Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015
Hornsjön Öland
Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent
Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland på uppdrag av Borgholms kommun. Syftet med provfisket var att få ett underlag till att klassa sjön status och jämföra tidigare utförda provfisken.
Musselbeståndet i sjön undersöktes översiktligt. I rapporten redovisas även resultat från vårens provfiske med ryssja i ett av Hornsjöns tillflöden. Förslag lämnas på ett antal åtgärder för kommande år.
Hornsjön har stor potential att utvecklas på flera sätt. Genom att bilda ett
fiskevårdsområde skulle man kunna skapa en resurs som gynnar bygden och lokala företag. Hornsjön ligger i ett värdefullt naturområde. Miljöarbetet inom Borgholms kommun har de senaste åren intensifierats, man har anlagt våtmarker med syfte att minska näringspåverkan till kusten. Detta är värdefullt. Det som bör ske framöver är att jobba vidare med befintliga delar och koppla ihop vattenplanering och
landsbygd/företagande.
Förhoppningen är att detta underlag kommer till bred användning i det fortsatta arbetet. Undersökningarna har finansierats via Borgholms kommun. I arbetet har vattenägare runt Hornsjön, Ölands vattenråd samt Borgholms kommun deltagit.
Samtliga tackas, speciellt tack till Lars-Ingvar Karlsson, Löttorp, som bistod vid flera moment under nätprovfisket.
Kalmar 2015-11-03
Carl-Johan Månsson Fiskerikonsulent/biolog Telefon: 0768-791531
E-post: carl-johan.mansson@hushallningssallskapet.se
Uppdrag inom områdena fisk, vatten, natur, kräftor och fisketurism i hela Götaland.
Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18, 392 41 Kalmar
www.hushallningssallskapet.se/h
Varför provfiske?
Provfiske med översiktsnät syftar till att uppskatta fisksamhällets artsammansättning och struktur, enskilda arters täthet och enskilda arters storlekssammansättning i en sjö. Provfisken är en viktig del i miljöövervakningen och vattendirektivets statusklassning. Det är flera aktörer som använder data från provfisken. Här kan kommun, vattenråd och länsstyrelse nämnas. Fisk är en av de bättre artgrupperna att undersöka när man vill ta reda på vilket status ett vatten har eftersom fisk svarar på den miljö som de lever i. Fisken får ofta en hög ålder varför man kan spåra förändringar lång tid tillbaka. Mört är en av arterna som man, genom provfisken, undersöker med avseende på reproduktion, eftersom det är en försurningskänslig art. Vidare ökar karpfisken (exempelvis braxen och mört) i ett vatten som bli mer näringsrikt, rovfisken missgynnas. På detta sätt
indikerar arternas fördelning hur bestånden är uppbyggda. Provfisken är en väsentlig komponent i förvaltning av fiskesjöar och turism. Har vi inte provfisken som underlag är det svårt att veta hur mycket fiske ett vatten tål. Provfisken är också en viktig uppföljning för tätortsnära sjöar där flera verksamheter, både historiskt och i nutid påverkar vattnen. Sjöar som Hornsjön ingår sällan i något övervakningsprogram.
Vid nätprovfisken kan uppgifter inhämtas om bl.a.:
Artutbredning: Vilka fiskarter som förekommer i sjön.
Artsammansättning: Fiskfaunans sammansättning i sjön såväl i antal som i vikt.
Andelen rovfisk/karpfisk: Indikator på näringsstatus och försurningstillståndet i sjön.
Diversitet: Mångfalden i fisksamhället vilken beskriver hur många arter det finns i sjön och hur jämnt fördelade dessa är inbördes.
Fisksamhällets totala storlek: vilket anges som fångst per ansträngning och redovisas i vikt och antal individer. Fångsten per ansträngning ger ett relativt mått på fiskbiomassa och fisktäthet i sjön.
Beståndsstorlek - arter: vilket anges som fångst per ansträngning för respektive fiskart. Detta ger ett mått på artens biomassa och individrikedom i sjön.
