleledningar; Borlänge Energi (El- och Stadsnät) h ar både luftledningar och m arkförlagda elledningar samt optokablar belägna i området.

· ELTEL N etworks Infranet AB har luftledningar belägna i om rådet.

· Dala energi har både luftledningar och markförlagda elledningar belägna i området.

· Dala V atten och avfall AB h ar markförlagda VA-ledningar belägna i om rådet.

· Gagnefs Kommun har belysningsledningar belägna i området.

· Svenska kraftnät har luftledningar för stamnät belägna i om rådet. De äger en ställverksstation m ed tillhörande stamnätsledningar intill E16/väg 70.

· Trafikverket h ar luftledningar för järnvägen belägna i om rådet.

V ägbelysning finns idag intill större korsningspunkter och längs gång- och cykelvägar.

4.3. Vägens funktion och standard

Den aktuella vägsträckan som berörs av vägplanen är 6,3 km lång och ligger i Gagnef kommun. Längs vägen ligger orterna/byarna Sifferbo och Dju rmo.

V ägbredden varierar mellan 10,5 m och 11,5 m. Vägbredden överensstämmer inte med dagens krav på dim ensionering avseende trafikmängd, antal oskyddade trafikanter, högsta tillåtna hastighet osv.

Sidoom rådet består till stor del av vägslänter med lutning 1:3 och brantare. Enligt dagens

u tformningskrav innebär denna typ av sektion ”låg standard” vid de trafikflöden och hastighetsgränser som nu gäller för E16/väg 70. Under augusti 2017 lades ny asfalt på sträckan mellan Borlänge-Dju rås.

V ägbanan innehöll stora mängder hål och sprickor och var dessutom spårig, vilket gjorde den extra u tsatt för vattenplaning (SVT Nyheter).

Längs sträckan finns tre befintliga broar:

Be fintlig bro (20–1079–1) över gång- och cykelväg vid Djurmo

Bron är u tförd som en plattrambro m ed fria bredden 4 m och fria höjden 2,70 m för gång- och cykelvägen. Bron h ar en fri vägbredd av 12 m för E16/70, vilket m öjliggör en mötesseparering med räcke.

Be fintlig bro (20–965–1) över gång- och cykelväg vid Djurås

Befintlig bro är utförd som en prefabricerad plattrambro i betong med fria bredden 4 m och fria h öjden 2,7 m för gång- och cykelvägen. Gång- och cykelvägen under bron är belyst. Bron har en fri vägbredd av 13 m för E16/väg 70, vilket möjliggör en mötesseparering med räcke.

Be fintlig bro (20–1318–1) över gång- och cykelväg vid Djurås

Befintlig bro är utförd som en plattrambro i betong med fria bredden 5 m och fria höjden 2,7 m för gång- och cykelvägen. Gång- och cykelvägen under bron är belyst. Bron ligger om edelbart öster om

(12)

befintlig cirkulationsplats och h ar en fri vägbredd av minst 12,9 m för E16/väg 70, vilket möjliggör en m ötesseparering med räcke.

4.4. Trafik och användargrupper

4.4.1. Trafik

Den skyltade hastigheten varierar mellan 60 km/h - 90 km/h. Genom Dju rås gäller 60 km/h.

Trafikintensiteten utmed E16/väg 70 är redan h ög, men förvärras i samband med lov, då framför allt fjällturismen bidrar till en markant trafikökning. Trafikmängden förväntas öka fram till år 2045 (se tabell 1). Trafikmängden, tillsammans med ett flertal direkta u tfarter från fastigheter medverkar till brister i tillgängligheten och kapaciteten utmed sträckan.

Tabell 1; ÅDT utmed sträckan, från NVDB.

Sträcka Å DT 2018 (st.

fordon/dygn)

Å DT 2045 (st.

fordon/dygn)

Trafikökning (st.

fordon/dygn) Sifferbo- Djurås 9 850 (andel tung

trafik ca. 11%)

12 140 (andel tung trafik ca. 14%)

2 290

4.4.2. Kollektivtrafik

Pendlingstrafiken är stor på sträckan Borlänge-Djurås. Många arbetar och studerar i Borlänge och Falu n. Sträckan trafikeras av tåg och linjebussar. Busshållplatser ligger tätt med inbördes avstånd runt 700 m . De flesta hållplatserna är utbyggda med bussficka och väderskydd. En direktbuss trafikerar sträckan Djurås-Falun via väg 293. Landsvägsbussen Dju rås-Borlänge angör busshållplatser längs sträckan. Ett större resecentrum/bytespunkt ligger i Dju rås.

4.4.3. Oskyddade trafikanter

E16/väg 70 genom Dju rmo har idag smala gångbanor på öm se sidor av vägen samt en planfri gång- och cykelpassage under E16/väg 70 vid södra infarten till Dju rmo (vid skolan). En kortare gång- och cykelväg finns vid infarten till Djurås samt två planfria gång- och cykelpassager. I övrigt hänvisas de oskyddade trafikanterna till E16/väg 70 eller till befintligt parallellt vägnät, vilket ger att E16/väg 70 därför kan anses vara en stor barriär och osäker att passera för de oskyddade trafikanterna.

4.4.4. Trafiksäkerhet

På grund av det höga trafikflödet blir tillgängligheten och framkomligheten utmed E16/väg 70 nedsatt för närboende och andra trafikanter, då det är svårt att ta sig in och u t från korsningar och

anslutningar. Vägen är kuperad i såväl plan som profil, vilket m edverkar till att flera av u tfarterna har låg standard gällande siktsträckor. Detta kan innebära stora risker vid in- och utfarter, främst när trafikintensiteten är som h ögst.

