Postens årsredovisning 1986
3 Verkschefen om 1986 4 Brev och Paket 8 Giro och Kassa
12 Försändelser samt betalnings- och bankuppdrag
14 Fem verksamhetsår i koncentrat 15 Ekonomi
18 Fördelning av intäkter och kostnader i rörelsen 19 Resultaträkning 20 Balansräkning 22 Finansieringsanal y s 23 Bokslutskommentarer 28 Revisionsberättelse 29 Postens regioner
31 Organisationen den 1 januari 1987
33 Resultatenheter
33 Postens Adressregister PAR 34 PFA Postens Frimärksavdel-
ni ng
35 Postens Diligenstrafik 36 Administrativ Service 36 Postfastigheter
37 Postens Inköpscentral 37 Postens Tryckeri 38 Postens Industrier 40 Personal
43 Dotterbolag 43 Postbolagen AB
45 Fastighetsaktiebolagt Certus 46 Vad betyder ordet?
48 Nya svenska frimärken
Bilderna i örsredovisningen presenterar ndgra av de tjänster Postgirot erbjuder sina företogskunder. Postkontoren och Postgirots försäljningskontor kon lämna mer information om dessa och övriga tjänster.
Omslagets insidor speglar en del av Postens aktiviteter under 1986 - det år då Posten firade sitt 350-årsjubileum.
På en dag skickas upp till 14 miljoner försändelser med Posten, färdas lan-
dets lantbrevbärare 23 000 mil, cyklar, går och åker 1 O 000 brevbärare med post, töms nästan 41 000 brevlådor, förmedlar Postgirot 1,5 miljoner betal- ningsuppdrag på sammanlagt 23 mil- jarder kronor och görs via postkontor och lantbrevbärare 170 000 insättning- ar och uttag på PKbankens konton till ett belopp av 370 miljoner kronor.
Verkschefen om 1986
Poståret 1986 har på många sätt varit ett märkesår.
Posten firade sitt 350-ärsjubileum mitt i en stark expan- sions period. Därför blev tyngdpunkten i jubileet snara- re nuet och framtiden än redan skördade lagrar.
1986 har varit det första är Posten arbetat med kalender- är som verksamhetsår. Detta är bra bl a med hänsyn till att de flesta av våra kunder har samma verksamhetspe- riod. Det har också varit det första året med en mera självständig ställning. Postenfinansierar nu själv alla investeringar och får konsolidera sig genom att över- . )kott efter avkastning behålls.
Postens resultat för 1986, 188 Mkr före avsättningar, in- nebär en resultatnedgång och är klart otillräckligt sett i ett längre tidsperspektiv. De två främsta orsakerna till
""" nedgången är fallande räntor, där varje procentenhet på
kort sikt drarned resultatet med 70 Mkr, och stora ök- _/ningar av personalkostnaderna. Löneavtalet för 1986-
8 7 betyder 1986 en kostnadsökning på ca 9 procent. Ef- tersom Postens kostnader till tre fjärdedelar består av personalkostnader slår löneavtalen igenom hårt. Ett stramt rationaliseringsprogram har startat för att minska personalstyrkan med ca 1200 årsarbetskrafter under 1987.
Poståret 1986 har också varit ett år med fortsatt stora in- satser för att vidmakthälla en hög servicenivå. Vi börjar nu få en tillförlitlig information från de system för ser- vicemätningar som introducerats de senaste åren. Ge- nom mätningarna erhålls en objektiv bild månad för må- nad av t ex kö situationen på våra 300 viktigaste post- kontor. Denna bild har visat att vi behöver bygga ut ser- vicen vid ett tjugofemtal postkontor och det sker nu i så snabb takt som nya lokaler går att få fram.
Ä ven för brevdistributionen får vi nu säkra kvalitetsrap- porter månadsvis. Dessa har bl a lett fram till markanta insatser i Göteborgs-och Malmöområdena. Just nu på- går ett analysarbete av servicen i stockholmsområdet.
Syftet är att säkerställa en hög servicenivå även under inflyttningen till vår nya Klaraterminal som tas i drift på senhösten 1987.
Under året har vi också tagit i drift ett separat postflyg med speciella fraktflygplan. Detta innebär ett helt nytt transportsystem med bl a specialbyggda containrar. Ty- värr har det inte skett störningsfritt och stora intrim- ningssatsningar har krävts.
Det är med glädje vi i Posten noterar den starka efterfrå- gan som finns på våra tjänster. Vi upplever en stark ök- ning av efterfrågan för brevkommunikation. För femte året i rad har vi volymökningar om ca 4 procent per år.
Postens lättgodsservice är inne i en ännu starkare ex- pansion. Denna marknad utvecklas starkt och Posten har goda möjligheter att befästa och förstärka sin ställ- ning genom att satsa på säkerhet i leveranstid, snabbhet och varsamhet.
Ä ven för Postens betalnings- och bankverksamhet ser vi framtiden an med tillförsikt. En allt högre datoriserings- grad minskar långsiktigt arbetet med betalningar över disk i postkassorna samtidigt som bankentreprenaden åt PKbanken långsiktigt ger postkontoren en viktig roll som privatpersonernas bank.
Brev och Paket
Huvudaffärsområdet Brev och Paket svarar för ca två tredjedelar av Postens totala intäkter. 1986 var omsätt- ningen inom Brev och Paket ca 8 miljarder kronor.
Marknaden utgörs av företags och organisationers be- hov av distribution och skriftlig kommunikation.
Tjänsterna produceras genom Postens rikstäckande dis- tributionsnät. Postens internationella samarbete ger dessutom kunderna tillgång till världens mest vittför- grenade distributionssystem.
Under 1986 ökade försändelsevolymen med 4 procent.
1986 blev därmed ännu ett starkt till växtår. Sedan verk- samhetsåret 1982/83 har tillväxten varje år varit större än 3 procent. Den senaste fyra-femårsperioden är där- med en av de ur försäljningssynpunkt bästa perioderna i Postens historia.
För Brev och Pakets tjänster tillämpas i huvudsak mark- nadspriser. Sedan mitten av 1970-talet harrealportot för 20 grams normalbrev sjunkit med ca 15 procent. Sett över alla produkter och tjänster inom Brev och Paket har prisnivån i stort följt inflationen under de senaste åren.
Samtidigt har servicen byggts ut och tillförlitligheten förbättrats.
Fr o m den 1 januari 1987 har Brev och Paket en ny orga- nisation. De centrala marknads- och utvecklingsresurs- erna koncentreras till tre affärsområden. Affärsområdet
"Brev" svarar för brev, massbrev och gruppreklam. "Pa- ket och Transporter" svarar för vanliga paket, företags- paket, tidningar och utrikes försändelser. Det tredje affärsområdet, "Produktion", svarar för nätet av postter- minaler och säljer distributionstjänster internt till de två andra affärsområdena.
Liksom tidigare sker huvuddelen av försäljningen och produktionsarbetet i postregionerna och i det vittförgre- nade distributionsnät som finns inom dessa.
BREV
Postens produkter för brevkommunikation har haft en god tillväxt under 1980-talet. Den positiva utvecklingen fortsatte under 1986. Normalbrev och ekonomibrev sva- rar för ca 60 procent av Brev och Pakets intäkter. Antalet inlämnade brev ökade med knappt 4 procent. Ä ven massbreven och gruppreklamen ökade i volym ( + 3 pro- cent respektive+ 6 procent).
