IFRS 16 och dess påverkan på sektorernas finansiella rapporter
En kvantitativ studie om svenska börsnoterade företag efter implementeringen av den nya leasingstandarden.
Av: Dana Gnina & Axel Sillah
Södertörns högskola | Institution för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomi C med inriktning mot redovisning | Vårtermin 2020
Förord
Vi vill inleda denna kandidatuppsats med att rikta ett stort tack till vår examinator Jurek Millak och studierektorn för företagsekonomi Bengt Lindström för goda synpunkter och konstruktiv kritik. Vi vill även tacka våra opponenter för tips och råd under seminarietillfällen. Slutligen vill vi tacka varandra för ett bra samarbete under denna lärorika och intensiva termin.
Huddinge, 2020-05-28
______________________ _____________________
Dana Gnina Axel Sillah
Sammanfattning
Leasing innebär att ett företag hyr ut en tillgång till ett annat företag och används alltmer som en finansieringskälla. Normgivaren International Accounting Standards Board har tillsammans med Financial Accounting Standards Board publicerat en ny standard år 2016, IFRS 16 Leasing, vilket ersatte den tidigare standarden IAS 17 Redovisning av leasingavtal.
Den huvudsakliga förändringen är att eliminera skillnaden mellan finansiell leasing och operationell leasing genom att redovisa samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen, med undantag för de avtal som löper under ett år och är av ringa värde. Standarden förväntas påverka företagens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys. Syftet med studien är att redogöra kring den nuvarande standarden, undersöka i vilken utsträckning finansiella rapporterna hos svenska börsnoterade företag påverkas samt undersöka hur sektorerna på Nasdaq Stockholm påverkas av övergången. Studien har utgått från 2019 års finansiella rapporter för första kvartalet hos de 11 svenska GICS sektorerna som är listade på Nasdaq Stockholm för att beräkna nyckeltalen; EBIT, EBITDA, ROA och skuldsättningsgrad.
Resultatet av undersökningen visade att sektorerna i helhet fick en minimal förändring efter övergången, dock påverkades vissa sektorer mer än den generella förändringen. Nyckeltalen EBIT, EBITDA och skuldsättningsgrad påverkades positivt, medan ROA påverkades negativt av övergången. EBIT ökade i median med 1,21 procent, EBITDA ökade i median med 6,95 procent, skuldsättningsgrad ökade i median med 9,38 procent och ROA minskade med 1,74 procent i median. Sektorn sällanköpsvaror påverkades mest medan sektorn kraftförsörjning påverkades minst av övergången till den nya leasingstandarden.
Nyckelord: IFRS 16, IAS 17, leasing, operationell leasing, finansiell leasing, nyckeltal.
Abstract
Leasing means that a company rents out an asset to another company and is increasingly used as a source of financing. The standard provider International Accounting Standards Board, together with the Financial Accounting Standards Board, published a new standard in 2016, IFRS 16 Leases, which replaced the previous standard IAS 17 Leases. The main change is to eliminate the difference between financial leases and operational leases by reporting the assets and liabilities in the balance sheet, with the exception of the agreements that run for one year and are of little value. The standard is expected to affect the companies balance sheet, income statement and cash flow analysis. The purpose of the study is to give an account on the current standard, to investigate the extent to which the financial reports of Swedish listed companies are affected and to examine how sectors at Nasdaq Stockholm are affected by the transition. The study is based on 2019 financial reports for the first quarter of the 11 Swedish GICS sectors listed on Nasdaq Stockholm to calculate the key financial ratios; EBIT, EBITDA, ROA and debt/equity ratio. The results of the survey showed that the sectors as a whole received a minimal change after the transition, however, some sectors were affected more than the general change. The key financial ratios EBIT, EBITDA and debt/equity ratio were positively impacted, while ROA was negatively affected by the transition. EBIT median increased by 1,21 percent, EBITDA increased in the median by 6,95 percent, debt/equity ratio increased in the median by 9,38 percent and ROA decreased by 1,74 percent in the median. The consumer discretionary sector was most affected, while the utilities sector was least affected by the transition to the new lease standard.
Keywords: IFRS 16, IAS 17, leasing, operational leasing, financial leasing, key financial ratio.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemformulering 3
1.3 Forskningsfrågor 4
1.4 Syfte 5
1.5 Avgränsningar 5
1.6 Disposition 6
2. Teoretiskt referensram 7
2.1 Balans- och resultatorienterat synsätt 7
2.2 Institutionalia 8
2.2.1 Leasing 8
2.2.2 IAS 17 8
2.2.3 IFRS 16 9
2.2.3.1 Identifiering av leasingavtal 10
2.2.3.2 Rättvisande bild 11
2.3 Tidigare forskning om kapitalisering av leasing 11
2.4 Tidigare forsknings resultat 12
2.4.1 Branschpåverkan 12
2.4.2 Resultat av förväntade effekter på nyckeltal 13
2.5 Sammanfattning av teoretisk referensram 16
3. Metod 17
3.1 Forskningsstrategi och design 17
3.2 Population 17
3.3 Sektorindelning 18
3.4 Bortfall 19
3.5 Nyckeltal 20
3.5.1 EBIT 21
3.5.2 EBITDA 21
3.5.3 Räntabilitet på totalt kapital 22
3.5.4 Skuldsättningsgrad 23
3.6 Övergångsmetod 23
3.7 Tillvägagångssätt 24
3.7.1 Variabler tillhörande beräkning av nyckeltal 24
3.7.2 Beräkningsmetod 24
3.8 Metoddiskussion 27
4. Empiri 29
4.1 Resultat 29
5. Analys 31
5.1 EBIT 31
5.2 EBITDA 33
5.3 Räntabilitet på totalt kapital 34
5.4 Skuldsättningsgrad 36
6. Diskussion 38
6.1 Diskussion av studiens resultat 38
7. Slutsats 40
7.1 Studiens slutsats 40
7.1.1 I vilken utsträckning påverkas nyckeltalen EBIT, EBITDA, ROA och
skuldsättningsgrad? 40
7.1.2 Hur skiljer sig påverkan åt mellan sektorerna? 41
7.2 Studiens bidrag 41
7.3 Förslag på fortsatta studier 42
Referenslista Bilagor
Figurförteckning
Figur 1 - Beräkning av EBIT Figur 2 - Beräkning av EBITDA
Figur 3 - Beräkning av räntabilitet på totalt kapital Figur 4 - Beräkning av skuldsättningsgrad
Diagramförteckning
Tabell 1 - Sammanfattning av tidigare studier om kapitalisering av leasing Tabell 2 - GICS sammanställning av börsnoterade företag och dess beskrivning
Tabell 3 - Sammanställning av den procentuella medianförändringen efter övergången till IFRS 16
Tabell 4 - Procentuell medianförändring inom nyckeltalet EBIT efter övergången till IFRS 16 Tabell 5 - Procentuell medianförändring inom nyckeltalet EBITDA efter övergången till IFRS 16
Tabell 6 - Procentuell medianförändring inom nyckeltalet räntabilitet på totalt kapital efter övergången till IFRS 16
Tabell 7 - Procentuell medianförändring inom nyckeltalet skuldsättningsgrad efter övergången till IFRS 16
Förkortningslista
EBIT - Earnings Before Interest and Taxes
EBITDA - Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization EV - Enterprise Value
FASB - Financial Accounting Standards Board GICS - Global Industry Classification Standard IAS - International Accounting Standards
IASB - International Accounting Standards Board IASC - International Accounting Standards Committee IFRS - International Financial Reporting Standards ROA - Return on Assets
US GAAP - United States Generally Accepted Accounting Principles ÅRL - Årsredovisningslagen
1. Inledning
I detta inledande avsnitt presenteras bakgrunden till hanteringen av leasing och övergången från standarden IAS 17 till IFRS 16 som är huvudämnet i uppsatsen. Vidare i problemformuleringen diskuteras gapet som tidigare forskning har kommit fram till och ligger till grund för syftet och forskningsfrågorna som studien skall besvara. Därefter redogörs avgränsningen som anses vara optimal för att besvara forskningsfrågorna och slutligen uppsatsens disposition.
