Demens: Hur påverkas den språkliga förmågan?

Demens: Hur påverkas den språkliga förmågan?

Per Östberg

Docent, universitetslektor, leg. logoped

Vad innebär demens?

– Sjukdomsprocess i hjärnan – Påverkar mentala förmågor:

– Minne

– Koncentration – Tänkande

– Känna igen personer och föremål

– Språklig förmåga

– Leder till betydande problem i vardagslivet

Människan: det talande djuret

 Människor säger i genomsnitt 16 000 ord om dagen¹

 Genomsnittligt ordförråd 75 000 ord²

 Taltempo ca 200 ord per minut³

 Artikulationstempo ca 5,3 stavelser per sekund³

–¹Mehl m.fl. (2007); ²Oldfield (1963); ³Laver (1994)

Aristoteles

Några drag i språkbruket

– Gemensam grund

– Allt ”språkande” bygger på

information som deltagarna delar – Samarbetsprocesser

– Talare samordnar sitt språkande med varandra

– Åhöraranpassning

– Talare utformar sina yttranden med tanke på vilka åhörarna är, för att nå sina mål

1Clark (1992): Arenas of language use

Varför är det viktigt att kunna ”språka”?

– Meningsfulla samtal är viktiga för livskvaliteten även i hög ålder

– ”Framgångsrikt åldrande”

– Inte bara kroppslig hälsa utan även:

– Bevarad minnesförmåga och delaktighet i samhället

– Äldre lever längre och drar mer nytta av vårdinsatser med socialt stöd och nära anknytning till vårdgivare

• ¹Nussbaum (1983); ²Havighurst (1961); ³Kiely m.fl. (2000)

Hur vanligt är demens i världen?

Antal (miljoner) personer med demens i olika världsdelar (baserat på UN World Prospects, 2008, och beräknad demensprevalens av 5 % mellan 65 och år och 20 % i åldrarna över 80 år); Marcusson et al. (2011)

2010 2050

Världen 42 133

Europa 11 19

Asien 21 80

Afrika 2 10

Nordamerika 4 10

Latinamerika 3 13

Hur vanligt är demens i Sverige?

– 130 000 till 150 000 personer i Sverige uppskattas ha demenssjukdom¹ – Antalet väntas öka mycket efter 2020

– Ungefär 20 000 personer om året får demens

– Samhällskostnad 54-65 miljarder kronor per år²

1. Socialstyrelsen (2017): Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2. Socialstyrelsen (2012). Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012

Socialstyrelsen (2012)

Vanliga demenssjukdomar

Kärldemens Primärdegenerativa demenser

Pannlobsdemens Alzheimers sjukdom

(vanligast)

Förändringar i hjärnan vid Alzheimers sjukdom

– Minnescentra i tinningloberna påverkas tidigt vid Alzheimers sjukdom

– Förändringarna sprider sig sakta till hjärnbarken

– Efterhand drabbas hjärnans ”högre”

funktioner

Wikimedia Commons

Förändringarna i hjärnan utvecklas gradvis

Olika minnesproblem vid demens

– Svårt att lära nya saker (glömmer snabbt)

– Svårt att minnas gamla kunskaper

– Svårt att minnas vad som ska hända (framåt i tiden)

Olika former av minne

Minne

(bibehållen kunskap)

Faktaminne

Praktiskt minne Personligt minne

 Lagan

 Nissan

 Ätran

 Viskan

Språkliga problem vid Alzheimers sjukdom

– Svårt att hitta ord

– Svårt att benämna saker – Svårt att skriva ett brev

– Svårt att förstå instruktioner – Svårt att föra ett samtal

– Svårt att avsluta meningar – Tendens att upprepa sig – Sämre läsförståelse

– Producerar innehållslösa meningar – Mindre lust att prata

– Olämpliga samtalsämnen

– Säger saker som är olämpliga till en viss person – Tendens att tolka saker bokstavligt

– Svårt att förstå skämt – Mera pratsam

Vanligast

Ovanligast

1Bayles & Tomoeda (1991)

”Jag har det på tungan!” Vad är normal ordglömska?