Den goda tillväxten under 1980-talet går stick i stäv med de prognoser som gjordes under 1970-talet. Då antogs den tekniska utvecklingen på kommunikationsområdet få förödande konsekvenser för brevvolymerna. I stället har den starka ökningen av kommunikationsmarkna- den genererat nya postförsändelser samtidigt som nya kommunikationsalternativ etablerats. Utvecklingen på det data- och teletekniska området har inneburit att te- lex och traditionella teletjänster kompletterats med vi- deotex, fax-tjänster, datorbaserade meddelandesystem etc. Vissa av alternativen är på stark frammarsch och är
o -
naturligtvis på sikt ett hot mot vissa typer av postförs än J delser.
Brevkommunikationsmarknaden består av fyra huvud- områden. De nyss nämnda telealternativen har störst betydelse för området affärsbrev, dvs unika, skriftliga budskap, författade av enskilda personer inom affärsli- vet, riktade till andra enskilda personer. Postens mark- nadsföring inom detta område inriktas på att framhäva brevets speciella egenskaper som bärare av information.
Under 1986 har den s k "Bläck Power" -kampanjen haft detta syfte.
Posten har också under 1986 introducerat kurser för nä- ringslivet i hur man skriver effektivt genom Prima Vista-
metoden. (Se sid 7). ·
Registerinformation är försändelser som innehåller ett status besked, fakturor o d till privatpersoner eller juri- diska personer. segmentet är ungefär lika stort som affärsbrev (ca 35 procent av brevvolymen J men har växt starkt de senaste åren. Genom datorteknikens utveck- ling har det blivit allt enklare och billigare att producera registerutdrag. Samtidigt har bl a utvecklingen på betal- ningsmarknaden skapat nya behov av t ex kontoinfor- mation. Ett fåtal stora kunder svarar för en stor del av
Q
volymen. Försändelser som innehåller registerinforma- • tian är priskänsliga, varför Postens prispolicy har stor betydelse för den framtida volymutvecklingen.
Ett tredje huvudsegment är standardiserade säljbud- skap i form av broschyrer, säljbrev, kataloger etc. De skickas vanligen som massbrev eller gruppreklam men ofta också som normal-eller ekonomibrev. Detta seg- ment har haft en stadig tillväxt under hela efterkrigsti- den. Försändelseslaget gruppreklam har hård konkur- rens från andra distributionsföretag.
Brev från privatpersoner u t gör 5 -10 procent av brevvo- lym en. De flitigaste brevskrivarna är flickor i åldern 10- 15 år. Privatkunderna erbjuds varje år att köparabattfri- märken. Försäljningen av rabattfrimärken ökade under 1986. För att stimulera till ökat brevskrivande fick alla
Försändelseintäktsutveckling
Procentuell föröndrlng av försäljningsvolymen
·1 ]uli-31 december
LÄTTGODS OCH TIDNINGAR
Andring 1%
7
Posten har under de senaste åren genomfört en mycket .kraftig satsning på lättgodsmarknaden. Marknaden har växt och väntas öka ytterligare i betydelse och omfatt- ning. Effektivare materialadministration .kräver precisa och snabba transporter med relativt små volymer i varje
·-·~enskild sändning. Postens nät erbjuder en god bas för
~~'utveckling av effektiva lättgodstjänster.
Den 1 oktober 1984 introducerades Postens Företagspa- ket på marknaden. Introduktionen har blivit framgångs- rik och gett ett kraftigt uppsving för Postens lättgods- 1Y'jtjänster. Dessa hade under BO-talets början stagnerat på
'- en nivå runt 40 miljoner paket per år. 1986 distribuera- des ca 6 miljoner företags paket. Antalet vanliga paket var oförändrat 41 miljoner under 1986.
Företagspaket är tänkt att vara en basprodukt i den sats- ning Posten som ledande företag på lättgodsmarknaden gör inom området företagsdistribution. En kraftfull ut- vecklingsinsats görs nu för att inom några är kunna till- handahålla ett genomarbetat produktprogram, som täcker in de olika behov av servicenivåer och prisnivåer som finns på marknaden.
Prisnivån på lättgodsmarknaden är generellt sett pres- sad och många lättgodsföretag har svag lönsamhet. Un-
Genomsnittligt realporto för 20 g normalbrev
Index l 05 _.,.
100
.---··
95' - "-., ~-..,--
90 8580 75
1976 77 78 79 80 81 82 83 84
a s·
86 77 78 79 BO Bl 82 83 84 85• juli-dec 85
Posten distribuerar tidningar och tidskrifter i konkur- rens med andra distributionsföretag. Varje år förhandlar Posten och tidningarnas organisationer om avgifter och villkor för tidningsdistributionen. Avgifterna fastställs därefter av Regeringen.
Antalet tidningsexemplar som distribueras genom Pos- ten har varit tämligen oförändrat under senare är. Under 1986 minskade dock volymen med 2 procent till5 72 miljoner tidnings exemplar.
UTRIKES
Under året skrev Posten ett unikt avtal med det privata amerikanska kurirföretaget Federal Express. Avtalet är ett led i Postens strävan att erbjuda kunder i svenskt nä- ringsliv garanterad transport och distribution av doku- mentsändningaroch lättare gods- dörrtill dörr.
Federal Express är ett av USA:s mest framgångsrika företag. Med en egen flygplansflotta på ca 100 maskiner och en miljon kunder över hela USA omsätter Federal Express 18 miljarder kronor per är. Posten erbjudervia Federal Express övernattleverans till98,5 procent av samtliga orter i USA. 65 procent av försändelserna är utdelade före kl10.30 på förmiddagen. Samarbetet med
Genom Express Mail Service, EMS, erbjuder Posten en internationell snabbservice. I samverkan mellan ett an- tal postverk i Europa flygs varje natt s k kurirpost till och från BrusseL Till EMS-nätet är f n kopplade ca 60 länder i och utanför Europa.
PRODUKTION, KVALITET OCH SERVICE
Postens servicenivåer för brev- och lättgodsprodukterna är följande:
;srevkommunikation
Normalbrev övernattbefordran Ekonomi- utdelning tredje
brev vardagen (måndag-fredag) efter inlämningsdagen
- Förenings- brev
Massbrev utdelning senast inom 7 dagar efter inlämningsdagen. Postbehand- lingstiden kan förlängas efter över- enskommelse med avsändaren.
LäHgods/Materialadministration
0-1 0-3
0-3
Ilpaket övernattbefordran
Företags- utkörning dagen efter inlärn-
0-1 0-1/0-2 paket (dörr ningsdagen utom i trafiksvåra
till dörr) förbindelser
Postpaket utdelning tredje vardagen efter 0-3 inlämningsdagen.
Kvalitet är tillsammans med priset Postens viktigaste
1 konkurrensmedeL Ä ven under 1986 har kvalitetsfrågor- na fått en framträdande roll i postbehandlingen.
Under året har systematiska kvalitetsuppföljningar ge- nomförts på de stora postterminalerna, bl a har samtliga
,...~ regioner anslutits till ett servicerapporteringssystem via
1 )videotex. Genom ett system med testförsändelser följs '- kontinuerligt befordringstiderna för normalbrev och
ekonomibrev. Ca 95 procent av normalbreven får över- nattbefordran, vilket överensstämmer med det kvali- tetsmål som Regeringen fastställt för distributionen av normal brev.
I samarbete med flygbolaget Falcon Cargo har Posten fr o m hösten 1986 startat ett eget nattpostflyg på de vik- tigaste inrikes linjerna. Flyget har haft vissa inkör-
Alla slags skatter - även punktskatter och pensionsinbetal-
ningssvårigheter, främst genom ny lastnings-och loss- ningsteknik Problemen kommer dock att lösas efter hand under1987.
