Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018.

(1)

Informationsmöte -

Nya förutsättningar

från 1 april 2018.

(2)

2 2018-04-16

Program

09.30 – 10.00 Välkommen och inledning.

10.00 – 11.15 Nyheter i Samlad effektbedömning, SEB 11.15 – 12.15 Lunch

12.15 – 12.30 Anläggningskostnad – krav, mallar och dokumentation 12.30 – 13.15 Nyheter i ASEK

13.15 – 13.35 Nyheter i Effektsamband 13.35 – 14.30 Nyheter i verktyg

14.30 – 15.00 Fika

15.00 – 16.00 Trafikprognoser

16.00 – 17.00 Frågestund

(3)

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018.

INLEDNING

Fredric Almkvist Avd Expertcenter

Enhet Trafikprognoser

(4)

4 2018-04-16

Innehåll

 Trafikverkets mål och uppdrag

 Tidplaner

 Var hittas information?

 Våra Experter/kontaktpersoner

(5)

5 2018-04-16

Trafikverkets mål och uppdrag

(6)

6 2018-04-16

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet

• Transportpolitikens funktionsmål:

Tillgänglighet

• Transportpolitikens hänsynsmål:

Säkerhet, miljö och hälsa

Transportpolitikens mål

(7)

7 2018-04-16

(8)

(9)

9 2018-04-16

 Trafikverket ska utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet, inklusive efterkalkylering och

successivkalkylering

 Trafikverket ska ta fram och tillhandahålla aktuella trafik- och transportprognoser

Regeringens Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket Trafikverkets ansvar

(10)

10 2018-04-16

 Utgångspunkt för planering och vid beslut om prioriteringar.

 Utgå från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och planer för infrastrukturen – samt andra statliga aktörer.

 Effekterna av alternativa antaganden studeras genom känslighets- analyser.

 Alternativa tillämpningar/prognoser ska kunna relateras till de framtagna nationella prognoserna

 Uppdateringar vartannat år och samma prognoser i ekonomisk o fysisk planering.

 Indata/antaganden dokumenteras, motiveras o hålls tillgängliga för granskning/kvalitetssäkring.

 Ta fram prognoser: Kostnadseffektivt, hög kvalité, alla trafik- och transportslag, beakta internationellt arbete.

Prop. 2012/13:251

Trafikprognoser - Regeringens förutsättningar

(11)

11 2018-04-16

Tidplaner

(12)

12 2018-04-16

Årlig tidplan för samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser

1 Mars (Internt)

Ny reviderad trafikprognos samt uppdaterade planeringsverktyg är klara och

slutlig kvalitetssäkring och dokumentation av prognosen påbörjas

1 April

Publiceras nya gällande verktygsversioner, basprognoser, kalkylvärden, metoder,

effektsamband. Dessa gäller sedan tillsvidare för tillämpning i alla samhällsekonomiska analyser och kalkyler

som genomförs av eller åt Trafikverket

1 Oktober

Publiceras beslut om vad som kommer att börja gälla från 1 april nästa år. Exvis nya

effektsamband och prognos- och analysförutsättningar. Offentliggörs för

second opinion.

Implementerings-/granskningsfas

(13)

13 2018-04-16

Start

2016-04-01 Slut

2020-04-01

2016 2017 2018 2019 2020

PUBLICERING 1/4

Leverans Sampers/Samgods/ASEK/

Effektsamband 1/6

Beslut om modeller (Internt) 1/6

Leverans Övriga modeller/verktyg

1/10

Fastställande inför publicering (Internt)

1/3

PUBLICERING 1/4

Leverans Sampers/Samgods/ASEK/

Effektsamband 1/6

Beslut om modeller (Internt) 1/6

Leverans Övriga modeller/verktyg

1/10

Fastställande inför publicering (Internt)

1/3

PUBLICERING 1/4

4-ÅRS TIDPLAN SAMHÄLLSEKONOMI, PROGNOSER OCH VERKTYG

• 4-års cykeln för uppdateringar, publiceringar och beslut av uppdaterade förutsättningar, verktyg och modeller för transportprognoser och samhällsekonomiska analyser.

• Vartannat år, den ¼ 2016, ¼ 2018 och ¼ 2020 publiceras också nya s k Basprognoser för gods- och persontransporter.

• Effektsamband beslutas och publiceras varje år.

(14)

14 2018-04-16

Var hittas information?

(15)

15 2018-04-16

 Metod för Samlad effektbedömning (SEB)

 Alla gällande samhällsekonomiska analyser och SEB:ar

Samhällsekonomiskt Beslutsunderlag

 Prognos-, analys- och kalkylverktyg

• EVA

• Bansek

• Sampers

• Samgods

• m fl

www.trafikverket.se

(16)

16 2018-04-16

 Analysförutsättningar:

www.trafikverket.se/samhallsekonomiochprognoser

• Bildspel från närmaste 2 dagarna (

Dokumentarkiv

)

• ASEK:s kalkylvärden och beräkningshandledning

• Effektsamband

• Trafik- och transportprognoser

• Gällande förutsättningar och indata

• Pågående forsknings- och utvecklingsprojekt

• Utvecklingsplan för transportekonomi och kap-analys

• RSS-flöde kring ”Aktuellt - Samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser inom transportrådetnyheter”

www.trafikverket.se

(17)

17 2018-04-16

Våra Experter/kontaktpersoner

(18)

18 2018-04-16

Ansvarig för samhällsekonomisk metodik och ASEK arbetet. Analyser och kalkylgranskning.

Ordförande: Gunnel Bångman/Emma Lindvall

Externa: Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Stockholms Läns Landsting/SL samt

Trafikanalys

Vetenskapligt råd: Professor Fredrik Carlsson Gbg universitet, Dr Jonas Westin CERUM Umeå Svante Mandell Konjunktur- institutet o Dr Maria Börjesson VTI.

