SAMRÅDSUNDERLAG - E16/väg 70, Borlänge- Djurås, delen Norr Amsberg-Sifferbo (etapp 2)

(1)

SAMRÅDSUNDERLAG - E16/väg 70, Borlänge- Djurås, delen Norr Amsberg-Sifferbo (etapp 2)

Borlänge kommun, Dalarnas län

Vägplan, 2018-10-29

(2)

TMALL0095Samrådsunderlag6.0 Trafikv erket

Postadress: Box 417, 801 05 Gävle E-post: asa.bergqvist@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: SAMRÅDSUNDERLAG - E16/väg 70, Borlänge-Djurås, delen Norr Amsberg-Sifferbo (etapp 2)

Författare: Sweco

Dokumentdatum: 2018-10-29 Ärendenummer: TRV 2018/97924 Version: 0.1

Kontaktperson: Åsa Bergqvist

(3)

TMALL0095Samrådsunderlag6.0

Innehåll

1. Sammanfattning ... 4

2. Inledning... 5

2.1. Planläggningsprocessen ... 5

2.2. Bakgrund ... 5

2.3. Tidigare utredningar och beslut... 6

2.4. Övergripande politiska planeringsmål och projektmål ... 8

3. Avgränsningar ... 10

3.1. Utrednings- och influensområde ... 10

3.2. Tid... 10

3.3. Metod ... 11

4. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet ... 11

4.1. Kommunala planer ... 11

4.2. Tekniska anläggningar ... 11

4.3. Vägens funktion och standard ... 11

4.4. Trafik och användargrupper ... 12

4.5. Landskap ... 13

4.6. Miljöförhållanden... 14

5. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper ... 24

5.1. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper ... 27

6. Åtgärder... 34

7. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan... 35

8. Fortsatt arbete ... 35

8.1. Planläggning ... 35

8.2. Viktiga frågeställningar ... 36

9. Källor ... 37

(4)

1. Sammanfattning

Sam rådsunderlaget u tgör det första steget i vägplaneringsprocessen och är huvudsakligen en program- och inventeringsfas där förutsättningar, problem och åtgärdsförslag redovisas. Under denna fas inleds också samråd m ed allmänhet och organisationer, m yndigheter och andra som berörs av projektet.

Medför projektet en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) arbetas fram i kom m ande samrådshandling.

E16/väg 70 är en nationell stamväg och sedan år 2012 uppklassad som Europaväg och är tänkt att bli ett starkt transportstråk. E16/väg 70 ska bidra till att stärka en h ållbar utveckling, vilket kräver kortare restider, bättre framkomlighet och förbättrad säkerhet.

Befintlig väg saknar m itträcke, består av partier med låga h astigheter och trånga sektioner, få om körningsmöjligheter samt m ånga korsningspunkter och direkta in- och u tfarter till fastigheter.

Sådana begränsningar i u tformningen bidrar till att såväl tillgänglighet och trafiksäkerhet som framkomlighet och transporttider påverkas negativt.

Å r 2011 u treddes tänkbara åtgärder i en förstudie på delen Borlänge-Djurås. Å r 2016 togs en vägplan fram för etapp 1 och etapp 2. Trafikverket har nu beslutat att planläggningen för etapp 2 och etapp 3 ska göras om och olika lokaliseringsalternativ ska stu deras för att se om framkomligheten och trafiksäkerheten kan h öjas y tterligare jämfört med de åtgärder som är föreslagna i framtagen vägplan.

Sträckan är uppdelat i 3 etapper. För etapp 1 mellan Mellsta–Norr Amsberg, har en vägplan tagits fram och kom m er att lämnas in för fastställelse u nder vintern 2017/2018. För etapp 3, m ellan Sifferbo – Dju rås, arbetas det nu fram ett samrådsunderlag. Mellan dessa finns denna vägplan, etapp 2, delen Norr A m sberg–Sifferbo och för denna etapp tas nu detta samrådsunderlag fram. Då etapp 2 m öjliggör nylokalisering av E16/väg 70, innebär det att en vägplan, som innefattar val av lokalisering tas fram.

Ä ndamålet med projektet är att, för E16/väg 70 delen Borlänge-Djurås ta fram en hållbar anläggning som leder till ökad säkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för samtliga transportslag. Projektmålen h andlar om att skapa åtgärder för ökad framkomlighet, en god körupplevelse och ökad säkerhet för både trafik och oskyddade trafikanter. Projektmålen om fattar även m iljö och landskap som till exempel naturvärden och värnande och skydd av den h ydrologiska fu nktionen sam t skydd av gru ndvattenförekomsten Badelundaåsen.

Den u tformningsstandard som föreslås är mötesseparering, 2+1-väg och en högsta tillåtna hastighet om 100 km /h . Ett gång- och cykelstråk ska etableras u tmed h ela sträckan och antalet korsningar och u tfarter m inskas. N ya ersättningsvägar beh över anl äggas, som l eder trafiken til l de nya korsningspunkterna. Bu sshållplatserna ska uppgraderas m ed god standard avseende tillgänglighet.

Å tgärderna innefattar även skydd av Lennhedens vattentäkt samt åtgärdande av identifierade riskpunkter utmed sträckan.

Utredningsområdet u tgörs till största del av skogs- och jordbruksmark samt myrmarker och berg. Kända naturvärden finns i form av Gagnbroravinen (som är en nyckelbiotop m ed naturvårdsavtal) och Lennh edens vattenskyddsområde (en viktig naturresurs inom Badelundaåsen). Värden finns i form av ku lturmiljöer, boendemiljöer och landskap. Utredningsområdet om fattas även av olika u tpekade riskobjekt (vägtrummor, slänter) utmed Dalälven.

Trafikverket gör bedömningen att detta projekt kan antas m edföra en betydande m iljöpåverkan på gru nd av projektets m öjligheter till nylokalisering och de störningar som u ppkommer i form av barriäreffekter och påverkan i värdefulla och skyddade om råden. Flertalet åtgärder så som skyddsåtgärder för Lennhedens vattentäkt, nya vägtrummor, bullerskydd och viltpassager kommer att föreslås för att förebygga och m ildra de negativa m iljöeffekter som u ppstår inom projektet.

Sam rådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet anses m edföra betydande m iljöpåverkan eller ej.

(5)

2. Inledning

2.1. Planläggningsprocessen

Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess (se figur 1) som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan.

I början av planläggningen tar trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka m iljön. Underlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Innan länsstyrelsen prövar om projektet kan antas medföra en betydande m iljöpåverkan ska kommunen, kollektivtrafikmyndigheten, länsstyrelsen samt enskilda som kan antas bli särskilt berörda få möjlighet att yttra sig.

Sam råd är viktigt u nder hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket utbyter information med och inhämtar synpunkter från bland annat andra myndigheter, organisationer, enskilda och allmänhet som berörs. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

Figur 1; Planläggningsprocessen för projekt med alternativa lokaliseringar.

2.2. Bakgrund

E16/väg 70 är en nationell stamväg och sedan år 2012 uppklassad som Europaväg. E16/väg 70 är tänkt att bli ett starkt transportstråk mellan Oslo-Gävle via Torsby-Malung-Vansbro-Borlänge och Falu n. Dalarna tillhör ett av de största industri- och exportlänen i landet och i kombination med en h ög andel turism är väg E16/70 en viktig del i transportsystemet. Delen Borlänge-Djurås är även en viktig pendlingssträcka för den befolknings- och arbetsmarknadstäta delen av södra Dalarna.

