Postens årsredovisning juli 1981 - juni 1982

• •

• •

Postens årsredovisning juli 1981 - juni 1982

3 Verkschefen om 1981/82 4 Från centralt ämbetsverk till

småskaligt affärsföretag 7 Postverkets uppgifter i

samhället 8 Organisation

11 Fem budgetår i koncentrat 13 Postverkets administrativa

organisation 15 Distributionsrörelsen 20 Kontorsrörelsen 25 Postgirot

29 Försändelser samt betalnings- och bankuppdrag

30 Resultatenheter

30 Postens adressregister 32 FPA Postens frimärks-

avdelning

33 Postens diligenstrafik 34 Postens industrier 35 Postens inköpscentral 36 Personal

43 Ekonomi

44 Investeringar och avskrivningar 47 Bokslut

57 Revisionsberättelse 58 Dotterbolag 58 Postbolagen AB

62 Fastighetsaktiebolaget Certus 63 V ad betyder ordet

65 Nya svenska frimärken

Bilderna i denna drsredovisning skildrar ett brevs väg från Östersund till Varberg.

Med flyg, tdg och bilar befordras brevet över 100 mil på mindre än 15 timmar.

Postens servicemdl för normalbrev är att de skall vara framme hos adressater inom landet på första vardagen efter in- lämnandet. Helt har dettamillinte kun- nat uppnds, men det har skett i en mycket hög grad.

En vanlig vardag skickas ca 12 miljoner försändelser med Posten, färdas landets lantbrevbärareöver 20000 mil, cyklar, går och åker 10000 brevbärare med post, töms ca 40 000 brevlådor.

t

'

Verkschefen om 1981/82

R

Uppbyggnaden av konsolideringsfonden har fortsatt. Men fonden är liten i jämförelse med de reserver flertalet privata storföretag har.

Postens ekonomi hotas på olika sätt. Utveck- lingen på det teletekniska området medför nya konkurrenter till distributionsrörelsen och leder till färre betalningstransaktioner i kassorna. Ban- kerna visar allt större intresse för att ta över en del av postens marknader på betalningsförmed- lingsområdet. Åtstramningen på det offentliga området har medfört minskande intäkter från tjänsteposten.

Härtill kommer en snabb ökning av sakkost- naderna- särskilt lokalkostnaderna bekymrar.

Utfallet av de kommande avtalsförhandlingarna är osäkert.

Men tekniken skapar också möjligheter att öppna nya marknader. Posten breddar produkt- sortimentet för att möta bortfallet av traditionella tjänster.

Bland nya tjänster som införts under verksam- hetsåret märks Elektronisk postservice (EPS).

Den har mottagits med stort intresse av företa- gen.

I samarbete med Sveriges Turistråd införs ett bokningssystem för svensk turism. Detta system kommer så småningom att erbjudas alla landets kommuner.

Ett snabbt växande antal produkter och tjäns- ter kommer att utvecklas för framtidens post- kontor. Det skall förutom att vara ett traditionellt postkontor också fungera som ett samhällets ser- vicecenter. Inte bara med bokning av skilda slag utan alltmer inriktat på att tillhandahålla infor- mation i olika former.

Postgirot har utvecklat en lång rad nya före- tags tjänster. Det är glädjande att sparbankerna har föredragit postgirot framför bankgirot-till vilket de är anslutna- för sin nya tjänst till pri- vatpersoner.

Arbetet med en ny organisation" central-re- gional-utveckling" (CRU) är också framtidsinrik- tat. Syftet är att ge ökat ansvar och större befo- genheter till cheferna i linjeorganisationen. En sådan decentralisering är nödvändig för nära re- lationer mellan Posten och marknaden.

Ove Rainer

Från centralt ämbetsverk till småskaligt affärsföretag

P

Många av oss som arbetar med det privata näringslivet har nog en och annan fördom om de stat- liga affärsverken. Och \j bevarar våra fördomar och bygger på dem efter hand för att alltid kunna klaga på den statliga byråkratin och förvaltningsapparaten. Men när sanningen ska fram så vet vi ofta inte mycket om affärsverken och om hur de styrs.

Därför var det särskilt intres- sant för mig som företagsekono- misk konsult att få tillfälle att stu- dera Posten och förändringarna i samband med genomförandet i mitten av 1970-talet av Postver- kets nya organisation (PVO).

Våren 1981 fick jag nämligen ett uppdrag att genomföra en utred- ning om fördelningen av det eko- nomiska ansvaret mellan olika nivåer i Postens organisation.

Under utredningstiden kom jag i kontakt med ett stort antal medar- betare fördelade över hela landet, från Malmö i söder till Boden och Kiruna i norr.

av ekon. dr Jan Bergstrand

Centralt ämbetsverk

Hur Posten såg ut före genomfö- randet av PVO kunde jag natur- ligtvis inte studera direkt. Men det är ju klart att frågan diskutera- des i många sammanhang. Mitt huvudintryck är att Posten då ännu var ett ämbetsverk i ordets traditionella betydelse. Man arbe- tade på regional nivå med ett an- tal postdirektioner, ledda av post- direktörer med omfattande staber.