Fiskarternas storleksfördelning: Medellängd, medelvikt och längdfördelning hos olika arter.
Ger information om näringsstatus, konkurrens- och tillväxtförhållande i sjön. Starka årskullar kan påvisas och fortplantningsstörningar kan upptäckas.
Lekprovfiske efter gädda är en viktig del i att utvärdera vattendragens betydelse för kust- och sjölevande gäddbestånd. Genom ryssjeprovfiske under fiskens lektid kan vi få svar på hur fisken nyttjar ett vattendrag vid lek, och på detta sätt utvärdera var vi kan skapa viktiga våtmarker med avseende på fiskens lek. Kan vi kombinera våtmarkers funktion så att vi skapar både näringsfällor och lekplatser så har vi lyckats bra. Gäddan kan utgöra en form av indikator för viktiga
lekområden. I miljöer där gäddan leker hittar vi också viktiga uppväxtområden för flera fiskarter och andra värdefulla artgrupper. I de grunda vattnen lever groddjur och fåglar. Gäddan är också en viktig art för att balansera underliggande arter, exempelvis mört och braxen. Utan gäddans predation skulle dessa arter kunna tillväxa bidra än mer till övergödningsproblematiken.
Figur 1. Älgar som tar sig över Hornsjön en tidig morgon. Foto: Carl-Johan Månsson
Hornsjön och dess status
Hornsjön är en grund och sänkt sjö med en areal som uppgår till 210 ha. Dess avrinningsområde uppgår till ca 37 km2 och domineras av skog och jordbruksmark. Sjön har fått ta emot
näringsberikat vatten via avlopp, jordbruk och mejeri. Påverkan av näringsämnen gör att sjön har bedömts till måttlig status (VISS, 2015) men det har visat sig svårt att påvisa hur pass näringsrik sjön har varit historiskt. I olika undersökningar har Honsjön bedömts vara måttligt näringsrik till näringsrik och mänskligt påverkad (Berggren, 1973 & 1979; Cronberg, 2005). Mätningar av totalfosfor åren 2006-2013 visar ett medelvärde på 47 μg/l vilket motsvarar hög halt, nära gränsen för mycket hög halt, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913).
Hornsjöns största tillflöde sker söderifrån via Hornskanalen. Denna har sin källa i Vedby och Vedborme träsk. I Viksjö har under 2015 anlagts en våtmark och i nedre delen, innan utloppet i Hornsjön, finns en kvävefälla. I anslutning till den nya våtmarken har fiskvägar, i form av rännor, moterats. Dämmet vid utloppet (Ålkistan) utgör vandringshinder. Mindre tillflöden finns på Hornsjöns västra sida. Hornskanalen har bedömts till måttlig status, efter näringspåverkan (VISS, 2015). Hornsjön tjänstgör som dricksvattentäkt.
Runt Hornsjön dominerar blandskog, sjöns strandzoner domineras av bladvass, säv och ag.
Bottnarna täcks i vissa områden av täta bestånd av kransalger. Bottnarna är relativt fasta, bestående av sand och lera. Maxdjupet uppgår till drygt 4 m, centralt i sjön. Första kvällen vid provfisket uppmättes siktdjupet 1,4 m och pH till 8,1. Syrehalten låg på 8,5-9,0 mg/l och temperaturen på 18,5-19,3 grader mellan ytan och botten. Mätningarna uppvisade normala värden.
Figur 2. Hornsjöns läge på norra Öland. Hornsjön är en ovanlig sjötyp för Kalmar län. Närmast liknar den de Gotländska träsken. På kartan visas även våtmarken och läge för genomfört ryssjeprovfiske (stjärna).
Metoder
Följande metoder användes vid undersökningarna i Hornsjön.