Å r 2011 utreddes tänkbara åtgärder i en förstudie på delen Borlänge-Djurås. År 2014 lades projektet i viloläge, men återupptogs år 2015 med etappvis finansiering för delar av sträckan och vägplaner för etapp 1 och 2 arbetades fram. Trafikverket har nu beslutat att planläggningen för etapp 2, mellan Norr A m sberg och Sifferbo, ska göras om och ol ika lokaliseringsalternativ studeras för att se om

framkomligheten och trafiksäkerheten kan h öjas y tterligare jämfört med de åtgärder som är föreslagna i framtagen vägplan. Projektet finns med i Trafikverkets N ationella plan 2018–2029.

V alet av utformningsstandard är att dimensionerad hastighet för sträckan ska, där det är m öjligt, u ppgå till 100 km/h och 2+1-väg med m ötesseparering i befintlig eller ny sträckning (se kap. 5).

Syftet med samrådsunderlaget är att utgöra underlag för samråd och för länsstyrelsens beslut om de föreslagna åtgärderna kan antas m edföra en betydande miljöpåverkan (BMP). Beslutet ger

föru tsättningarna för hur den fortsatta planeringen av projektet kommer drivas vidare av Trafikverket.

Sam rådsunderlaget bygger på en inledande analys av de behov och problem som ska tillgodoses samt de föru tsättningar och intressen som kan beröras av projektet.

(6)

2.2.1. Regional utveckling

Starkare sysselsättning i hela landet har fastlagts vara en av de prioriterade u tmaningarna enligt regeringens direktiv för upprättande av den nationella planen. E16/väg 70 ska bidra till att stärka en h ållbar utveckling för näringsliv och boende i tätorter och landsbygd i regionen längs E16-stråket. För att en sådan utveckling ska vara m öjlig krävs förbättrad tillgänglighet, kortare restider och effektivare transporter.

E16/väg 70 är viktig för den regionala utvecklingen för hela Dalarna norr om Borlänge samt

kopplingen med E16 m ot N orge. Vägen är mycket viktig som transportled för pendlingstrafik, gods och för tu ristnäringen. E16/väg 70 ska bidra till att stärka en hållbar utveckling, vilket kräver kortare restider, bättre framkomlighet och förbättrad säkerhet.

2.2.2. Brister och behov som utgör motiv för projektet

De brister och problem som finns på befintlig sträcka utgörs av begränsad framkomlighet. Hastigheten u tm ed sträckan varierar mellan 70 km/h-90 km/h. Det finns få möjligheter att köra om på grund av topografiska förhållanden och begränsat utrymme utmed älven. Befintlig väg saknar

m itträckesseparering och uppnår inte krav på geom etri i plan och profil. Trafiken varierar kraftigt över dygnet och även mellan ol ika dagar. Trafikintensiteten kan vissa tider vara så hög att tillgängligheten till väg E16/70 är kraftigt nedsatt för närboende och andra trafikanter samt att framkomligheten på vägen är begränsad.

Dessa förutsättningar strider m ot projektmålen ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter samt ökad framkom lighet och trafiksäkerhet. För att på ett bättre sätt leva upp till de satta projektmålen kom m er m an i vägplanen göra en lokaliseringsutredning i syfte att utreda om det finns alternativa dragningar, som uppnår bättre framkomlighet, kortare transporttider och ökad trafiksäkerhet.

2.3. Tidigare utredningar och beslut

2.3.1. Aktualitet

Den 31 m aj 2018 fattade regeringen beslut om nationell plan för transportsystemet 2018–2029.

Planen omfattar åtgärder som innebär ett viktigt steg mot ett modernt och hållbart transportsystem.

E16/väg 70 Borlänge-Djurås h ar beslutats som investering och åtgärd u nder planperioden 2018-2029.

I angränsning till utredningsområdet i öster har en vägplan m ed status fastställelsehandling tagits fram för en vägsträcka på ca. 3 km mellan Borlänge (cirkulationsplatsen i Mellsta)- Norr Amsberg

”Fastställelsehandling E16/väg 70, Borlänge-Djurås, etapp 1”. I angränsning till utredningsom rådet i väster håller en vägplan på att tas fram med status samrådsunderlag ”Samrådsunderlag E16/väg 70, Borlänge-Djurås, etapp 3”, som är en sträcka på ca. 6 km och sträcker sig mellan Sifferbo och Djurås (se figur 2).

(7)

Figur 2, visar nuvarande etappindelning.

2.3.2. Tidigare utredningar

N edanstående utredningar och underlag u tgör grund för uppdraget:

· En idéstudie för trafiksäkerhetsåtgärder för E16/väg 70 på delen Borlänge-Rättvik togs fram 2003-06-27.

· En förstudie beslutades 2011-11-25. I förstudien analyserades åtgärder enligt fyrstegsprincipen (se figur 3). Åtgärder föreslogs som innebar att vägen generellt byggs om till m ötesseparerad landsväg med mitträcke eller liknande. I förstudien föreslogs inga alternativa lokaliseringar av E16/väg 70 på sträckan Borlänge-Djurås. Om byggnad föreslogs ske i befintlig sträckning.

Länsstyrelsen beslutade 2011-05-13 att projektet inte kunde antas medföra betydande m iljöpåverkan.

(8)

Figur 3; Fyrstegsprincipen.

· Å r 2014 togs en vägplan fram m ed utgångspunkt från förstudiens förslag med

kostnadseffektiva åtgärder i befintlig sträckning för E16/väg 70. Planen fastställdes inte då det saknades finansiering.

· Å r 2015 gjordes en ny indelning av sträckan, som då delades i n i tre vägplaner; etapp 1-3. Varav vägplaner för etapp 1 och 2 togs fram, men fastställdes inte då det saknades finansiering.

· Å r 2018 beslutade Trafikverket att alternativa åtgärder, bland annat nya lokaliseringar skulle u tredas för delar av sträckan (etapp 2 och 3) i syfte att öka framkomligheten och

trafiksäkerheten ytterligare jämfört med förslaget på ombyggnad av befintlig väg i framtagna vägplaner. I och med det påbörjades en ny planläggningsprocess.

· Parallellt med projektet driver Trafikverket ett riskprojekt längs sträckan. Det innebär att ol ika u tpekade riskobjekt (vägtrummor, slänter) u treds med avseende på skred och

översvämningsrisker.

2.4. Övergripande politiska planeringsmål och projektmål

2.4.1. Nationella transportpolitiska mål

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att ”säkerställa en samhällsekonomiskt effe ktiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i he la landet”. Det övergripande målet stöds av två huvudmål; funktionsmålet och hänsynsmålet.

Funktionsmålet

Fu nktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets u tformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska

transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och h älsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att m iljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

(9)

2.4.2. Nationella miljökvalitetsmål

Det svenska miljömålssystemet om fattar ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappm ål. Generationsmålet anger den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att, tillsammans m ed de 16 miljökvalitetsmålen, säkra god miljö till framtida generationer.

Mi ljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som m iljöarbetet ska leda till. Etappmålen anger steg på vägen till generationsmålet och m iljökvalitetsmålen.

Regeringen har satt upp 16 nationella miljökvalitetsmål som syftar till att beskriva och precisera det tillstånd i miljön som behövs för att samhället ska vara ekologiskt h ållbart. Vägtrafik medför på grund av till exempel utsläpp till luft och vatten, buller samt barriäreffekter för oskyddade trafikanter till negativa konsekvenser för en rad m iljöm ål. Mi ljömålen anger en miljökvalitet som påverkas av flera sektorer varav vägtrafiken är en. Miljökvalitetsmålen syftar till att:

· Främ ja människors h älsa.