Postdirektionerna hade ett stort inflytande över det arbete som ut- fördes inom respektive område och man var noga med att se till att reglerna följdes.

Posten hade ett stabilt monopol och en pålitlig volymtill växt, vil- ket bidrog till en gynnsam kost- nadsutveckling.

PV O-organisationen

PV O-organisationens syfte var att ge Postverket en modern admini- stration och ett ekonomisystem med tyngdpunkt på målstyrning.

PVO skulle bl a möjliggöra för verkschefen att effektivt styra fö- retaget med hjälp av planer, mål och budgeter. Därigenom skulle man kunna minska detalj styr- ningen. De konkreta besluten i enskilda ärenden skulle i ökad ut- sträckning kunna fattas av dem som verkställer besluten.

I organisation skapades sju re- sultatansvariga regioner, som motsvarade de tidigare postdirek- tionerna, och 59 postområden som också tilldelades ett ekonomiskt ansvar. Alla resurser för produkti- vitetsutveckling och rationalise- ring förlades till postområdena, medan regionförvaltningarna be- höll ansvaret för utveckling av de administrativa resurserna.

t

Likheter med näringslivet Det var lätt att upptäcka att PVO gav postområdena möjligheter att ta mera initiativ för att fatta beslut beträffande den egentliga verk- samheten i Posten. Mänga post- områden har också engagerat sig direkt i beslutsprocessen och har en betydligt självständigare ställ- ning än förr. Denna utveckling mot större självständighet för postområdena är emellertid inte specifik för Postverket. Att decen- traliserade enheter får ökad själv- ständighet är en allmän tendens i företagsledningsfrågor i samhället omkring oss.

De nuvarande postområdena varierar betydligt i storlek. På många håll utgör de stora och tunga organisationer, väl i nivå med företag på den privata mark- naden.

Erfarenheterna från inter- vjuerna bekräftar att postområde- nas befogenheter och inflytande har ökat. Man uppträder tämligen självständigt och visar i allmänhet ett ringa behov av stöd från region- förvaltningen, annat än på vissa specialområden.

I en motsvarande situation i nä- ringslivet skulle man vänta sig ett strikt budgetansvar som komple- ment till den förhållandevis själv- ständiga ställningen. Utveck- lingen i Posten verkar också att vara på väg i denna riktning, men

man behöver tid för att nå full ef- fekt. Postområdenas ledning är ännu inte alltid resultatinriktad i den mening som förekommer i näringslivet. Många chefer kän- ner fortfarande mera för Postver- kets traditioner än för att bedriva ett hårdhänt arbete på grundval av ekonomiska bedömningar. Ut- vecklingen hämmas också av att det fortfarande finns ett stort an- tal normer, regler och riktlinjer som kan komma i konflikt med det ekonomiska ansvaret.

Liksom för postområdena fick genomförandet av PVO viktiga ef- fekter för regionernas arbetsformer i det nya styrsystemet. På flertalet områden minskade regionförvalt- ningarnas inflytande över den direkta styrningen.

Ledningsuppgiften försvårades och avtog i betydelse på grund av postområdenas ökade kompetens och kapacitet att ta itu med gamla och nya problemområden. A ven på den ekonomiska sidan har man upplevt en viktig utveckling sedan PVO genomfördes. Upp- följningsprocessen har förbättrats väsentligt. Man har minskat de- taljrikedomen i budgetarbetet till förmån för mera sakliga diskus- sioner kring avgörande frågor.

Därigenom har man fått en ökad realism i uppföljningen och un- derstryker behovet av en syste- matisk analys av verkligheten.

Beslutsansvar och ekonomiskt ansvar skall följas åt

De tendenser till decentralisering som karaktäriserar Postens nya organisation är inte specifika för Postverket. Det finns numera en allmän ambition att de personer som har den direkta kunskapen om ett beslutsproblem, också skall ha möjligheter att påverka beslu- ten i avgörande omfattning. Men för att detta skall bli möjligt måste det ekonomiska ansvaret, i form av budgeterings-och uppfölj- ningsansvar, fördelas på ett så- dant sätt att verksamhetsbeslut och resultatansvar följs åt. Det är helt enkelt så att den som beslutar om en åtgärd skall betala räkning- en för åtgärden.

Om någon annan står för kost- naderna är det alldeles för lätt att ge vika för kundernas eller perso- nalens krav i en enskild sakfråga.

För att kunna fatta rätt beslut är det viktigt att beslutsfattaren kan avläsa beslutens verkningar i form av förändrad service eller arbets- insats och direkt kan jämföra detta med beslutets effekter på det eko- nomiska resultatet. Därigenom kan beslutsfattaren också välja vil- ken av olika åtgärder som får de bästa konsekvenserna, sedan även ekonomiska aspekter blivit beaktade.