Huvudleveranser: Vetenskapligt granskad samhällsekonomisk metodik och kalkylparametrar som kan fastställas och

implementeras inom transportområdet. Metodutveckling (inkl

konsulter och foi) och avsnitt i utvecklingsplan. Metodförvaltning.

Översyn tillämpningar.

ASEK - ”Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn

(19)

19 2018-04-16

Samordna arbetet med Samhällsekonomiska verktyg, modeller och effektsamband – Underhåll

Ordförande: Helen Ahlenius/Joel Åkesson/Camilla Granholm

Huvudleveranser: Metod och modellutveckling (inkl konsulter och foi) samt modellförvaltning med koppling till

samhällsekonomi inom Underhållsområdet. Inklusive nödvändiga Effektmodeller. Avsnitt i utvecklingsplan.

Arbetsgrupp Samhällsekonomi Underhåll

(20)

20 2018-04-16

Samordna och förvalta arbetet med samhällsekonomiska prioriteringskriterier (järnvägstrafik)

Ordförande: Pär Ström/ Therése Olsson

Huvudleveranser: Samhällsekonomisk metod samt modell utveckling (inkl konsulter o foi) för prioritering av järnvägstrafik

utifrån samhällsekonomiska överväganden. Modellförvaltning EKG.

Samhällsekonomiska prioriteringskriterier - jvg

(21)

21 2018-04-16

Samordna arbetet med indataförsörjning till de modeller vi använder.

Ordförande: Therése Olsson/ Martina Trupina

Huvudleveranser: Samordning med övriga

arbetsgrupper/processer samt leverans av kvaltetssäkrad och uppdaterad indatalista 1/3 som tillämpas från 1/4.

Modellanpassad Indata

(22)

22 2018-04-16

Samordning arbetet med CBA verktyg: Samkalk, Eva, Bansek, GC-kalk, Buller CBA, EBBA (banavg), Lönkalk

Ordförande: Daniel Sahlgren/ Camilla Granholm

Huvudleveranser: Metod och modell förvaltning samt utveckling (inkl konsulter och foi) av befintliga CBA verktyg samt driva projekt för långsiktig utveckling. Översyn tillämpning

Arbetsgrupp CBA-verktyg

(23)

23 2018-04-16

Samordna arbetet med persontrafikmodeller för prognos och trafikanalys (inkl. Samkalk i samarbete med CBA

gruppen)

Ordförande: Leonid Engelson/ Kerstin Petterson (Martina Trupina)

Huvudleveranser: Metod- och modellförvaltning samt utveckling (inkl konsulter och foi) av befintliga verktyg samt driva projekt för långsiktig utveckling. Avsnitt i utvecklingsplan. Översyn tillämpning

Arbetsgrupp Persontrafikmodeller

(24)

24 2018-04-16

Samordna arbetet med modeller för gods- och

näringslivstransporter (inkl cba i samarbete med CBA gruppen)

Ordförande: Petter Hill/ Petter Wikström

Huvudleveranser: Metod- och modellförvaltning samt utveckling (inkl konsulter och foi) av befintliga verktyg samt driva projekt för långsiktig utveckling. Avsnitt i utvecklingsplan. Översyn tillämpning

SAMGODS Arbetsgrupp

(25)

25 2018-04-16

Samordna och leda arbetet med uppdatering av

Basprognoserna (alla trafikslag och för såväl strategisk och fysisk planering)

Ordförande: Carsten Sachse/ Per Eriksson

Kerstin Pettersson (Person), Petter Wikström (Gods)

Huvudleveranser: Samordning av processen för trafik- och transportprognoserna. Regelverk och metodik för trafik- och transportprognoserna. Metodförvaltning

Arbetsgrupp Basprognoser

(26)

26 2018-04-16

Samordna arbetet med indata till järnvägsanalyser

Ordförande: Lena Wieweg/ Magnus Backman

Huvudleveranser: Ta fram indata till järnvägsanalyser i form av

prognostidtabeller till Sampers och kapacitetsutnyttjande till Samgods.

Metod- och modellutveckling och förvaltning av hjälpmedel.

Samarbeta med Trafikeringsprocessen. Bidra till utvecklingsplanen.

Arbetsgrupp Tågtrafikindata

(27)

27 2018-04-16

Arbetsprocess för att kvalitetsgranska, ta beslut och publicera – SEB, samhällsekonomiska analyser,

indata, verktyg inkl deras effektmodeller,

Ansvariga

SEB: Agnes von Koch SEA: Camilla Granholm Verktyg: Daniel Wikström

Huvudleveranser: Kvalitetsgranska och besluta alla SEB, samhällsekonomiska analyser samt nya verktyg och

verktygsversioner.

Kvalitetsgranskningsprocess: SEB, Samhällsekonomi och verktyg

(28)

28 2018-04-16

”SEK för Steg 1- och 2 åtgärder”

Syfte: Att ta fram samhällsekonomiska kalkylmetoder för steg 1- och 2-åtgärder och att utveckla metodiken så att dessa kan värderas.

Projektledare: Stefan Grudemo

Projekt

”SEK i tidiga skeden”

Syfte: Möjliggöra samhällsekonomiska beräkningar i tidiga skeden av planeringsprocessen och därmed bidra till att val av utredningsalternativ kan göras på en mer objektiv

bedömningsgrund samt att möjliggöra enkla och snabba beräkningar, vilket leder till en effektivare planeringsprocess.

Projektledare: Emma Lindvall

(29)

29 2018-04-16

”Socioekonomiska indata”

Syfte: Att ta fram tillämpbara socioekonomisk data till

Basprognoser samt att utveckla och klargöra regelverk och metodik för socioekonomiska data inom ramen för

Trafikverkets trafik- och transportprognosverksamhet.

Projektledare: Gunilla Wikström

Projekt

”Modeller för storstad”

Syfte: Att utveckla modeller och metoder för urbana miljöer och storstadsområden

Projektledare: Leonid Engelson

(30)

30 2018-04-16

Projekt

”Ny teknik/beteenden i våra metoder/modeller”

Syfte: Klargöra och förtydliga hantering av förändrade

förutsättningar beträffande ny teknik och beteendeförändringar vid samhällsekonomiska analyser och i de modeller/verktyg som används för att genomföra sådana.