Genom investeringar i postterminaler och modern tek- nologi skapas förutsättningar för fortsatt hög service- kvalitet och effektiv postdistribution. Brev och Paket är inne i en intensiv investeringsperiod. Stora nybyggen har under 1986 pågått i Göteborg, Borås o el~. Stockholm Klara. Dessa tas gradvis i bruk under 1987. Aven i bl a Eskilstuna och Halmstad har nya terminaler helt eller delvis tagits i bruk.
Parallellt med de stora investeringarna i lokaler och tek- nisk utrustning sker ett löpande rationaliseringsarbete på alla de mindre produktionsenheterna. Under hösten 1986 har ett omfattande rationaliseringsprogram utarbe- tats för genomförande under 198 7. Programmet innebär bl a att ett" postfritt dygn" införs från lördag middag till söndag middag, dock utan att servicenivån försämras.
Vidare genomförs förändringar i expresservicen. Dess- utom effektiviseras sorterings- och transportorganisa- tionen, liksom lokalvård och administration.
PRIMA VISTA-effektiv skrivmetod för näringslivet Det svenska näringslivets intresse för att kunna skriva effektivt är mycket stort. Prima Vista är den metod Pos- ten erbjuder för att föra ut kunskaper inom detta områ- de.
Prima Vista lär på ett effektivt sätt ut hur man
- strukturerar sitt tänkande för att spara tid och öka ef- fekten av den skrivna kommunikationen
- skiljer den kreativa fasen från granskningsfasen när man skriver
på olika sätt ökar begripligheten.
Under en tvådagars workshop får deltagarna arbeta med egna texter och lära sig de olika stegen i Prima Vistas skrivprocess.
Prima Vista-metoden har sitt ursprung i USA. Under 1986 inledde Posten ett samarbete med Shipley Associ- ates - ett av USA:s ledande företag i skriven kommuni- kation - och HåBe Konsultation. Samarbetet resultera- de i Prima Vista-metoden, som med stor framgång har testats inom IBM, Philips, S-E-Banken och Posten.
Postenkommer under 1987 att arrangera ett femtiotal workshops med deltagare från olika företag i hela lan- det.
•
f
l
lj
l
jl
Giro och Kassa
Huvudaffärsområdet Giro och Kassas verksamhet är uppbyggd kring detrikstäckande kontorsnätet och lant- brevbärarservicen i kombination med marknadens do- minerande betalningsförmedlingssystem, Postgirot.
Giro och Kassa har utarbetat ett flerårsprogram som bl a innebär en effektivisering av verksamheten och en plan- lagd prispolitik som skall minska det nuvarande starka ränteberoendet. Tillsammans skall åtgärderna bidra till en positiv resultatutveckling. Grunden i programmet är att servicen skallligga på en oförändrat hög nivå.
BETALNINGSMARKNADEN- POSTGIROT Postgirot finansieras till65 procent med ränteintäkter.
Denna höga andel innebär att känsligheten för sväng- ningar i ränteläget är hög- varje procentenhets föränd- ring av räntenivån (diskonto ochmarknadsräntorna J på- verkarresultatet med 60-70 Mkr. Målet är att minska beroendet av ränteintäkter genom en ökning av avgifts- finansieringen. Under de närmaste åren kommer därför en aktivare prissättning att ske.
Privatpersoner
Privatpersoners användning av postgirosystemet fort- sätter att öka. Företag som får betalningar från hushålls- sektorn använder i stor omfattning postgirosystemet Av stor betydelse är Postens rikstäckande kontorsnät med bra öppethållande, girofunktionen i PKbankens och Sparbankernas lönekonton samt Postgirots 600 000 egna privatpersonkonton.
Övergången från kontantutbetalning till kontoinsätt- ning av pensioner, barnbidrag, sjukpenning m m fortsåt- ter. Antalet utbetalningar via postkontorsnätet har där- för minskat med ca 4 procent.
I syfte att ge postgirokunderna en utökad lokal postgiro- service har Posten startat ett försök med lokal konto- vård. För kunderna blir postkontoret på detta sätt den naturliga kontakten vid alla postgiroärenden.
Företag
Under 1984-1985 ökade det förmedlade beloppet i giro- systemen med 15-20 procent per år.
Under 1986 minskade ökningstakten till under lO pro- cent, vilket bl a förklaras av den dämpade inflationstak- ten. Postgirot hävdar sin marknadsandel väl. Betydelse- fulla inbrytningar har under året skett bland de största företagen i landet. En bidragande orsak är Postgirots koncernkontolösning som på ett effektivt sätt samord- nar större koncerners betalningsströmmar och minime- rar kreditbehoven.
Behållning på postgirokonton och antal konton den 31 december
D
behållning, Mkr - konton, tusentaltusental
l ---
-·
--
-·
1400 .
~
~:-i- o
-~-. « - • -:~·-
··---
Mkr
22000 120000
18000
r -
16000 14000 -- --·
12000 --
10000 -·-
---
.,.-
~_..
6000 4000- · - ·
-~i+
2000o
1982 83 84 85 86
prognoser och bevakade leverantörsbetalningar. Girovi- sion ger företagen snabb information om deras betal- ningsflöden.
De mindre företagen har under 80-talet i stor omfattning köpt mini- och persondatorer, bl a för att datorisera sina ekonomirutiner. Denna utveckling ställer krav på Post- girot att integrera sina betalningsrutiner med företagens ekonomiadministration. Här har utvecklingen av PC- giro, som påbörjades 1985, varit betydelsefull. Postgirot kan nu kommunicera med merparten av de persondato- rer som finns på marknaden.
Under hösten 1986 introducerade Postgirot tjänsten Föreningsservice, vilket gör det möjligt för föreningar att förenkla sin administration.
Inom kontokortsområdet har Postgirot under året för- stärkt sin ställning. Tillsammans med en av landets största butikskedjor har en generell rutin för kontokorts- inlösen utvecklats. Butikerna kan skicka alla konto- kortsnotor till Postgirot, som dataregistrerar köpen, för- delar dem på berörda kortföretag och förmedlar köp-
Postgirotransaktioner
- omsatta belopp, mdkr - omsöttningor, miljontal
300 200
~00 l
1982 83 84 85 86 mdkr
6000
)i 5500
l
50004500
l
4000 r - -j
3500!
3000 2500 2000 : 1500500
o
och auktorisation av kontokortsköp. Systemet bygger på att en speciell butiksterminal ansluts till Postgirots da- torer som i sin tur står i förbindelse med de olika kortfö- retagens datorer.
t För att ytterligare förbättra servicen till företagskunder- na har en ny enhet, Företagstjänst. bildats. Företags- tjänst, som har totalansvar för produktionen av Postgi- rots tjänster riktade mot företag, stat och kommun, är indelad i kundsektioner som var och en ansvarar för
C
.~ sina kunder.'
_ 'Den nya enheten innebär att verksamheten blir ännu
mer kundorienterad och att kunden får en enda kontakt- punkt med Postgirot.
Postgirots utlandsbetalningar har utvecklats gynnsamt under 1986. Det förmedlade beloppet har ökatmed 20 procent. Tillväxten har främst skett inom mindre och medelstora företag.