Olyckstalen på sträckan Borlänge-Djurås är höga, även om andelen dödsolyckor är få. Utdrag ur SRA DA , informationssystem för data om skador och olyckor inom vägtransportsystemet, visar att u nder åren 2008 till juni 2018 har 18 olyckor inträffat. Av dessa var 2 m åttliga olyckor och 17 lindriga ol yckor. Inget viltstängsel finns utmed sträckan samtidigt som det inträffar relativt många viltolyckor,

(13)

vilket bidrar till sämre trafiksäkerhet. Andelen olyckor som u tgörs av viltolyckor saknas i STRADA, m en viltolyckor som inte orsakat personskador kommer att identifieras i senare skede i

vägplaneprocessen.

4.5. Landskap

4.5.1. Landskapsbild

E16/väg 70 mellan Borlänge- Dju rås är beläget i ett älvdalslandskap som ingår i Västerdalälven och nedre Dalarnas jordbruksbygder med centralbygder kring Dalälven.

Landskapet längs befintlig sträckning av E16/väg 70 präglas i hög grad av topografin och vägens sträckning genom ett skogs- och odlingslandskap samt närheten till bebyggelsen i Dju rmo och Dju rås.

Längs E16/väg 70 mellan Gimsbärke och Sifferbo dom ineras landskapet av ett skogsbrukslandskap närmast vägrummet. Strax söder om utredningsområdet mot Dalälven vidtar ett öppet

odlingslandskap som kan skönjas på delar av sträckan genom glesare partier i skogsbestånden. I anslutning till Sifferbo utgörs landskapet av ett småbrutet/småkuperat landskap med öppna odlingsmarker söder om vägen. Bybebyggelsen i Sifferbo l igger norr om E16/väg 70 och Dalabanan.

Landskapet m ellan Sifferbo och Djurmo består av ett kuperat blandskogslandskap. Genom Djurmo sam hälle kantas vägen av vegetationsridåer av blandskog m ed dominans av björk och tall. Den större delen av bebyggelsen är koncentrerad söder om och i nära anslutning till vägen.

A vgränsningen mellan väg och fastigheter varierar med gärdesgårdar, trästaket och träplank. Den sam lade äldre bebyggelsen i Dju rmo tillhör landskapets upplevelsevärden. Det finns även en gammal fristående, bredkronig ek intill vägen i nordvästra Djurmo som u tgör ett karaktärsskapande element i landskapet.

Mellan Djurås och Dju rmo består landskapet företrädesvis av ett öppet odlingslandskap med åker- och betesm arker samt spridd gårdsbebyggelse. De öppna landskapsrummen avgränsas av

vegetationsridåer med blandskogsvegetation. Skogsklädda h öjder ramar in det öppna landskapet som om ger vägen norr om E16/väg 70 och Dalabanan. Utsikten mot höjdpartierna som om ger Dalälven u nderlättar orienteringen i landskapet. Djurmo klack är ett viktigt landmärke.

Mellan E16/väg 70 och Dalabanan finns ett smalt om råde delvis bebyggt med verksamheter och enstaka bostadshus. En kraftledning korsar landskapet i nordsydlig riktning mellan Djurås och Dju rm o. Denna utgör ett dominerande inslag i landskapsbilden. I Dju rås möts Västerdalälven och Österdalälven och flyter samman till Dalälven. Backmon är beläget på en sluttning ner mot Dalälven strax sydost om Dju rås by som till större delen består av ol ikåldrig lövskog. Om rådet utgörs av gammal tidigare uppodlad inägomark och har status av naturreservat. Backmon är ett om tyckt strövområde för befol kningen i Dju rås och Dju rmo.

4.5.2. Upplevelsevärden

N ågra parametrar som bidrar till upplevelsemässiga värden är stor variation, öppenhet och utblickar sam t förekomsten av landmärken som skapar igenkänning och h istorisk kon tinuitet i landskapet.

Upplevelsevärdena längs den aktuella sträckan u tgörs till stor del av den samlade äldre bebyggelsen i Dju rm o, liksom den varierade blandskogsvegetationen som växlar mellan slutna och mer öppna partier. Djurmoklack är ett viktigt landmärke i landskapet som bidrar till identiteten och

orienterbarheten. Även den gamla, bredkroniga, fritt stående eken intill vägen i nordvästra Djurmo är ett viktigt karaktärsskapande element i landskapet.

(14)

4.6. Miljöförhållanden

4.6.1. Befolkning, boendemiljö och hälsa

I Gagnef kommun bor ca 10 200 invånare, varav ca 700 i Dju rmo, ca 400 i Sifferbo och ca 1 300 i Dju rås. Markanvändningen längs sträckan varierar mellan tätare bebyggelse och jord- samt

skogsbruksmark. I om givningarna finns även mycket fritidshusbebyggelse. Inom utredningsområdet finns förutom bebyggelse, jord- och skogsbruksmark också målpunkter så som skola, fotbollsplan och cam ping.

I Dju rm o finns småindustri och h andelsverksamhet längs E16/väg 70. N ärmare Dju rås, i Bäckan, finns en ridanläggning. I Dju rås finns industriområdet Täktberget samt rese- och handelscentrum.