Projektledare: Per Eriksson

(31)

31 2018-04-16

Övergripande förvaltning och utveckling

Övergripande förvaltning av de IT baserade verktyg och modeller och den datahantering som behövs inom

transportområdet för analys av samhällsekonomi, kapacitet och trafikprognoser.

Delförvaltningsledare: Daniel Wikström

Övergripande utvecklingsansvar kring de verktyg och modeller som används för analys inom området

samhällsekonomi och trafikprognoser. Ansvar

Transportekonomi-program FOI samt Utvecklingsplan för Transportekonomi- och kapacitetsanalys.

Utvecklingsansvarig: Sylvia Yngström-Wänn

(32)

32 2018-04-16

Övriga experter (på enheterna Samhällsekonomi respektive Trafikprognoser)

Gunnar Isaksson Samhällsekonom

Arbetar med:

Samhällsekonomiska effekter som fördelnings- och arbetsmarknadseffekter, regionalekonomiska effekter och skattefaktorer, marginalkostnader.

ASEK-gruppen. Utredningar.

Viktoria Liss Trafikanalytiker

Arbetar med:

Projektledning inom områdena trafik- /transportprognoser och samhällsekonomi.

(33)

33 2018-04-16

Emma Selling

Biträdande utredare/Samhällsekonom juniorkonsult

Arbetar med:

Bullerprognoser och EVA. Mindre omfattande uppdrag gällande samhällsekonomi och trafikanalys.

Anders Bornström Trafikanalytiker

Arbetar med:

Utveckling, förvaltning och tillämpning av

prognosmodeller, däribland GIS-verktyg, kartor och IPA-verktyget.

(34)

34 2018-04-16

René Braune Trafikanalytiker

Arbetar med:

Utveckling, förvaltning och tillämpning av

samhällsekonomiska modeller, däribland Sampers och Wikibana.

Paul Larsson Trafikanalytiker

Arbetar med:

Utveckling, förvaltning och tillämpning av prognosmodeller, främst Sampers.

(35)

35 2018-04-16

Joar Lind Trafikanalytiker

Arbetar med:

Utveckling, förvaltning och tillämpning av prognosmodeller, främst Samgods.

Fredrik Ljunggren Trafikanalytiker

Arbetar med:

Utveckling, förvaltning och tillämpning av prognosmodeller, främst Sampers.

(36)

36 2018-04-16

Övriga experter

Agnes von Koch

SEB (Samlad effektbedömning) agnes.von-koch@trafikverket.se

Lars Eriksson

AKK (Anläggningskostnader) lars.eriksson@trafikverket.se

Alexander Hellervik Effektsamband

alexander.hellervik@trafikverket.se

(37)

37 2018-04-16

Slut

Fredric Almkvist Enhetschef Trafikprognoser Expertcenter, Planering, Trafikverket

010-123 57 56

fredric.almkvist@trafikverket.se

Peo Nordlöf Enhetschef Samhällsekonomi Expertcenter, Planering, Trafikverket

010-123 58 27

peo.nordlöf@trafikverket.se

(38)

38 2018-04-16

Vi är tillbaka…eller inte…

(39)

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018.

Nyheter i Samlad effektbedömning, SEB

Camilla Granholm

Agnes von Koch

(40)

40

Presentation:

Agnes von Koch, Strategisk planering

Samlad effektbedömning: utveckling och granskning Camilla Granholm, Samhällsekonomi

Samhällsekonomi i Samlad effektbedömning: utveckling och granskning

Hanna Ekelöf och Susanna Toller, Transportkvalitet-Miljö

Klimatkalkyl

(41)

41

Vad är Samlad effektbedömning (SEB)?

Samlad effektbedömning är ett kvalitetssäkrat beslutsunderlag där åtgärdens effekter beskrivs ur tre oviktade beslutsperspektiv. Dessa beslutsperspektiv svarar mot det övergripande transportpolitiska målet:

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhälls- ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

transportförsörjning för medborgarna och

näringslivet i hela landet.

• Samhällsekonomisk analys

• Transportpolitisk målanalys

• Fördelningsanalys

(42)

42

Vad är oviktade beslutsperspektiv?

Innan man bestämmer sig för att genomföra en åtgärd kan man utreda och analysera vilka effekter den kommer att åstadkomma om man genomför den.

I den Samlade effektbedömningen ställs frågan:

Vad blir skillnaden i effekter och kostnader om vi genomför denna åtgärd jämfört med om vi inte genomför den?

Att de tre beslutsperspektiv som redovisas i Samlad

effektbedömning är oviktade innebär att det inte görs någon

sammanvägning av dem. De tre perspektiven belyser effekterna ut olika synvinklar med hjälp av olika metoder.

Den Samlade effektbedömning kommer inte fram till om åtgärden bör genomföras eller inte. Däremot läggs fakta kring effekter och kostnader fram på ett standardiserat sätt. Detta för att ge

beslutsfattare ett så likvärdigt och genomlysligt stöd för sitt beslut som möjligt.

(43)

43

Styrande dokument, mallar och stöddokument för

Samlad effektbedömning och samhällsekonomiska analyser

(44)

44

Rikt- och rutinbeskrivning:

TDOK 2015:0142 Riktlinje Samlad effektbedömning och samhällsekonomiska analyser

TDOK 2015:0109 Rutinbeskrivning Samlad effektbedömning och samhällsekonomiska analyser

typ-SEBar har bytt namn till exempel-SEBar beskrivning av

ansvar och

omfattning vid granskning

Koppling till ny

riktlinje och mall för

GKI

(45)

45

Nationellt granskningsansvar

Nationell granskning av SEB syftar till att säkerställa att SEB upprättats enligt gällande regelverk samt att innehållet är informativt och lättillgängligt. Regelverk som ska följas är gällande ASEK samt riktlinjer och rutinbeskrivningar för SEA och SEB, anläggningskostnadskalkyl och klimatkalkyl. Därutöver görs stickprovsmässig granskning av innehålls kvalitet, med fokus på systematiska och återkommande fel. Nationell granskning av investeringskostnad

(anläggningskostnadskalkyl) i SEB inriktas på att säkerställa att kostnadsbedömningarna tagits fram, kvalitetssäkrats och dokumenterats enligt gällande regelverk. Granskning av investeringskostnaden genomförs, dokumenteras och kommuniceras utifrån en checklista.