Nätprovfisket genomfördes som standardiserat med 16 bottennät fördelat i hela sjön och på olika djup. Näten (Norden 12) lades ut på samma platser som vid provfisket 2005 (Högskolan i
Kalmar, 2005). Nätprovfisket 2015 utfördes enligt Havs- och Vattenmyndighetens instruktioner (HVMFS 2013:19):
https://www.havochvatten.se/download/18.add3e2114d2537f6a677fc/1430909961159/2013- 19-keu-2015-05-01.pdf
Näten lades ut mellan kl. 19-21 varje kväll och togs upp följande morgon mellan kl. 07-09. Efter rensning av näten så dokumenterades fångsten. Varje fisk mättes till hela mm och fisken vägdes artvis i gram.
I samband med provfisket så utfördes provtagning i sjöns djuphåla av vattnets siktdjup, pH (Hanna, yta), syrehalt samt temperatur (Oxyguard, varje meter).
Data har rapporterats in till SLU provfiskedatabas, NORS.
Provfiske med ryssja utfördes under perioden 10-17 mars och vittjades regelbundet. Ryssjan var placerad vid inloppet till våtmarken, strax nedanför dämmet. Fångad fisk dokumenterades och släpptes ut ovanför dämmet i våtmarken.
Musslor eftersöktes på några områden med vattenkikare. Skal som hittades sparades.
Speciella arter som observerades i samband med undersökningarna noterades. Dessa rapporterades in till databasen Artportalen.
Analys nätprovfiske
Rådata från nätprovfisket och den omgivningsinformation som inhämtades har behandlats och utvärderats enligt följande:
Fiskarter och artsammansättning
Total fångst per ansträngning
Jämförelse totalfångst
Tillstånd och bedömning enligt EQR8
Artfördelning 1978, 1987, 2005 och 2015
Beståndsutveckling abborre
Fångsten presenteras som fångst per ansträngning, d.v.s. fångsten per nät.
(1 ansträngning=ett nät utlagt en natt)
Data från provfisket jämförs och bedöms med flera referensmaterial:
- Tidigare provfisken
- Fiskeriverkets (numera SLU) provfiskedatabas. Jämförelsevärdena baseras på 6228 utförda provfisken fördelat på 3039 sjöar i hela landet.
- Förväntad fångst per ansträngning i EQR8, som är värden för sjöar som liknar Hornsjön.
EQR8 är ett system som används för att bedöma sjöars ekologiska status beroende på
fisksamhällets status. Systemet bygger på standardiserade nätprovfisken och åtta parametrar, s.k.
indikatorer. Från fångsten i ett nätprovfiske kan man räkna fram p-värden (0-1) och Z-värden (+/-) och utifrån detta bedöma hur mycket vattnet skiljer sig från sjöar som är obetydligt mänskligt påverkade, vilket ger statusklassen (1-5). Om Z-värdet är positivt betyder det att indikatorvärdet är högre än referensvärdet och är det negativt så är indikatorvärdet lägre än referensvärdet.
De indikatorer som ingår i EQR8 är:
Antal arter = Antalet inhemska fiskarter.
Diversitet (antal) = Shannons diversitetsindex baserat på antal individer.
Diversitet (vikt) = Shannons diversitetsindex baserat på biomassa.
Biomassa (F/A) = Total vikt för alla arter dividerat med antal nät.
Antal (F/A) = Totalt antal individer av alla inhemska fiskarter dividerat med antal nät.
Medelvikt = Total biomassa av fisk dividerat med antal individer.
Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar = Andelen (baserat på biomassa) fiskätande abborre och gös. Beräknas som att abborrfisken börjar äta fisk vid längden 120-180 mm.
Kvot abborre/karpfiskar = total vikt av abborre dividerat med total vikt av karpfiskar.
Fiskarter och artsammansättning
Vid provfisket i Hornsjön fångades nio fiskarter; abborre, benlöja, mört, braxen, sutare, gädda gers, ruda och sarv. Vid provfisket 2005 erhölls samma arter förutom ruda som fångades 2015.
Nio fiskarter är högt antal. Medel för samtliga provfiskade sjöar i landet är drygt 4 st fiskarter.