Postgirot blev i september 1986 aktiv medlem i S.W.I.F.T (Society for Worldwide Intarbank Financial Telecommunication), ett internationellt datanät för in- ternationella bankbetalningar. Medlemsskapet har in- neburit en ökning av antalet ankommande betalningar
Nytt produktionssystem
Antalet postgirotransaktioner har de senaste åren ökat årligen med 3-4 procent. Cash managementutveckling- en innebär tätare fakturering och fler betalningstransak- tioner.
För att kunna klara denna transaktionsökning inför Pos- ten ny teknik i den centrala postgiroproduktionen. Må- let är att bibehålla dagens servicenivå till oförändrade kostnader trots ökade transaktionsvolymer.
KASSASERVICE
Postens kassaservice omfattar ca 2 200 postkontor och ca 2 700 lantbrevbärare.
Kassaservicen domineras av bank- och betalningsupp- drag. Postgirot, PKbanken och de statliga betalnings- uppdragen svarar för två tredjedelar av verksamheten.
Betalningsförmedlingens utveckling har därmed en av- görande betydelse för kassaservicens struktur och inne- håll i framtiden. Hanteringen av brev och paket svarar för en tredjedel av verksamheten i kassorna.
Under året har en viss minskning av betalningstransak- tionerna i kassorna ägt rum.
De viktigaste betalningsuppdragen i kontorsnätet 1985 1986 än dr tusental tusental %
Uppdrag åt Postgirot ... 174,1 168,8 - 3,0 Uppdrag åt PKbanken .... 51,2 51,4 + 0,2 Uppdrag åt staten ... 18,1 16,8 7,2 Uppdrag åt övriga banker. 24,8 27,5 +10,8
Om Postens kassaservice skall upplevas som attraktiv måste kunderna känna att de får en god service och ett bra bemötande. Genom attitydundersökningar har man möjligheter att successivt följa upp och anpassa servi- cen. Hittills genomförda undersökningar ger Posten och Postens personal myckethöga värden överlag, men vi- sar också på områden där ytterligare förbättringar kan ske.
En flexiblare kassaorganisation, bättre anpassad till kundernas önskemål och behov, har börjat införas vid de större postkontoren. Den innebär bl a en större an- passning till kund tillströmningen. De aktuella postkon- toren får samtidigt ett eget resultatansvar.
En stor satsning på utbildning i främst försäljning och service har skett under året.
Arbetet med att utveckla ett kraftfullare informations- och datasamlingssystem för postkassorna fortgår plan- enligt. Den första etappen som avslutades 1986 innebar att 160 postkontor har utrustats med nya terminaler för PKbankstjänster. I nästa etapp utrustas 900 postkontor med nya kassaterminaler och bildskärmsterminaler.
Dessa installationer pågår till1990.
Marknadsandelar för inlåning från privatpersoner
(exkl Allemonssparande)
På uppdrag av Postens andra huvudaffärsområde, Brev och Paket, sköter postkontoren och lantbrevbärarna tjänster inom postförmedlingens område. I första hand gäller det mottagning av brev och paket och utlämning av paket och aviserad post.
Som ett komplement till postförmedling och bank- och betalningstjänster sköter Posten också t ex körkortsut- byte och poströstning åt staten. Kunderna kan också spela på V65, ta fotokopior samt köpa biljetter till kol- lektivtrafik, teatrar och arenor.
BANKMARKNADEN
Bankmarknaden har under året karaktäriserats av en ökad utlåning och sänkta räntor. Ca 800 postkontor har rätt att själva bevilja krediter och utlåningen på dessa postkontor har under året ökat väsentligt.
Postkontoren svarar för en inlåning (exkl allemansspa- rande) från privatpersoner till PKbanken om ca 32 mil- jarder vilket är en marknadsandel på 13 procent.
Samarbetet med PKbanken har stor betydelse för Pos- tens totala ekonomi. Arbetet med PKbankens tjänster tar ca 20 procent i anspråk av kapaciteten i postkassorna och av Postgirots centrala produktionsenheter.
Under årethar PKbanken delats i två divisioner, PK- Företag och PKPrivat. Divisionen PKPrivat specialiserar sig tillsammans med Posten på att tillgodose privatper- soners behov av banktjänster. För att få största möjliga kontaktyta gentemot dessa utnyttjar PKPrivat postkon- torsnätet för sina tjänster.
Ett nytt treårigt samarbetsavtal har slutits mellan Posten och PKbanken. Det innebär att postkontoren utökar sin bankservice till post-och PKbankskunder.
I avtalet har man övergivit den tidigare gällande själv- kostnadsprincipen när det gäller att fastställa ersätt- ningen till Posten. I stället skall den basservice Posten tillhandahåller ge en fast ersättning och därutöver blir det provision på den in- och utlåning som Posten åstad- _ kommer. Härigenom blir affärsinriktningen mera ren- odlad och den gemensamma strävan mot målen mera betonad.
Fastighetsförvaltare kan använda Postgirots Hyresredovis- ning. Postgirot räknar då ut hyror och skickar ut avier.
Hyresinbetalningarna bevakas automatiskt och Postgirot ordnar också med påminnelse, eventuella kravbrev och håller lägenhetsregistret aktuellt.
l
l Försändelser samt betalnings- och bankuppdrag
Tabellernas uppgifter för verksamhetsåret 1986 är preliminära och kan komma att justeras.
Inlämnade försändelser, Brev och Paket
tusental
Normalbrev ...• , . • • • ...•....• , .••..•.• , , , • . . . • . . • • • . . • Ekonomi- och föreningsbrev •...•...•.... , , .. , , ••• , , •.. , •...
Massbrev ... . _ . . . _ ... , .. , . _ ... , a • • , . . . , • • • • . . . . ... _ •
Gruppreklam.. . . • . . . • . . • • . • • • ...•• , , , •..•.• , . • • . . . • •• , ••.• , • Tidningar .... _ . , , ... , ... , , . __ , ... __ . , ... "" ... . Paket ...... t • • • • • - • • • • • • • • _ •• • • • • , . . . ... . . ... - • • • • • .. - •
Betalnings- och bankuppdrag, Giro och Kassa
Uppgifterna i tabellen avser såväl transaktio- ner i postkassorna som transaktioner bokför- da direkt vid Postgirot. Exempel på det sena- re är gottskrivningar [innebär att beloppet pä
tusental
en betalningshandling sätts in på ett postgi- rokonto genom insändning direkt till Postgi- rot), betalningshandlingar från bankclea- ringen [handlingar som förts in i banker och
Postanvisningar . . . • • . . . • • • . . . . . . , ..•.
Pensionsanvisningar ...•••..••..•••...•••...•••..•.... , •..••
Barnbidrag och bidragsförskott ....• , , .. , , . . , , .. , ••.. , •... , , .. , , o • , • • • •• , • • , , FKanvisningar. . . . . , .•• _ .. o • • _ o _ o • o • o • o o _ o. o • • • • • • • • •• • ••• • • • • •
Aterbetalningskort ... , , , , o • • , , , • , o •• •• •• • • •• • • , •• • • • • • • , •• • • • • •• • •• , • • • • ,
Postgiroinbetalningar . . . . • . . . . • . . • . . . . . . • ... , ....•... , ... ~ ... . Postgiroutbetalningar .. , _ o • •• • • •• • o • • •• o • • o o • o • o • •• o o • o • o o • •• , , • • • • • • , • • • • Gireringar ... , , . . • .•••..•.... , •.... Checkar... . . . . . . . , • o • •• • • • , • • •• •
Insättningar och uttag genom postkassor på PKbankens konton ... _ ••..•....••....
Uttag genom Posten på andra bankers böcker . . . . . . ...•••..