SEB-upprättande enhets ansvar

Ansvaret för innehållets kvalitet ligger på upprättande enhet inom Trafikverket, dvs den enhet som lämnar in SEB till nationell granskning. Detta ansvar omfattas av att säkerställa att de analyser som gjorts av åtgärden utgår från samma underlag och att åtgärden är konsekvent beskriven i de olika underlagen. Till stöd vid granskning finns en checklista.

När det gäller ”Exempel-SEBar” ansvar upprättande enhet för vilka SEBar som behöver tas fram för att belysa ett åtgärdsområde.

Undantagshantering

Om brister identifierade vid nationell granskning inte kan åtgärdas inom tillgänglig tid (t ex leveransdatum för

åtgärdsplanering eller byggstartsrapportering), lyfts SEB till chefen för Nationell strategisk planering och/eller chefen för Expertcenter Samhällsekonomi för särskilt beslut.

(46)

46

Stöddomument:

Stöddokument Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl Stöddokument Enkel-SEB med samhällsekonomisk kalkyl Stöddokument Fullständig-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl Stöddokument Fullständig-SEB med samhällsekonomisk kalkyl

Dessa

stöddokument ersätts av

instruktion

direkt i SEB-

mallen

(47)

47

Stöd och lathundar:

Uppdaterade och

tillagda stöd- och

lathundar

(48)

48

Mallar:

TMALL 0370 Samlad effektbedömning:

TMALL 0395 SEB Övriga åtgärdsvalsstudier

Nya mallar

(49)

49

Tekniska förändringar i SEB-mallen

(50)

50

Gransknings- kommentarer direkt i SEB

Excelmallen (inte per mejl som det är nu)

Stöd-kommentarer flyttas till kolumn jämte SEB-celler samt i

instruktionsflik

(51)

51

Endast bilden läggs in i

sammanfattningen.

Allt annat hämtas från de övriga

kapitlen.

(52)

52

Vem som gjort en viss bedömning behöver inte skrivas in på varje rad

SEBen utan detta beskrivs i en

sammanfattande

fritextruta under

tabellerna.

(53)

53

Övrigt:

• Enkel och fullständig SEB behålls men namnet ändras till ”Enkel SEB med nettonuvärde (NNV)”, ”Enkel SEB utan nettonuvärde (NNV)”, ”Fullständig SEB med nettonuvärde (NNV)”

och ”Fullständig SEB utan nettonuvärde (NNV)”.

• Planuppgifter ska inte bokföras i SEB (tex uppdelning på finans i kostnadstabellen samt

”Syfte med SEB” tas bort)

(54)

54

Sammanfattning

Endast bilden läggs in i sammanfattningen. Allt annat hämtas från de

övriga kapitlen.

(55)

55

Beskrivning av åtgärd

Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser Namn på

kostnadskalkyl Åtgärds- kostnad i löpande priser (mnkr)

Datum för upprättad kostnads- kalkyl

Prisnivå Beräkningsmetod

1.7 Åtgärdskostnad och finansiering

Huvud- analysens jämförelse- alternativ.

Nominell åtgärdskostnad

Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Huvud-

analysens utrednings- alternativ.

FKS höghastighetsjvg Hässleholm-Lund 20170206

18800 2017-02-06 2017-01 Successiv kalkyl 50 %

18000 2015-06 Successiv kalkyl 50 % Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering

Eventuell uppdelning på finans eller finansiär

Åtgärds- kostnad per finansiär (mnkr)

Sammanlagd åtgärds- kostnad (mnkr)

Prisnivå Beräkningsmetod

Huvud- analysens utrednings- alternativ.

Oklart. Stora delar förutsätts finansieras av staten men medfinansiering av kommuner och regioner kommer troligen krävas.

18000,0

Huvud- analysens jämförelse- alternativ.

Ej relevant 0 0 Ej relevant Ej relevant

Avsnittet är nerkortat och

förenklat. Exempel

Åtgärdskostnads-

tabell

(56)

56

Kapitel 2 Samhällsekonomisk analys

(57)

57

Bakgrunds-

texter (teori)

borttagna!

(58)

58

(59)

59

Dubbletter av

information

borttagen

(60)

60

(61)

61

Borttagen ur

ASEK sedan

tidigare

(62)

62

Värderade/Ej

värderade effekter i

samma tabell

(63)

63

(64)

64

Förenklad

(65)

65

(66)

66

Förenklad

(67)

67

Förenklat

(68)

68

Förenklad

(69)

69

Oförändrad

(70)

70

Tagit bort

bedömningarna i flera nivåer

Tagit bort

exempeleffekt

er pga. svåra

att tolka

(71)

71

Värderade/Ej värderade effekter

Tillägg

Känslighets- analyser

Ej NNK<0

Ej Nettonuvärde utan SEK-

kalkyl

(72)

72

DoU-kostnad bryts ut ur

posten ”Övrigt”

och redovisas

separat

(73)

73

Fördelningsanalys

Flik 3, Fördelningsanalys

Tabellen ”3.2 fördjupad fördelningstabell” tas bort. Däremot förtydligas att man kan ha olika typer av fördjupade fördelningsanalyser med som bilagor eller referenser till bedömningar i tabell 3.1.

---

I tabell 3.1 tas följande fördelningsaspekt bort:

---

”Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt” mot ”Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt, till exempel inkomstfördelning”.