Luftkvalité

Det h ar tidigare gjorts en studie på luftkvalitén i området för befintlig väg, med hjälp av

beräkningsverktyget SIMAIR. Kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10), som är viktiga m arkörer för lu ftföroreningar, har valts u t för närmare analys. Med utgångspunkt från kvävedioxid och partiklar visar beräkningarna att det inte sker några överskridande av miljökvalitetsnormerna vare sig i nuläget eller vid (det tidigare gällande) prognosåret 2040.

Bulle r

Befintlig sträckning av E16/väg 70 går i nära anslutning till bostadsbebyggelse u tmed h ela sträckan.

Hög trafikering och relativt stor andel tung trafik gör att närliggande bostäder har en stor påverkan av bu ller i nuläget. Bostadsbebyggelsen är främst koncentrerad till södra sidan av vägen. Norr om vägen finns en h andfull bostadsfastigheter som ligger mellan väg och järnväg samt ytterligare några norr om järnvägen.

På delar av sträckan går järnvägen parallellt med befintlig vägsträckning och bidrar därmed till bu llerpåverkan.

Ett flertal fastigheter i Dju rmo har idag bullerskydd i form av bullervall och bullerplank. Det finns även flera hus där fasadåtgärder har utförts, det vill säga fönsteråtgärder. Utförda åtgärder har genomförts inom ramen för befintlig miljö vilket innebär att det i samband m ed eventuell om byggnad/nybyggnad kan bli aktuellt med ytterligare åtgärder.

Bedöm ning om berörda fastigheter utgår från gällande riktvärden för planeringsfallen

nybyggnad/respektive väsentlig om byggnad. Nybyggnad gäller för de fall då en större del av väglinjen går i ny sträckning. I övrigt kan planeringsfallet väsentlig om byggnad tillämpas.

4.6.2. Naturmiljö

Det bördiga om rådet längs Dalälven har odlats i långa tider och håller ett relativt rikt djurliv, sett till det om givande skogslandskapet. Odlingsmarkerna i älvlandskapet brukas aktivt och bidrar till att bevara odlingslandskapet och att skapa miljöer där småvilt kan förekomma.

N aturvärdet inom utredningsområdet är generellt lågt med framförallt artfattiga vägrenar och vägslänter samt unga till m edelålders gran- eller tallplanteringar. De artvärden som observerats förekom mer spritt utmed inventeringsområdet och är främst kopplade till Dalälven och tillrinnande vattendrag (utredningsområdets naturvärden redovisas i figur 5).

De två ravinerna i Sifferbo och Dju rås bedöms h a högt och påtagligt naturvärde. Även de närbelägna ravinerna med liknande förutsättningar är mycket positiva för biol ogisk mångfald då arter kan spridas m ellan ravinerna, vilket ökar deras resiliens (överlevnadsförmåga vid till exempel plötsliga katastrofer

(15)

eller plötslig förändring av livsmiljön). Raviner är sällsynta och hänsynskrävande biotoper. Eftersom det fu ktiga klimatet i raviner ofta avviker från klimatförhållandena i om givande miljöer har raviner generellt ett högt bevarandevärde och naturhänsyn är extra viktig.

Marken i Djurmo m ellan befintlig väg och järnvägen är idag påverkad genom bebyggelse. Det finns inga kända naturvärden eller naturvårdsarter i denna östra del av utredningsområdet.

Jordbru ksmarken hyser inga kända naturvärden.

I skogsm iljön i om rådets östra del finns i nga kända naturvärden eller naturvårdsarter i om rådet.

Y tterligare utredning krävs för att med säkerhet bedöma påverkan på naturmiljön.

Betesm arken öster om ridanläggninngen hyser känd förekomst av dvärglåsbräken. Biotopen beskrivs som m arker med kattfotsinslag. Kattfot är en typisk art för slåtter- och betesängar m ed torr och näringsfattig jord, vilket kan indikera viss artrikedom utöver låsbräken och kattfot. Det är m öjligt att arten finns på ett större om råde. Även biotopens utbredning är okänd.

Två objekt som berörs av det generella biotopskyddet har identifierats i utredningsområdet. En bäck i betesm ark vid Bäckan samt en allé m ed 7 stycken gråalar och 11 stycken björkar längs Södra

Indu strivägen i Dju rås. Sannolikt berörs även en allé med 7 stycken rönnar i Dju rmo av det generella biotopskyddet.

Enligt viltstråksinventeringen, som genom fördes 2016, sker förhållandevis många viltolyckor varje år som drabbar djurlivet relativt hårt. Framförallt är det en relativt gles rådjursstam som drabbas h årt, m en viltolyckor sker även där hare, räv och bäver blir drabbade. Olyckor m ed annat vilt sker relativt sällan på vägsträckan.

Figur 5; visar karta över naturvärden.

(16)

4.6.3. Naturresurser

Inom om rådet finns odlings- och betesmarker samt skogsbruk, som är viktiga naturresurser och beskrivs i avsnitt; 4.5.1 (landskapsbild) och 4.6.4 (kulturmiljö). Ä ven grundvattnet, som beskrivs i avsnitt 4.6.8 (vattenmiljö) räknas som en naturresurs.

4.6.4. Kulturmiljö

V ägen i sig själv är delvis också ett kulturarv. Framförallt de delar som slingrar sig fram längs m ed Dalälven och vidmakthåller gamla transportstråk.