Även ål finns i Hornsjön.
Hur arterna fördelade sig i fångsten vid 2015 års provfiske framgår av figurerna nedan. Antal överst (sida 7) biomassa därefter (sida 8). Jämförelser med provfisket 2005 under varje figur.
Figur 3. Artfördelning i antal vid provfisket 2015 (överst) och 2005 (underst).
59%
<1%
7%
5%
1%
28%
<1% <1% <1%
Abborre Benlöja Braxen Gers Gädda Mört Ruda Sarv Sutare
Figur 4. Artfördelning i vikt/biomassa vid provfisket 2015 (överst) och 2005 (underst).
Fångsten 2015 dominerades av abborre i både antal och vikt. Viktmässigt utgjorde rovfisken (abborre och gädda) 58 %. Om man jämför de båda provfiskena så tycks mörten ökat sin andel.
Sutare hade en stor andel i vikt 2005. I övrigt är det ganska små skillnader.
38%
<1%
17%
1%
20%
16%
<1%
<1%
8%
Abborre Benlöja Braxen Gers Gädda Mört Ruda Sarv Sutare
Total fångst per ansträngning
Vid provfisket 2015 i Hornsjön fångades 1609 individer (2005: 3155) med en total biomassa av 59354 (2005: 121196) g.
Per ansträngning (per nät) i bottennäten fångades totalt 100,6 st fiskar och 3709,6 g. Vid provfisket 2005 var fångsten per nät 197 st och 7575 g. Det är således en halvering i fångst mellan 2005 och 2015.
Fångsten 2015 låg betydligt högre än genomsnittet för landets provfiskade sjöar i antal (31,6 st) och vikt (1450 g). Inom EQR8, för sjöar med liknande förutsättningar, var förväntad fångst per ansträngning 245 fiskar och 4460 g. Hornsjöns fångst var lägre.
Hela fångsten i Hornsjön redovisas i tabeller nedan.
Tabell 1. Totalfångst samt fångst per ansträngning (per nät) i Hornsjön 2015.
Totalfångst för bottennät respektive pelagiska näta
634331- 156907 Hornsjön 20150728 Bottennät
Antal nät 16
Totalantal Abborre 953,00 Benlöja 6,00 Braxen 108,00
Gers 74,00
Gädda 9,00
Mört 453,00
Ruda 1,00
Sarv 1,00
Sutare 4,00
TOTALT 1609,00 Totalvikt
(g)
Abborre 22626,00 Benlöja 97,00 Braxen 9863,00
Gers 359,00
Gädda 12003,00 Mört 9553,00
Ruda 7,00
Sarv 3,00
Sutare 4843,00 TOTALT 59354,00
Antal/nät Abborre 59,56
Benlöja ,38
Braxen 6,75
Gers 4,63
Gädda ,56
Mört 28,31
Ruda ,06
Sarv ,06
Sutare ,25
TOTALT 100,56 Vikt/nät
(g)
Abborre 1414,13 Benlöja 6,06 Braxen 616,44
Gers 22,44
Gädda 750,19
Mört 597,06
Ruda ,44
Sarv ,19
Sutare 302,69 TOTALT 3709,63
Tabell 2. Medelstorlek, max, min samt medelvikt och fångst per djupzon i Hornsjön 2015.