---

Instruktion för när inledande FKB ska tas fram/uppdateras då det inte är åtgärdsplanering:

• Om ingen FKB (fullständig eller inledande) finns framtagen sedan tidigare så behöver man inte göras någon FKB så länge man inte är inne i en åtgärdsplanering.

• Vid uppdatering av en SEB som har en fullständig eller inledande FKB sedan tidigare så behöver man endast uppdatera FKB om åtgärden har förändringar som påverkar analys och slutsatser i FKB.

Trafikanter, transporter och externt berörda

Resenärer avser privatresor och övrigt näringsliv avser yrkestrafik.

Resenärer Klimat: Externt

berörda Övrigt

näringsliv

(74)

74

Transportpolitisk måluppfyllelse

Begreppet ”Samhällsekonomisk hållbarhet” byts till ”Ekonomisk hållbarhet”

Felrättning: ”Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10).”) Ersätts med: ”Transportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10).”)

Rubriken ”4.5 Målkonflikter” ersätts med rubriken ” 4.5 Kommentar till målanalysen inklusive målkonflikter”

(75)

75

Beskrivning av hur resultaten från

klimatkalkylen och effektivitetstalen kan användas vid

bedömning av

långsiktig hållbarhet För just klimatpåverkan ska man ta hänsyn

till och beskriva både utfall av koldioxid på grund av trafikering (se tabell 2.3) och

utfallet i på grund av byggande underhåll (se tabell 4.3). De båda beräkningarna i dessa tabeller ska inte summeras. Däremot kan man resonera kring och ta hjälp av

storleksordningarna i sin bedömning.

Exempel på en bedömning av ”Ekologisk hållbarhet”:

Påverkan på klimatet har sammantaget bedömts minska: överflyttning av trafik från väg till järnväg ger minskad

koldioxidutsläpp medan byggskedet medför

ökad klimatpåverkan. Åtgärden medför ett

stort intrång i landskapet och nya barriärer

kommer att skapas.

(76)

76

Process, bilagor & referenser

”Kontaktperson” är den som står som kontaktperson i SEBens sidhuvud

”SEB-ansvarig” är den person som ansvarar för att ta fram och granska SEBen i ett första steg innan den skicas in till regional granskning

(77)

77

Klimatkalkyl

(78)

78

• Klimatkalkyler ska göras för investerings- och reinvesteringsåtgärder ≥ 50 miljoner.

• Klimatkalkyl upprättas i åtgärdsvalsstudie när beräkningar görs för trafikens effekter.

• Klimatkalkyl upprättas genom planläggningsprocess och byggproduktion

• Resultatet från klimatkalkylen ska redovisas i kapitel fyra i SEB. Avsedd tabell finns.

• Vid avslutad entreprenad ska en deklaration av faktisk klimatprestanda göras - klimatdeklaration

Riktlinje Klimatkalkyl – TDOK 2015:0007

(79)

79

Förändringar från och med 1 april

• Även reinvesteringar ≥ 50 miljoner kronor omfattas av riktlinjen.

• Förtydligande av krav på klimatkalkyl i ÅVS.

– Gäller vid SEB som inkluderar samhällsekonomisk kalkyl och

klimatbedömning från trafiken. Tidigare enbart undantag för TMall 0395

• Slopat krav på klimatkalkyl i samband med beställning.

• Slopat krav på återrapportering av klimatdeklaration till beställande enhet på VO Planering eftersom arbetssätt saknas och data går att sammanställa direkt i Klimatkalkylmodellen.

• Slopat krav på överlämnande av klimatdeklaration till VO Underhåll eftersom de inte ser nytta med det.

Samma förändringar gäller även rutinbeskrivning klimatkalkyler i Planera

åtgärder 2015:0068

(80)

80

Planläggningsprocess, väg- och järnvägsplan Samrådshandling:

- inför val av

alternativ Åtgärds-

vals- studie

Gransknings- handling Fastställelse- handling

Samråds- underlag:

- inför beslut om BMP

Detalj-

projektering Bygg - inför

granskning

= Klimatdeklaration

= Systematiskt klimat- och energieffektiviseringsarbete

= Grov kostnadsindikation = Klimatkalkyl

= Klimatkrav (ljus = krav i planläggning mörk = reduktionskrav)

= Ekonomisk efterkalkyl

= Anläggningskostnadskalkyl

A_2-4

= Upprättande av slutrapport

E A4

A3

A2

A1 GKI

K4

K3

K2

K1

K0

= Klimatkalkyl inför totalentreprenad

GKI

A E

Drift och under- håll

Totalentreprenad

(81)

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018.

Anläggningskostnad – krav, mallar och dokumentation

”Bedömning av åtgärds- och

anläggningskostnader i åtgärdsvalsstudier och funktionsutredningar”

Alexander Hellervik

(82)

82

Omfattning och syfte

Syftet med denna riktlinje är att beskriva vilka krav som gäller för framtagande och dokumentation av bedömning av:

• anläggningskostnader för s.k. ”byggnadsåtgärder”

• åtgärdskostnader för ”ej byggnadsåtgärder”

….i samband med :

• åtgärdsvalsstudier (ÅVS)

• funktionsutredningar (FU)

• exempel-SEB (för trimnings- och miljöåtgärder vid inriktnings- och åtgärdsplanering).

(83)

83

Målsättning

Målsättningen med riktlinjen är att erhålla:

– Beslutsunderlag med bästa möjliga kvalitet, utifrån kunskapsnivån i skedet.

– Ett gemensamt arbetssätt som underlättar upphandling samt roll- och ansvarsfördelning mellan TRV och konsultbranschen.

– Höja kvaliteten på dokumentationen av kalkylerna, genom införande av gemensamma kalkylmallar och en gemensam kalkylstruktur.

– Ökad möjlighet till erfarenhetsutbyte mot processerna ”Investera” och

”underhålla”.

– Underlätta samarbetet över VO-gränserna vid kvalitetssäkring samt inför beställning av planläggning.