Sammanfattning av erfarenheterna

PVO har fört Posten ett långt stycke mot en modern affärsorg a- nisation men man har, som det heter, inte nått ända fram. Särskilt har regionförvaltningarna kom- mit på mellanhand vid fördel- ningen av beslutsansvar och eko- nomiskt ansvar, och det skapar svårigheter för en fortsatt utveck- ling mot en större affärsmässighet.

Samtidigt möter Posten ett kär- vare ekonomiskt läge med lägre volymtillväxt och nya konkurrens- former. Därför krävs ytterligare åtgärder.

Det fortsatta utredningsarbetet Sedan jag lämnat min utrednings- rapport genomfördes en mera om- fattande utredning inom Postver- ket. Denna tog fasta på den påvi- sade obalansen mellan ekono- miskt ansvar och verksamhetsan- svar. Man undersökte därför olika alternativ att sammanföra olika typer av ansvar för att få en större affärsmässighet i arbetet.

Ett alternativ innebär att region- förvaltningarna avskaffas som förvaltningsnivå och resultatan- svarig nivå i företaget. Men de nuvarande regionortema skall ut- nyttjas. Dit förläggs en utlokalise- rad enhet av huvudkontoret som består av 4 tills personer under ledning av en regionchef som är

verkschefens företrädare på plat- sen. Enheten utgör en sk control- ler-funktion som har ansvaret för att genomföra och sammanställa ekonomisk planering och uppfölj- ning av olika slag. Vissa funktio- ner av specialistkaraktär som det lönar sig att förlägga till ett fåtal orter i landet placeras också på de nuvarande regionorterna. Dessa funktioner skall fungera som kon- sulter inom sitt spedalområde för i första hand postområdena, men även för huvudkontoret och den utlokaliserade controller-funktio- nen. Postområdena får ett resul- tatansvar direkt under verksche- fen.

Ett annat alternativ innebär att antalet regionförvaltningar utan- för Stockholrn ökar till24. Region- förvaltningarna får de uppgifter scim idag åvilar områdesförvalt- ningarna på motsvarande orter.

För de nuvarande sex regionor- tema innebär detta att en sam- mansmältning ska ske av region- och områdesförvaltning till en enhet.

De 24 regionförvaltningarna styrs direkt av huvudkontoret och åläggs ett resultatansvar direkt under verkschefen. De postområ- den som fortfarande blir kvar inom regionerna får i princip samma ställning som för närvarande.

Affärsföretag på 80-talet

Med d~:! beskrivna handlingsalter-

nativen tror jag att grunden är lagd för att Posten ska få en mo- dern affärsmässig framtoning. I båda alternativen skapar man en småskalig organisation där det blir korta avstånd mellan verksam- hetsbeslut och ekonomiskt an- svar. Men Posten är en stor orga- nisation och man förändrar inte dess inriktning på en eftermid- dag.

För att affärsmässigheten skall fungera måste alla chefer och ar- betsledare känna att de har ett an- svar för service- och arbetsförhål- landen inom respektive enheter, och att de också har ett ekono- miskt ansvar för organisationen i stort. Posten måste alltid se till att avväga lösningarna av de prak- tiska problemen mot deras ekono- miska konsekvenser.

'

Postverkets uppgifter i samhället

Postverkets huvuduppgift är att svara för landets postservice, in- klusive postgiroverksam.heten.

Det innebär att Postverket i första hand skall förmedla information, lättgods och betalningar.

Dessutom skall Postverket be- driva annan verksamhet som det har speciella förutsättningar för.

Bia skall Postverket mot ersätt- ning utföra uppdrag för statens räkning och åt PKbanken. Post- verket åtar sig också uppdrag för andra bankinstituts räkning.

Postutväxlingen med utlandet skall främjas genom samarbete med andra postförvaltningar.

Postverket skall som allmän- nyttigt, marknadsinriktat företag driva sin verksamhet så att både företagsekonomiska och samhälls- ekonomiska intressen tillgodoses.

Detta skall ske genom att Postver- ket

- upprätthåller en väl avvägd och säkert fungerande postservice över hela landet samt anpassar och utvecklar sitt sortiment av tjänster till kundemas efterfrå- gan

- aktivt medverkar i utform- ningen av det framtida informa- tionssamhället framför allt mot bakgrund av den data- och tele- tekniska utvecklingen

- tillämpar enhetliga avgifter för de försändelser för vilka företa- gd fått ensamrätt

- bedriver en prispolitik som in- nebär att intäkterna täcker samt- liga kostnader och medger en skälig förräntning av det av sta- ten satsade kapitalet- därutö- ver eftersträvas totalt sett ingen vinst

- mot särskild ersättning av stat eller kommun åtar sig uppdrag som inte ger kostnadstäckning genom avgifter, men som anses vara samhällsekonomiskt moti- verade

- eftersträvar hög effektivitet i verksamheten, bl a för att kunna hålla så låga priser som möjligt på sina tjänster

- erbjuder goda arbets-och an- ställningsförhållanden, anställ- ningstrygghet och tillgodoser kravet pä god arbetstillfredsstäl- lelse

- tar till vara och utvecklar de an- ställdas förmåga

-befrämjar aktiv medverkan och medansvar från de anställda - utvecklar organisationen och för

en sådan politik att företaget fortlöpande kan möta föränd- ringar i omvärlden samt - eftersträvar att på sina markna-

d!>r hävda sig så väl som möj- ligt.