1.1 Bakgrund
Beslutstagande för en normgivare baseras på att reducera skillnader i redovisningen och tillfredsställa behovet av ökad transparens. Dock innebär detta många svåra beslut och avvägningar för normgivaren, ett av de mest utmanande besluten är att bestämma hur en ekonomisk åtgärd ska utformas (Hales, Venkataraman & Wilks 2012). Utmaningen har sitt ursprung i den debatt om vilket av de två alternativa synsätten som konkurrerar med varandra inom redovisning som bäst är lämpat för finansiell rapportering. Synsätten delas upp i det balansorienterade synsättet och det resultatorienterade synsättet. Det balansorienterade synsättet har ett primärt mål som innebär att den finansiella rapporten ska visa en korrekt balansräkning, med ett eget kapital som värderas till det verkliga värdet. Detta innebär att även skulder och tillgångar måste redovisas till sitt verkliga värde, vilket leder till att risker åskådliggörs. Det resultatorienterade synsättets primära mål är resultatet för finansiella rapporter som visar företagets prestationsförmåga. Balansräkningen i detta fall ses som ett hjälpmedel för att periodisera intäkter och kostnader mellan olika tidpunkter, vilket gör balansräkningen sekundär i det resultatorienterade synsättet (Dichev 2008). Det blir därför viktigt för en normgivare att fatta rätt beslut vid bestämmandet av en ny standard, som tillfredsställer användarnas behov genom att göra finansiell rapportering mer transparent (ibid.).
Fortsättningsvis understryker Meyer (1976) och Johansson (2010) två incitament som ska hållas isär vid normgivningen, nämligen juridisk form som innebär att leasinggivaren äger tillgången och ekonomisk innebörd där leasingtagaren under avtalets tid bestämmer över
själva tillgången. Meyer (1976) nämner att en viktigt anledning till att en leasingtagare väljer att leasa en tillgång är för att eliminera skulder samt tillgångar i balansräkningen. Detta skapar i sin tur en mer positiv redovisning av företagens nyckeltal. Ytterligare en orsak kan vara enkelheten i finansiering, det vill säga att kraven för kreditvärdigheten för att leasa är lägre i jämförelse med att ta ett lån och köpa samma tillgång. Detta eftersom den underliggande tillgången inte överförts till juridisk äganderätt (Imhoff, Lipe & Wright 1997).
I Johanssons (2010) undersökning förklaras hur informationsvärdet i de finansiella rapporterna sjunker genom att operationell leasing inte tas med i balansräkningen och därmed undanhåller företagen sina leasingåtaganden. Redovisningen måste därför ske genom den ekonomiska innebörden och inte enbart i enlighet med den juridiska formen.
Fenomenet leasing blev vanligare under 1970- och 1980-talet då det blev ett mer populärt finansieringsalternativ (Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018). International Accounting Standards Committee (IASC), som är föregångare till International Accounting Standards Board (IASB), upprättade en standard som etablerades år 1982 och rubriceras som IAS 17 Redovisning av leasingavtal . Standardens uppkomst hade för ändamål att öka jämförbarheten kring leasingavtal (Marton, Lundqvist & Pettersson 2018, s. 214). Huvudfrågan är hur leasade tillgångar och sammanhängande skulder ska redovisas hos bägge parter, det vill säga leasingtagare och leasinggivare. Leasinggivare klassificerade leasingavtal genom två olika tillvägagångssätt, nämligen som finansiella eller operationella baserat på huruvida risker överförts till leasinggivaren eller leasingtagaren (Hales, Venkataraman & Wilks 2012). Vid operationella leasingavtal anses leasinggivaren erhålla riskerna och den leasade tillgången redovisas därför i dennes balansräkning. Leasingtagaren däremot redovisar inte dessa i balansräkningen utan redovisar enbart kostnaderna i resultaträkningen. Vid finansiella leasingavtal avser riskerna att övergå till leasingtagaren vilket innebär att leasingtagaren redovisar tillgångar och skulder i balansräkningen, medan leasinggivaren redovisar en försäljning av tillgången (Marton, Lundqvist & Pettersson 2018, s. 230). I och med att det finns olika utgångspunkter i redovisningen för leasingtagare och leasinggivare medför IAS 17 en asymmetri i redovisningen.
IASB upprättar de så kallade standarderna International Accounting Standards (IAS) samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och har som mål att bidra med en ökning
av tillförlitlighet, finansiell marknadseffektivitet samt transparens (IASB 2016b). Efter ett tioårigt konvergensprojekt ersatte normgivarnen IASB tillsammans med Financial Accounting Standards Board (FASB) den tidigare standarden IAS 17 Redovisning av leasingavtal med en ny standard, IFRS 16 Leasing, standarden fokuserar på rättigheten att använda tillgången (Giner & Pardo 2018a). Denna standard blev inte obligatorisk förrän den 1 januari 2019, dock har företag som tidigare redovisat enligt IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder haft möjligheten att applicera standarden innan dess implementering (Tănase, Calota & Oncroiu 2018). Syftet med IFRS 16 är att transaktionerna ska återges av leasingtagare och leasinggivare i finansiella rapporterna vilket bidrar till ett underlag för användarna (IASB 2016a). Denna standard utgår från att leasingavtal aktiveras i balansräkningen som en finansiell skuld och en anläggningstillgång (Grefberg 2018; Tudor Liviu-Alexandru 2018; Marton, Lundqvist & Pettersson 2018, s. 214), med undantag för avtal som har kortare löptid än 12 månader samt tillgångar av ringa värde (IASB 2019a). När redovisningsregler upprättas alternativt regleras ska inte företagets värdering påverkas, trots detta är det sannolikt att ett flertal nyckeltal kan påverkas (IASB 2016a). Grefberg (2018) avser att det är essentiellt att beakta nyckeltalen innan men även efter implementeringen eftersom att det vid omvärdering finns utrymme för subjektivitet.
1.2 Problemformulering
Ett av problemen inom redovisning är hur tillgångar och skulder redovisas i företagens finansiella rapporter. Dessa rapporter ska spegla företagens finansiella ställning och används av företagen själva samt externa intressenter som genom att tolka de finansiella rapporterna kan besluta om framtida investeringar. IAS 17 har under tidigare år kritiserats för att inte ha uppvisat en rättvis och pålitlig bild av företagens finansiella ställning vilket resulterar i förbättrade nyckeltal istället för ökad transparens (Imhoff & Lipe 1991). Tudor Liviu-Alexandru (2018) utvecklar problemet genom att belysa att IASB har registrerat utgivna rapporter hos noterade företag som tillämpar IFRS där ungefär 3 300 miljarder dollar inte har tagits med i balansräkningen år 2014. Sacarin (2017) hävdar att en bidragande faktor till detta skulle kunna vara att IAS 17 accepterade att operationell leasing och finansiell leasing separerades. Detta har kritiserats på grund av att det inte ger en fullständig bild samt att informationen gällande företagets finansiella ställning, resultat och kassaflödesanalys blir
bristande (ibid.). Vidare redogör Hales, Venkataraman och Wilks (2012) att företag använde sig av off-balance sheet financing istället för att redovisa leasade tillgångar och skulder i balansräkningen.
IASB och FASB tog till sig kritiken genom att eliminera uppdelningen av operationella- och finansiella leasingavtal när de upprättade den nuvarande standarden IFRS 16. Standarden syftar till att redovisa samtliga leasingavtal i balansräkningen, med undantag för det avtal som löper kortare löptid än 12 månader samt tillgångar med ringa värde (IASB 2019a).
Därmed blir leasingstandarden IFRS 16 mer balansorienterad till skillnad från IAS 17 som var resultatorienterad. Förespråkarna Churyk, Reinstein och Lander (2015) nämner att många producenter föredrar att behålla standarden IAS 17 och betonar fortsättningsvis att övergången till IFRS 16 skapar konsekvenser som IASB och FASB inte erkänner.
Övergången kommer att skapa stora påföljder på den finansiella rapporten och nyckeltalen (Bohušová 2015). Segal och Naik (2019) kompletterar Bohušová (2015) genom att belysa nya problem med nyckeltalen, bland annat hur externa intressenter ska förhålla sig till tolkningen av det nya regelverket. Tidigare forskning (Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018; Giner & Pardo 2018b; Fitó, Moya & Orgaz 2013) påstår att nyckeltalen kommer att påverkas olika beroende på vilken bransch verksamheten bedrivs i. Fortsättningsvis menar IASB (2016a) att vissa branscher kommer att påverkas mer än andra av regeländringen.