SUMMA
1985
1181 765 480 693 465 815 622 026 585 304 43 707
1986
1 230 217 489 346 481 656 660 453 577 972 46 747
ändring procent
+
4+
2+
3+
61
+
7som tillförs Postgirot via bankclearingen) samt vissa insättningar och uttag på PKban- kens konton [t ex överföringar mellan postgi- rokonton och konton i PKbanken).
1985
3 388 6 491 2 450 6 506 2 646 199 685 48 112 124 772 24 985 51 246 223 470 504
1986
3 109 6 007 2 336 5 877 2 649 200 953 46960 131899 26 012 51 366 328 477 496
ändring procent
8 7 5 -10
±
o +
12
+
6+
4±
o
+47
+ l
För affärer jorden runt finns Postgirots Utlandstjänster med väl beprövade betalningsmöjiigheter. Från postgirokontot kan man sända obegränsade belopp till mottagare i alla länder, oavsett om mottagaren har postgirokonto eller ej.
Fem verksamhetsår i koncentrat
De uppgifter i denna tabell som avser verksamhetsåret 1986 är preliminära och kan komma att justeras.
För ytterligare statistisk information om postförsändelser, penning- förmedling, personal och postanordningar mm hänvisas till publika- tiorren Postverket i serien Sveriges Officiella Statistik.
82 83 84 jul-dec
ekonomi 83 84 85 85 86
Rörelseintäkter ... , •..• Mkr 8 161 9 130 10 147 5 666 11956 varav försändelseintäkter ...• _ ..•.. Mkr 5 204 5 970 6 631 3 525 7 832
.
räntenetto ...•••..• Mkr 1178 1193 1411 879 1485entreprenadersättning frän PKbanken ..•. , , ..• Mkr 667 765 774 437 922 Rörelsekostnader ... .... ~ . ~ ... -.. - - Mkr 7 960 8 877 g 773 5 326 11730 varav personalkostnader ...••....•.• , ..• Mkr 5 955 6 552 7 162 3 883 8 542
sakkostnader ...••... , ••.. , Mkr l 832 2 141 2 401 l 338 2 925 ,.
avskrivningar enligt plan ... • • • • l • • - -- • - - - Mkr 173 184 210 105 2631 Rörelseresultat efter avskrivningar ..••••...••••.• Mkr 201 253 374 340 226 Resultat före avsättningar ...
... ... ... .. .
Mkr 276 298 496 384 188Investeringar ...• • • • • l • - . . . . - • - - - Mkr 460 469 722 451 1021 Genomsnittligt statskapital ...••••...•••..• Mkr 657 571 225 411 411 Förräntning av statskapitalet ...• , , •...• , , .. Mkr 79 74 29 25 50 Förräntning av statskapitalet .... , ..•...•... Procent 12,0 13,0 13,0 12,25 12,125
produktion m m
Brev ...•...•••... milj 1 583 l 642 l 722 874 1792 Massbrev och gruppreklam ... _ ... milj 998 967 l 003 574 1142 Tidningar ... • • • • • •• • •• • • o • • milj 615 606 603 293 572 Paket ...• • • • • • o . . . .. . . . l. milj 40 40 41 24 48 Betalnings- och bankuppdrag ... milj 448 457 475 231 477 Omsatt belopp vid Postgirot ...
. ... .
miljarder kr 3 924 4 598 5 467 2 678 5 727 Inlåning i Postgirot den 30 juni* .......
Mkr 17 859 17 141 17 826 23 993 25 707• Förverksamhetsåren jul-dec 85 samt 86, den 31 december.
personal
Anställda personer den 1 januari • . . . . . . .. . . l .. . . antal 63 588 62 903 63 465 66 050 67 204 Arsarbetskrafter ....•...•...••.. antal 48 350 48 850 49 850 51 750 52 100
Ekonomi
Posten tillampade för 1986 för första gången kalenderår som råkenskaps:ir. Denna ändring medfor att jamförel- sesiffrorna omfattar perioden juli-december 1985.
RESULTATIJTVECKLING
Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader får verk:llamhetsåret 1900 u ppgär till188 Mkr vilket är 1,6 procent {5,6) av totala rörelseintäktema. Resultatet in- nebär en forsämring jåmfört med tidigare är. De två hu- vudorsnlcerna år kraftigt fallande räntenivå och kraftigt
·stigande lönekostnader för 1986.
Efter avskrivningar utöver plan på 66 Mkr och avsätt- ning till resultatutjämningsfond för räntefluktuationer med 72 Mkr uppgår årets nettoresultat till 50 Mkr. Net- toresultatet motsvarar av staten begärd avkastningsrän- , ta på i genomsnitt 12.1 procent på statskapitalet 411 Mkr.
Utöver ovan nämnda avkastning till staten betalar Pos- ten också ränta med ett lika stort belopp på ett amorte- ringsfritt statslån. Totalt för året kommer 100Mkratt in- betalas till staten. Räntan på statslån redovisas som en finansiell kostnad.
INTÄKTSUTVECKUNGEN
Försändelseintäkterna ökade volymmåssist med 4 pro- cent (6) till7 832 Mkrvilket utgör 66 procent (62) av Postens totala rörelseintäkter. Näst försändelseintäkter- na är räntenettot som uppgår till1485 Mkr Postens största enskilda intäktspost och utgör 12 procent (15) av totala rörelseintäkterna. Räntenettot minskade med 10 procent jåmfört med kalenderåret 1985.
Ersättningen för det arbete som utförs i po5tkassorna för PK'bankens räkning samt för den centrala reskontrabok- föringen som Posten utför åt PKbanken, uppgår till922 tyfkr och utgör 8 procent (8) av totala rörelseintäkterna.
Ch 'liga rörelseintäkter uppgår till1 717 Mkr och u t gör 14 procent (15) av totala intäkterna.
Försäljningsutvecklingen harvarit fortsatt god under . det gångna året. Detta har med nuvarande priser inte
räckt för att kompensera räntanedgången och kostnads- ökningarna.
KOSTNADSUTVECKLINGEN
Personalkostnaderna uppgår till B 542 Mkr dvs 7 4 pro- cent {74) av rörelsekostnadema. Personalvolymen öka- de med 3 procent (4) och löner, arbetsgivaravgifter och övriga personalkostnader med 9 procent (10) jåmfört med kalenderåret 1985. En del av personalvolymök- ningen ä:r föranledd av den kraftiga ökningen av Postens lättgodsdistribution.
sakkostnaderna har ökat med 13 procent jåmfbrt med kalenderåret 1985 och uppgår till2 925 Mkr. DesJJ andel av totala rörelsekostnaderna ligger på samma nivå som tidigare. Lokalkostnader och egna transporter har haft en låg ökningstakt beroende på bl a låga bränslepriser.
Kostnad av engångsnatur under året har varit Postens 350-årsjubileum. Under året har satsningar skett på övernattbefordran till de viktigaste industriländerna främst i Europa och till USA. De inrikes flygtransporter- na har ytterligare ökats, bl a har fralctflygplan satts in på sträckorna Stockholm -Skåne och Stockholm -övre Norrland och omvänt.
R6relseint0kter
• Resultat före avsattningar
1982 8J ls4
as·
86 83 84 85•1 iull-31 december
!:
l!;r·
l' l
RESULTATUTVECKLING FÖR HUVUDAFF ÄRSOMRÄDEN
Postens verksamhet bedrivs i ett rooderforetag. tvä hu- vudaffarsområden. åtta resultatenheter och ett antal dotterbolag. I denna ärsredovisning ingår ej dotterbola- gen. Nedan lamnas resultatra.kningar för de båda hu- vudaffå.rsororådena: Brev och Paket och Giro och Kassa.