Organisation den 30 juni 1982

Central organisation

CHEFER FÖR CENTRALA ENHETER Ekonomiavdelningen ..... .

Informationsavdelningen ..

Personaladm. avdelningen Kontorsrörelsen ........ . Distributionsrörelsen ..... .

Pos~~ot ....... ..

Revtstonen ....... .

• generaldirektörens ställföreträdare

Holger Sandgren Egon Jonsson Stig Ställvik GöranEmmark Bo.Klevbom•

Gösta Nilsson Alfsydholm

Regional och lokal organisation

LEDAMÖTER I POSTVERKETS STYRELSE Generaldirektör Ove Rainer, ordförande

Försäkringsdirektör Klas Back Bankdirektör Bertil Danielsson

sektionsordförande Eskil Gustavsson, personalföreträdare Föreningsordförande Roy Helmsjö, personalföreträdare Finansdirektör Arne Henrikson

Landstingsman Elias Jönsson Riksdagsledamot Bertil Lidgard

Riksdagsledamot Gudrun Sundström •

Direktör Gösta Virding •

Verkschefens kansli .... . Internationella sekretariatet ..

Juridiska sekretariatet ... . PF A Postens Frimärks-

avdelning ... . Postens Adressregister, P AR Postens Diligenstrafik ... . Postens Inköpscentral ... . Postens Industrier ....... .

REGIONCHEFER

Sture Jogevall Torsten Zillen Lennart Meyer

Anna-Greta W aldemarsson Arne Lindgren

Georg Andersson Rune Zachrisson Georg Granberg

Malmö region . . . Lennart Linde Göteborgs region . . . Rune Skoglund Linköpings region . . Lennart Burström Stockholms region . . Per-Olof Sandr~n

Gävle region . . . Robert Holmberg Sundsvalls region . . Sven Bodin Bodens region . . . . . . Ake Eliasson CHEFER FÖR POSTOMRADEN

Namnen på postområdescheferna finns på sid 10.

t

Rörelsegrens- enheter

Postverkets styrelse

Verkschefen

Funktionella staber Verkschefens staber DottertJolag

Ekonomi- avdelningen

Personol- admlnfstrativa

avdelni'lgen

Resultatenheter PFA Postens Frimarksavdelning

Po$tens Adressregister. PAR

Postens diligenstrafik

Posten~

inkopscentral

Postens Industrier Regional-och lokalfÖNailning

7 postområden

Helsingborg Hässleholm Karlskrona Kristianstad

Lund Malmö

Ystad

13 postområden

Alingsås Arv i k a

Borås Falköping Göteborg Halmstad Karlstad Kristinehamn

Kungälv Mölndal Skövde Trollhättan Uddevalla

9 postområden

Eskilstuna Jönköping

Kalmar Linköping

Motala Norrköping

Nyköping Nässjö

Växjö

lO 9 6 6

postområden postområden postområden postområden Johanneshov

Nacka Norrtälje Sollentuna

Solna Stockholml Stockh.Ban

Sth-Tomte- boda Södertälje

VIsby

Avesta Borlänge

Falun Gävle Karlskoga

Mora Uppsala Västerås Örebro

Bollnäs Hudviksvall Hörnösand Sundsvall Örnsköldsvik

Ostersund

Kiruna Luleå Lycksele

Piteå Skellefteå

Umeå

CHEFER FÖR POSTOMRADEN

Malmö region

Helsingborg ... Karl Claesson Hässleholm ... Sven Nilsson Karlskrona ...... Arne Carlbom

Kristi~stad ..... Lars Bengtsson Lund . .. . . ...... Erik Bååth Malmö . . . Inge Löfqvist Y stad ....•...... Bertil W eibahr Göteborgs region

Alingsås ........ Per Hagman Arvika .......... Bertil Zellman

Borås ........ Lars-Erik Sanfridsson Falköping ... Harry Skalin

Göteborg .... Gunnar Andersson Halmstad ....... Ragnar Hagenblad Karlstad . . . . .... Verner Madgård Kristinehamn .... Bengt W enneskog Kungälv ..... Folke Simonsson Mölndal ......... Folke Bohlin Skövde ....... Arne Fasth Trollhättan ...... John Gustavsson Uddevalla ....... Arne Jönsson Linköpings region