1.3 Forskningsfrågor
I vilken utsträckning påverkas de finansiella rapporterna hos de svenska börsnoterade företagen efter övergången till IFRS 16?
Frågeställningen kommer att besvaras med följande underfrågor:
● I vilken utsträckning påverkas nyckeltalen EBIT, EBITDA, ROA och skuldsättningsgrad?
● Hur skiljer sig påverkan åt mellan sektorerna?
1.4 Syfte
Studien syftar till att redogöra kring hur den nuvarande standarden, IFRS 16, påverkar företagens finansiella rapporter. I samband med detta syftar studien till att åskådliggöra hur sektorerna på Nasdaq Stockholm påverkas av övergången.
1.5 Avgränsningar
Studien avgränsas till att undersöka de finansiella effekterna hos svenska börsnoterade företag som listas på Nasdaq Stockholm.
1.6 Disposition
Kapitel 2
Uppsatsen introduceras med en bakgrund om den tidigare standarden IAS 17, den nuvarande standarden IFRS 16 och dess övergång samt en problemformulering som diskuterar det gemensamma gapet som tidigare forskning har visat. Dessa kapitel har stöd av vetenskapliga artiklar och litteratur som vidare leder till relevanta forskningsfrågor gällande övergångens effekter på fyra av sektorernas nyckeltal. I kapitel 2 presenteras lämpliga teorier om IFRS implementeringen och modeller som är kopplade till uppsatsämnet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av den teoretiska referensramen.
Kapitel 3
I kapitel 3 presenteras studiens vetenskapliga tillvägagångssätt som använts för att lämpligast besvara studiens forskningsfrågor. I anknytning till detta motiveras och förklaras den valda avgränsningen.
Kapitel 4
Kapitlet visar kvantitativ empirisk data i form av tabeller från företagens första kvartalsrapporter. Denna data har tagits fram med hjälp av nyckeltalen som redogörs för i kapitel 3.
Kapitel 5
Utifrån empirin som presenteras i kapitel 4 analyseras datainsamlingen och kopplas till teorier som tas upp i kapitel 2 samt till problemformuleringen i kapitel 1.
Kapitel 6
Detta kapitel bygger på att det sker en diskussion kring tidigare forskning, studiens resultat, samt analys.
Kapitel 7
Det sista kapitlet sammanfattar studien genom en tillbakablick, besvarar forskningsfrågorna genom att redogöra för undersökningens resultat och slutligen diskuteras vidare forskning.
2. Teoretiskt referensram
I kommande avsnitt redogörs det för teorier om IASBs standarder för leasing och relevanta modeller till uppsatsens huvudämne. Vidare förklaras vad tidigare forskning har visat och kapitlet avslutas med att sammanfatta samtliga teorier.
2.1 Balans- och resultatorienterat synsätt
År 1989 utfärdades IASBs konceptuella ramverk av föregångangaren IASC, ramverket baseras på FASBs föreställningsram av balansräkningens centrala betydelse i den finansiella rapporteringen (Dichev 2008). Detta är en av anledningarna till varför det balansorienterade synsättet successivt har utvidgats till att bli en norm i hela världen. Synsättet grundar sig på att tillgångar och skulder är mer grundläggande än intäkter och kostnader. Konsekvensen av detta är att en ekonomisk innebörd kommer före juridisk form.
Forskaren Dichev (2008) förespråkar ett mer resultatorienterat synsätt och hävdar att intäktsbegreppet är mer användbart än tillgångsbegreppet. Andra (Benson 2019; Dichev 2008) som har riktat kritik mot det balansorienterade synsättet menar att själva övergången till IFRS 16 är gjord för det balansorienterade synsättet. Detta eftersom den operationella leasingen redovisas som en tillgång och skuld istället för att redovisas som en kostnad i resultaträkningen. De anser att exempelvis nyckeltalet EBITDA som används för att prognostisera framtida kassaflöden blir värdelöst då leasingavgifter inte längre kommer att finnas i resultaträkningen (ibid.). Intressenter som investerare och långivare anser i denna fråga, att det viktigaste underlaget inom finansiell rapportering är framtida kassaflöden (Dichev 2008). Forskaren menar i sin studie att det är primärt att analysera om en tillgång är värdeskapande eller inte, men att detta kan vara svårt för en investerare att bedöma. Dock talar forskaren för det balansorienterade synsättet när exempelvis företag jobbar med en affärsmodell vars värderar tillgångar som i ett fastighetsbolag (ibid.).
Johansson (2010) diskuterar hur leasing klassificeras enligt IAS 17 och om det finns en ekonomisk innebörd över den juridiska formen. Redovisningsrätten använder sig av ett äganderättsbegrepp som gör att det formenliga frångås från det civilrättsliga. Inom den ekonomiska innebörden kommer därför finansiell leasing synas i balansräkningen hos
leasingtagaren, vilket gör att det normativa går mer mot ett balansorienterat synsätt. Däremot vid operationell leasing ska varken risker eller ekonomiska fördelar finnas hos leasingtagaren.
Trots detta förekommer det en risk och viss ekonomisk fördel vid en operationell leasing eftersom leasingavgifterna vid en längre avtalsperiod baseras på tillgångens värdeminskning (ibid.). Enligt IASB (2016a) finns det fortfarande en ekonomisk innebörd trots att den juridiska formen säger att operationell leasing bygger på den civilrättsliga formen. Detta ger leasingtagaren en ekonomisk fördel genom att denne befrias från risken för tillgången som brukas. Det finns med andra ord tillgångar som rätteligen ska värderas och redovisas i balansräkningen men istället placeras i resultaträkningen.
Kritiker som Benson (2019) hävdar att en regeländring som gynnar balansräkningen mer än resultaträkningen, gör det mer komplext för andra intressenter och leder till att redovisningens legitimitet som verktyg för rättvisande bild ifrågasätts. Dichev (2008) håller delvis med kritiken, men i den mån att expansionen av balansräkningen gradvis hämmar den framåtblickande nyttan som vinsten tillför, främst genom effekten av olika värderingar av tillgångar. I praktiken utgår de flesta företag från att resultaträkningen är den naturliga grunden för redovisning av finansiella rapporter, det vill säga att bortse från detta kan ge förödande konsekvenser och öka sannolikheten för felaktig redovisning (ibid.).
2.2 Institutionalia
2.2.1 Leasing
Leasing är ett finansiellt avtal mellan en leasinggivare och leasingtagare. Detta avtal innebär att leasingtagaren har rätten att nyttja tillgången och användaren ska i sin tur utföra periodiserade betalningar till ägaren av tillgången, som benämns leasinggivare. Beroende på vilka sorters klausuler som är avtalade finns det olika typer av leasing. Det förekommer fyra typer av leasing: operationell leasing, finansiell leasing, sale and leaseback och slutligen leveraged leases (Hillier et al. 2016, s. 566). Denna studie kommer främst fokusera på de mest vanliga leasingprodukterna vilket är operationell- och finansiell leasing.
2.2.2 IAS 17
Med ett ökat intresse för leasing av tillgångar, tog FASB fram standarden No.13 Accounting for leases. Standarden togs fram 1976 och blev senare grunden till hur IASBs föregångare,
IASC, utvecklade standarden IAS 17 Redovisning av leasingavtal år 1982 (Biondi et al.
2011). Problemet med IAS 17 var att leasingtagare hade starka incitament till att redovisa samtliga leasingavtal som operationella leasingavtal (Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018). IASB (2019b) förklarar att standarden IAS 17 delar upp leasing i två typer: den ena är operationell leasing där förmåner och risker inte överförs till leasingtagaren, här redovisar leasingtagaren leasingavtalen som en linjär kostnad över leasingperioden. Debiteringen av leasingen ska fördelas på varje period under leasingperioden för att ge en konstant periodisk ränta på återstående skuld. Denna typ av leasing leder till en så kallad off-balance-sheet financing. Lander och Auger (2008) förklarar att fenomenet off-balance sheet financing används av företag för att bibehålla förmånliga ekonomiska förhållanden och öka lånekapaciteten. Den andra är finansiell leasing där ett leasingavtal ska redovisas som en tillgång och kommer i sin tur ge upphov till avskrivningskostnader istället för en vanlig kostnad. Inom denna typ av leasing överförs samtliga förmåner och risker till leasingtagaren som redovisar tillgångar och skulder till verkligt värde, i början av leasingperioden.