Huvudaffå.rsområdet Brev och Paket redovisar för 1986 ett resultat före avsättningar på 84 Mkr enligt nedanstå- ende resultatråkning. Brev och Paket, som svararfor 6 7 procent (65) av Postens externa intäkter. har haft en god försäljnings utveckling. nots detta har resultatnivån för- såmrats. främst på grund av höga personalkostnader.
hård konkurrens och för låg prisstruktur frarost inom lattgodsaffaren.
Resultatrikning for Brav och Paket
Rorelseintakter(vara'.i intemt21J7) ...••...
Rorelsekostnader(varavintemt2 673) ... . Rorelsaresultat fore avskrivningar. . . . .... , Avskrivningar enligt pliUl . . . . • . . • • . • . . Rorelsaresultat efter aYskrivning<ll' ... . Internt rantanetto . . . . , . . . . .••..
Resultat fine avsattningar. . . . ...•..
1986 Mkr 6 320 -~.30~
17
- · - - · --83 -68 - - - -152
81
Huvudaffärsområdet Giro och Kana redovisade ett re- sultat före avsåttningar på 17 7
Mu
enlint nedanEttlende resultaträkning. Omsättningen utgjorde 29 procent av Postens totala intäkter. Trots sjunkande ränteläge under 1986 ökar intåktemafor
Giro och Kassa totalt med 7 pro- cent jåmfört med 1985. Den positiva intåktsutv~klingen beror på bl a ökad inlåning i poBtgirorårelsen samt ökade avgiftsintakter. P g A ökade kostnader. främst hög~
re löner, försämrades dock resultatet.
Resultaträkning för Giro och Kassa
Rörelseintåkter [varav intern: 2 143 J ••• , ••.•..
Rorelseko& tnader (v ara" internt 603). . . ... . Rörelseresultat fora o.vskrivn.ing!li' ... . Avskriv:;.inga: enligt plan , . . . .
Resultatfors avsä~tningar. . . . • ...
1986 Mkr 5 589 -5 335
- - - -
254 -77
-·---~-
177
Huvudaffärsområdenas resultat kommer att belastas med u t delning på internt eget kapital.
INVESTERL~GAR.
Postens investeringar under året uppgick till! 021
Mkr
(451}. Investeringarna avser främst nya posttermi- naler med datoriserad sortering i Stockholm Klara, Göteborg Ban och Borås samt utbyggd datorisering av kassanätet och postgirorörelsen. Investeringarna sker för att klara en fortsatt expansion med bibehållen hög servicenivå och beräknas fram till1990 uppgå till to- talt 5.5 miljarder kronor.Inves!eringarnahar sjå.lvfinansierats till37 procent (91). Ovrig finansiering har skett genom okning av kortfristiga skulder inklusive postgiroinlå.ningen. An- vändningen av postgiromedel har bidragit till att rån- tenettot minskat under året.
lnvt»terlngar och avskrivningar
- av.>kr\mi~JOI er.llgt plan
. ,nve:rteringar Mkr
1982 83 84
as·
8683 84 85
., jull-31 OOcernber
Innsterin8ar och avakrimingar (in1dusive överavskrivningar)
Inn'li-terinsar, Mb Av11lnvningar, Mkr
~--- ··--·-~ ~-----~---
82 83 84 82 83 84
83 84 85 85* 86 83 34 85 85" 86
Bostadsratter ... . l
o
2Motorfordon ... . 59 102 86 50 99 47 58 65 35 83
}\faskiner och inventarier . . • 70 133 175 87 329 96 89 103 49 132
Byggnader och mark ... . 331 233 461 314 591 83 398 428 54 114
SUMMA .ol60 469 722 451 1021 226 545 596 138 329
- - - - -
--- - - - -- - --- -- ---·
-- - -- - - -- -- - - --- -- --
* 1 JUli-31 december
l
Fördelning av intäkter och kostnader i rörelsen
Rörelseintäkter 1986
r-r· .... -
~ ... _ .. -... -~~,. ... . -...
l ..,.,... ~.
' . ·. . . . j .·.j l l
.• l ' .
r
~·-- T · '-l
·-·~t-~ =Andel
%
66 ;::örsöndelseintökter
--
-
Dm av:
Brev .. .... , Il/assbrev . . . Gruppreiclam . . i'aket
Ttdningsavgitter ..
Driftbidrag t. l! tidningsrcrefsen Summa l
61%
lO%
3%
16%
9%
1%
00%
1
l L·.t·.
~ -
j ·".;._, ·- - 1-
f ; l ·.
' '1 l
, ..
t~ " --l•
r - · . · -
J -
· -:- ,
! l l
1 :
~1986
~
r
lA Öllrtgo röre:aein1ölder
12 Röntenetto
8 Pl<banksuppdrag 100 Summa
%
73 Personalkostnader
Da rov
Laner och lönet1110gg 69%
Arbelsglvaravgffler . . 24%
Utbetalode pensioner 4%
övnga personalkostna:jer . 3%
Summa 100%
2 Avskrtvnlngor enligt plan
Resultat- räkning
RÖRELSENS INTÄKTER OCH KOSTNADER
Fårsåndelseinthlcter . . . . . . ....•• , • , , . . . . • • . . . not l
Råntenetta . . . • . . . • . . ...•.• , • . . . • . . . not 2
PKbanksuppdrag. . . . ...•...•...• , . . . . • . . . not 3
Ovriga rörelseintäkter . . . • . . . not 4 Summa rörelseintäkter ... . Personalkostnader ...•...
~kkostnader ...•...•...••.
Summa rorelsakostnader. . . . . . . . . •.... o •
Rörelseresultatföreavskrivningar ... o • •• •• • • • • • . . . .. .. . . ~ l l •
not5 not6
Avskrivnin;:;ar enligt plan ... o • . . • • • • • . . • • • , •••• , o,.. • • . • • not 7
Rörelseresultat efter avskrivningar ... , ...
FINANSIELLA INTÅKTER OCH KOSTNADER nots
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader. . . . ...• o • EXTRAORD !NARA INTAKTER. . . • . . ...
Rasultat före avsättningar . . ...••.•.... AVSÄTTNINGAR
Avskrivningar utöver plan. . . • . . • • • . . . • . . . not 7
Avsåttning till fonder . . . • . • . . . . • . • . . . • . . . • • • • . . . not 9
Arets nettoresultat motsvarande av statsmakterna begård avkastning • . . ...• , • . . . , . . • . . . . •
1986 1 jul-31 dec 1985
Mkr Mkr
7 832 1485 922 1717
·---
11956 -8542 _---=!_~~~
-11467 489 -2"3
- - - - -
226 - 38
- ---
188
188
-66
- ----
-7250
3 525 879 437 825 5 666 -3 883 -1 338 -5 221 445 -105.
340 -23 317
67 384
-33 -326
-·~-
25
l
Balansräkning
den 31 december
TILLGÅNGAR
OMSÄTTNI!\GSTILLGANGAR
Kassa och bank ...•...
Fordringar hos dotterbolag . . . . • . . . . • • . • . • . . . . . Kw1dfordringar . . . . . . . . . . • • • • • . . • . • . . . . Förutbetalda kostnader och upplupna intåkter. . . . . • • . . . • . • . • . . . Ovriga fordringar. . . . . . . ...•...•... Varulager ...•..•. · .. ·· .. ··· Summa omsättningstillgångar . . ...•...•.