(84)

84

Avgränsning

Riktlinjen behandlar inte :

uppskattningar av framtida underhålls- och reinvesterings-behov (LCC-kostnader) för

”Byggnadsåtgärder”, utan avgränsas till kostnader för att utreda, planera och genomföra åtgärden.

Men…

för ”ej byggnadsåtgärder” är det värdefullt om eventuella framtida kostnader för att upprätthålla, administrera och underhålla åtgärdens funktion kan uppskattas, eftersom schablonvärden sannolikt saknas för dessa i ASEK samt Trafikverkets verktyg för samhällsekonomisk analys

(t ex Samper och EVA).

(85)

85

Ansvar

Projektledare för åtgärdsvalsstudie, funktionsutredning och

exempel-SEB ansvarar för att kalkylarbetet genomförs och

dokumenteras enligt riktlinjens krav.

(86)

86

Vilka berörs av riktlinjen:

Primära intressenter:

• VO Planering:

Ansvar förframtagandet (projektleder) arbetet med åtgärdsvalsstudier. Både regioner samt nationella funktioner berörs beroende på omfattning och typ av ÅVS.

• VO Underhåll:

Ansvar förframtagandet (projektleder) arbetet med funktionsutredningar.

• Kalkylnätverket inom VO Investering:

Ansvarar för uppdatering av á-priser i mallen ”Grov kostnadsindikation – Intern mall”

Sekundära intressenter:

• VO investering/stora projekt:

Kan anlitas som resurs vi framtagande kostnadsbedömningar som gör i egen regi samt delta vid kvalitetssäkring (second opinion-granskning).

• Konsultbranschen:

Kommer att anlitas för framtagagande av kostnadsbedömningar via den externa GKI- mallen.

(87)

87

Nya dokument

Riktlinje:

• TDOK 2017:0532 , ”Bedömning av åtgärds- och anläggningskostnader i åtgärdsvalsstudier och funktionsutredningar” – finns att hämta via dokumentcenter, ÅVS-portalen och Planeringsportalen.

Handledningar:

• TDOK 2017:0530, ”Handledning för grov kostnadsindikation- Intern mall”

• TDOK 2018:0108, ”Handledning för grov kostnadsindikation- Extern mall”

Handledningarna finns att hämta via dokumentcenter, ÅVS-portalen och Planeringsportalen.

Mallar:

• TMALL0833, ”Grov kostnadsindikation – Intern mall” – Endast tillgänglig för ”Trafikverkare”.

• TMALL0834, ”Grov kostnadsindikation – Extern mall” – finns att hämta på ÅVS-portalen och Planeringsportalen samt Trafikverket.se, via länk:

https://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Blanketter_mallar_styrande/Anläggningskostnadskalkyler/TMALL _0834_grov_kostnadsindikation_ÅVS_FU-extern.xltx

(88)

88

Krav på anläggningskostnadskalkyler vid ÅVS och FU

(89)

89

Bygg-

handling Bygg Väg-/järnvägsplan(Planläggningsprocessen)

Fastställelse- handling Plan, inför

granskning Plan, inför

alternativval Plan, inför

beslut om BMP

Lagakraft- vunnen plan

Färdig anläggning

= Samlad effektbedömning inkl klimatkalkyl Under-

lags- kalkyl

Osäkerhets- analys

Fastställd kalkyl- samman-

ställning

Under- lags- kalkyl

Osäkerhets- analys

ställning

Under- lags- kalkyl

Osäkerhets- analys

ställning

Efter- kalkyl kostnad Görs av utredande/

projekterande konsult

TRV ansvarar för genomförandet

Totalkostnadsprognos enligt riskreservsmodellen (Störningsfri kostnad + störningskostnad)

= Byggstartsbeslut

Åtgärds- val

Grov kostnadsindikation

Start av investerings-

objekt

(90)

90

Intern respektive extern GKI

Den externa mallen (utan förifyllda á-priser) ska alltid användas när GKI utförs av konsulter, eftersom detta möjliggör en breddad erfarenhetsåterföring och

kunskapshöjning inom branschen.

I linje med förändringsarbetet ”Renodlad beställarroll” ska rollerna renodlas, vilket bl a innebär att Trafikverket ska vara en professionell beställare med förmåga att genomföra och styra upphandlingar av väl beskrivna uppdrag.

Leverantörsmarknaden, å andra sidan, ska ansvara för väl genomförda, kontraktsenliga och kvalitetssäkrade leveranser.

Ett annat syfte med förfaringssättet är att möjliggöra intern second-opinion-granskning med stöd av den interna mallen.

Den interna mallen får endast användas av medarbetare med

trafikverksbehörighet!!

(91)

91

Nationell granskning

I samband med nationell granskning av SEB enligt krav i riktlinjen för SEB, vilken genomförs av PLnpp och PLee, granskas även

anläggningskostnadskalkylerna.

Granskningen av anläggningskostnadskalkylerna inriktas på att:

• kostnadsbedömningarna tagits fram, kvalitetssäkrats och dokumenterats enligt gällande regelverk.

• att beskrivning av innehållet och

förutsättningar är informativ och lättillgänglig.

(92)

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018.

LUNCH

11.15 – 12.15

(93)

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018.

Nyheter i ASEK

Gunnel Bångman

Emma Lindvall

(94)

94 2018-04-16

ASEK 6.1

Gunnel Bångman

(95)

95 2018-04-16

• Skadeklassificering enligt polisrapportering:

• Svårt skadad – Brott, krosskada, allvarlig skärskada etc, intagen på sjukhus

• Lindrigt skadad – Övrig personskada. Sjukhusvård förväntas ej.