Leasingtagaren redovisar tillgångar som de har under ett finansiellt leasingavtal i sina rapporter och presenterar dem som en fordran till ett belopp som är lika med nettoinvesteringen i leasingavtalet. Redovisningen av finansiella intäkter är baserat på en konstant periodisk avkastning på leasinggivarens nettoinvestering i finansiell leasing (IASB 2019a).
Med hjälp av den konstruktiva kapitaliseringsmetoden har tidigare forskning konstaterat att bakgrunden till upprättandet av standarden IFRS 16 beror på att det fanns större incitament till att redovisa operationellt än finansiellt (Branswijck, Longueville & Everaert 2015; Duke, Hsieh & Su 2009; Durocher 2008; Fitó, Moya & Orgaz 2013; Fülbier, Silva & Pferdehirt 2008; Giner & Pardo 2018b; Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018; Imhoff, Lipe & Wright 1997; Mulford & Gram 2007; Sacarin 2017; Wong & Joshi 2015). Kritiken och asymmetrin som IAS 17 bidrog med, gav upphov till att den nya standarden IFRS arbetades fram (Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018).
2.2.3 IFRS 16
Samarbetsprojektet mellan normgivarna IASB och FASB innebar ersättande av den tidigare standarden IAS 17 Redovisning av leasingavtal till den nuvarande standarden IFRS 16
Leasing som fokuserar på rättigheten att använda en tillgång (Giner & Pardo 2018a). IFRS 16 ersätter IAS 17 för att säkerställa att relevant information återger transaktioner som tillhandahålls av leasinggivare och leasingtagare. En ytterligare anledningen till införandet av den nya standarden var att den gör en noggrann presentation av leasingtagarens rättigheter och skyldigheter (Tudor Liviu-Alexandru 2018). Standarden anger principerna för identifiering, mätning och redovisning av leasingavtal. Utgångspunkten är att årsredovisningen ska vara till grund för intressenter för att bedöma effekten som leasingen framkallar. Utöver det ska redovisningen underlätta för bedömaren att analysera företagens tidpunkter, belopp och osäkerheter i kassaflöden som är kopplade till leasingavtalen (IASB 2016a).
I IFRS 16 blir leasingtagaren skyldig att identifiera och värdera en leasingtillgång till ett värde som baseras på nyttan tillgången tillför företaget och en skuld som motsvarar betalningsförpliktelse som leasingavtalet utgör. På så sätt eliminerar standarden skillnaden mellan finansiell leasing och operationell leasing, det vill säga att samtliga leasingavtal ska redovisas i balansräkningen, med undantag för tillgångar med ringa värde (50 000 SEK) samt avtal som löper kortare löptid än 12 månader (IASB 2019a; Sacarin 2017). Detta påverkar i sin tur balansräkningen genom att den operationella leasingen kommer redovisas som en finansiell leasing, vilket kommer leda till en ökning av skulder och tillgångar som dels påverkar kassaflödet, men även nyckeltalen. Den kvantitativa effekten av IFRS 16 kommer vara väsentlig för denna undersökning på grund av att den verkliga effekten ska undersökas (IASB 2016a).
2.2.3.1 Identifiering av leasingavtal
För att identifiera ett leasingavtal ska det inledningsvis prövas om det finns ett leasingavtal.
Detta bedöms genom att undersöka om avtalet i sig överlåter rätten till leasingtagaren som under en viss period bestämmer över användningen av den tillgång i utbyte mot ersättning.
Gällande tidsperioden ska det tolkas med utgångspunkt i omfattningen av tillgångens användning. Har tillgången en viss tillverkningsperiod av produkt eller tjänst, ska detta tas i beaktande för att bedöma tidsperiodens utgångspunkt (IASB 2019a). I de fall företag använder sig av stora maskiner för att producera varor blir vissa komponenter leasade och dessa komponenter ska redovisas som ett och samma leasingavtal (ibid.).
Sammanfattningsvis definierar IFRS 16 ett leasingavtal som ett avtal som förmedlar rätten att kontrollera användningen av en identifierad tillgång under en tid, i utbyte mot vederlag (IASB 2019a). IFRS 16 definition av leasingavtal har en central betydelse för studien eftersom företag anpassar sin redovisning efter de kraven IASB ställer på företagen.
2.2.3.2 Rättvisande bild
Rättvisande bild är användarorienterad och enligt 2 kap. 3 § 1 st. i årsredovisningslagen (ÅRL) (2019) ska balansräkningen, resultaträkningen och noterna upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Det ska även lämnas tilläggsupplysningar om det krävs för att en rättvisande bild ska erhållas. IFRS definition av rättvisande bild beskriver tydligt att företagets finansiella rapport ska återge en korrekt bild av transaktionseffekter enligt redovisningsvillkoren för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader under det konceptuella ramverket (IAS p. 15). IASB (2016a) anser att IFRS 16 ska bidra till en mer rättvisande bild av leasingtagarens ekonomiska situation och korrigerade upplysningar när företagen redovisar sina tillgångar och skulder i balansräkningen. Detta kommer i sin tur bidra till en ökad insyn på leasingtagarens ekonomiska hävstång (IASB 2016a).
2.3 Tidigare forskning om kapitalisering av leasing
Innan den nuvarande standarden trädde i kraft har tidigare studier (Branswijck, Longueville
& Everaert 2015; Duke, Hsieh & Su 2009; Durocher 2008; Fitó, Moya & Orgaz 2013;
Fülbier, Silva & Pferdehirt 2008; Giner & Pardo 2018b; Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018; Imhoff, Lipe & Wright 1997; Mulford & Gram 2007; Sacarin 2017; Wong & Joshi 2015) med hjälp av den konstruktiva kapitaliseringsmetoden beräknat vilken påverkan IFRS 16 förväntades ha på företagens finansiella rapporter. Denna metod användes på de operationella leasingavtalen som efter övergången ska redovisas som finansiella leasingavtal, med undantag för de avtal som löper kortare tid än 12 månader och tillgångar av ringa värde.
Forskarna Imhoff Jr och Lipe (1991) konstruerade den konstruktiva metoden som innebär diskontering av framtida minsta leasingavgifter som uppgavs i noterna. Denna typ av kapitalisering visar påverkan som bland annat kan vara lönsamhet och hävstångseffekt som
skapas av aktiveringen av operationell leasing (ibid.). Dock är denna metod anpassad efter United States Generally Accepted Accounting Principles (US GAAP) och det blir därför problematiskt när europeiska företag ska använda sig av denna metod. Därav har tidigare forskning, bland andra Morales-Díaz och Zamora-Ramírez (2018), modifierat den konstruktiva kapitaliseringsmetoden genom att göra den mer tillämpbar för företag som redovisar enligt IFRS. Forskarna börjar med att uppskatta resultatet, sedan beräknas de framtida leasingbetalningarna genom att använda information från andra företag och den genomsnittliga kontraktstiden som vissa företag uppger. Slutligen justerar forskarna diskonteringsräntan med hjälp av en avancerad modell som användes på deras urval (ibid.).
Även Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008) använde sig av en modifierad modell av kapitaliseringsmetoden som innebär användning av en diskonteringsränta som baseras på räntorna för pensioner eller andra avsättningar (ibid.).
Imhoffs Jr och Lipe’s undersökning år 1991 fokuserade under en period enbart på balanseffekter och antog att resultaträkningseffekterna var oväsentliga. Däremot hävdar de motsatsen i sin nya studie, nämligen att resultaträknings effekterna är väsentliga och illustrerar hur man bedömer effekterna av konstruktiva aktiveringar av operationella leasingavtal på både rörelseintäkter (före räntekostnader) och nettoresultat (Imhoff, Lipe &
Wright 1997). Förståelsen för resultaträkningen och balansräkningens konsekvenser kommer bli betydligt viktigare eftersom att aktiveringen av operationella leasingavtal fortsätter att vinna fördel hos producenterna (ibid.). Tidigare forskning som har använt sig av konstruktiva kapitaliseringsmetoden blir av intresse för denna uppsats eftersom dessa har beräknat vilken påverkan företagens nyckeltal förväntades erhålla vid en eventuell kapitalisering.