Längd (mm)
634331-156907 Hornsjön 20150728
Medel Störst Minst Antal
Abborre 112,87 341 43 953
Benlöja 129,00 162 116 6
Braxen 200,10 302 105 108
Gers 76,04 99 63 74
Gädda 540,22 870 132 9
Mört 125,77 247 43 453
Ruda 61,00 61 61 1
Sarv 70,00 70 70 1
Sutare 438,50 504 392 4
Fångst per
nätansträngning och djupzon
634331-156907 Hornsjön 20150728 Bottennät Djupzon
<3 m 3-5.9 m
Antal nät 8 8
Antal fiskar
Abborre 48,00 71,13
Benlöja ,75 0,00
Braxen 5,38 8,13
Gers 4,75 4,50
Gädda ,25 ,88
Mört 15,13 41,50
Ruda ,13 0,00
Sarv ,13 0,00
Sutare ,50 0,00
TOTALT 75,00 126,13 Vikt (g) Abborre 1132,75 1695,50 Benlöja 12,13 0,00 Braxen 571,50 661,38
Gers 24,25 20,63
Gädda 89,75 1410,63 Mört 344,25 849,88
Ruda ,88 0,00
Sarv ,38 0,00
Sutare 605,38 0,00 TOTALT 2781,25 4638,00
Medelvikt (g)
Abborre 23,74 Benlöja 16,17 Braxen 91,32
Gers 4,85
Gädda 1333,67
Mört 21,09
Ruda 7,00
Sarv 3,00
Sutare 1210,75 TOTALT 301,29
Flera arter uppvisar en betydligt mindre fångst 2015 i jämförelse med provfisket 2005 (figur 5).
Figur 5. Jämförelse 2005 och 2015 som fångst per ansträngning i vikt.
Det förefaller av resultatet att döma att fiskbeståndet är betydligt mindre än 2005. Abborre, braxen, sutare och sarv tycks ha minskat mest om man jämför fångst per ansträngning mellan de båda provfisketillfällena. Även mört har gått ner. Det är positivt att gäddan inte tycks ha minskat i större omfattning.
Om man analyserar fångsten per djupzon så visar det sig att den största fångsten gjordes i djupzonen över 3 m. Några fiskarter fångades enbart i zonen 0-3; sarv, sutare, ruda och benlöja, vilket är normalt. Hornsjön är en grund sjö och dess form och bottentopografi är som en balja.
Det är normalt i liknande sjöar att fisken har en vid utbredning och finns i en stor del av sjön.
Samtliga fångade arter, utifrån längdfördelning, uppvisar god reproduktion de senaste åren. Inga reproduktionsstörningar går att spåra.
Tillstånd och bedömning enligt EQR8
Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 3).
Klasserna är 5-dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, 2-god och 1-hög. Z-värden, som kan vara både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s.
opåverkade förhållanden (Z-värde=0). Ju längre Z-värdet ligger ifrån 0 desto större är avvikelsen.
De enskilda indikatorerna kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö), antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag.
0 500 1000 1500 2000 2500 3000
Abborre Gädda Mört Braxen Sutare Sarv Gers Benlöja Ruda Fångst per ansträngning i vikt (gram) 2005
Fångst per ansträngning i vikt (gram) 2015
Tabell 3. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Hornsjön 2015.
_________________________________________________________________
Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) p-värde
______________________________________________________________________________
Antal arter 0,48 2 0,71
Diversitet (antal) 0,08 5 -1,74 f
Diversitet (vikt) 0,20 4 1,28 ö
Biomassa 0,69 2 -0,40
Antal 0,11 5 -1,59 f
Medelvikt 0,02 5 2,39 ö
Andel fiskätande abborrfiskar 0,95 1 -0,07 Kvot abborre / karpfisk 0,92 1 0,10
---
Klass EQR8 0,43 3 – Måttlig ekologisk status
______________________________________________________________________________
Indexet ger en något splittrad bild där två indikatorer visar försurning och två övergödning. Det som sänker indexvärdet är en skev artfördelning, där ingen art dominerar kraftigt, ett lågt antal fiskar i fångsten och en hög medelvikt på fisken. Två delindex hamnade i högsta klass (bästa) som beror på ett bra abborrbestånd. Hornsjön är en ovanlig sjötyp där indexet blir missvisande
eftersom Hornsjön inte på något sätt är påverkad av surt vatten. Det lägre antalet fiskar i fångsten är bara positivt för en sjö som Hornsjön och en högre medelvikt är naturligt i en näringsrik slättsjö. Ingen strikt statusbedömning gjordes vid provfisket 2005 som går att jämföra med.