• Problem – ej anpassat till senaste kunskapsutvecklingen - ej hänsyn till funktionsnedsättningar som kan uppstå en tid efter olyckan, p g a till exempel whip-lash-skador eller hjärnskakning

• Skadeklassificering enligt STRADA (sjukvårdens):

• MAS Mycket allvarligt skadad – minst 10% permanent funktionsnedsättning

• AS Allvarligt skadad – minst 1% permanent funktionsnedsättning

• EAS Ej allvarligt skadad – högst 1% permanent funktionsnedsättning

Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt

polisrapportering

(96)

96 2018-04-16

• Nuvarande ASEK-värden från 1990-talet – kopplade till skadeklassificering enligt polisrapporteringen

• 2007 Förslag av Vägverket att tillämpa olyckskategorier och

skadeföljder enligt STRADA (sjukvårdens skadegradering) istället för indelningen enligt polisrapportering

• 2009-2012 Skattning av effektsamband för gradering av skador enligt STRADA (RPMI).

• 2013 – Projektansökan från IHE i Lund och Örebro universitet om värdering av materiella kostnader och riskvärdering för skadade i vägtrafikolyckor.

• 2014 - Forskningsprojekt på drygt 2 år startar

• 2015 - Effektsambanden beslutas och publiceras av Trafikverket

• Våren 2016 – Projektet om olycksvärdering avslutas.

Varför ny värdering av vägtrafikolyckor?

(97)

97 2018-04-16

Exempel på RPMI-faktorer – medelvärde för alla vägtyper och olyckstyper

RPMI-faktorer - Trafikverkets effektsamband m a p skadeföljd av vägtrafikolyckor enligt STRADA

Allvarliga skadade, AS, minst 1%

funktions- nedsättning

Varav:

Mycket allvarligt skadade, MAS, minst 10%

permanent funktions- nedsättning

Varav:

AS exklusive mycket allvarligt skadade,

AS-MAS,

Mellan 1-10%

permanent funktions- nedsättning

Ej allvarligt skadade, EAS, Högst 1%

permanent funktions- nedsättning

Svårt skadad SS

33,0 % 8,7 % 24,3 % 67,0 %

Lindrigt skadad LS

13,7 % 2,0 % 11,7 % 86,3 %

(98)

98 2018-04-16

Kalkylvärden, i 2014-års prisnivå, enligt nedanstående tabell.

Riskvärdering av döda och skadade i trafiken, klassade enligt STRADA (sjukvårdens indelning)

Milj kr per person. Dödsfall Allvarligt skadad (AS)

Varav:

Mycket allvarligt (MAS)

Varav:

Allvarligt exkl mycket allvarligt (AS-MAS)

Ej

allvarligt skadad (EAS)

Förlust av QALY 18,7 5,493 5,649 4,895 1,945

Dödsfalls- ekvivalenter

1,0 0,294 0,302 0,262 0,104

VSI/VSL 40,5 11,9 12,2 10,6 4,2

Övriga (materiella)

kostnader 6,10 0,95 4,44 0,36 0,04

(99)

99 2018-04-16

Dödade Svårt

skadade (SS)

Lindrigt skadade (LS)

Total kostnad per olycka Riskvärdering enligt ASEK 6.1 med

ny skadeindelning och nytt VSL

1,4 1,7 6,4 9,4

Övriga kostnader (materiella) enligt ASEK 6.1

0,2 0,1 0,2 0,6

Total kostnad enligt ASEK 6.1 1,6 1,8 6,6 10,0

Riskvärdering enl ASEK 6.0 0,8 1,0 0,2 2,1

Materiella kostnader ASEK 6.0 0,1 0,2 0,1 0,3

Total kostnad enl ASEK 6.0 0,9 1,2 0,3 2,4

Jämförelse: Skadekostnad för genomsnittlig

vägtrafikolycka (alla vägtyper, skadeföljd 1,56

personer). Milj kr per olycka i 2014-års prisnivå.

(100)

100 2018-04-16

• Förbättrad lönsamhet för trafiksäkerhetsåtgärder på väg, i absoluta tal och jämfört med andra typer av åtgärder.

• Allmänt ökad lönsamhet av projekt med betydande effekter på

trafiksäkerhet på väg, t.ex. investering i väg med mötesseparering, förbifarter etc. Men ingen påtaglig effekt på den interna rangordningen mellan sådana projekt.

• Vägprojekt som enligt gamla olycksvärderingen beräknas vara svagt olönsamma kan egentligen vara svagt lönsamma (i den senaste

Åtgärdsplaneringen gällde detta för 3 objekt av 56).

• Försumbara effekter vid analyser av åtgärder för järnväg och sjöfart.

Vilka effekter blir det av att räkna med olycks-

värdering enligt STRADA i ASEK 6.1, jämfört med

gamla värderingen enligt ASEK 6.0?

(101)

101 2018-04-16

Värdering i ASEK 6.0 - värdering av akuta effekter på kort sikt:

Ny värdering i ASEK 6.1 enligt STRADA - omfattar även långsiktiga konsekvenser

Beslut: Kostnader för fotgängarolyckor enligt nedanstående tabell.

Kostnad för genomsnittlig olycka = lika med total kostnad för skadad (endast 0,1% är dödsfall).

Värdering av fotgängarolyckor, singel (fallolyckor)

2014-års prisnivå Skadad

person

Dödsfall Genomsnittlig olycka

Riskvärdering: Milj kr per person eller per olycka

3 15 3

Övriga(materiella) kostnader: Milj kr per person eller per olycka

0,05 0,09 0,05

(102)

102 2018-04-16

• ASEK 6.1 - Tillämpning av samma värdering som för fotgängarolyckor.

• Nytt kalkylvärde för singelolyckor på cykel har ännu inte tagits fram.

• Cykelolyckor har tidigare befunnits kosta mer än fotgängarolyckor (bland annat p g a högre hastigheter och allvarligare skador).

• En ändring av kostnaden för en genomsnittlig fotgängarolycka, enligt ny kunskap och ny kostnadsvärdering, på 3 milj kr per olycka, men bibehållen värdering på cykelolyckor skulle ge en uppenbar

snedfördelning i värderingen.