2.4 Tidigare forskningsresultat
2.4.1 Branschpåverkan
Tidigare forskning (Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018; Giner & Pardo 2018b; Fitó, Moya & Orgaz 2013) betonar att nyckeltalen kommer att påverkas olika beroende på vilken bransch verksamheten bedrivs i. Branscher som detaljhandeln, transport och hotell kommer att få en större påverkan eftersom de främst använder sig av operationella leasingavtal framför finansiella leasingavtal (Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018; Imhoff, Lipe &
Wright 1997; Mulford & Gram 2007; Durocher 2007). Detaljhandeln och hotell använder sig
av operationella leasingtillgångar i form av leasing av lokaler till deras verksamhet, vilket är allt från butiker, lager och hotellbyggnader (Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018).
Fortsättningsvis påpekar forskarna Mulford och Gram (2007) att det är ytterst vanligt att företag inom retailbranschen främst leasar sina lokaler i första hand. Inom transport används främst operationell leasing för leasing av flygplan eller flygplansdelar. Detta med anledning att inte stå för den stora risken som det innebär med att äga flygplanen (Imhoff, Lipe &
Wright 1997).
Vid kapitalisering av leasing är detaljhandelsbranschen den bransch vars finansiella nyckeltal förväntas att påverkas mest. Forskning menar att resultatet är väntat eftersom den branschen använder sig av operationella leasingavtal i högst utsträckning (Imhoff Jr, Lipe & Wright 1997; Mulford & Gram 2007; Durocher 2007; Duke, Hsieh & Su 2009). Däremot upplyser Fitó, Moya och Orgaz (2013) två andra branscher som kommer att påverkas lika mycket som detaljhandeln, nämligen energi- och teknologibranschen. Just dessa två branscher har även försökt påverka beslutet om övergången till IFRS 16 (ibid.).
2.4.2 Resultat av förväntade effekter på nyckeltal
Implementeringen av IFRS 16 innebär att företag eliminerar skillnaden mellan operationella leasingavtal och finansiella leasingavtal och numera redovisar samtliga leasingavtal i balansräkningen (Morales-Díaz & Zamorez Ramírez 2018). Hittills har tidigare studier endast undersökt de förväntade effekterna av övergången med hjälp av den konstruktiva kapitaliseringsmetoden, eftersom IFRS 16 ännu inte var implementerad. Den enda studien som har undersökt övergångens effekter med hjälp av IFRS 16s regelverk är PWC som genomförde en studie oktober 2019, undersökningen granskade 2018 årsredovisningar.
Urvalet var 73 bolag på Large Cap på Nasdaq Stockholm och undersökningen gjordes på nyckeltalen EBITDA, rörelsevärde, balansomslutning samt Enterprise Value (EV)/EBITDA.
De finner en tydlighet i hur företag rapporterar ett resultat inklusive IFRS och ett exklusive IFRS, trots att implementeringen ägde rum 1:a januari 2019 (PWC 2019). Detta kan senare visa om företagen har förberett sig genom att omförhandla eller inte omförhandlat operationella leasingavtal.
Tidigare studiers urval skiljer sig markant; Imhoff, Lipe och Wright’s (1997) främsta fokus var att gå igenom konstruktiva kapitaliseringsmetoden och har använt sig av denna på 3 företag, för att illustrera effekterna vid kapitalisering av operationella leasing tillgångar. De har i sin tidigare forskning introducerat hur den konstruktiva kapitaliseringsmetoden fungerar och teoretiskt visat vad det skulle innebära vid en kapitalisering av leasing (Imhoff Jr & Lipe 1991). Resterande studier har sitt fokus i hur nyckeltalen påverkas och har därav ett större urval än Imhoff, Lipe och Wright (1997). Mulford och Gram (2007) fokuserar på 19 företag från detaljhandeln i USA mellan åren 2005-2006 och undersöker hur konstruktiva kapitaliseringsmetoden påverkar företagen. Resultatet visade att EBITDA påverkades positivt vid en kapitalisering av operationell leasing på grund av att de operationella leasingkostnaderna nu omvandlades till ränta samt av- och nedskrivningar. Dock kunde forskarna även se att detta leder till ökade skulder, eftersom tidigare operationella leasingkostnader har omvandlats till skulder vilket ledde till att de totala skulderna i balansräkningen ökade. I samband med detta minskade även nyckeltalet ROA (ibid.). Likaså i Durochers (2007) forskning minskade nyckeltalet ROA vid övergången och resterande undersökta nyckeltal visade i genomsnitt en negativ påverkan. Forskaren drar slutsatsen att en kapitalisering av operationell leasing kommer ha en viss påverkan på nyckeltal.
I studien av Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008) genomgår de 90 tyska företag som tillhör de tre största tyska index. Resultatet visar att totala skulder ökade markant, EBIT ökade och även att ROA ökade, men minimalt. Morales-Díaz och Zamora-Ramírez (2018) vars urval bestod av 646 företag i Europa, kom fram till att skuldsättningsgraden ökade och att ROA ökade, men som i studien av Fülber, Silva och Pferdehirt (2008) var denna ökning minimal.
Forskarna har även upptäckt att ROA har påverkats väldigt mycket i jämförelse med resterande tidigare studier (Fitó, Moya & Orgaz 2013). Resterande forskning sammanfattas och redovisas nedan i Tabell 1 som illustrerar översiktlig information från tidigare forskningens urval, metod, analyserade nyckeltal och resultat.
Tabell 1: Sammanfattning av tidigare studier om kapitalisering av leasing
Forskare Urval Metod Analyserade nyckeltal och
resultat Imhoff, Lipe & Wright K-mart, Weis-markets och Konstruktiva EBITDA
(1997) Southwest airlines. metoden Ökade för alla 3 företag Mulford & Gram
(2007)
19 företag från detaljhandeln i USA mellan åren 2005 och 2006.
Konstruktiva metoden
Skuldsättningsgrad Ökade med 26,4%
EBITDA
Ökade med 22,5%
ROA
Minskade med 15,5%
Durocher (2008)
100 största kanadensiska företag mellan åren 2002 och 2003 tillhörande alla sektorer.
Konstruktiva metoden
ROA
Minskning med 0,72%
Fülbier, Silvia &
Pferdehirt (2008)
90 tyska företag som tillhör de tre största tyska index: DAX 30, MDAX och SDAX. Mellan åren 2003 och 2004.
Konstruktiva metoden och faktor metoden
Skuldsättningsgrad Ökade med 16,1%
ROA
Ökade minimalt EBIT
Ökade med 2,9%
Duke, Hsieh & Su (2009)
366 amerikanska företag på Standard and poor’s index. Inkluderade inte finanssektorn.
Konstruktiva metoden
Skuldsättningsgrad Ökade med 13%
ROA
Minskade med 8,26%
Fitó, Moya & Orgaz (2013)
52 spanska företag som inte tillhör finansiella sektorn.
Konstruktiva metoden
ROA
Minskade med 3,7%
Wong & Joshi (2015)
107 australiska företag, på 2010 års rapporter.
Konstruktiva metoden
ROA
Minskade med 0,87%
Skuldsättningsgrad Ökade med 31,49%
Branswijck, Longueville
& Everaert (2015)
128 företag tillhörande Euronext Bryssel och 116 företag tillhörande
Euronext amsterdam under år 2010.
Konstruktiva metoden
ROA
Minskade med 0,4%
Skuldsättningsgrad Ökade med 17%
Sacarin (2017)
Inget urval. Härleder konstruktiva metoden och sedan visar effekterna på olika nyckeltal.
Konstruktiva metoden
EBITDA Ökade
Giner & Pardo (2018b)
35 Företag tillhörande Ibex index mellan åren 2010 till 2013.
Konstruktiva metoden
ROA
Minskade med 2,15%
Morales-Díaz &
Zamora-Ramírez (2018)
646 europeiska företag. Konstruktiva metoden
ROA
Ökade med 3,1 % Skuldsättningsgrad Ökade med 32,1%
EBIT
Ökade minimalt PWC
(2019)
73 svenska bolag från Large Cap nasdaq från 2018.