· V ärna om den biologiska mångfalden och naturmiljön.

· Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena.

· Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga.

· Trygga en god hushållning med naturresurserna.

2.4.3. Ändamål

Ä ndamålet m ed projektet är att, för E16/väg 70 delen Borlänge-Djurås ta fram en h ållbar anläggning som leder till ökad säkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för samtliga transportslag.

2.4.4. Projektmål

Föl jande mål har tagits fram för projektet:

· Ökad framkomlighet uppnås genom att eftersträva vägsektioner för hastigheten 100 km/h samt u töka antalet körfält där möjlighet ges.

· Ökad trafiksäkerhet med mötesseparering samt säkra korsningar och anslutningar.

· En linjeföring som bidrar till en god körupplevelse och är anpassad till landskapet.

· För oskyddade trafikanter ska stråk vara separerat från E16/Väg 70 och passager i plan ska u ndvikas.

· Projektets ska lokaliseras och utformas med stor hänsyn till landskapet utifrån kunskap och m ålsättningar i l andskapsanalysen.

· V äsentliga kvaliteter i naturmiljöer med påtagligt naturvärde enligt naturvärdesinventering ska inte påverkas negativt.

· Projektet ska anpassas med h änsyn till värdefulla kulturmiljöer och strukturer, funktioner och sam band av betydelse för att förstå den historiska utvecklingen enligt kulturarvsanalysen.

· Dju r ska h a goda förutsättningar för fortlevnad och utveckling, säkra passagemöjligheter ska finnas enligt riktlinje för landskap.

· Gru ndvattenförekom sten Badelundaåsen ska skyddas från yttre påverkan från infrastrukturen.

· N atur- och kulturmiljöer som allmänt används för friluftsliv eller som på annat sätt har stor betydelse lokalt ska ha bibehållna kvaliteter.

(10)

3. Avgränsningar

3.1. Utrednings- och influensområde

Utredningsområdet för vägplanen sträcker sig i öst-västlig riktning m ellan orterna Norr Amsberg och Sifferbo (se figur 4). I N orr om fattas u tredningsområdet av Gimklack och i söder det om råde som u tgör gräns mot Dalälven. I Gimsbärke smalnas u tredningsområdets nord-sydliga område av och innefattar om råde utmed befintlig E16/väg 70 och järnvägen.

Inom u tredningsom rådet finns flertalet värden, bland annat miljövärden, som kommer att beaktas när alternativa korridorer tas fram. Åtgärderna inom u tredningsområdet kan dessutom påverka ett större influensområde. Beroende på vad som studeras varierar influensområdet i storlek.

Fastigheter som beräknas få ljudnivåer som överskrider gällande riktvärden i samband m en om - /nybyggnad av vägen avgränsas utifrån beräknad ljudutbredning. Även fastigheter utanför utpekat u tredningsområde och kommande vägplanegräns, som är berörda av buller kommer att hanteras och u tredas för eventuella åtgärder.

Figur 4; visar projektets utrednings- och influensområde.

3.2. Tid

Prognosåret 2045 har använts vid beräkning av trafik. Byggnation av vägen planeras påbörjas tidigast år 2023 och byggtiden bedöms bli ca 2 år.

(11)

3.3. Metod

Sam rådsunderlaget h ar till största delen upprättats genom att s.k. skrivbordsstudier genomförts.

Befintligt underlagsmaterial h ar studerats och information har inhämtats från olika källor, som presenteras i källförteckningen.

4. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet

4.1. Kommunala planer

Borlänge kommun har tillsammans m ed Falu kommun tagit fram en gemensam översiktsplan för kom m unernas hela yta; Översiktsplan FalunBorlänge. Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige i Borlänge 2014-06-17. Borlänge kommun har inga detaljplaner utmed området.

I översiktsplanen för FalunBorlänge pekas bl.a. E16/väg 70 u t som ett riksintresse för

kom m unikationer. Där E16/väg 70 förväntas utgöra en nödvändig förstärkning av infrastrukturen sam t vara ett viktigt uppsamlingsstråk för turistnäringen, där varierande trafikmängd ska kunna h anteras. Dessutom knyter E16/väg 70 samman viktiga transportnoder och möjliggör därmed regional sam hällsutveckling och ekonomisk tillväxt. För vägåtgärdernas aktuella utredningsom råde är det tre m indre om råden som berörs av kommunala om rådesbestämmelser. Samtliga om råden ingår i ” Akt 2081-P199 för de lar av Borlänge kommun Solbacka-Färjenäs, antagen 1996-09-26 ”.

4.2. Tekniska anläggningar

Ledningar finns i nom befintlig sträckning för E16/väg 70 samt inom de om råden som är aktuella för eventuell nysträckning. På de ställen befintliga ledningar korsar eller ligger inom vägområdet för pl anerad sträckning behöver de exakta lägena utredas. Eventuella ledningsarbeten och

ledningsomläggningar kommer att genomföras i samråd med ledningsägarna i senare skeden. De ledningar som finns inom utredningsområdet består av följande ledningar och ledningsägare:

· V A -ledningar; Borlänge Energi. (VA).

· El- och teleledningar; Borlänge Energi (El- och Stadsnät) h ar både luftledningar och m arkförlagda elledningar samt optokablar belägna i området.

· Skanova; h ar markförlagda teleledningar i om rådet.

V ägbelysning finns idag intill större korsningspunkter och längs gång- och cykelvägar.

4.3. Vägens funktion och standard

Den aktuella vägsträckan av E16/väg 70 som berörs av vägplanen är 6,9 km lång och sträcker sig m ellan orterna Norr Amsberg och Sifferbo. Längs vägen ligger byarna Norr Amsberg, Solbacka, Gagnbro, Koppslagårdarna, Du vnäs, Gimsbärke och Sifferbo.

V ägbredden på sträckan varierar m ellan 9,0 m och 13,5 m. Den geometriska standarden i såväl plan- och profil är låg på delen mellan Solbacka och Duvnäs. V ägbredden överensstämmer inte med dagens krav på dimensionering avseende trafikmängd, antal oskyddade trafikanter, högsta tillåtna hastighet osv. Under augusti 2017 lades n y asfalt på sträckan m ellan Borlänge-Djurås. Vägbanan innehöll stora m ängder hål och sprickor och var dessutom spårig, vilket gjorde den extra utsatt för vattenplaning (SV T N yheter).

(12)

Sidoom rådet består till stor del av vägslänter med lutning 1:3 och brantare. Enligt dagens

u tformningskrav innebär denna typ av sektion ”låg standard” vid de trafikflöden och hastighetsgränser som nu gäller för E16/väg 70.

Längs den aktuella sträckan finns en järnvägsbro (3500–3435–1) vid Du vnäs, som passerar över väg E16/väg 70. Bron anses vara av god standard och inga åtgärder krävs i nuläget. Dock är bron utformad för vänstertrafik, vilket gör att den ser m ärklig ut i sin anpassning till vägen.

4.4. Trafik och användargrupper

4.4.1. Trafik

Den skyltade hastigheten utmed sträckan varierar mellan 70 km/h–90 km/h. I N orr Amsberg fram till Gim sbärke är hastigheten 90 km/h. Förbi Gimsbärke är h astigheten 70 km/h, varav den åter är 90 km /h med början efter Gimsbärke.

Trafikintensiteten utmed E16/väg 70 är redan h ög, men förvärras i samband med lov, då framför allt fjällturismen bidrar till en markant trafikökning. Trafikmängden medverkar till brister i

tillgängligheten och kapaciteten utmed sträckan. Trafikmängden förväntas öka fram till år 2045 (se tabell 1).