Eskilstuna ....... Yngve Ekmark Jönköping ....... Helge Gudmundsson Kalmar .......... Nils Calmsund Linköping ....... Hans Larsson Motala ........ Gustaf Alvin Norrköping ..... Bo Olsson Nyköping ....... Stig Borg

Nässjö .......... Robert Magnusson Växjö ...•..•. Sven-Erik Hjalmarsson

Stockholms region

Johanneshov .... Bengt Joelsson Nacka ........ Berit Bjelkestedt Norrtälje ..... Lars Eric Algulin Sollentuna ... Ingeger4. Mattsson Solna ........ Anders Ohlander Stockholm l ..... Åke Jansson Stockholm Ban ... Per Rask

Södertälje .... Sven Erik Fransson Visby ......... Bengt Linden Gävle region

'

Avesta . . . . . . . . Birger Ström Borlänge .... Bertel Jonstad Falun ....... Lennart Olofsson Gävle . . . . •... Rune Egebrand Karlskoga . . .... Hans Fogelberg Mora . . . • .... Harry Olsson Uppsala ....... Helmer Lindqvist Västerås ...... Lars-Gunnar Olsson Örebro ........ Rune Gerdemo Sundsvalls region

Bollnäs . . . Ake Odettorp Hudiksvall . . . Olle Lindqvist Härnösand ...... Rudolf Söderlind

~ undsvall ....... Bengt Jonsson Qrnsköldsvik .... Bo Ake Bengtsson Ostersund .... Karl Axel Lindström Bodens region

Kiruna ..... Astrid Uusitalo Luleå ....... Gunnar Gillström Lycksele .. .. .. Rolf Lindman Piteå . . . . ..... Pelle Arnlund Skellefteå ..... Lennart Nilsson Umeå . . . . ..... Nils Damber

•

l

Fem

koncentrat

De t4'PQitler l denna tobeiiiOm ^<Mer budgefåat 1981182 01 prellmlnara och kan komma att luslelas nOgot

ekonomi

lntökter t rörelsen

V orav fOrsOnclelselntåkter röntenetto . . . . . . .

entreprenadersöttnlng frön PKbanken Kosinoder l rörelsen

V arov personalkostnader sakkostnoder . . . . . avskrivningar enligt plan Investeringar . . . . Genomsnittligt statskapHal Rörelseresultat efter avskrivningar Nettoresultat . , . . . . . Förräntning ov statskapitalet Forröntnlng ov statskapitalet

produktlon m m

Brev . . . . . . . . . . . . . Mosskorsbond och gruppkorsband Tidningar . . . . . . . . . . . Paket . . . . . . . . . . . . . Betalnings-och bonkuppdrag Omsatt belopp vid Postgirot . . . ln16nlng l Postgirot den 30 juni . .

peiSOOOI

Anstålido personer den l )anuort Arsarbetskrafter

Mkr Mkr Mkr .Mkr .Mkr .Mkr .Mkr .Mkr .Mkr .Mkr . Mkr .Mkr .Mkr .procent

.milj .milj .milj .milj .milj miljarder kr .Mkr

.antal .antal

77

4787 3069 664 338 4665 3767 822 76 186 366 121 130 30 8,2

1452 715 606 37 456 2297 9093

61395 45200

78

79

5265 3406 689 400 5143 4100 945 98 240 441 122 118 39 8.75

1443 777 606 37 459 2583 9772

61538 46250

79

5953 3670 900 437 5811 4560

1121 131 318 582 140 162 54 9.26

1587 859 607

38 469 2978 11719

62097 47100

80 81

6856 4291 1020 555 6626 5143 1332 150 252 680 230 162

65 9,5

1635 784 617 41 487 3361 14722

63557 48050

81 82

7671 4819 1158 574 7194 5514 1529 150 512 805 477 118 87 10,75

1609 850 607 40 494 3626 17658

63500 48100

..

•

•

•

Postverkets administrativa organisation

I

Projektet har bestått av två ar- betsgrupper med representanter

Ett brevs väg

Nedre Nqrrlands Producentförening, NNP, i Ostersund postar ett brev till Da- gab Väst i Varberg.

Breviddan töms kl16 .30 oc~Jörsändel­

serna körs med bil till posten, Ostersund 1.

från central, regional och lokal nivå. En av arbetsgrupperna har svarat för utredningen beträffande Stockholms region och den andra för övriga regioner. Utgångs- punkten för arbetet har varit att utveckla en styrningsfilosofi base- rad på långtgående delegering, decentralisering och målstyming.

Linjechefernas ansvar direkt un- der verkschefen har poängterats.

Utredningen har nu slutförts och slutrapport har lämnats. I denna beskrivs två olika alternativ till lösning. Ett av alternativen in- nebär att nuvarande regionför- valtningar bibehålls men att deras roll ändras. Det andra alternativet innebär en utbyggnad av nuva- rande sju regioner till ett 25-tal, som lyder direkt under verksche- fen. För storstockholmsområdet föreslås dock en något annor- lunda organisatorisk indelning än för landet i övrigt med hänsyn till detta områdes speciella karaktär.