SPÄRRKONTO HOS RIKSBANKEN
Likviditetskonto . . . • •.•... ~ •..•...•..•. ~
ANLÄGGNINGSTILLGANGAR. . . • . . . • • • . . . . . Aktier i dotterbolag ... ... .... .... ... . Andra aktier och andelar . . . • . . . ...•.
Långfristig fordran hos dotterbolag . . . • . . Andra långfristiga fordringar . . . .. . . .. . . . ...••.
Bostadsratter . . . . . . . • . . • • . . . . •.
Pågående nyanlaggningar ....•.•..•..• , .••••... , ••. , , ..•.••... Maskiner och inventarier. . . . ...•...•.•...••.•....• , •...
Motorfordon. . . . . . . . • . • . . • . . • • . •...•... Byggnader. . . . • . . . • . • . . ... . Mark ...•... ...•...•.•
Summa anläggningstillgångar ... . SUMMA 'ITLLGANGAR .•. , ...•...•..•...
not lO
not l l not12
not 7,13 notl4 not14
1986 Mkr
27093 7 644 696 1427 _ _ ,70
29 937
163
o
7 59 73 8 1096291 207 1830
- --
133-
3 704 33 804
___
.,_ ...1985
Mkr
25 050
49~0
1418 830 74 27 867
g~
o
7 63 94 6 671 229 192 1 579 ___ ,_!32 2 973 30 932 ---SKULDER OCH VERKSKAPITAL
KORTFRISTIGA SKULDER
Utländska postgirokontor och banker ...•..•.•. , . . . . • . . . • • . . .
Inlärring i postgirorörelsen . . . . ...•.•• , • . . . . . . not 15 Skulder till dotterbolag ... .
Skuld avseende ej inbetalt överskott ... . Leverantorsskulder ...•...
!Jpplupna kostnader och förutbetalda intäkter.. . ••...• , . . • • . . . not 16 Ovriga kortfristiga skulder. . . . . ... , . . . not 17
Summa kortfristiga skulder.
LANGFRISTIG SKULD statslån .. ' ... VERKSKAPITAL statskapital ...
AVSATTNINGAR
·~· ···········'"'"•&
...
,.~Ackumulerade överavskrivningar. . . not 7
Resultatutjämningsfond för räntefluktuationer. . • . . . . • . . . not 9
Resultatutjämningsfond för andra andamål. . . . . ....•• , ...•••.•.. Sumn1a avsättningar ...•...•....•...•.•.•..
Arets nettoresultat . . . • . . . . ...•... varav inlevererat till staten . . . . • • . . . . . . . . .•..••• , ...•.••.. återstår att inleverera . . • . . . . . • • . . . • • . . . . ....•••• , ... .
Summa verkskapitaL ...•... SUMMA SKULDER OCH VERKSKAPITAL ..•...•...•••....•.•... ANSVARSFORBINDELSER
Garantiforbindelser. lantbrevbårarlån .
1986
Mkr
177 25 707 5 12 453 1839 3 039 - -·- · 31232
411
411
583 1055
-- -
112-- -
1 750 50 -38
- - --
-12o
2 161
49
1985
Mkr
82 23 993
o
13 468 l 746 2 196
- - - - ··
28 498
411
411
517 983 ---~112
l 612
25 - 12 -·- - - - --13
o
2 023 30 932
46
l l Finansierings- analys
RÖRELSEN
Resultat före avsattningar . . . . . . . . . . . . • . . . . . Avskrivningar enl plan ... .
Realisationsvinst på sålda anlåggningstillgängar . • • , , , ...
Insättning pä spårrkonto . . . . . . • . . . . Medel tillförda från årets verksamhet . . . . ....•...• , •
Okning av omsättningstillgångar exkl kassa • , .. , .. , . . . . .. . Qkning i postgiroinlåningen. . . . • . . • • • , ... . Okning av ovriga kortfristiga skulder ...••....
Nettofinansiering från årets verksamhet. .... , ..• , ..
Investering ianlaggningstillgångar ...•.. , ...•...
Försaljning av anlaggningstillgångar ...••••.... Rårelsens kapitaltillskott efter investeringar. . ... , .... ... .
FINANSIERING
Minskning av längfristiga fordringar ...•...••••••. Utdelning till staten ...••. Netto av finansiell verksamhet.
Ökning av likvida medel ...•••••.
188 263 -2
--~---71
-27 1 714 1020 ---
-1021 ------·--4 -
25 - - ---50
1986 1 juli-31 dec 1985
Mkr Mkr
384
105 -3
•
- 92
- - ··-
378 394
-651
fj 167
___ Q_§_53
f
2 707 1 037
-~--- ----·---
3 085 fj 947
---- - ----
- - -·- ·-·-451
-1017 19 -432
---~- ------~--
2 068 6 515
--- -·-··- ---·-
128 - -25
-25 103
- -
-- - - -- ..2 043 ---6 618 -------
f i)
f..
Boksluts-
kommentarer
REDOVISNINGSPRINCIPER
ALI.JviANT
Posten tillåmpar i år för forsta gången kalenderår som
rakenskap~Sår. Tidigare har anvånts det statliga budget- året dvs 1 juli -30 juni som ni.kenskapsår. Denna ånd- ring går att jåmfårelsesiffrorna omfattar perioden l juli- 31 december 1985.
Arsbokslutet omfattar det egentliga Postverket dvs hu- vudaffårsomrädena Brev och Paket samt Giro och Kassa och foljande resultatenheter: PFA Postens Frimarksav- delning, Postens Adressregister PAR, Postens Diligens- trafik. Postens Inköpscentral. Postens Industriel, Pos- tens Tryckeri. Administrativ Service och Postfastighe- ter. Därutöveringår koncernstaber.
De två dotterbolagen. Postbolagen AB och Fastighets- aktiebolaget Gertus med respektive dotterbolag har ej konsoliderats i redovisningen. Bolagens inverkan pä den totala redovisningen är endast marginell.
Posten följer i sin redovisning god redovisningssed en- ligt bokföringsförordningen. som praktiskt taget helt motsvarar accepterade redovisningsprinciper.
FORDRINGAR OCH SKULDER
Fordringar och skulder har värderats högst respektive lågst till belopp varmed de beräknas inflyta respektive erlaggas. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens köp- respektive saljkurser.
VARULAGER
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffnings- eller återanskaffningsvårde. Separata inkuransned- skrivningar per förråd har skett.
ANLÄGGNINGSTILLGÅNG,\R
Anlåggningstillgångarna är redovisade till anskaff- ningsvårdet med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar enligt plan. Avskrivningar sker ej av vårdet på aktier. andelar, bostadsråtter och mark.
Maskiner och inventarier med ett anskaffningsvärde på 20 000 kronor eller mer aktiveras i Postens redovisning.
Avskrivningar enligt plan skE:>r pä anläggningarnas an- skaffningsvärden med skilda procentsatser baserade på beräknad ekonomisk livslängd för olika grupper- av till- gångar. Den årliga avskrivningen framgår av foljande ta- bell:
Datorutrustning . . . . •..•• , . . . . . . Maskiner och in ventarier . . . . . ... . Motatfordon i poströrelsen. . . . . ...•••
Driftanpassning i förhyrda lokaler. . . ...• Motorfordon i diligensrörelsen . . . . ...• Postterminalen i Tomtr:-boda ... . Ovriga postterminaler ... . Posthus . . . . ... . Bostadsfastigheter ... .