• Samma värdering kommer därför att tillämpas tills ny värdering tagits fram inför nästa revidering av ASEK.

Värdering av singelolyckor på cykel

(103)

103 2018-04-16

Förseningstidsvärdet för godstransporter

Enligt SIKA (numera Trafikanalys) som tidigare ansvarade för ASEK –

uppräkningsfaktorn för förseningstid (från vanligt åktidsvärde) bör vara samma för persontrafik och godstrafik.

ASEK 6.0:

Persontrafik – förseningstidsvärden = 3,5 * vanligt åktidsvärde Godstrafik – förseningstidsvärden = 2 * vanligt transporttidsvärde

ASEK 6.1: Vi ändrar så att även godstrafiken får uppräkningsfaktor 3,5

(104)

104 2018-04-16

Lönsamhetskriterier för samhällsekonomisk analys av investering

Nu rekommenderar ASEK att nettonuvärde (NNV) och nettonuvärdekvoter (NNK) som är mellan 0 och -1 redovisas. Men små negativa tal kan också ge tvivelaktiga rangordningar.

Beslut: Redovisa alla beräknade Nettonuvärden (NNV) men enbart positiva nettonuvärdekvoter (NNK)

Nu rekommenderar ASEK beräkning och redovisning av två olika kvoter:

NNK

_i

= Nettonuvärde / Investeringskostnad

NNK

_idu

= Nettonuvärde / Summa Investerings och D&U-kostnad

De ger som regel ungefär samma resultat men NNKidu kan användas både vid investering och för drifts- och underhållsåtgärder.

Beslut: Enbart NNV och kvoten NNK

_idu

ska beräknas och redovisas.

(105)

105 2018-04-16

• Kalkylmetodik för klimatrelaterade sårbarhetskalkyler

• Modellen ger en översiktlig beskrivning av grunderna (enligt

skolboken) i hur man gör beräkningar av statistiska förväntningsvärden för framtida kostnader som sparas in vid investeringar. Ger exempel på tillämpning vid t.ex. klimatsäkring av infrastruktur.

• Utformning av järnvägsstationer och samhällsekonomiska

nyttoeffekter (finns även publicerad som Trafikverkets PM 2018:02)

• En översiktlig beskrivning av vilka effekter som kan vara relevanta att ta med i en samhällsekonomisk analys av byggnad eller ombyggnad av en järnvägsstation, givet olika utformningar av stationen.

• Hantering av skatter, subventioner och budgeteffekter i våra kalkylverktyg

• Nytt avsnitt i 5.12 med praktiska tillämpningar av ASEKs principer och beräkningsmetoder

Generella metodbeskrivningar i ASEK-

rapportens kapitel 4 och 5

(106)

109 2018-04-16

Hur påverkar de nya

olyckskostnaderna kalkylresultaten?

Emma Lindvall

(107)

110

Nya olycksvärderingar – hur påverkas kalkylresultaten?

Två viktiga förändringar som båda påverkar kalkylresultaten:

• Nya skadeklassificering enligt STRADA - d.v.s. nya skadekategorier.

• Ny riskvärdering med ny metod - VSL ökar med nästan 70 % - från 24 till 40,5 miljoner kronor.

Men hur påverkas resultaten när vi implementerar de nya

värderingarna?

(108)

111

Jämförelse ASEK 6.1 mot ASEK 6.0

Dödsfall Svårt skadad Lindrigt skadad

ASEK 6.0 25,4 4,7 0,2

-Riskvärdering 24,0 4,0 0,16

-Materiella kostnader 1,4 0,7 0,07

ASEK 6.1* 46,6 6,9 5,3

-Riskvärdering 40,5 6,4 5,1

-Materiella kostnader 6,1 0,5 0,17

Nya värden men bef. VSL.* 30,1 4,3 3,2

-Riskvärdering 24,0 3,8 3,0

-Materiella kostnader 6,1 0,5 0,17

*Beräkning med genomsnittliga RPMI-faktorer

(109)

112

Jämförelse ASEK 6.1 mot ASEK 6.0

Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade Per olycka

ASEK 6.0

Total kostnad 0,9 1,2 0,3 2,4

- Riskvärdering 0,8 1,0 0,2 2,1

- Materiella kostnader 0,1 0,2 0,1 0,3

ASEK 6.1*

Total kostnad 1,6 1,8 6,6 10,0

- Riskvärdering 1,4 1,7 6,4 9,4

- Materiella kostnader 0,2 0,1 0,2 0,6

*Beräkning med genomsnittliga RPMI-faktorer

(110)

113

Jämförelse ASEK 6.1 mot ASEK 6.0

• Kostnaden för en genomsnittlig olycka stiger från 2,4 till 10 miljoner kronor.

• Den nya skadeindelningen ger stor ökning i kostnaden för lindrigt skadade – troligtvis långsiktiga skador som ej kommer med i polisrapporteringen.

• Eftersom antalet lindrigt skadade är den skadekategori med flest antal skadade kan vi förvänta oss att detta får ett stort genomslag i kalkylerna.

• De stora ökningarna förklaras således både av ett högre VSL, men även av

den nya skadeindelningen!

(111)

114

Resultat från EVA-körningar

• Kört om 56 objekt med EVA från ÅP 2018-2029 med de nya

olycksvärderingarna (värderingar beräknade med genomsnittliga RPMI- faktorer).

• 50 av 56 projekt lönsamma med kalkylvärden från ASEK 6.0 – genomsnittlig NNK

_i

= 0,92. Genomsnittlig olyckskostnad = 285 mnkr.

• Med nya olycksvärderingar blir ytterligare 2 projekt lönsamma.

Genomsnittlig NNK

_i

= 2,51. Genomsnittlig olyckskostnad = 1013 mnkr.

(112)

115

Resultat från EVA-körningar

-2 0 2 4 6 8 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 1011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253545556

Jämförelse NNK ASEK 6.0 mot ASEK 6.1.

NNK-i ASEK 6.0 NNK-i ASEK 6.1

(113)

116