Gränsen för god status ligger på 0,46. Vi bedömer, utifrån resultatet 2015, att Hornsjöns fiskbestånd håller god status.
Artfördelning 1978, 1987, 2005 och 2015
Mindre provfisken har genomförts i Hornsjön 1978 och 1987. Nedan visas hur arterna fördelas i antal fångade fiskar i procent. Trots att metoderna skiljer sig åt kan man se indikationer på att fisksamhället förändrats. Vid provfiskena 1978 och 1987 dominerade braxen och mört. Vid provfiskena 2005 och 2015, som ser relativt lika ut, har abborren en stark ställning. Det är rimligt att anta att Hornsjön under 1970- och 1980-talen var betydligt mer påverkade av övergödning.
Med mer näring i vattnet så gynnas karpfisken. En normalisering har skett de senaste åren och provfisket 2015 indikerar god status.
Figur 6. Artfördelning i antal visat som procent 1978-2015.
Abborren – en viktig indikator i näringsrika sjöar
Abborren är en bra indikator när man undersöker fiskbeståndet kopplat till sjöns status. Ju mer näring ett vatten innehåller desto mer karpfisk innehåller sjön, detta enligt den klassiska
näringsmodellen. Abborren som till stor del jagar med synen missgynnas i näringsrika och
grumliga vatten. Mört och braxen gynnas och får en konkurrensfördel. I många övergödda vatten uppvisar abborren svaga bestånd, ett sådant exempel är Ryssbysjön (Nässjö), där reduktionsfisken genomförts för att gynna rovfisken. Abborren har svårt att nå större storlekar i övergödda vatten.
Vid provfisket 2015 i Hornsjön var 27 % av de fångade abborrarna över 125 mm, vid provfisket 2005 var denna siffra <10 %. Vid provfisket 1987 var 17 % av abborrarna över 125 mm. 2015 års provfiske uppvisar högsta andelen abborrar över 125 mm hittills. Medelvikten hos abborren vid provfisket 2005 var 18 g mot 2015 då den låg på 24 g. En ökning av medelvikten är ett positivt tecken. Kvoten abborre/karpfisk låg i indexet (tabell 3) i bästa klass.
Sammantaget uppvisar abborren ett bra bestånd i Hornsjön. Abborren är en viktig reglerare av bytesfisk samt en resurs inom fisketurism.
1978
Mört Abborre Braxen Benlöja Sarv Gers Sutare
1987
Mört Abborre Braxen Benlöja Sarv Gers Sutare
2005
Mört Abborre Braxen Benlöja Sarv Gers Sutare
2015
Mört Abborre Braxen Benlöja Sarv Gers Sutare
Ryssjeprovfiske våren 2015 i ett tillflöde till Hornsjön
En våtmark anlades våren 2015 söder om Hornsjön (figur 2). Vid utloppet finns ett dämme som försågs med en enklare fiskväg i form av en ränna. Nedanför dämmet placerades en ryssja med syfte att undersöka om gädda och andra fiskarter vandrar upp från Hornsjön till
våtmarksområdet. Ryssjan var uppsatt mellan 10 mars-17 mars. Under perioden var flödet relativt konstant och det var en svag uppvärmning av vattentemperaturen. Följande resultat erhölls.
Den nya våtmarken besöktes 4 mars. Vid tillfället noterades mört nedanför dammen, i bäcken. Två gäddor observerades leka i den nya våtmarken.
10 mars: ryssja utsatt. Vattentemperatur 6,6ºC. pH 7,7
12 mars: Fem gäddor fångade i ryssjan. Vattentemperatur 4,7ºC. pH 7,3. Mycket mört noterades i bäcken.
15 mars: Tre gäddor fångade, samtliga honor med välutvecklad rom. Abborre 1 st och mört 2 st. Vattentemperatur 4,8ºC. pH 7,5.
17 mars: Ingen gädda, 8 mörtar i fångsten. Vattentemperatur 4,8ºC. pH 7,8. Ryssjan togs upp.