Inom u tredningsom rådet finns flera kulturvärden (se figur 6 0ch figur 7). Utredningsområdet ligger i närheten av riksintresse för kulturmiljövården Dju rmo Klack (W 27) som har m otiveringen

”Fornlämningsmiljö med två rösen i imponerande krönläge”. Djurmo klack är det bästa exemplet på m onu mentala röseanläggningar i det inre Dalälvsområdet. Läget är m ed vidsträckt u tsikt. Det största röset, 17 m i diameter, är ett av landskapets största.

Om rådet berör de centrala delarna av regionala kulturmiljöintresset Djurmo. Om rådet Dju rmo u tgjorde ursprungligen tre byar, Djurmo, Ytterbacka och Utby. År 1539 fanns här sex gårdar och ca 100 år senare fanns h är 18 h emman. I om rådet har det funnits bland annat gästgiveri, skola och färja.

Idag finns här bland annat ett skolmuseum inrymt i den gamla småskolan. Enligt underlaget till om rådesbeskrivningen är om rådet välbevarat och besitter ett kulturhistoriskt och miljömässigt värde och ett bevarande är angeläget. Underlaget är framtaget år 1981 och en översyn av dess aktualitet är att rekom mendera.

I östra delen av området finns en fornlämning RAÄ 341:1, hålväg. Den kommer sannolikt att beröras av projektet och kräver arkeologiska åtgärder. Om möjligt kan den stängslas av och skyddas under byggtiden.

Inom om rådet finns värdefull åkermark. Åkermarken längs älvstranden har brukats under lång tid och är ett viktigt inslag i älvmiljöns kulturlandskap. I åkermarken bedöms risken vara stor att dol d

fornlämning är belägen, då främst i form av boplatser från olika tidsperioder.

(17)

Figur 6; visar karta över kulturvärden, Sifferbo och Djurmo.

Figur 7; visar karta över kulturvärden, Djurmo och Djurås.

(18)

4.6.5. Rekreation och friluftsliv

Inom u tredningsom rådet förekommer främst jakt, fiske och snöskoteråkning som rekreations- och friluftsaktiviteter.

I Sifferbo, intill Dalälven, ligger Sifferbo camping.

I Dju rm o, strax söder om E16/väg 70, ligger en motionsanläggning med elljusspår.

Strax väster om Dju rmo l igger en ridanläggning m ed en ridled som korsar E16/väg 70.

Söder om Dju rmo ligger friluftsområdet Backmon.

4.6.6. Förorenad mark

Inom och strax intill utredningsom rådet har det identifierats fyra objekt som bedöms som riskområden utifrån föroreningssynpunkt och som kan påverka eventuellt kommande

sch aktningsarbeten. Objekten är Gagnefs Tryckeriservice, Dju rmoverken, Djurås verkstad och Täktbergets kretsloppscentral.

V ägdikesmassor har tidigare provtagits i två punkter längs med befintlig väg. Resultaten av de två proverna visar att ett av proven har h alter av ol jeföroreningar över riktvärdet för känslig

m arkanvändning. Övriga h alter för till exempel metaller ligger u nder riktvärdena.

Provtagning av beläggning har genomförts på befintlig väg för att utreda eventuell stenkol stjära. I en pu nkt, vid kommungränsen mellan Gagnefs kommun och Borlänge kommun, h ar beläggningen visat sig innehålla PAH-16 i h alter som klassas som farligt avfall.

4.6.7. Geologiska och geotekniska förhållanden

Underlag till denna beskrivning av geologin inom utredningsområdet är SGU:s jordartskarta (se figur 8) och äldre undersökningar, som utfördes under h östen 2013. I början av denna etapp och fram till Utby i Djurmo består naturlig jord i huvudsak av sand. Sanden är till största delen isälvmaterial.

Sanden är löst lagrad från ytan och ner till ca 1 m under m arkytan. Därunder h ar den en medelfast lagringstäthet. Från Utby i Djurmo och till slutet av etappen består naturlig jord av glacialsilt.

På sträckan strax innan ridanläggningen och i höjd m ed avfarten till Djurås by finns ett surdrag med kärrtorv, troligen en gammal igenvuxen dödisgrop. Lösmarksdjupet vid höger bankfot vid befintlig väg är som mest ca 6 m torv på silt. Vid dödisgropen ligger grundvattenytan nära m arkytan.

Stickson deringar utfördes under maj/juni 2018 över hela ytan av våtmarken. Lösmarksdjupet var m ellan 0–6 m över hela området med naturlig jord av torv på silt som överlagrar morän.

I Dju rm o finns n aturlig jord av silt. Vid södra sidan av befintlig väg i Dju rås finns torv, som behöver grävas bort.

I kom m ande skeden kommer ytterligare utredningsarbete och geotekniska undersökningar att utföras för att få en förståelse för hur mark- och grundvatten rör sig i om rådet.

(19)

Figur 8; visar karta över jordarter.

4.6.8. Vattenmiljö Avvattning

A vvattningen inom utredningsområdet, det vill säga vattnets n aturliga väg genom landskapet, sker idag mestadels i öppna diken. Under en sträcka på ca 100 m, genom Dju rmo, finns trottoarer på båda sidor. Här sker avvattningen via kantsten och gallerbrunnar mot diken.

A vvattningen fungerar mestadels bra, men i vissa partier finns vägskador som tyder på

u ppfrysningsproblematik som kan vara kopplat till bristande dränering av vägkroppen. Vid bäckarna i anslutning till Färjebäcken finns idag problem med stående vatten i vägdikena.

En truminventering har genom förts vid den aktuella sträckan 2013. Flera av vägtrummorna är helt igensatta eller skadade, och i behov av underhåll. En av trummorna, vid Sifferbobäcken är ett utpekat riskobjekt, då slänterna står för brant och trumman eventuellt är underdimensionerad.