Tabell 1; ÅDT utmed sträckan, från NVDB.

Sträcka Å DT 2018 (st.

fordon/dygn)

Å DT 2045 (st.

fordon/dygn)

Trafikökning (st.

fordon/dygn) Etappgräns-Korsning

väg 293

9 470 (andel tung trafik ca. 11%)

2 180

V äg 293 1 500 (andel tung

trafik ca. 12%)

360

N orr Amsberg-Sifferbo 9 850 (andel tung trafik ca. 11%)

2 290

Längs m ed sträckan finns ett flertal direkta utfarter från fastigheter. Vissa korsningar m ed h ög andel svängande trafik är utförda med vänstersvängande fält. N ågra fastigheter delar in- och u tfarter men de flesta har idag direkt anslutning mot E16/väg 70. En större korsning finns i Norr Amsberg till väg 293 (sam t väg 905), för trafik mot Falun, som byggdes i ny sträckning under 2013–2014. I dag är

korsningen utformad med ett vänstersvängskörfält till väg 293 från E16/väg 70 för trafik från Dju rås.

Trafik från Borlänge svänger direkt höger från E16/väg 70 in på väg 293. Trafik från väg 293 som ska u t på E16/väg 70 gör detta genom en korsning i plan med väjningsplikt. Korsningens utformning m edverkar till att den kapacitetsmässigt stundtals inte räcker till, vilket resulterar i långa väntetider.

4.4.2. Kollektivtrafik

Pendlingstrafiken är stor på sträckan. Många arbetar och studerar i Borlänge och Falun. Sträckan trafikeras av tåg och linjebussar. Busshållplatser ligger tätt med inbördes avstånd runt 700 m . De flesta hållplatserna är utbyggda med bussficka och väderskydd. En direktbuss trafikerar sträckan Dju rås-Falun via väg 293. Landsvägsbussen Dju rås-Borlänge angör busshållplatser längs sträckan och i N orr Amsberg. Anslutningen med väg 293 i Norr Amsberg är också en bytespunkt för resande m ot Falu n. Ett större resecentrum/bytespunkt ligger i Dju rås.

(13)

4.4.3. Oskyddade trafikanter

Utm ed den aktuella sträckan hänvisas de oskyddade trafikanterna till ett delvis befintligt parallellt vägnät eller att använda sig av E16/väg 70 för att transportera sig m ellan byarna. Det saknas ett kontinuerligt stråk samtidigt som det finns stora brister i framkomlighet och säkerhet för oskyddade trafikanter, då det bl.a. saknas trygga passager. Dessa förutsättningar medverkar till att väg E16/70 blir en stor barriär för de oskyddade trafikanterna.

4.4.4. Trafiksäkerhet

På grund av det höga trafikflödet blir tillgängligheten och framkomligheten utmed väg E16/väg 70 nedsatt för närboende och andra trafikanter, då det är svårt att ta sig in och ut från korsningar och anslutningar. Vägen är kuperad i såväl plan som profil, vilket m edverkar till att flera av u tfarterna har låg standard gällande siktsträckor. Detta kan innebära stora risker vid in- och utfarter, främst när trafikintensiteten är som h ögst.

Olyckstalen på sträckan Borlänge-Djurås är höga, även om andelen dödsolyckor är få. Utdrag ur STRA DA , informationssystem för data om skador och olyckor inom vägtransportsystemet, visar att u nder åren 2008 till juni 2018 har 30 ol yckor inträffat. Av dessa var en dödsolycka, en allvarlig olycka, åtta måttliga ol yckor och 20 lindriga ol yckor. Viltstängsel saknas utmed sträckan, vilket påverkar trafiksäkerheten negativt. Andelen olyckor som utgörs av viltolyckor saknas i STRADA , men viltolyckor som inte orsakat personskador kommer att undersökas vidare i senare skede i vägplaneprocessen.

4.5. Landskap

4.5.1. Landskapsbild

På den östra delen av sträckan mellan anslutningen till väg 293 vid Norr Amsberg och Solbacka utgörs landskapet företrädesvis av produktionsskog med främst tallbestånd. Gagnbroravinen längs

Broängesbäcken utgör ett karaktäristiskt inslag i landskapsbilden med sina branta ravinsidor och varierade lövvegetation. Ravinen är som bredast i sin nedre del i anslutning till E16/väg 70, därefter sm alnar den av för att återigen bli bredare längre norrut. Gagnbroravinen u tgör en värdefull naturmiljö och är klassad som nyckelbiotop.

Bostadsbebyggelse förekommer längs vägen, spridd och i mindre grupper. Landskapet blir mer varierande i anslutning till Solbacka med ett mosaikartat landskap m ed öppna odlingsmarker växlande m ed skogspartier. De öppna landskapsrummen skapar variation längs den annars ganska enformiga sträckan med likåldrig barrskogsvegetation och vid parkeringsplatsen i Solbacka skapas utblickar mot Dalälven.

Mellan Solbacka och Duvnäs kännetecknas landskapet av ett halvöppet böljande odlingslandskap, som slu ttar ned mot Dalälven. Närmast ner mot Dalälven avgränsas det öppna landskapet av trädridåer m ed företrädesvis lövträd. Bybebyggelsen i Koppslagårdarna m ed äldre trähusbebyggelse och Gim klack, som ligger ca. 170 m.ö.h. är viktiga landmärken som bidrar till upplevelsen av landskapet.

På sträckan m ellan Du vnäs och Gimsbärke präglas landskapet av l övskogsvegetation m ed branta erosionsslänter ned mot Dalälven. Byn Gimsbärke är belägen i anslutning till Dalälven vid

Gim sbärkefältet. Gimsbärkefältet u tgör en trattformad sidodal som sträcker sig mellan Gimklack och Sifferboberget. Området u tgörs av en rullstensås, som ansluter till Badelundaåsen söder om Nedre Gråh eden. Fältet avgränsas söder om E16/väg 70 av ett par äldre erosionsslänter. Den delen av

(14)

Gim sbärkefältet är starkt påverkad av isälvserosion. Söder om Duvnäs skär en järnvägsbro igenom åsen och schaktmassorna bildar en järnvägsbank, som utgör ett dominerande inslag i landskapet.

Längre från älven övergår det öppna odlingslandskapet till ett mosaikartat skogslandskap med företrädesvis barrskogsvegetation. Skogslandskapet innehåller många småskiften och skog i olika u tvecklingsfaser. Landskapet är bergigt med Gimklack som dom inerande bergsformation. Den sista delen av sträckan består av ett småskaligt odlingslandskap.

4.5.2. Upplevelsevärden

N ågra parametrar som bidrar till upplevelsemässiga värden är stor variation, öppenhet och utblickar sam t förekomsten av landmärken som skapar igenkänning och h istorisk kon tinuitet i landskapet.

Landskapet inom utredningsom rådet präglas i hög grad av topografin och vägens sträckning i ett älvdalslandskap i närheten till Dalälven. Landskapet är om växlande med öppna odlingsmarker och bebyggelse längs älvdalen, med viktiga utblickar mot Gimklack, Dalälven och Gimsbärkefältet.

Kontrasterna m ellan öppna l andskapsrum, lövskogsvegetation och omgivande barrskog skapar variation och bidrar till u pplevelsevärdena inom området. Till upplevelsevärdena hör även

bybebyggelsen i Koppslagårdarna, som ligger intill vägen i ett böl jande öppet landskap som sluttar ned m ot älven.