IFRS 16 värdering EBITDA
Ökade med 5,3%
2.5 Sammanfattning av teoretisk referensram
Efter ett decennium av kritisk diskussion gällande standarden IAS 17 som innebar att man inom operationell leasing inte redovisade tillgångar och skulder i balansräkningen, har en ny standard upprättats 1 januari 2019, nämligen IFRS 16 där samtliga leasingavtal ska redovisas i balansräkningen. Med andra ord avgörs inte redovisningen av vem som är juridisk ägare längre och detta ger inget utrymme för företagen att undanhålla befintliga skulder för att exempelvis förbättra mått på nyckeltal. Detta ökar i sin tur betydelsen av den ekonomiska innebörden, eftersom IASB i sitt ramverk lägger mer vikt på den ekonomiska innebörden före den juridiska formen.
Inledningsvis presenteras det balans- och resultatorienterade synsättet i teoriavsnittet. Därnäst redogörs huvudämnet i uppsatsen, nämligen leasing överlag och vidare introduceras den tidigare standarden IAS 17 och dess typer för att ge läsaren en ökad förståelse av hur standarden separerade leasingavtal som ansågs vara problematiskt. Vidare presenteras den nuvarande standarden IFRS 16, som avser att åtgärda problematiken. Övergången gav upphov till att eliminera operationell leasing och finansiell leasing då man numera redovisar samtliga leasingavtal för att ge en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning. För att precisera vad som räknas som ett leasingavtal belyses identifieringen av ett leasingavtal enligt IFRS (2016b). Slutligen sammanställs det hur tidigare forskning använt sig av kapitaliseringsmetoden för att simulera införandet av hur den nuvarande standarden skulle påverka branscher och företagens finansiella nyckeltal. Tabell 1 åskådliggör sammanställningen av forskarnas avgränsning, metod samt förändrings resultaten på nyckeltalen som är relevanta för denna undersökning.
3. Metod
I detta kapitel introduceras det kvantitativa tillvägagångssätt som har använts för att besvara forskningsfrågorna. I samband med detta redogörs det även för den valda avgränsningen, populationen, bortfall och nyckeltal samt en motivering till valet av just dessa. Avslutningsvis diskuteras metodens reliabilitet och validitet.
3.1 Forskningsstrategi och design
Studiens genomförande syftar till att undersöka övergångens verkliga effekter på företagens finansiella rapporter samt undersöka hur påverkan skiljer sig åt mellan sektorerna.
Undersökningen utgår från företagens första kvartalsrapporter som är primärdata (Dahmström 2011, ss. 106-107). De finansiella rapporterna används för att inhämta siffror som krävs för att beräkna nyckeltalen som studien har för avsikt att undersöka med respektive formel. Studien kommer även att hantera ett stort antal företag, därav angrips denna studie med en kvantitativ strategi, där strategin eftersträvar att generalisera statistiska resultat som är applicerbara på populationen (Bryman & Bell 2017, s. 180).
Med anledning att studien specifikt avser att jämföra förändringen i olika nyckeltal vid övergången från IAS 17 till IFRS 16, väljs en komparativ design. Det vill säga att studien inrymmer en jämförelse av nyckeltalen exklusive respektive inklusive IFRS 16 under samma tidpunkt, för att utvinna en bättre förståelse för denna regeländring. I en komparativ design är det viktigt att jämförelsen sker med två olika fall (Bryman & Bell 2017, s. 90).
3.2 Population
En population definieras som den stora mängden, oftast den stora mängden av det som är intressant att undersöka (Dahmström 2011, s. 67). Denna studie ska undersöka samtliga svenska börsnoterade företag på Nasdaq Stockholm som redovisar enligt IFRS. Nasdaq Stockholm har 336 registrerade företag (Nasdaq 2019), dessa företag uppvisar offentliga rapporter som externa intressenter kan ta del. Dessutom har företagen en branschinriktad spridning vilket ökar förståelsen av implementeringens effekter och generaliserbarheten av studiens resultat.
Företagen fördelas i tre olika listor som tillhör Nasdaq Stockholm; Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Valet baseras på att företag som är börsnoterade måste tillämpa internationella regler (7:32 ÅRL 2019). Enligt Dahmström (2011, s. 67) blir detta ett totalurval, detta betyder att hela rampopulationen som undersöks i denna studie är tydligt definierat och dessa företag är lagstadgade att tillämpa IFRS principer. På grund av detta val får studien ett mer tillförlitligt resultat (Nyquist 2017, ss. 262-263).
3.3 Sektorindelning
Vid analys av nyckeltalen är det opraktisk att redovisa varje företag för sig eftersom det handlar om totalt 336 börsnoterade företag på Nasdaq Stockholm. Därav kommer företagen sammanställas och klassificeras efter sektor tillhörigheten som baseras på Global Industry Classification Standard (GICS) (Standard & Poor’s Global u.å) som är en standard som Nasdaq Stockholm följer vid klassificering av företag (Nasdaq u.å). Av de 11 sektorerna är det två sektorer som är leasinggivare, nämligen finans och fastighet. De leasar även tillgångar, men det är mer vanligt att företag inom dessa två sektorer är leasinggivare.
Resterande 9 sektorer är generellt leasingtagare. Skillnaden som uppstår är att nyckeltalen inte påverkas på samma sätt som en lesingtagare då denne får en skuld och leasinggivaren får istället en intäkt. De 11 sektorer som ingår i GICS (Standard & Poor’s Global u.å) sammanställs i Tabell 2 nedanför.
Tabell 2: GICS sammanställning av börsnoterade företag och dess beskrivning
GICS sektorindelning Typ av företag
Energi Företag verksamma inom energiutrustning, olja,
gas och förbrukningsbara bränslen.
Material Företag verksamma inom kemikalier,
byggmaterial, behållare och förpackningar, metaller och gruvdrift, samt papper och skogsprodukter.
Industri Företag verksamma inom kapitalvaror,
kommersiella- och professionella tjänster samt transporter.
Sällanköpsvaror Företag verksamma inom bilar och komponenter, konsumentvaror och kläder, kundservice samt detaljhandel.
Dagligvaror Företag verksamma inom livsmedel, mat, dryck
och tobak, hushåll och personliga produkter.
Hälsovård Företag verksamma inom utrustning och tjänster
för hälsovård, läkemedel, bioteknik och life sciences.
Finans Företag verksamma inom bank, diversifierade
finanser samt försäkring.
Informationsteknik Företag verksamma inom programvara och
tjänster, teknologi, hårdvara och utrustning, halvledare och halvledare utrustning.
Telekommunikation Företag verksamma inom telekommunikation
tjänster, media och underhållning.
Kraftförsörjning Företag verksamma inom försörjning inom el-, vind-, gas- och vattenkraft, oberoende och förnybar kraft.
Fastighet Företag verksamma inom kapitalförvaltnings
investeringar samt utveckling av fastighetsförvaltning.
3.4 Bortfall
En population kan vara svår att undersöka, på grund av många olika anledningar. Exempel på dessa kan vara otillgänglig data som kan komplicera insamlingen från en hel population (Lind, Marchal & Wathen 2017, s. 251). På grund av brister i en del av bolagens första kvartalsrapporter har det uppstått 34 bortfall av företag i studien. Av de 34 bortfall i studien finns det företag som saknar väsentlig information om hur övergången påverkar företagets första kvartal. Till att börja med redogörs det inte för i vilken post leasingskulder redovisas i och hur stor andel av skulderna som avser leasingskulder. Detsamma gäller för leasingtillgångar. Ytterligare orsaker till bortfallen var att de två bolagen Autoliv och Veoneer redovisade enligt US GAAP, bolaget EQT visade en kvartalsrapport som inte var börsnoterat och i samband med detta har bolaget John Mattson tillämpat IFRS 16 innan 2019
vilket leder till att de inte redovisar tillräckligt med information för att en beräkning av IFRS 16 effekten ska kunna utföras. Två bolag, K-Fast Holding och EnQuest, har inte en finansiell rapport tillgänglig via hemsidan, vilket gör det omöjligt att ta fram de variabler som behövs för att genomföra en beräkning av effekten.
Ytterligare bortfall har uppstått av att det har redovisats otillräcklig information i rapporterna gällande leasingåtaganden, detta har resulterat i 52 bortfall i nyckeltalet EBIT, 52 bortfall i EBITDA, 35 bortfall i ROA och 35 bortfall i skuldsättningsgrad. Bolagen har exempelvis inte varit tillräckligt transparenta med vilken del av avskrivningar och räntor som är hänförlig till leasingkostnader. Detta resulterade i att det inte blev genomförbart att utföra tillförlitliga beräkningar på nyckeltalen EBIT, EBITDA, ROA och även skuldsättningsgraden.