Gäddorna varierade i längd mellan 49-77 cm. Flera gäddor var romstinna honor.
Gäddorna sattes ut uppströms dämmet i våtmarken.
Figur 7. Ryssjan placerad i bäcken, gäddlek i nya våtmarken och flera gäddor fångade i ryssjan. Våtmarken innehåller fina lek- och uppväxtområden för gädda. Foton: Carl-Johan Månsson
Totalt fångades ett flertal gäddor och mycket mört noterades i bäcken samt entaka abborre.
Sammantaget indikerar provfisket att bäcken är betydelsefull för gädda och flera andra arter.
Med tanke på den begränsade tiden som ryssjan fiskade och fångstens storlek så är det troligen många gäddor som söker sig upp från Hornsjön i bäcken för att hitta lämpliga lekplatser.
Våtmarken håller lämpliga lek- och uppväxtområden för gädda och det är viktigt att gäddan kan nå den nya våtmarken. Både nätprovfisket och ryssjefisket visar att gäddbeståndet är stort i Hornsjön.
Figur 8. Längdfördelning hos mört, abborre och gädda vid ryssjeprovfiske i bäcken vid Viksjö.
Musslor i Hornsjön
Stormusslor eftersöktes på flera platser i grunda strandzonspartier. Den art som hittades var allmän dammussla.
Figur 9. Allmän dammussla finns i riklig mängd på Hornsjöns botten. Foto: Carl-Johan Månsson
0 1 2 3 4
1 11 21 31 41 51 61 71 81
Mört Abborre Gädda
Antal fiskar per art och längdklass (cm) fångad i ryssja i tillflöde Hornsjön
Frönäs mosse – viktig gäddlokal men med vilket trend?
Frönäs mosse är en stor våtmarksyta vid Frönäs. Provfiske i bäcken mellan våtmarken och kusten 2012 indikerade att mycket gädda vandrar upp här på våren (Månsson, 2012). Vid besök våren 2015 noterades inga gäddor. Det skulle gå att förbättra våtmarken för lekande gädda genom att öppna upp stråk i den täta vegetation som växer i vissa delar. Våtmarken är tydligt uppdelad i olika ”flak” med stenmurar som sträcker sig i olika riktningar. Öppningar i dessa barriärer skulle kunna gynna gäddan och attrahera denna att simma vidare upp i de grundaste områdena. Fina miljöer finns i mossens centrala delar, men det är oklart om fisken väljer att simma dit.
Öppningar/passager mellan ”flaken” torde inte förändra vattennivåerna nämnvärt på omgivande marker.
Figur 10. Lämpligt lekområde för gädda i de centrala delarna av Frönäs mosse. Foto: Carl-Johan Månsson 20150304.
Övriga observationer
Övriga noteringar som gjordes i samband med projektet:
I våtmarken noterades ett 60-tal gräsänder.
Den 17 mars fångades två långbensgrodor (VU) i ryssjan.
Svampar såsom ekticka (NT) och scharlakansröd vårskål, som signalerar höga naturvärden, noterades i de värdefulla skogsmarkerna i anslutning till våtmarken.
Nattskärra hördes på östra sidan av Hornsjön under en av nätterna vid nätprovfisket.
Skräntärna (NT) noterades i flera par över Hornsjön.
Fiskgjuse, kopparödla och vanlig padda observerades vid Hornsjön.
Ål (CR) observerades i bäcken från Frönäs mosse 4 mars.
Floran runt Hornsjön är välutvecklad.
Nära Hornsjöns östra kant noterades skogsknipprot och purpurknipprot.
Figur 11. Skräntärna, världens största tärna, observerades med flera par vid Hornsjön. Troligen ligger häckningsplatserna i närheten. Foto: Carl-Johan Månsson
Diskussion, sammanfattning och råd
Genom projektet har Borgholms kommun ett bra underlag för vattenplanering. Hornsjön är viktig i flera aspekter, inte minst som dricksvattenresurs. Hornsjöns fiskbestånd håller
övervägande god status, abborre och gädda finns i god mängd som reglerar karpfiskbeståndet.