Tru m man vid Färjebäcken är tidigare konstaterad underdimensionerad. Även den har branta slänter.

Utredningsområdet ligger inom Dalälvens huvudavrinningsområde, men korsar flera del avrinningsområden (se figur 9).

Sträckan passerar tre vattendrag vilka är, sett från öst till väst; Sifferbobäcken, Staffansbäcken och Färjebäcken (se figur 9). Dessa beskrivs närmare under avsnittet om ytvattenförekomster.

(20)

Figur 9; visar karta över avrinningsområde och ytvattenrecipienter.

Genom släppligheten i om rådet är generellt hög mellan Sifferbo och Dju rmo, därefter är

genom släppligheten låg mellan Djurmo och Djurås enligt SGU:s genomsläpplighetskarta (Se figur 10).

Figur 10; visar karta över genomsläpplighet.

(21)

Ytvatte nförekomster

Inom och i anslutning till utredningsområdet finns flera vattendrag. De två största, Dalälven och Sifferbobäcken, om fattas av beslutade m iljökvalitetsnormer (MKN) för ytvatten fastställda enligt V attenförvaltningsförordningen (2004:660) (se tabell 2). Om rådet kring ravinen och Sifferbobäckens slingrande lopp har pekats ut som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen.

Övriga vattendrag som dock ej klassas som vattenförekomster i VISS, men är u pptagna i fastighetskartan är Staffansbäcken och Färjebäcken, som rinner i trummor under vägen.

Staffansbäcken har inga kända världen, men dess befintliga trumma utgör ett vandringshinder.

Färjebäcken kan däremot hänföras till biotopen ”småvatten i jordbrukslandskapet” som har generellt bi otopskydd.

Tabell 2; Ytvattenförekomster och deras statusar enligt VISS.

Y tvatten Registrerad vatten- förekomst

Aktuell status Kvalitetskrav enligt MKN

Undantag

Dal älven (SE67 1 330- 1 47 124)

Ja 201 7 : Måttlig

ek ol ogisk status 201 7 : Ej god k emi sk status

2021 : God ek ologisk status:

God k emisk y tvattenstatus

Kv i cksilver, PBDE.

Ti dsf rist för

tr ibutyltennföreningar och k admi umföreningar Si f f erbobäcken

(SE67 1 61 9- 1 467 56)

Ja 201 5: Måttlig

ek ol ogisk status 201 5: Ej god k emi sk status

2021 : God ek ologisk status:

God k emisk y tvattenstatus

Kv i cksilver, PBDE

Fär jebäcken N ej - - -

Staf f ansbäcken N ej - - -

Grundvatte nförekomster

Gru ndvattenförekom ster redovisar om råden m ed grundvatten i jord eller berg som har särskilt goda föru tsättningar för grundvattenbildning. Den befintliga sträckningen på E16/väg 70 går intill del av Badelundaåsen-Leksand Borlänge längs h ela vägsträckan (se tabell 3 och figur 11).

Gru ndvattenförekom sten är en sand- och grusförekomst med beslutade MKN för grundvatten.

Badel undaåsen är enligt SGU:s grundvattenkarta en ovanligt stor grundvattentillgång m ed ovanligt goda u ttagsmöjligheter (>125 l/s).

I Sifferbo går befintlig väg igenom tertiär skyddszon för Lennhedens vattenskyddsområde.

Lennh edens vattentäkt försörjer tillsammans med Tjärna vattentäkt (båda ligger i Badelundaåsen) tätorterna Borlänge samt Falun, totalt ca 75 000 personer. Söder om Dalälven, i höjd m ed byn Sifferbo finns ett vattenskyddsom råde för Bäsna vattentäkt. Vattentäkten tillhör

gru ndvattenförekomsten Badelundaåsen-Leksand Borlänge och vattenskyddsområdet är för tillfället u nder revidering.

(22)

Tabell 3; Grundvattenförekomst och dess status enligt VISS.

Grundvatten Registrerad vattenförekomst

Aktuell status Kvalitetskrav enligt MKN

Badel undaåsen- Leksand Bor l änge (SE671605- 1 4687 9)

Ja 201 4: God k vantitativ

status

201 4: God k emisk status

God k v antitativ status

God k emisk status

Figur 11; visar grundvattenförekomst och vattenskyddsområde.

I om råden med siltiga jordarter påträffas grundvattennivån ofta mer ytligt och grundvattenytan följer topografin. I om råden med isälvssediment är grundvattenytan mer utjämnad och grundvattennivån påträffas oftast längre ner i jordlagren. Om råden med torv är lokala u tströmningsområden.

Gru ndvattenströmningen är generellt riktad mot Dalälven längs hela sträckan och där vägen löper på h ög bank nära Dalälven ligger grundvattennivåerna mycket lågt i förhållande till vägen.

Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det ett antal energibrunnar och en enskild vattentäkt i närheten av vägen. Lägena för brunnarna är osäkra och kan avvika med u pp till 250 meter. Det finns dessutom sannolikt grävda brunnar längs vägen som inte är med i SGU:s arkiv.

4.6.9. Klimat och risker

Sverige kommer troligtvis att få ett våtare och varmare klimat i framtiden, vilket troligtvis kommer innebära ökade nederbördsmängder med extrema nederbördstillfällen

(23)

V id u tformningen av teknisk infrastruktur som vägar är dagvattensystemens dimensionering och kapacitet kritiska faktorer för att begränsa skador vid extrem nederbörd. Vägar och dess

dagvattenavledning måste klara av klimatets variationer, till exempel i form av ras och skred och förändrade tjäl- och grundvattenförhållanden.

5. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper

Denna vägplan om fattar E16/väg 70 och är lokaliserad mellan orterna Sifferbo och Djurmo. Det är viktigt att i utformningen av delsträckan (körfältsindelningar o. dyl.) samordnas med angränsande vägplan för etapp 2 (se kapitel 2.3.1).

E16/väg 70 kommer att byggas om i befintligt läge till mitträckesseparering och breddning till 2+1-väg.

Parallellvägnät och cykelstråk planeras. I Dju rmo kommer en lösning med ny sträckning förbi tätorten att u tredas. Även ol ika utformningar av trafikplatser och andra korsningar kommer att utredas.

Andra planerade verksamheter inom området Åtgärdande av tidigare identifierade riskpunkt

Riskpunkter har tagits fram inom riskprojektet ”Riskanalys vald vägsträckaför väg 70”. I v ägplanen ingår att åtgärda de riskpunkter som påverkas. I annat fall åtgärdas de inom riskprojektet. Denna vägplan påverkar en riskpunkt, som om fattas av en underdimensionerad trumma samt hög bank vid Sifferbobäcken. Väg E16/väg 70 passerar idag m ed ca 7 m hög bank över Sifferbobäcken och

bankslänterna står idag för brant och behöver åtgärdas. Mer noggranna beräkningar på dimensionen beh övs också, då den överslagsmässigt precis klarar det dimensionerande flödet.

Tänkbara alternativ

Alte rnativ i be fintlig sträckning i Djurmo

Förslaget innebär att vägen ligger kvar i befintligt läge och att åtgärderna främst görs inom befintligt vägområde. Sträckan har möjlighet att mötessepareras med mitträcke och uppnå en h astighet på 100 km /h med 2+1 körfält. Genom Dju rmo föreslås E16/väg 70 få en tätortsanpassad utformning med h astigheten 60 km/h. Gång- och cykelvägen placeras närmast samhället och separeras med en grönremsa från vägen. Tätortsanpassningen ger en bättre efterlevnad av hastigheten. Delen in mot Dju rås anpassas för att efterlevnaden av hastigheterna 80 km/h respektive 60 km/h ska följas.

Alte rnativ i ny sträckning i Djurmo

I om rådet förbi Dju rmo tätort finns möjlighet att lägga E16/väg 70 längre norrut och närmare

järnvägen i syfte att komma ifrån det intilliggande bebyggelsen i Dju rmo och samtidigt ge möjlighet till m ötesseparering, 2+1-väg och en hastighet på 100 km/h. Dragningen avviker från befintlig väg i h öjd m ed korsningen Movägen/ skolan och viker åter in till befintlig väg ca. 500 m efter den västra infarten m ot Dju rmovägen. Delen in mot Djurås anpassas för att efterlevnaden av hastigheterna 80 km/h respektive 60 km/h ska föl jas.

(24)

I kapitel 5.1.8 (Påverkan under byggnadstiden) beskrivs vidare omfattningen av sträckning i både befintligt och nytt läge i samband med byggskedet, så som alternativens påverkan på byggbarheten, störningar etc.

Möjliga korsnings- och trafikplatslösningar S iffe rbo

I Sifferbo finns flera olika m öjliga lösningar till korsningsåtgärder för att tillgodose behoven av en trafiksäker lösning för samhället Sifferbo och tillgänglighet till campingen, odlingsmarker samt friluftslivet vid älven. Den befintliga korsningen i Sifferbo h ar möjlighet att byggas om till en trafikplats. En vägport under E16/väg 70 är då lämplig att byggas för att ge såväl fordonstrafik och jordbru ksmaskiner som oskyddade trafikanter en säker passage (se figur 12).

Figur 12, visar en möjlig trafikplatslösning i Sifferbo.

Djurmo

Genom att anlägga en ny bro, där den befintliga planskilda gång- och cykelpassagen vid Dju rmo finns idag, m öjliggörs passage för både fordons-, gång- och cykeltrafik. Korsningen Gamla landsvägen och Movägen ges då funktion höger in/höger ut och m an kan då planskilt från E16/väg 70 åka mellan Dju rm o och Sifferbo (se figur 13).

Figur 13, visar en möjlig trafiklösning i Djurmo.

(25)

För att tillgodose behovet av att förbättra tillgänglighet och trafiksäkerhet för boende i Bäckan, Dju rm o och området söder om väg E16/väg 70 föreslås en möjlig trafikplats i Dju rmo. Trafikplatsen m inskar vägens barriäreffekt och förbättrar m öjligheten för friluftslivet och brukandet av

odlingsmarkerna.

Möjliga lösningar för lämplig utformning av en eventuell trafikplats varierar och behovet av ramper till/från Dju rås bör utredas. Då trafik m ot Djurås kan använda befintligt sidovägnät. En planskild passage under väg E16/väg 70 kommer att kunna användas av ridanläggningen i Bäckan samt ge en god tillgänglighet till busshållplatserna (se figur 14).

Figur 14, visar en möjlig trafikplatslösning i Djurmo med av- och påfartsramper åt Borlänge-hållet.