% 25 20 20 20 8
2,25 4 2.Z5 1.5 För byggnader och diligensfordon tillampa1 Posten kal- kylmassiga avskrivningar beraknade på återanskaff- ningsvårdet Avskrivningt~.r utöver plan avser skillna- den mellan kalkylmässigt beräknade avskrivningar och avskrivningar enligt plan.
PENSIONSKOSTNADER
Resultatet belastas med utbetalda pensioner och pen- sionsavgifter. Däremot tas inte försakringstekniskt be- raknade pensionskostnader upp i resultatrakningen och någon reservering för pensionsskuld görs inte i räken- skaperna.
ANSLAGSREDOVISl'J1NG FÖR lJANllARI-31 DECEMBER 1986
Via anslag i &tatsbudgeten har Posten erhållit medel for tidningsdistribution.
For kalenderåret har sammanlagt anvisats ... .
Postens utgifter har under perioden varit .... . Utöver detta anslag får Posten ersattning för tjånster som utfarts åt stat<:n. Under penoden 1 januari- 31 december 1986 har på detta satt ersattning erhållits får befordran av blind- skriftsfbrsandelser, befordran av tjansteför- sandelsei. stampelhanteting, skatt-=:uppbård, utbetalning a\' allmanna barnbidrag, pensio- ner m m samt for kostnader för försvarsbered- skap.
Mkr
33 33
Rörelseoverskott Mkr Posten har till staten inbetalt:
Avkastning pä statskap1tal. ..•• , . . . . . , Rån ta
pa
statslån . . . . • . • . ..•50
sa
i·
---- --- --- ---
Not_!_ _ _ _ _ _ ~---· ---·--- -- - - -
Försåndelseintäkte~:
Fördelningen på försandelseslag har delvis gjorts på basis av statistiskt material
Brev ... . Massbrev ..
Postens gruppreklam. . ...•.
Pak:et. . ... . Tidningsa\'gifter ... . Diiftbidrag till tidninw;rorelsen
SUM1lA
1986 Mkr 4 783 753 277 1 277 709 ______ _l~
7832
~1?.!~~----··-·-·-
.. - - - · ·- ·--
Rimtenetto
1.7-31.12 1985
z
Mkr 126 347 145 554___ _ .JJ!
335 3 525Rånteintakterna avse1 i huvudsak postgiromedel på inlå- ningskonto i PKbanken.
Ranta
pa
medel i PKbanken •..•••Övriga råntein takter ...••..
Avgår:
Rantek:ostnader på postgirokonton Ovriga rantekostnader ... .
SUM.l\fA
1986 Mkr 1523 ----·---175
1698
-205 - - - --8
1485
1.7-31.12 1983 Mkr 900
- - - -BO
980
-97 -4 879
No_t_J ___________ .. ____ .. _____________ _ _ _ _ PKbankauppdrag
1.7-31.12
1986 1985
Mkr Mkr
In· och utbetalningar i postkassor- na inJJ inlåningsprovisiOn .... . Central reskontrabokföring ... .
576 289
345 158
Bonus och provisioner i betal-
ningsformedlingen. . , ... . _ _ _;l ___ -=.!Q
SUMMA 922 437
Not4
övriga rorelseintakter
Ersättning frän staten for betal- ningsförmedling ...•..
Pensioner ...•..
skatteuppbörd ... . Försåkringsan vi~ningar. . ...•..
Barnbidrag ...•.. Körkort ... . Valet 1983 . . . .. . . ... . Ovrig erscittning . . . . •.. Övriga specificerade poster ...•.. Giro- och kassaserdc.e ...••.
Avgift for postgiro-
betalningar. . . . .... Ovrig betalningsförmedling. Övrig postförmedling ... . Diverse intäkter . . . . ..•..
Externfakturering från resultat- enheterna ... .
Postens Tryckeri . . . .. Postens Industrier .... Postens Diligenstrafik . Postfastigheter ... . Postens lnkopscentral. , , Postens Adressregister Postens Frimarksavdelning .
SUMMA
Nots
Personalkostnader
Lo ner och tillagg. . . . • . . .. . ATP-avgift . . . . ... . Folkpensionsavgifter. . . . . .. . Sjukforsakringsavgift ... Övriga arbetsgivaravgifter ... . Utbetalda pensioner . . . . . Grupplivförsakringar . . . • . ..
Övriga personalkostnader ... . SUMMA
1 7-31.12 1986 1985
Mkr Mkr
(174) 51 33 42 18 11 5 14 (l 089)
139 586 116 181 67
(454) 17
4
140 35 101 58 99 1 717
1986 Mkr 5 855 583 550 541 413 316 13 -··- - - -271
8542
(1551 27 21 20 g
7 64 i (466)
61
f
229
f
55 90 31
[204) g g 63 16 48 23 36 825
1.7-31.12 19D5 Mkr
2 64i 266 264 252 178 142 6 - ---128
3 883 Beloppen for utbetalda pensioner avser den del av de statliga pensionerna som inte utgors av folkpensioner och ATP.
Not6
sakkostnader
Transportkostnader ... , ... . Lokalkostnader ...• , ••...• Kostnad sålda varor ....
O" riga sakkostnader . . . ... . SUMMA
Not7
1986 Mkr 845 739 3!Mi
----~-~ 985 2 925
Anlaggningstillgångar och avskrivningar i Mkr
1.7-31.12 1985 Mkr 412 344 180 - - · - -402
1 338
Not8
--- -
--- --
Finansiella intå1der och kostnader
Utdelning på aktier . . . . Ranteintakter pit likviditetskonto Avgår
Räntekostnad på långfristigt statslån... . . . . ... .
SUMMA
1986 Mkr l 11
- - -
-50 -381.7-31.12 1985 l'vlkr
2
-25 -23
Pågående nyanlåggningar Byggnader Mark Mask o Motor· Total Byggn Mask o
in v Anskaffningsvärde
Ingående balans ... ' ' . . . l l • • • 545 115 Ipvesteringar ... ,
....
520 24!:1Overfört till färdiga anlaggningar. • l • • • -238 -117 Forsält, utrangerat ... -w-~- -·--·--
Utgående balans ... .
. . .
• •• , . • • l • • • 827 2471 Avskrivningar enligt planIngående balam. . . . • . • ..• , ... , • Arets avsknvning ...•.
Försålt. utrangerat ... , .• , , ....••.••.
UtgåE.'nde balans ...
.
"... ... . - ....
Planenligt restvåide •
.
...- ...
827 :!47AvskrivnioBar utover plan
Ingående balans . . . . . . • . ...••
.Arets avskrivning ...••...•
Utgående balans ...
... .. .
Restvårde efter avskrivn utover plan ... 827 247 Beraknade äteranskaffningsvardet for Postens byggnader uppgår till4 571 Mkr (4 121).
Flertalet av Postens fastigheter har inte åsatts taxeringsvårde eftersom statens fastigheter i princip är undantagna från be- skattning.
··l I beloppen ingår driftsanpHssningar till ett anskaffnings- vårda av 132 Mkr (64).
Motor- fordon
11
60 -49
22
22
22
in v fordon
1 922 132 777 463 3 965
70 1 80 39 l 019
238 117 49
- 32 - 19 -51
--- ·--- -·-·- ·-- - - ·-
2 230 133 9421 532 4 933
343 548 271 1 162
57 132 74 263
-29 -20 -49
- - --· ,
__
--·-400
- - -
651 - - - - -325- --
l 3761 830 133 291 207 3 557
493 24 517
___ E
,._..,ll ---- - -66550 33 583
·- -- -- ·-·- -- - -- -
1 280 133 291 174 2 974