En ökad decentralisering ger på sikt större möjligheter att ta till vara kompetens, främja ledarut- veckling och förenkla administra- tionen. Den bör också kunna för- bättra möjligheterna till personlig utveckling i linjeorganisationen,

leda till högre arbetsmotivation och bättre serviceanda samt till ökad jämställdhet och ökat med- inflytande.

Postens centralförvaltning döps enligt förslaget om till Postens Huvudkontor. Huvudkontoret får ansvar för den övergripande styr- ningen, för system-, metod- och produktutvecklingen samt för kompetensutvecklingen i Postver- ket.

Dessutom föreslås att regional- och lokalförvaltningarna skall en- gageras mer i centralt utrednings- arbete.

Under verksamhetsåret genom- fördes en organisatorisk föränd- ring inom centralförvaltningen.

De båda avdelningarna Personal- avdelningen och Administrativa avdelningen sammanfördes till en ny avdelning, Personaladmini- strativa avdelningen. Samtidigt förstärktes verkschiens kansli ge- nom att två nya enheter inrätta- des, Juridiska enheten och Inter- nationella sekretariatet. Vissa andra enheter inom den tidigare Administrativa avdelningen över- fördes till rörelsegrensenheterna.

Brevkommunlkatlan (brev)

Distributionsrörelsen

M

Syftet med portoreformen var för det första att skapa förutsätt- ningar för en säkrare basservice, genom att minska andelen post som skall övernattbefordras. För det andra syftade reformen till att åstadkomma en mera marknads- anpassad taxesättning genom att dels lämna mängdrabatt vid större sändningar, dels slopa in- nehållstaxeringen som kunderna uppfattade som orättvis och krånglig. Reformen innebar vidare en anpassning till den kontorstek- niska utvecklingen. Kunderna kan således dra fördel av och sam- tidigt medverka till en rationellare posthantering.

Det nya portosystemet bygger på en normaltaxa för brev som ger övemattbefordran. Denna kom- pletteras med en ekonomitaxa med utdelning av försändelserna på tredje vardagen efter inläm- ningen. För att ekonomitaxan skall kunna utnyttjas måste minst 100 försändelser lämnas in samtidigt på postkontor.

Speciella åtgärder har vidtagits för att anpassa det nya taxesyste-

met till kundgrupper, som inte har möjlighet att utnyttja det nya systemets fördelar i samma om- fattning som andra kunder. Så- lunda har användningsområdet för rabattfrimärken för privatper- soner utökats. Ideella allmännyt- tiga föreningar får skicka en sär- skild variant av ekonomibrev, s k föreningsbrev, mot förmånligt porto. Genom den antalsregel som gäller har företag med små postmängder i regel inte möjlig- het att sända ekonomibrev. Som en övergångsåtgärd i anslutning till taxereformen har mindre före- tag fått köpa högst 500 särskilda rabattfrimärken att användas för tyngre normalbrev.

Portoreformen har, som avsett var, medfört en överströmning från brådskande till mindre bråd- skande post. A v den totala post- mängd som omfattas av reformen utgörs ca 75% av normalbrev (A-post), och ca 25% av ekonomi- brev inkl föreningsbrev (B-post).

Före taxeomläggningen var ande- len A-post ca 90% och B-post 10%.

Andelen B-poqt har hela tiden ökat och kommer att fortsätta att öka eftersom det tar relativt lång tid för kunderna att anpassa sig till ett nytt system och de möjlig- heter som det ger.

Genom uppdelningen av brev-

posten i två skilda behandlings- strömmar kommer den bråd- skande posten väsentligt snabbare till sortering än före omlägg- ningen. Denna effekt av portore- formen har redan medverkat till en kvalitetsförbättring av servi- cen.

Det nya taxesystemet har mer generösa maximimått för brev än det gamla. Detta innebär ökade möjligheter för kunderna att på ett enkelt sätt sända småvaror i brev.

Det innebär också att kunderna i vissa fall kan använda brevtjäns- ten för sådant som förut sändes som paket mot ett avsevärt högre porto.

Portoreformen den l juni 1981 är det första steget i en prispolitik där villkoren och avgifterna för olika produkter så långt möjligt harmonierar med varandra och marknadsanpassas.

Vid taxeomläggningen i juni 1981 slopades försändelseslaget trycksaker i den inrikes posttrafi- ken. Den 1 februari 1983 kommer villkoren för masskorsband, som utgörs av rabatterade trycksaks- försändelser, att ändras och an- passas till det nya taxesystemet för breven. Kravet att försändel- . serna enbart skall innehålla tryckta

meddelanden slopas. Samtidigt ändras namnet till massbrev.

Masskorsbanden består till över- vägande del av adresserad direkt- reklam och samhällsinformation.