4.6. Miljöförhållanden

4.6.1. Befolkning, boendemiljö och hälsa

I Borlänge kommun bor det ca 50 000 invånare. Längs vägen ligger byarna Norr Amsberg, Solbacka (om rådet mellan E16/väg 70 och Dalälven i höjd m ed Koppslagårdarna), Gagnbro, Koppslagårdarna, Du vnäs och Gimsbärke. I om givningarna finns även omfattande fritidshusbebyggelse. I Norr Amsberg bor det ca 250 invånare.

Inom u tredningsom rådet finns målpunkter som badplats i Hemsjön i Norr Amsberg, bilskrot och fotbol lsplan i Norr Amsberg, parkeringsplats i Solbacka, Gimsbärkes h andelsområde, jord- och skogsbruksmark samt åtkomst till Dalälven för fiske och rekreation.

Markanvändningen längs sträckan varierar mellan tätare och gles bebyggelse samt jord-och

skogsbruksmark. Bostadsbebyggelsen utgörs av villabebyggelse. Det finns i nga skolor eller dagis inom u tredningsområdet.

4.6.1.1. Luftkvalité

Det h ar tidigare gjorts en studie på luftkvalitén i området för befintlig väg, med hjälp av

beräkningsverktyget SIMAIR. Kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10), som är viktiga m arkörer för lu ftföroreningar, har valts u t för närmare analys. Med utgångspunkt från kvävedioxid och partiklar visar beräkningarna att det inte sker några överskridande av miljökvalitetsnormerna vare sig i nuläget eller vid (det tidigare gällande) prognosåret 2040.

4.6.1.2. Buller

Befintlig sträckning av E16/väg 70 går i nära anslutning till bostadsbebyggelse u tmed en stor del av sträckan. Hög trafikering och relativt stor andel tung trafik gör att närliggande bostäder har en stor påverkan av buller i nuläget. Bostadsbebyggelsen är främst koncentrerad runt befintlig vägsträckning, i övriga utredningsom rådet finns spridd bebyggelse.

(15)

På delar av sträckan går järnvägen parallellt med befintlig vägsträckning och bidrar därmed till bu llerpåverkan.

En fastighet vid bilskroten i Norr Amsberg har idag bländskydd i form av ett bullerplank. Även två fastigheter i Gimsbärke, vid infarten till Gimmen, har bullerplank. Det finns även flera hus där fasadåtgärder har utförts, det vill säga fönsteråtgärder. Utförda åtgärder har gjorts inom ramen för befintlig miljö, vilket innebär att det i samband m ed eventuell om byggnad/nybyggnad kan bli aktuellt m ed ytterligare åtgärder.

Bedöm ning om berörda fastigheter utgår från gällande riktvärden för planeringsfallen nybyggnad/respektive väsentlig om byggnad.

4.6.2. Naturmiljö

Befintlig E16/väg 70 utgör tillsammans med Gimklack en del av älvlandskapet m ellan Bäsna och Lennh eden. Älvlandskapet är en 8 km lång sträcka utmed Dalälven som präglas av Badelundaåsen.

Utm ed älven finns flera avsnörda sjöar och åsgravar. Åsen är sandig med sanddynsområdet

Bäsnafältet. N orr om älven finns böl jande åkrar och lövridåer av björk och gråal, samt Gagnbroravinen u tm ed Broängesbäcken. Berget Gi mklack på 170 m.ö.h. ingår i älvlandskapet.

Precis öster om utfarten till E16/väg 70 från väg 293 samt strax nordväst om bilskrotsanläggningen finns två dödisgropar. Dessa om råden kan utgöra potentiella naturvärdesobjekt.

I Sol backa finns artfynd så som duvhök (nära hotad), gröngöling (nära h otad), backsvala (nära hotad), ku ngsfågel (sårbar). Fjällvråk (nära hotad) har också rapporterats från om rådet. Dock är fyndet ej relevant längre enligt Tunabygdens fågelklubb. I Solbacka söder om E16/väg 70 finns en åkerholme som om fattas av det generella biotopskyddet.

Gagnbroravinen är en nyckelbiotop som också om fattas av naturvårdsavtal i de södra delarna närmast nu varande E16/väg 70. Nyckelbiotopen har en stor andel död ved, gamla träd och hög luftfuktighet, vilket borgar för stor artrikedom (utredningsom rådets naturvärden redovisas i figur 5).

Utm ed Broängesbäcken i Gagnbroravinen finns kända förekomster av rödlistade lavar och svampar.

Inom u tredningsom rådet finns även ett av Skogsstyrelsen utpekade naturvärden, vilket består av aspskog.

Inom u tredningsom rådet finns Gimklack, en nyckelbiotop samt ett skogligt biotopskyddsområde.

N yckelbiotopen på Gimklack beskrivs som naturskog, u rskogsartat objekt. Inom nära avstånd finns ytterligare en nyckelbiotop på berget. Biotopskyddsom rådet omfattar flera ol ika skogsbiotoper med förekom st av rödlistade lavar och svampar. Nyckelbiotoperna och biotopskyddsområdet bedöms ku nna hysa h öga till mycket höga naturvärden.

(16)

Figur 5; visar karta över naturvärden.

I om rådet norr om Gimklack har spillning från tjäder påträffats.

V attendraget Gimån, som är ett litet vattendrag som utgör en vattenförekomst, har måttlig ekologisk status. Vattenmiljöer bör alltid betraktas som känsliga för ingrepp. Gimån kantas av strandskog som bör betraktas som känslig.

V äster om Gimklack finns jordbruksmark som inte bedöm s ha några högre naturvärden. Det finns dock ett m indre skogsparti mellan E16/väg 70 och järnvägen i höjd med rastplatsen samt ett skogsom råde i en sänka norr om järnvägen. På odlingsmarken norr om järnvägen finns två mindre åkerholmar som kan hysa visst naturvärde. I Gimsbärke finns även ett värdefullt odlingslandskap som beskrivs som ett vackert landskapsavsnitt mellan älven och de höga skogsklädda bergen i öster.

Landskapet består av böljande åkerlandskap med lövdungar.

V issa delar av befintlig väg inom utredningsom rådet ligger inom det generella strandskyddet på grund av närheten till Dalälven.

V iltolycksdata redovisar förekomst av framförallt rådjur, m en även en viltolycka där älg varit

inblandad. En viltstråksinventering längs befintlig sträckning u tfördes hösten 2016. Resultaten visade avsaknad av egentliga viltstråk för älg. För rådjur och annat småvilt visar inventeringen att där det finns m öjlighet att ta sig fram till väg E16/väg 70 i skydd av skogstappar, trädridåer, sänkor och raviner är viltstigar och spår talrika.

4.6.3. Naturresurser

Skogsbruk står för den huvudsakliga markanvändningen inom om rådet och är en viktig naturresurs.

Inom u tredningsom rådet finns även värdefull jordbruksmark som beskrivs i avsnitt; 4.5.1

(landskapsbild) och 4.6.4 (kulturmiljö). Även grundvattnet, som beskrivs i avsnitt 4.6.8 (vattenmiljö) räknas som en naturresurs.

(17)

4.6.4. Kulturmiljö

Den väg som löper genom kulturlandskapet har redan tagit mark i anspråk, skapat en barriär och fragmenterat kulturlandskapet.

Gim sbärke åkerlandskap i norra delen av utredningsområdet längs älvstranden h ar brukats under lång tid och är ett viktigt inslag i älvmiljöns kulturlandskap. I åkermarken kan det finnas fornlämningar som inte är kända så som boplatser från ol ika tidsperioder.