Dahmström (2011) nämner att systematiska fel kan uppstå när de parametrar på den utredda variabelns mått visar sig vara olämpliga eller irrelevanta. Dessa systematiska fel förblir trots om man genomför fler mätningar på samma egenskap (ibid., s. 368).
3.5 Nyckeltal
Ett nyckeltal beskriver en prognos, ett utfall och ett förhållande mellan olika storheter samt deras utveckling (Öberg 2012, s. 97). En metod för att analysera företag och jämföra diverse stora företag med varandra är att beräkna olika nyckeltal. Syftet med dess funktion är att jämföra företag på ett varierande sätt med relativa värden som gör det lättare att förklara vilken nivå på nyckeltalen som är branschstandard (ibid., s. 107)
Valet av nyckeltalen som undersöks i denna studie baseras på vad tidigare forskning har använt som centrala nyckeltal för att avgöra hur företagen kommer att påverkas vid en kapitalisering (Branswijck, Longueville & Everaert 2015; Duke, Hsieh & Su 2009; Durocher 2008; Fitó, Moya & Orgaz 2013; Fülbier, Silva & Pferdehirt 2008; Giner & Pardo 2018b;
Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018; Imhoff, Lipe & Wright 1997; Mulford & Gram 2007; Sacarin 2017; PWC 2019; Wong & Joshi 2015). Nyckeltalen som kommer att undersökas i denna studie är: EBIT, EBITDA, ROA och skuldsättningsgrad. Samtliga nämnda nyckeltal förekommer frekvent i tidigare studier, därav anser vi att det är fundamentalt att studera identiska nyckeltal efter att regeländringen trätt i kraft.
3.5.1 EBIT
Earnings Before Interest and Taxes förkortas EBIT och är ett mått på ett företags vinst före räntor och skatt, med andra ord skillnaden mellan rörelseintäkterna och rörelsekostnaderna.
EBIT kan även benämnas som rörelseresultat eller operating profit i företagens finansiella rapporter. I enlighet Fülber, Silva och Pferdehirt (2008) kommer nyckeltalet att beräknas med hjälp av nedanstående formel.
BIT örelseresultat
E = R
Figur 1 - beräkning av EBIT
Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008) samt Morales-Díaz och Zamora-Ramírez (2018) har i sin undersökning använt sig av bland annat detta nyckeltal vid en kapitalisering av leasing.
Forskarnas resultat uppvisade en ökning av nyckeltalen vid en kapitalisering av leasing. Detta eftersom nyckeltalet utesluter räntor samt leasingskulder, vilket betyder att den del av leasingkostnaden som var räntebaserad flyttas till ränteposten (IASB 2016a). Dess relevans för forskningsrapporten är väsentlig på grund av att tidigare forskning visar olika resultat och det blir därför viktigt att undersöka den verkliga effekten.
3.5.2 EBITDA
EBITDA står för Earnings Before Interest Taxes Depreciation and Amortization och är ett nyckeltal som beskriver lönsamheten i ett företag. Nyckeltalet visar företagens rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar. Denna typ av nyckeltal kan användas för att minska informationsasymmetrin som kan uppstå mellan intressenter och företagets ledning. Dessutom bidrar den till bättre beslutsunderlag vid värdering av intäkter då nyckeltalet visar rörelseresultatet innan alla eventuella kostnader som uppkommer efter rörelsekostnader (Imhoff, Lipe & Wright 1997, ss. 24-25). Nedan illustreras formeln som uppsatsen utgår från vid beräkning av nyckeltalet EBITDA i enlighet med forskarna Imhoff, Lipe och Wright (1997).
BIT DA örelseresultat änta katt vskrivningar och Nedskrivningar
E = R + R + S + A
Figur 2 - beräkning av EBITDA
Enligt IASB (2016a), Giner och Pardo (2018b) samt Morales-Díaz och Zamora-Ramírez (2018) kommer företag med operationella leasingavtal antas generera en högre EBITDA, vilket beror på att de operationella kostnaderna elimineras från resultaträkningen och istället placeras i avskrivningar och räntekostnader. Detta ska i sin tur skapa mer transparens för aktieägare alternativt kreditbedömare vid läsning av årsredovisningen samt underlätta för investerare att ta ett beslut vid investeringar (Imhoff, Lipe & Wright 1997; Mulford & Gram 2007; Sacarin 2017; PWC 2019; Penalva & Wagenhofer 2019). Därav blir detta nyckeltal väsentligt för denna undersökning.
3.5.3 Räntabilitet på totalt kapital
Räntabilitet på totalt kapital är ett avkastningsmått som visar företagets avkastning på totala tillgångar. Förkortningen till detta nyckeltal är ROA som står för Return on Assets vilket är översättningen för räntabilitet på totalt kapital (Hillier et al. 2016, s. 78). Detta beräknas genom att rörelseresultatet delas på totala tillgångarna (Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018, s. 121).
OA
R =
T otala tillgångarEBITFigur 3 - beräkning av räntabilitet på totalt kapital
I tidigare studier (Branswijck, Longueville & Everaert 2015; Duke, Hsieh & Su 2009;
Durocher 2008; Fitó, Moya & Orgaz 2013; Fülbier, Silva & Pferdehirt 2008; Mulford &
Gram 2007; Giner & Pardo 2018b, Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018; Wong & Joshi 2015) har forskarna använt sig av ROA för att undersöka effekten på lönsamheten vid en kapitalisering av leasing. Den största påverkan att nyckeltalet sjunker vid kapitalisering är universell (Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018). Forskarna menar fortsättningsvis att nyckeltalet kan påverkas olika beroende på bransch. Användningen av detta nyckeltal i studien grundar sig därför på att tidigare studier fokuserat på hur lönsamheten förväntades förändras efter en kapitalisering av leasing.
3.5.4 Skuldsättningsgrad
Liksom soliditet avser skuldsättningsgraden att mäta företagets kapitalstyrka. Det som skiljer skuldsättningsgraden från soliditeten är att den visar hur mycket ett bolag är skuldsatt i förhållande till det egna kapitalet. Skuldsättningsgraden kan enligt Catasús, Högberg och Johrén (2017) ses mer som ett syster begrepp till soliditeten.
Formeln tillhörande skuldsättningsgraden definieras olika beroende på vad företag vill förmedla och hur de väljer att redovisa i sin årsredovisning. Detsamma gäller för forskaren som undersöker skuldsättningsgraden. Det är därför viktigt att förhålla sig till en konsekvent beräkning av nyckeltalet så att det inte bringar en missvisande bild av resultatet som representerar forskningen. I enlighet med tidigare studier (Giner & Pardo 2018b; Fülbier, Silvia & Pferdehirt 2008; Mulford & Gram 2007; Wong & Joshi 2015) är den mest förekommande beräkningen av skuldsättningsgraden följande:
kuldsättningsgrad
S =
Eget kapitalSkulderFigur 4 - beräkning av skuldsättningsgrad
Skuldsättningsgraden ska enligt IASBs (2016) effektanalys påverkas negativt av övergången.
Tidigare forsknings (Branswijck, Longueville & Everaert 2015; Duke, Hsieh & Su 2009;
Fülbier, Silva & Pferdehirt 2008; Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018; Mulford & Gram 2007; Wong & Joshi 2015) resultat överensstämmer med IASBs analys, gällande skuldsättningsgradens påverkan av IFRS 16. Motivering till detta nyckeltal grundar sig på att det är ett viktigt mått som visar hur skuldsatt ett företag är. Numera är off-balance sheet financing med IFRS 16 inte möjligt, vilket gör det intressant att undersöka den verkliga effekten på skuldsättningsgraden, då tidigare forskning enbart har kapitaliserat tillgångarna efter ett estimat.
3.6 Övergångsmetod
Vid införandet av IFRS 16 finns det två olika metoder som producenten kan välja att tillämpa vid övergången från IAS 17 till IFRS 16. Dessa två metoder är fullt retroaktiv tillämpning
och den förenklade övergångsmetoden (IASB 2016a). Denna studie tar detta till beaktande eftersom de två olika övergångsmetoderna har olika effekter på företagen.