Under budgetåret 1981/82 ökade antalet inlämnade mass- korsband med 6% ( +4%).

Gruppkorsband, Postens oadresserade försändelser till vissa mottagargrupper, ökade un- der 1981/82 med 11% (-18%).

Posten har således lyckats vända den nedåtgående trenden trots stark konkurrens från privata ut- delningsföretag. Detta beror på att Posten är det enda distribu- tionsföretag som täcker samtliga hushåll.

Varubefordran per post sker i huvudsak genom postpaket. Kon- kurrensen på lättgodsmarknaden är hård men Posten har hävdat sig väl. Antalet postpaket har dock minskat med 2% under 1981/82 jämfört med föregående budget- år. Den främsta anledningen till minskningen är att många pa- ketkunder efter portoreformen har använt sig av möjligheten att skicka varor i ekonomibrev.

Posten marknadsför sina före- tagstjänster på paketområdet ge- nom att erbjuda lösningar som täcker kundernas hela transport- behov av lättgods. Hämtning och utkörning av paketen är i det sam- manhanget en viktig service. På flera större orter i landet erbjuder Posten också särskilda bud tjäns- ter.

Försäljningen av olika typer av brev-och paketemballage på post- kontoren ökar alltjämt kraftigt.

Vid en internationell jämförelse är tidningskonsumtionen i Sve- rige per innevånare mycket hög.

När det gäller tidningar med minst 4 nr per vecka beräknas års- volymen uppgå till ca 2000 miljo- ner exemplar. Ca 1350 miljoner exemplar distribueras till abon- nenter och ca 650 miljoner exem- plar säljs som lösnummer.

Posten har en viktig roll när det gäller distributionen av tidningar till abonnenter. Av den totala vo-

lymen tidningsexemplar till abon- nenter distribueras ca 600 miljo- ner per år eller ca 45% genom Posten.

Trots den konkurrensen i tid- ningsdistributionen har Postens andel under senare år varit oför- ändrad eller ökat något.

Rationalisering

Ett fortlöpande arbete pågår för att effektivisera och förbättra postdistributionen. I juni 1982 togs en ny modern utrustning för maskinell brevsortering i praktisk drift vid Malmö Ban.

Anläggningen består bl a av två system för optisk läsning (OCR).

Den optiska läsningen avser adresser, som är framställda med skrivmaskin eller liknande tryck- metoder. OCR-läsningen inriktar sig på den nedersta raden i

"adress blocket", som innehåller det femsiffriga postnumret och adresspostkontorets namn. Ge- nom en maskinell kontroll mellan postnummer och ortnamn ökas säkerheten i läsförmåga och infor- mations tolkning. Inmatningska-

pacitete~l i OCR är 30 000 försän- delser i timmen.

Den post, som OCR-systemet inte kan behandla, t ex hand- skrivna eller otydliga adresser, kan matas in i ett s k video-system för manuell kodning.

En anläggning liknande den som installeras vid Malmö Ban har inköpts för den nya Tomteboda- terminalen, och kommer senare att anskaffas för sorteringscentra- lerna vid Stockholm Ban och Göteborg Ban.

Inflyttningen i Tomteboda post-

terminal kommer att ske etappvis med början den l april1983. Kon- torshuset med kassaexpeditionen tas också i bruk vid denna tid- punkt. Hela terminalen beräknas vara igång under hösten 1983.

Postens servicemål för norrnai- brev är att de skall komrna fram till adressater inom landet på första vardagen efter inlämnande t. Helt har detta mål inte kunnat uppnås,

men att det ändå skett i så hög grad är till stor del inrikesflygets förtjänst.

Under 1981 flygbefordrades över 8000 ton post, vilket innebär att ungefär vart tionde brev sänds med flyg på någon del av beford- ringssträckan. Ca 65% gick med de chartrade nattpostflygen mel- lan Stockholm och Malmö, Stock- holm och Visby, Stockholm och Karlstad-Borlänge och Stockholm och Umeå-Luleå. Ca 35% skicka- des med Linjeflygs och SAS olika reguljära linjer. Kostnaderna för flygbefordran av inrikes post un- der 1981 var ca 38 miljoner kr.

På natten är det Arlanda som är den stora knutpunkten. Under två timmar lossas och lastas där varje natt 25 ton post. Genom denna organisation kan t ex post från övre Norrland delas ut dagen ef- ter inlämnandet, inte bara i stora delar av Mellansverige, utan även i Skåne-och dessutom nå tidiga utrikesförbindelser från Köpen- hamn.

Arbetet med att införa sam- sändning av adresskort och paket pågår. För de stora kunderna, t ex postorderföretagen, utvecklas särskilda adresskortssatser som anpassats till kundernas utskrifts- och packningsrutiner. Samsänd- ningsmetoden förenklar bl a an- komstbehandlingen av paketen.

Nästa steg blir att utveckla utrust- ning och rutiner så att ävenkassa- arbetet förenklas.