Inom u tredningsom rådet ligger berget Gi mklack, en markant höjd i landskapet. I Riksakvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS) finns två registreringar på höjden, en ristning och en plats m ed tradition, vilka vittnar om platsens betydelse i folkminnet. Området är flyktigt inventerat varför m öjligheten är stor att ytterligare fornlämningar finns. Längs befintlig väg finns i Fornminnesregistret (FMIS) en m ilstolpe, ett par fyndplatser, boplatser och blästbrukslämning som visar på om rådets potential för nyfynd (se figur 6 och 7).

I södra delen berör utredningsom rådet det regionala kulturmiljöintresset Norr Amsberg. Det finns inga utpekade särskilt värdefulla byggnader inom utredningsom rådet.

Figur 6; visar karta över fornlämningar, Norr Amsberg och Gagnbro.

(18)

Figur 7; visar karta över fornlämningar, Duvnäs och Gimsbärke.

4.6.5. Rekreation och friluftsliv

I om givningarna till den aktuella sträckningen av E16/väg 70 förekommer främst jakt, fiske och snöskoteråkning som rekreations- och friluftsaktiviteter. Vid berget Gi mklack kan vandringsleder finnas då en tur u pp på berget ger en fin utblick över älven och samhället Gimsbärke. Även vid korsningen med väg 293 kan ridleder och motionsspår finnas. Vid Gagnbro och vidare nordväst, på den nordliga sidan av Gimklack, finns en skoterled.

4.6.6. Förorenad mark

Inom u tredningsom rådet har det identifierats fem ol ika objekt, som bedöms som intressanta u r föroren ingssynpunkt och som kan påverka eventuellt kommande schaktningsarbeten. Objekten är A m sbergs Bilaffär HB, Olers Bilservice, Gimma såg, BKF Tryckeri och ELO-Du vnäs AB.

V ägdikesmassor har provtagits i tre punkter längs m ed befintlig väg. Resultaten av de tre proverna visar att samtliga punkter har halter av oljeföroreningar över riktvärdet för känslig markanvändning.

Övriga halter för t.ex. m etaller ligger under riktvärdena.

Provtagning av beläggning har genomförts på befintlig väg för att utreda eventuell stenkol stjära. I alla pu nkterna har beläggningen visat sig innehålla PAH-16 i halter över vad som är rekommenderat för återanvändning inom känsliga om råden. Två av punkterna visade halter som klassas som farligt avfall.

4.6.7. Geologiska och geotekniska förhållanden

Underlag till denna beskrivning av geologin inom utredningsområdet är SGU:s jordartskarta (se figur 8) och äldre undersökningar, som utfördes under h östen 2013. Om rådet, som berör befintlig

sträckning av E16/väg 70, består till en början av glacial silt-finsand i Gagnbro. I Gagnbro l igger även vägen inom vattenskyddsområde primär zon för Lennhedens vattentäkt. Naturlig jord består i allmänhet av finsand, sand eller silt. Grundvattenytan ligger djupare än 10 m under vägytan och

(19)

korresponderar med Dalälvens vattenyta. Därefter går vägen på isälvssand fram till Du vnäs, där m orän kommer fram på den norra sidan. Mellan Gimsbärke fram till Sifferbo ligger vägen på glacial silt, därefter isälvssand.

På sträckan m ellan järnvägsviadukten i Du vnäs fram till Gima såg ligger vägen på flera ställen n ära älven. Slänterna m ot älven står brantare än vad fyllnadsmaterialet i banken klarar av, vilket får till föl jd att det bildas sprickor i vägkant, lutande räcken etc. Erosionen i älvfåran nära land är ganska betydande på sträckan n ärmast Gimsbärke.

Om rådet norr och öster om Gimklack består av naturlig jord av sand innan och efter Broängesbäcken, därefter m orän. Moränen är klassad som sandig på SGU:s jordartskarta. Lösmark finns i form av m yrar strax nordost om Gimklack. Lösmarksdjupet ligger m ellan 0–6 m i myrarna. Risk för berg och bergskärning finns på flera ställen. Marken är bitvis kraftigt sidolutande runt Gi mklack. Vid Gimåns dalgång finns svämsediment av sand.

Figur 8; visar karta över jordarter.

4.6.8. Vattenmiljö Avvattning

A vvattningen inom området, det vill säga vattnets n aturliga väg genom landskapet, sker idag m estadels i öppna diken och vattendrag.

Utredningsområdet har mestadels hög genomsläpplighet, och där sandhalten är hög och

gru ndvattennivån belägen långt under markytan kan marken anses vara självdränerande, det vill säga att m arken är så pass genomsläpplig att dagvattnet infiltreras l okalt i marken.

(20)

Över Gim a klack är infiltrationsförmågan m edelgod, medan några partier innan och efter Gimån har låg genomsläpplighet (se figur 9).

Figu r 9; visar karta över genomsläpplighet.

Både yt- och grundvattenrecipienterna i om rådet är känsliga. Detta eftersom ytvattnet vid två punkter längst med befintlig sträcka har direktkontakt med grundvattentäkten. Vid flera delar är

u tredningsområdet beläget inom skyddsområdet för Lennhedens vattentäkt, vilket är en viktig naturresurs (se figur 10). Detta beskrivs m er i detalj under avsnittet om grundvatten nedan.

Borlänge har en dagvattenstrategi, vilken h ar klassat Dalälven som mindre känslig recipient medan m arkinfiltration inom Lennhedens vattentäkt har klassats som mycket känslig.

En truminventering har genom förts vid den aktuella sträckan 2013. Flera av vägtrummorna är skadade, och i behov av underhåll. En av trummorna, vid Gimån är ett utpekat riskobjekt ur

geoteknisk synvinkel och trumman är underdimensionerad. Strax väster om ravinen förekommer idag tidvis kraftiga ytvattenflöden från en enskild väg, vilka bräddar över befintlig väg E16/väg 70.

Utredningsområdet ligger inom Dalälvens huvudavrinningsområde, men korsar flera

del avrinningsområden (se figur 10). I utredningsområdet finns två vattendrag; Broängesbäcken och Gim ån, vilka beskrivs närmare under avsnittet om ytvattenförekomster.

(21)

Figur 10; visar avrinningsområden och vattenförekomster.

Ytvatte nförekomster

För att kvalitativt kunna bedöma påverkan på både ytvatten- och grundvattenrecipienter från

vägdagvattnet används de m iljökvalitetsnormer som tagits fram av vattenmyndigheterna inom ramen för vattenförvaltningen. De syftar till att vi ska uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser vad gäller ekologisk och kemisk status.

Inom och i anslutning till utredningsområdet finns inga sjöar, m en flera vattendrag. De två största, Dalälven och Gimån, om fattas av beslutade miljökvalitetsnormer (MKN) för ytvatten. I tabell 2 visas aktu ell ekologisk och kemisk status, kvalitetskrav och undantag från MKN samt förslag till nya m iljökvalitetsnormer.

I Gagnbro passeras Broängesbäcken, som är ett registrerat vattendrag men inte en bedömd

vattenförekomst. Ravinen där Broängesbäcken rinner är klassad som naturvärde och naturvårdsavtal finns för denna plats. Ravinen ligger djupt vilket innebär direktkontakt m ed grundvattenmagasinet.

(22)

Tabell 2; Ytvattenförekomster och deras statusar enligt VISS.