En m öjlighet som ges av en om dragning av E16/väg 70 förbi Djurmo tätort är en placering av en ny trafikplats i Djurmo som har av- och påfarter från både Borlänge och Dju rås. Denna trafikplats binder ih op Bäckanvägen med Dju rmovägen via en bro över E16/väg 70. För att nå en fri höjd på 4,7 m under bron beh över E16/väg 70 sänkas ner i passagen av föreslagen trafikplats (se figur 15).

Figur 15, visar en möjlig trafikplatslösning i Djurmo med av- och påfartsramper åt Borlänge- och Djuråshållet.

(26)

Övriga korsningar och anslutningar samt e ventuella åtgärder

Med en nydragning finns möjlighet att, m ed undantag för korsningen Djurmo/skolan stänga samtliga korsningar/direkta utfarter längs den nydragna sträckan. Istället kan trafiken ledas till en ny

trafikplats i Djurmo.

Utm ed sträckan finns flertalet korsningar som kommer att kvarstå, m en där dess funktion utreds och åtgärder föreslås i kommande process. Eventuellt kan åtgärder i form av ”höger in- höger u t” föreslås för vissa korsningar, för att ge möjligheten för längre sammanhållna sträckor med mitträcken:

· V id infarten till Djurmo finns en befintlig korsning med Movägen, denna korsning får ju steringar för att passa ny utformning av E16/väg 70.

· Korsningen m ed Dju rmovägen/Bergvägen bör kvarstå och anpassas till vald utformning av E16/väg 70.

· Sam tliga anslutningar utmed tätorten Djurmo kan vara kvar om vägen dras i befintlig sträckning. Däremot kan flera anslutningar stängas väster om Dju rmo om trafikplats väljs.

· A nslutning mot gamla landsvägen söder om väg E16/väg 70 strax innan Bäckan stängs för att trafiken istället ska ansluta till de nyanlagda av- och påfartsramperna vid den nya planerade trafikplatsen Dju rmo. Detsamma gäller anslutningen mot Bäckan/ridanläggningen.

· Befintlig korsningen vid Täktberget (mot återvinningscentralen) förväntas kunna kvarstå som en trevägskorsning.

· Befintlig anslutning till gamla landsvägen (väg 592) förväntas kunna kvarstå. Här kan det finnas m öjlighet att leda trafiken som h ar målpunkter i Dju rås via den befintliga vägen Färjebacken.

· Korsningen till busstationen/återvinningscentralen i Dju rås föreslås vara kvar då en stängning m edför att området vid resecentrum i Djurås annars m åste byggas om.

Busshållplatser och åtgärder för oskyddade trafikanter

· Invid korsningen mot Movägen finns befintliga busshållplatser och en befintlig planfri passage för gång- och cykeltrafik, som kan kvarstå alternativt ändras i läge vid eventuell nybyggnation av den planfria porten.

· V id korsningen m ed Dju rmovägen/Bergvägen finns möjlighet att anlägga nya busshållplatser.

Korsningen kan utformas med en passage i plan med refuger för att säkrare kunna korsa vägen i två etapper.

· Med en u tformning som anpassas med tätortsutformning förbi Djurmo finns det utrymme att anlägga en gång- och cykelbana på den södra sidan av E16/väg 70. Den har möjlighet att ansluta till befintlig gång- och cykelport vid Movägen och avslutas vid nästa korsningspunkt m ed Dju rmovägen/gamla landsvägen. Gång- och cykeltrafikanter hänvisas sedan till

sidovägnätet (väg 598/592) och sista delen in mot Dju rås finns befintligt gång- och cykelstråk som kvarstår.

· Möjlighet finns m ed nydragning av E16/väg 70 att leda gång- och cykeltrafikanter separerat från E16/väg 70 via den befintliga planfria passagen i h öjd med skolan under E16/väg 70 och längs befintligt vägnät samt via den kvarvarande delen av E16/väg 70. Gång- och

cykeltrafikanter hänvisas sedan till sidovägnätet (väg 598/592) och sista delen in mot Dju rås finns befintligt gång- och cykelstråk som kvarstår.

(27)

· Oavsett trafikplatslösning i Dju rmo planeras busshållplatser anläggas i anslutning till denna, som nås via gång- och cykelväg.

· Intill Täktbergets industriområde finns möjlighet att anlägga busshållplatser på båda sidor, m ed gångpassage i plan med gång- och cykelstråk från den Södra sidan (Ytterbacka) för att säkra tillträde till målpunkten och busshållplatserna.

· De båda gång- och cykelportarna i Djurås föreslås kvarstå.

Transportkvalitet

Transportkvaliteten förväntas öka med mitträckesseparering, bredare vägsektion och högre h astigheter på vissa sträckor. Nydragning öppnar upp möjligheten till högre m åluppfyllnad med m öjlighet att på en längre sträcka uppnå högre h astigheter och bredare vägsektioner med begränsat antal plankorsningar och direkta in- och utfarter. Detta ger en förutsägande väg vilket bidrar till en god kom fort och en förbättring av transportkvaliteten.

Regional utveckling

Den regionala utvecklingen kommer att förbättras i samband med en mötesseparerad väg och höjning av h astigheter. Åtgärder som möjliggörs med nydragning tillgodoser stråkets funktion. Därmed kan risken att E16/väg 70 ses som en begränsad transportled både kapacitets och framkomlighetsmässigt av näringslivet på aktuell etapp att så gott som uteslutas.

5.1. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper

Här nedan följer en beskrivning om de möjliga m iljöeffekter som kan u ppkomma av projektet.

Miljöeffekterna analyseras djupare senare i processen, i samband med att m iljökonsekvensbeskrivningen eller miljöbeskrivningen tas fram.