Hornsjön är en ovanlig sjötyp och därför är det få sjöar att jämföra med i fiskindexet. Detta gör att indexet kan visa en skev bild. Det slutliga indexvärdet blev måttlig, nära god status. Vi bedömer Hornsjöns fiskbestånd till god status.
Det förefaller som om fiskbeståndet har utvecklats i rätt riktning, rovfisken har ökat medan karpfisken minskat. Detta kan spegla att miljön har förbättrats och att utförsel av näring minskat.
Den kvävefälla och våtmark som nu finns på sjöns södra sida är positiva miljöåtgärder, det är viktigt att följa upp dessa kommande år, både vattenkemiskt och biologiskt. Detta projekt har visat att gäddan i Hornsjön i hög grad nyttjar tilloppet i söder, kommande år bör mätningar av utgående gäddyngel göras från den nya våtmarken. Lekande gäddor har redan observerats i våtmarken vilket är glädjande.
Under provfisket i Hornsjön noterades ett antal båtar med sportfiskare. Gäddfisket, som är bra, kan bli resurs inom turism. Pensionatet i norra delen erbjuder båtuthyrning och det vore bra om man även kunde köpa fiskekort. Fiskevårdsområde bör bildas kommande år. Under provfisket diskuterades frågan och flera markägare var positiva. Genom de upprättade kontakterna som skett med markägare, inom olika åtgärder och vattengrupper, bör personer finnas lokalt som kan vara med i detta arbete.
Hornsjön och dess närområde håller i stora stycken unika miljöer. Områdenas värden bör synliggöras kommande år. Natur- och fiskeupplevelser kan knytas ihop.
Någon form av fiskväg i utloppet av Hornsjön vid Ålkistan bör anläggas. En enklare modell av typen ränna i trä skulle fungera för de målarter man bör rikta in sig på. Borgholms kommun bör driva frågan vidare.
Provfisken 2015 bör följas upp kommande år. Nätprovfiske bör göras med samma metodik senast år 2020, alltså med femårs intervall.
De mest prioriterade åtgärderna framöver kan sammanfattas enligt följande:
Utveckla sportfisket, bilda fiskevårdsområde i Hornsjön.
Följ upp gäddans lekframgång i våtmarken och utvärdera vattenkemiskt.
Anlägg fiskväg i utloppet vid Ålkistan. Målarter bör vara ål, abborre, gädda, karpfisk.
Följ upp de vattengrupper som startats upp på norra Öland; Böda, Hornsjön och
Djurstad/Petgärde. Här finns flera förslag på åtgärder att gå vidare med (Månsson, 2014).
Bind samman vatten- och naturvärden till samhället Löttorp och lokala företag.
Utför en mer djupgående analys av hur kommunens våtmarker går att optimera gällande kombinationen näringsfälla och gäddlek. Inom detta är det viktigt att tydligt belysa frågan om skötselåtgärder.
Referenser
Berggren. 1973 och 1979. Limnologiska undersökningar i Hornsjön.
Cronberg, G. 2005. Undersökning av växt- och djurplankton i Hornsjön, 2005.
Havs- och vattenmyndigheten. 2013. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS, 2013:19.
Högskolan i Kalmar. 2006. Hornsjöns biologi 2004-2005.
Månsson, C-J. 2012. Biotop- och fiskundersökningar Öland. Hushållningssällskapet Kalmar- Kronoberg-Blekinge
Månsson, C-J. 2014. Sammanställning av åtgärdsförslag och diskussioner för Böda, Hornsjön och Djurstad/Pergärde. Vattengrupper på norra Öland inom projektet Greppa näringen.
Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport 4913 VISS, 2015. Vattenkartan.
Figur 12. Ruda ingick i fångsten i Hornsjön 2015. Foto: Carl-Johan Månsson.