Y tvatten Registrerad vattenförekomst

Aktuell status Kvalitetskrav enligt MKN

Undantag

Dal älven (SE67 1 330- 1 47 124)

Ja 201 7 : Måttlig ekologisk

status

201 7 : Ej god kemisk status

2021 : God ek ologisk status:

God k emisk y tvattenstatus

Kv i cksilver, PBDE.

Ti dsf rist för tr ibutyltennföre ni ngar och k admi umföreni ngar

Gi mån (SE67 1 61 0- 1 47 059)

Ja 201 5: Måttlig ekologisk

status

201 5: U ppnår ej god k emi sk status:

2027 : God ek ologisk status

God k emisk status

Kv i cksilver, PBDE

Br oängesbäcken (N W 67 1383- 1 47 277)

Ja - - -

Grundvatte nförekomster

Gru ndvattenförekom ster redovisar om råden m ed grundvatten i jord eller berg som har speciellt goda föru tsättningar för grundvattenutvinning.

Inom u tredningsom rådet finns del av grundvattenförekom sten Badelundaåsen-Leksand Borlänge (se tabell 3 och figur 11). Grundvattenförekom sten är en sand- och grusförekomst med beslutade

m iljökvalitetsnormer (MKN) för grundvatten. Badelundaåsen är enligt SGU:s grundvattenkarta en ovanligt stor grundvattentillgång med ovanligt goda uttagsmöjligheter (>125 l/s).

Längs befintlig sträckning finns även Lennhedens vattentäkt. Åsen är en viktig grundvattenakvifär och Lennh edens vattentäkt försörjer tillsammans med Tjärna vattentäkt tätorterna Borlänge samt Falun, totalt ca 75 000 personer. Lennhedens vattentäkt h ar ett beslutat vattenskyddsområde (2018-08-23) m ed fastställda skyddsföreskrifter (se figur 11).

Tabell 3; Grundvattenförekomster och deras status enligt VISS.

Grundvatten Registrerad vattenförekomst

Aktuell status MKN

Badel undaåsen- Leksand Bor l änge (SE671605- 1 4687 9)

Ja 201 4: God k vantitativ

status

201 4: God k emisk status

God k v antitativ status

God k emisk status

SE67 1 561-146997 Ja 201 4: God k vantitativ

status

201 4: God k emisk status

God k v antitativ status

God k emisk status

(23)

Figur 11; visar grundvattenförekomster och Lennhedens vattenskyddsområde.

I u tredningsom rådets norra del är jordlagren relativt tunna och bitvis förekommer berg i dagen.

Jordarterna i dessa delar består av morän och torv och grundvattennivån kan ligga ytligt i jordlagren.

Om rådena med torv är vanligtvis u tströmningsområden för grundvatten. Här finns risk för lokalt framträngande grundvatten vid vägskärningar. I om råden med siltiga jordarter påträffas

gru ndvattennivån ofta mer ytligt och grundvattenytan följer topografin. I om råden med isälvssediment är grundvattenytan mer utjämnad och grundvattennivån påträffas oftast längre ner i jordlagren.

Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det tre en ergibrunnar inom u tredningsområdet. Alla energibrunnar ligger i närheten av befintlig E16/väg 70.

Det finns även två enskilda vattentäkter inom utredningsområdet varav den ena ligger i nära anslutning till befintlig väg i Koppslagårdarna och den andra ligger norr om järnvägen i Gimman.

Lägena för alla brunnarna är osäkra och kan avvika med upp till 250 meter. Det finns dessutom sannolikt grävda brunnar längs vägen som inte är med i SGU:s arkiv.

4.6.9. Klimat och risker

Sverige kommer troligtvis att få ett våtare och varmare klimat i framtiden, vilket troligtvis kommer innebära ökade nederbördsmängder med extrema nederbördstillfällen.

V id u tformningen av teknisk infrastruktur, som vägar, är dagvattensystemens dimensionering och kapacitet kritiska faktorer för att begränsa skador vid extrem nederbörd. Vägar och dess

dagvattenavledning måste klara av klimatets variationer, till exempel i form av ras och skred och förändrade tjäl- och grundvattenförhållanden.

(24)

5. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper

Denna vägplan om fattar E16/väg 70 och är lokaliserad mellan orterna Norr Amsberg och Sifferbo. Det är viktigt att i u tformningen av delsträckan (körfältsindelningar o. dyl.) beakta angränsande vägplaner som är under framtagande (etapp 1 och etapp 3) och kommer att beröra denna (dessa beskrivs i kapitel 2.3.1).

Inom det framtagna utredningsområdet (som beskrivs i kapitel 3.1) finns y ta för flera möjliga alternativa lokaliseringar av E16/väg 70, som kan leda till måluppfyllnad i projektet. Dessa

lokaliseringar kommer att utredas n ärmare i den kommande processen för att därefter presenteras i en sam rådshandling för val av lokalisering.

Utredningsområdets omfattning har baserats på möjligheter till följande åtgärder:

· Om byggnad av E16/väg 70 i befintligt läge med m itträckesseparering och breddning till 2+1- sektion och u tbyggnad av ett parallellt vägnät med säkra och bra utformade korsningar samt nybyggnad av gång- och cykelvägar.

· N y lokalisering av E16/väg 70 m ed mitträckesseparering och 2+1-väg med tillhörande parallellvägnät.

Andra planerade verksamheter inom området Åtgärdande av tidigare identifierade riskpunkter

Riskpunkter har tagits fram inom riskprojektet ”Riskanalys vald vägsträckaför väg 70”. I v ägplanen ingår att åtgärda de riskpunkter som påverkas. I annat fall åtgärdas de inom riskprojektet.

Riskpunkterna presenteras här nedan:

· Bank över Broängesbäcken.

Banken är som högst ca 12 m, med branta slänter över Broängesbäckens bäckravin. För att klara stabiliteten i vägbanken krävs det att breddningen utförs av bättre material än befintligt och /eller flackare slänter samt att befintlig trumma kompletteras med ytterligare en trumma för ökad flödeskapacitet.

· Sidoom råde i Gagnbro

Sidoom rådet består av brant släntlutning mot älven. Sprickor, räcken och träd visar tecken på krypning i slänten. Befintlig stabilitet för väg och slänt mot älv h ar kon trollerats och u ppfyller inte kraven avseende stabilitet enligt TKgeo 11.

· Tru m ma vid Gima Såg

V ägen går nära älven, som saknar svämplan på denna sträcka. Släntlutningen u tmed sträckan är brant och innerslänten går rakt ner i älven. Trumman är påskarvad på en ursprunglig stentrumma och har stora flödeskapacitetsmässiga brister. Trumman bör åtgärdas innan eller i sam band med att åtgärder utförs på vägen.

· Tru m ma och slänt mot Dalälven i Gimsbärke

I Gim sbärke går vägen nära Dalälven m ed en bankhöjd över svämplanet på ca 13 m med brant släntlutning. Stabiliteten för slänt och delar av vägbanan är inte tillfredsställande. Trumman h ar stora brister och bör åtgärdas i nnan eller i samband med att åtgärder u tförs på vägen.

(25)

Planerade ledningsarbeten

Borlänge Energi kommer att bygga om spillvattennätet i om rådet kring Lennhedens vattentäkt vid Gagnbro/Koppslagårdarna, som en del i skyddet av vattentäkten. Utbyggnad görs även i Duvnäs och Sol backa. Åtgärden h ar tidigare beräknas vara klar år 2019, men har skjutits fram i tid. Även en h ögspänningsledning ska anslutas vid Gagnbro/Koppslagårdarna. Borlänge Energi utreder

m öjligheter att även förbereda fiberdragning samtidigt som avloppet byggs ut vid Koppslagårdarna och Gagnbroravinen.