5.1.1. Landskap och upplevelsevärden

Förslag i befintlig sträckning kan innebära att det krävs bullervallar i anslutning mot den befintliga bostadsbebyggelsen i Dju rmo. Dessa kräver stor plats och kommer inkräkta på ett flertal fastigheter längs sträckan. Bullervallarna bedöms få en stor påverkan på landskapsbilden i om rådet, med bland annat minskade utblickarna mot den äldre bybebyggelsen. Även eventuella trafikplatser med dess av- och påfartsramper kommer att påverka landskapsbilden i om rådet.

Den nya trafikplatsen vid Sifferbo påverkar landskapsbilden genom att mycket av den befintliga vegetationen kommer att försvinna och marken får förändrad karaktär med slänter och

im pedimentytor.

Förslag gällande nysträckning av väg innebär att u pplevelsevärdena längs sträckan minskar ur ett trafikantperspektiv, genom att stora delar av trädvegetationen liksom bebyggelsen mellan vägen och järnvägen försvinner. Även vägens placering i nära anslutning mot järnvägsvallen bidrar till detta.

Genom att vägen dras n ärmare järnvägen kommer den att utgöra ett mer dom inerande inslag i landskapsbilden. Detta innebär att alternativet får en relativt stor påverkan på landskapsbilden i om rådet.

En nysträckning kan också bidra till positiva effekter genom att en bättre boendemiljö kan uppnås.

Det finns även större möjligheter att utforma bullervallarna så att de ansluter bättre till det om givande landskapet.

(28)

5.1.2. Befolkning, boendemiljö och hälsa Trafiksäkerhet

Å tgärderna kommer att leda till en ökad trafiksäkerhet längs h ela den aktuella sträckan. Framförallt är det m itträcken/sidoräcken och utformning av trafikplatser och ett separerat gång- och cykelstråk som leder till att trafiksäkerheten ökar och olycksrisken minskar. Förbi Dju rmo påverkar föreslagna åtgärder trafiksäkerheten på positivt sätt. Om E16/väg 70 förläggs i befintligt läge leder

tätortsanpassningen till ökad trafiksäkerhet. Vid nydragning försvinner problemen med trånga sektioner med verksamheter och närboende utmed E16/väg 70 till stor del. Även flera direkta in- och u tfarter och korsningspunkter utgår. Detta bidrar till minskad ol ycksrisk.

Barriäre ffekter

Jäm fört med befintlig väg innebär vägplanen en ökning av barriäreffekten för de boende genom u ppsättning av mitträcken, vilket kommer medföra längre resväg via ersättningsvägar för att nå korsningspunkter. En ny vägsträckning u tgör även en tillkommande fysisk barriär för djur och- växter som kan bidra till att förhindra spridning av arter i landskapet.

Tätortsanpassning i befintligt läge i Djurmo kan leda till en ökad barriärverkan. Speciellt under vissa tider på dygnet kan köbildning förväntas, exempelvis vid hämtning/lämning på skol an och vid idrottsaktiviteter på fotbollsplanen.

En nysträckning som medför en 2+1-väg och en hastighet som är satt till 100 km/h innebär att det kom m er att krävas bullerskydd i form av vallar och eller plank i anslutning till befintlig

bostadsbebyggelse i Dju rmo. Dessa kommer i hög grad att bidra till att förstärka de visuella barriäreffekterna i om rådet. Tillkommande bullerskyddsåtgärder i anslutning till bebyggelse i det öppna landskapet bidrar till att utblickar för de kringboende kan skymmas. Samtidigt m edverkar trafikplatsen med planskildhet till att förbättra kommunikationen för oskyddade trafikanter liksom för dju rlivet.

Boe ndemiljö

För de boende i om rådet torde emellertid boendemiljön förbättras genom att vägen hamnar längre ifrån befintlig bebyggelse vid ny sträckning. Genom en genomtänkt gestaltning kan även

u pplevelsevärden tillskapas inom ytorna som skapas m ellan befintlig bebyggelse och det nya vägläget.

Bulle r

Förväntad trafikökning innebär ökad bullerstörning. Förändringen i ljudnivå jämfört med nuläget är relativt liten och skarpare riktvärden i samband med om byggnation gör att närliggande

bostadsfastigheter i Dju rmo efter om byggnad och åtgärder i befintligt läge erhåller en något bättre lju dmiljö än i nuläget. Fastigheter norr om vägen, som ligger klämda mellan väg och spår är svåra att bu llerdämpa fullt ut då de inte h ar en ljuddämpad sida att tillgå.

N ydragning i Djurmo innebär att väglinjen trycks norrut, närmare järnvägen. De fastigheter som idag ligger mellan spåret och vägen kommer att lösas i n, vilket är positivt ur bullersynpunkt. Fastigheter söder om befintlig väg kommer även med den nya sträckningen att påverkas, men en flytt av väglinjen skapar större utrymme för bullerdämpande åtgärder i anslutning till vägen, särskilt i östra änden där det idag är trångt mot fastigheterna. Skarpare riktvärden i samband med ombyggnation innebär också att ljudmiljön efter om byggnad och bullerskyddsåtgärder bedöm s bli betydligt bättre för fastigheterna söder om vägen jämfört med nuläget. Fastigheter norr om spåret får nya vägsträckningen närmare, m en även för dessa innebär de skarpare riktvärdena och skyddsåtgärder som utförs i samband med om byggnad att ljudmiljön bedöms bli bättre än i nuläget.