Antalet feladresserade försän,.

delser är stort och tenderar att öka. Behandlingen av sådana för- sändelser tar lång tid och är kost-

Masskommunikation (mass- och gruppkorsband)

1972 73 74 75 76 77 78 79 80 81 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82

milj

nadskrävande. Olika sätt att minska antalet feladresserade för- sändelser prövas för närvarande, bl a en effektivare uppdatering av adressregister. Det nya portosy- stemet har gjort det möjligt att föra över sorteringsarbete från Stock- holm till sorteringscentraler på andra håll. Det har lättat trycket i stockholmsområdet under topp- belastningen på kvällarna.

Produktutveckling

Den snabba teletekniska utveck- lingen kommer med all sannolik-' het att förändra det nuvarande kommunikationsmönstret. Kon- kurrensen, framför allt på brev- marknaden, skärps och effekterna på posttrafiken kan bli både posi- tiva och negativa. Postverksam-

Tidningar

1972 73 74 75 76 77 78 79 80 81 73 74 75 76 77 78 79 60 81 82

milj 800

hetens personalintensitet gör att det i ett längre perspektiv kan bli billigare med telekommunikatio- ner än med traditionell postbe- fordran.

Postverket marknadsför sedan den 1 januari 1982 i samarbete med Televerket telefax, d vs fjärr- kopiering, som kan utnyttjas av kunder som inte har abonnemang på egen telefaxterminaL Tjänsten kallas Postfax. Postfaxnätet är rikstäckande med ca 120 service- ställen bestående av postkontor och telebutiker utrustade med te- lefaxapparater. Det går även att sända mellan en privat telefaxter- minal och de terminaler som ingår i postfaxnätet Utredning pågår även om en internationell postfax- utväxling, sk byråfax.

Paket

-

~~ r '

?'

1972 73 74 75 76 77 78 79 60 81 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82

milj

40

20

o

EPS- Elektronisk Post-Service bedrevs i form av en begränsad försöksverksamhet under åren 1979-1980. Erfarenheterna var goda och under 1981 inrättades EPS-centraler i Stockholm, Göte- borg och Malmö. Datakommuni- kation mellan de tre centralerna sker på fast uppkopplade telelin- jer med en överföringshastighet på 9600 tecken/sekund. EPS- tjänsten innebär att Posten skriver ut, kuverterar och distribuerar brevinformation lagrad på mag- netband. Utskriften sker på kun- dens egna blanketter och breven kuverteras i kundens kuvert. Så- väl samkuvertering som selektivt ilägg av bilagor kan utföras.

Under början av 1983 kommer en standardtjänst inom EPS att in-

•

troduceras. Avsikten är att skapa rutiner som snabbt och billigt kla- rar utskrift, efterbehandling och distribution. I den nya standard- tjänsten kommer sk laserskrivare att användas. Vidare kommer EPS att tillhandahålla blankett och ku- vert. EPS-tjänsten kommer att byggas ut successivt. Bl a kommer på sikt nya EPS-centraler att inrät- tas.

Samverkan med kunderna Vid introduktionen av det nya portosystemet infördes generella regler om prestationsrabatt till fö- retag som själva utför sortering.

Detta har lett till en effektivisering i samarbetet med större kunder, som ofta genom databehandling kan sortera adresserna före ut- skriften. För Postens del är det naturligt att satsa på denna ut- veckling, som innebär att arbetet utförs där de lägsta kostnaderna uppstår.

Som ett alternativ till det skrivna brevet testas f n på några postkon- tor försäljning av ljudband inklu- sive kuvert och porto.

Ett brevs väg

Försändelserna töms ut pd resningsbordet och görs i ordning för sortering.

Vdrt brev sorteras och läggs i en brev- bunt till postkup€401 (Stockholm-Göte- borg).

Bunten läggs i en bld flygpostsäck som är ställd direkt till postkupen.

För att nd Syd-och Västsverige nästa morgon sä~ds säcken frdn postkontoret kl 18.45 till Ostersunds flygplats pd Frösön.

Distributionen av abonnerade tidningar, fördelning på de olika distributionsföretagen

Av den totala abonnerade tidningsvolymen i landet, ca 1400 milj ex. svarar Posten tillsammans med Tidningstjänst för distributionen av ca 870 milj ex.

dvs ca 62%.

Dagstidningar (2-7 nr/vecka);

Posten . . . . . . . . . . . . Samdistributionsbolag inkl Tidningstjänst AB

Övriga tidningar (mindre än 2 nr/vecka):

Posten . . . . . . . . . Andra distributionsföretag

Postens serviceenheter

Postkontor . . . . . Postställen . . . . . Lantbrevbäringslinjer Lantbrevbäringslinjer km stadsbrevbäringsdistrikt Brevlådor

31 dec 1981

1847 404 2663 206828 7320 40356

milj experår

182 813 SUMMA 995

396 SUMMA 396

31 dec.

1980

1862 399 2668 204594 7229 40088