Om Borlänge Energis planerade om byggnation av VA- och elnät förskjuts i tid och genomförs i sam band m ed den planerade byggstarten för detta projekt, kan det bildas ökade störningar under byggtiden samt ökade intrångseffekter intill fastigheter.

Tänkbara alternativ

Alte rnativ i be fintlig sträckning

N u varande sträckning av E16/väg 70 behålls och innebär att anläggandet av mitträckesseparering och breddning av E16/väg 70 till 2+1-väg genomförs där m öjligheter finns. Detta med tanke på trånga passager m ed verksamheter och närboende utmed E16/väg 70 så som vid järnvägsbron i Du vnäs, ravinen i Gagnbro, bebyggelsen i Koppslagårdarna och förbi h andelsom rådet i Gimsbärke. Dessa om råden medför att vägbredderna måste anpassas mot befintliga förhållanden (och där 1+1-väg måste föreslås), samt förses med eventuella bullerdämpande åtgärder. Som ytterligare åtgärd kan det bli aktu ellt med byte av järnvägsbron i Du vnäs, för att förlänga sträckan med bredare vägsektion i syfte att u ppnå ökad kontinuitet och kapacitet.

En bredare vägsektion innebär att det kommer att krävas erosionsskydd och u tflackning av slänter för att klara befintlig stabilitet längs sträckan. Även banken över Broängesbäcken behöver breddas och flackas för att klara stabilitetskraven och erforderlig bredd. Å tgärder för geotekniska riskpunkter längs nu varande E16/väg 70 ingår i alternativet, så som breddning av vägbank och förlängning av

vägtrummor vid Gima såg och Gagnbroravinen (Broängesbäcken) samt flera erosionsslänter mot Dalälven.

Om byggnad av E16/väg 70 till mötesfri väg innebär att korsningar och anslutningar stängs och trafiken leds via nya ersättningsvägar mot nya korsningspunkter via parallellt vägnät, som även skulle ku nna fungera som färdväg för oskyddade trafikanter. Nya markanspråk behövs för breddning av vägsektion, utbyggnad av separat gång- och cykelväg samt nya korsningslösningar.

Alte rnativ i ny sträckning

Genom att studera en m estadels eller en helt ny sträckning kring den norra delen av befintlig väg, finns m öjlighet att både lokalisering- och utformningsmässigt ge vägen en geom etrisk utformning som u ppfyller målstandarden om 100 km/h och bättre framkomlighet. En längre del nydragning medför bättre m öjligheter till m åluppfyllnad i projektet. Genom att nyttja hela utredningsom rådet innebär det en väglinje som , på grund av topografin och avstånd till fastigheter, h ar möjlighet att förläggas utmed den norra sidan av Gimklack. Vid eventuell nybrytning av väg får linjeföringen samtidigt möjlighet att u tföras fullgod utmed hela sträckan. Möjligheter att minska andel korsningar och direkta in- och u tfarter på E16/väg 70 underlättas i en eventuellt ny sträckning, då dessa korsningar och anslutningar kan finnas kvar utmed den befintliga vägen.

Den kvarvarande delen av E16/väg 70 planeras få fortsatt användningsområde som transportväg för lokaltrafiken och har möjligheten att, med ett minskat trafikflöde, utformas med sänkta hastigheter och åtgärder som erbjuder ett tryggare transportnät och kan därmed även användas som stråk för

(26)

gång- och cykeltrafikanter. En positiv effekt skapas genom att den kvarvarande delen av E16/väg 70 även kommer att kunna användas som om ledningsväg vid ett eventuellt trafikstopp på delen som u tgör nysträckning.

A lternativ i nysträckning innebär att anläggning av nya broar krävs. För att leda trafiken norr om Gagnbroravinen krävs en brolösning samt för att kunna leda tillbaka E16/väg 70 till befintlig sträckning behövs en bro över järnvägen i Gimsbärke.

I kapitel 5.1.7 (Hushållning med naturresurser) resp. 5.1.8 (Påverkan under byggnadstiden) beskrivs vidare omfattningen av lokalisering i både befintligt och nytt läge i samband med byggskedet, så som alternativens påverkan på massbalans, byggbarheten, störningar etc.

Möjliga korsnings- och trafikplatslösningar för väg 293 Alte rnativ i be fintligt läge:

Befintlig korsning bibehålls i läge med anpassade hastigheter till befintligheter, dock m ed vissa ju steringar för tillgänglighetsanpassning för gång- och cykeltrafikanter och busshållplatser. (se figur 12).

Figur 12, visar en möjlig korsningslösning för väg 293 i befintligt läge.

Alte rnativ i nytt läge :

Korsningen byggs om till trafikplats med av- och påfartsramper. Utformningen utgår från att E16/väg 70 flyttas cirka 100 m norr om befintlig dragning. Trafikplats i nytt läge möjliggör utbyggnad av fler körfält, mötesseparering och h öjd hastighet. En brolösning över E16/väg 70 krävs, som ger, förutom bättre trafiksäkerhet, även möjlighet för oskyddade trafikanter att passera över E16/väg 70 på ett säkert sätt. Delar av befintlig dragning av E16/Väg 70 dras ur allmänt underhåll samt blir delvis parallellvägnät. Flera lösningar på trafikplatsutformning finns (se figur 13, som visar en möjlig variant)

Väg 293

Väg 905

(27)

Figur 13, visar en möjlig trafikplatslösning för väg 293 i nytt läge.

Transportkvalitet

Transportkvaliteten förväntas öka med mitträckesseparering, bredare vägsektion och högre

h astigheter på vissa sträckor. Vid befintlig sträckning blir måluppfyllnaden inte fullgod med bristande m öjligheter till breddning av vägsektionen samt svårigheter att linjeföringsmässigt uppfylla de krav i plan och profil som ställs för de hastigheter som kan komma att föreslås. Detta leder till försämrade m öjligheter till höjning av kapaciteten och kontinuiteten. Större ytor m ed nydragning öppnar upp m öjligheten till h ögre måluppfyllnad med möjlighet att på längre sträckor uppnå högre hastigheter och bredare vägsektioner med begränsat antal korsningar i plan och direkta in- och utfarter. Detta ger en föru tsägande väg vilket bidrar till en god komfort och en förbättring av transportkvaliteten.

Re gional utveckling

Den regionala utvecklingen kommer att förbättras i samband med en mötesseparerad väg och höjning av h astigheter. Åtgärder som möjliggörs med nydragning tillgodoser stråkets funktion. Därmed kan risken att E16/väg 70 ses som en begränsad transportled både kapacitets och framkomlighetsmässigt av näringslivet på aktuell etapp att så gott som uteslutas.

5.1. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper

Här nedan följer en beskrivning om de möjliga m iljöeffekter som kan u ppkomma av projektet.

Miljöeffekterna analyseras djupare senare i processen, i samband med att lokaliseringsutredningen och m iljökonsekvensbeskrivningen eller miljöbeskrivningen tas fram.

5.1.1. Landskap och upplevelsevärden A lternativ i befintlig sträckning

A tt behålla E16/väg 70 i befintligt läge innebär en relativt liten påverkan på landskapsbilden och bibeh ållna u pplevelsevärden med utblickar över det öppna odl ingslandskapet, bybebyggelsen,

Dalälven, Gimklack och Gimsbärkefältet. Det öppna landskapet är emellertid känsligt för åtgärder som förändrar den visuella karaktären som till exempel bulleråtgärder och erosionsskydd som kan bidra till att skymma utblickar mot Dalälven.