Den fullt retroaktiva metoden tillämpas genom att producenten utgår från när leasingavtalet tecknades för att därefter redovisa nödvändig information som krävs för att redovisningen ska visas som om IFRS 16 alltid hade tillämpats (Morales-Díaz & Zamora-Ramírez 2018). Denna metod kan medföra en viss påverkan på företagens egna kapital vid övergången. Dock med premissen att marginallåneräntan är lägre vid övergångstidpunkten än vid leasingavtalets start, då det med störst sannolikhet ska påverka eget kapital. Nackdelen med denna övergångsmetod är att den anses vara komplicerad, vilket gör att det blir tidskrävande och kostsamt för producenterna att tillämpa denna metod (IASB 2016a).
Vid tillämpning av den förenklade övergångsmetoden ska producenten endast redovisa för 2019 årsrapporter och jämförelseperioderna ska inte justeras. Producenten ska därför redovisa den leasade tillgången som om avtalet hade skrivits på under samma period som IFRS 16 tillämpats. Skulden ska beräknas genom de återstående betalningarna för den leasade tillgången vid övergången till IFRS 16 (IASB 2016a).
3.7 Tillvägagångssätt
3.7.1 Variabler tillhörande beräkning av nyckeltal
Vid beräkning av uppsatsens valda nyckeltal utgick studien från följande variabler;
avskrivningar, eget kapital, kortfristig leasingskuld, långfristig leasingskuld, kortfristig leasingtillgång, långfristig leasingtillgång, nedskrivningar, ränta, rörelseresultat, totala skulder och totala tillgångar. Utifrån dessa variabler beräknades nyckeltalen i ett Excel dokument, se Bilagor 1-11.
3.7.2 Beräkningsmetod
Studiens beräkningsmetod inleddes med att bestämma populationen. Därefter sökte vi på Nasdaq Stockholm för att se vilka företag som ingick i börsen. Det förekom dubbletter i form av företagens olika aktieslag som behövdes sorteras bort för att inte ge ett felaktigt och missvisande resultat, genom att dubbelräkna på samma företag. Den 9:e maj i år hämtades finansiella rapporterna för första kvartalet år 2019 från respektive företags hemsida för att få
tillgång till informationen som behövs för att undersöka effekten. Informationen i de finansiella rapporterna redogjorde för företagens ekonomiska ställning där vi plockade ut variablerna som krävdes för att beräkna nyckeltalen som påverkats av leasingåtaganden.
Variablerna fann vi i balans- och resultaträkningarna samt i noterna. Nyckeltalen för respektive företag redovisas i ett excel dokument som presenteras under kapitlet Bilagor.
Nedan visas Beijer Ref ABs första kvartalsrapport från år 2019 som ett exempel för att tydliggöra hur vi har gått tillväga för att beräkna nyckeltalen med hjälp av variablerna.
Nyckeltal med redovisat leasingåtagande (IFRS 16) EBIT = 244 Mkr
EBITDA: 244 + 102 = 346 Mkr ROA: 244 / 11 399 = 2,14 %
Skuldsättningsgrad: (3 698 + 3 655) / 4 046 = 181,74 %
Nyckeltal utan redovisat leasingåtagande (IAS 17) EBIT = 237 Mkr
EBITDA: 237 + 31 = 268 Mkr ROA: 237 / 10 357 = 2,31%
Skuldsättningsgrad: (2 917 + 3 363) / 4 078 = 154,48%
Procentuell förändring:
EBIT: (244 - 237) / 237 = 0,0295 * 100 = 2,95%
EBITDA: (346 - 268) / 268 = 0,291 * 100 = 29,1%
ROA: (2,14 - 2,31) / 2,31 = -0,074 * 100 = -7,4%
Skuldsättningsgrad: (181,74 - 154,48) / 154,48 = 0,177 * 100 = 17,7%
Det är sällan företag visar leasingåtaganden som på ovanstående sätt, detta innebär att informationen måste hämtas från den löpande texten. Varje företag är väldigt tydliga med att leasingtillgångarna är i form av nyttjanderättstillgångar och skulderna benämns som kortfristig leasingkostnad och långfristig leasingkostnad. I exempelvis Eniros kvartalsrapport redogör de för begreppen nyttjanderättstillgångar och leasingskuld. I balansräkningen redovisas 124 000 000 kr som nyttjanderättstillgångar och två leasingskulder på 87 000 000 kr respektive 45 000 000 kr som summeras till 132 000 000 kr vid beräkning av nyckeltalet.
Påverkan på resultaträkningen redovisas i enskild resultatförklaring i de flesta kvartalsrapporterna, men i Eniros fall kunde detta enbart hittas i not 1. I noten förklaras det att avskrivningar ökade med 12 000 000 kr som påverkade de operationella kostnaderna positivt med samma summa, samt att räntenettot påverkas negativt med 2 000 000 kr. Dessa siffror elimineras från de variabler som används vid beräkning av nyckeltalen och sedan beräknas effekten. Det finns även företag som tillämpar fullt retroaktiv metod. Dessa företag hanteras precis som i den förenklade övergångsmetoden som tidigare förklarats, dock påverkas det ingående egna kapitalet inom denna metod. I exempelvis NIBEs kvartalsrapport påverkas det egna kapitalet negativt med 10 000 000 kr i redovisning av eget kapital som vid beräkning av skuldsättningsgraden kommer att återföras till det egna kapitalet för att erhålla ett resultat exklusive IFRS 16.
3.8 Metoddiskussion
Studiens syfte är att redogöra kring hur den nuvarande standarden, IFRS 16, påverkar företagens finansiella rapporter hos svenska börsnoterade företag samt undersöka hur påverkan skiljer sig åt mellan sektorerna. För att besvara studiens forskningsfrågor behövdes relevant data samlas in, vilket har gjorts med en kvantitativ forskningsstrategi i kombination med komparativ forskningsdesign.
Validitet innebär mätning av studiens relevans, alltså mäta observationerna man hade för avsikt att mäta (Nyquist 2017, s. 262). Studien avgränsar sig till att mäta de fyra valda nyckeltalen; EBIT, EBITDA, ROA och skuldsättningsgrad som baseras på tidigare studier för en mer korrekt jämförelse. Dessa nyckeltal har undersökts hos företag inom GICS 11 sektorer som tillämpar IFRS. Mäter man det man faktiskt ska mäta skildras undersökningen av hög validitet (Dahmström 2011, ss. 73-74; Nyquist 2017, s. 262). Två av många faktorer som bestämmer en studies validitet är den interna och externa validiteten (Bryman & Bell 2017, s.
69). Denna studie undersöker samtliga börsnoterade företag i Sverige vilket innebär att inget företag utesluts. Den externa validiteten är valet av rätt deltagare till undersökningen som skapar ett representativt urval samt ett generaliserat resultat (ibid.). Bryman och Bell (2017) nämner att forskare är intresserade av att inrikta sig på detaljnivå och är därför i behov av generaliserbarhet. Den interna validiteten handlar däremot om man har dragit en pålitlig slutsats (ibid., s. 88). Utifrån valet av populationen kan resultatet generaliseras eftersom studien har utgått från statistisk data som tydligt visar implementeringens påverkan.
Det optimala för en mätning är att reliabiliteten ska vara hög, detta innebär minimala variationer. Variationen skildrar tillförlitligheten hos en mätning vilket visar mätprocessens reliabilitet (Dahmström 2011, s. 368). Studien har insamlat data från företagens kvartalsrapporter, denna data är granskad innan den blir offentlig på företagens hemsida, antingen av en intern eller extern revisor. Nyquist (2017) kompletterar Dahmström (2011) genom att skriva att reliabilitet berättar hur upprepbar en mätning är, det vill säga om samma observation skulle visas om mätningen skulle genomföras på nytt. Om det skulle resultera i samma observation är reliabiliteten hög, om det sker avvikelser är reliabiliteten låg. I denna
studie bortföll endast 34 företag av 336 företag, dessutom medför inte sektorindelingen som är hämtad från GICS och uträkning av nyckeltal subjektivitet. Detta resulterar i att det inte finns utrymme för egna tolkningar och bedömningar. Författaren avslutar med att skriva att variansen hos de slumpmässiga felaktigheterna i en mätning är reliabiliteten (Nyquist 2017, s.
263). Däremot kan räknefel förekomma oavsett om reliabiliteten är låg eller hög då detta grundar sig på hur vi som forskare har tittat, hanterat och placerat siffrorna.