– Dagboksstudie under en månad¹ – 130 deltagare i olika åldrar

– Ordglömska förekom signifikant oftare hos medelålders och äldre deltagare

– I genomsnitt 7 gånger i månaden hos äldre

– Ingen skillnad beroende på kön, utbildning, ordförråd eller

arbetsminneskapacitet

– ¹Burke m.fl. (1991)

Vad heter det?

Ordglömska i det dagliga livet

– Ordglömskan handlade till stor del om:

– Namn på personer – Geografiska namn

– Titlar på böcker, filmer, tv-program

– Äldre deltagare gav mer sällan partiell information om orden (t.ex.

första bokstaven)

– Äldre deltagare kom på färre alternativa ord

– De flesta episoderna av ordglömska ”gick över” under studieperioden

– ¹Burke m.fl. (1991)

Alzheimers sjukdom: lindrig demens

– Flytande tal med tydlig artikulation – Normal meningsbyggnad

– Tendens att tappa tråden

– Vissa svårigheter att hitta ord:

 Omskrivningar

 Använder fler allmänna uttryck (”den där”, ”grej”)

Alzheimers sjukdom: medelsvår demens

– Flytande tal men ofta långsamt, tvekande – Uppenbara problem att hitta ord

– Upprepar sig mycket i samtal

– Stora skrivsvårigheter (men i viss mån bevarad läsförmåga)

Alzheimers sjukdom: svår demens

– Oftast långsamt, tvekande tal – Vilja att kommunicera

– Men stor variation:

 En del personer är tysta

 Andra har ”palilali”: upprepar ord eller stavelser i slutet av ett yttrande)

 Tenderar att upprepa vad andra säger

 Oförståeligt tal förekommer

 Många kan ändå tala om vad de heter, medverka i samtal i viss mån

Skillnader i språklig förmåga bland personer med svår Alzheimers sjukdom

– Många kunde svara på hälsning

– Många kände igen sitt namn i skriven form, följde en enkel instruktion – Personer som var dubbelinkontinenta klarade inte detta men 82 %

producerade ändå språk vid bedömningen – kunde i viss mån tala

– ¹Bayles m.fl. (2000)

Flerspråkighet och demens

– Tvåspråkiga personer utvecklar

demenssymptom i snitt fyra till fem år senare än enspråkiga^1,2

– Fördröjer symptomen snarare än försämringstakten

– Senare studier har dock inte visat samma skillnader³

• ¹Bialystok m.fl. (2007)

• ²Craik m.fl. (2010)

• ³de Bruin & Della Sala (2015)

Olika interventioner för språk och kommunikation vid demens

Syfte Exempel Inriktning

Kognitiv aktivering - Kompletterande

kommunikation (minnesstöd)

Direkta metoder, patientcentrerat

Ospecifik allmän eller kommunikativ

aktivering

- Musikterapi - Konstterapi - Djurterapi

- Trädgårdsterapi

Indirekta metoder

Kommunikativ balans - Dialogcoaching - Validationsmetoden

Direkta metoder,

kommunikationspartners

Efter Steiner (2010), förenklat

“Memory wallets”: minnesmappar

1Bourgeois (1992)

”Memory wallet” eller minnesmapp

 Består av en uppsättning meningar och bildstimuli

 Stödjer minne för fakta som används i samtal

 Häfte eller minialbum ca 7 × 13 cm

 En mening + tillhörande bild sätts in per sida

 Ofta 10-30 sidor

 Kan ordnas i tidsföljd - t.ex. med personens födelsedatum först

 Eller kan ordnas efter teman

Effekt av minnesmappar

– 30 bilder och meningar om – Bekanta personer

– Platser – Händelser

– Gav förbättrad kommunikation med ingen eller begränsad systematisk träning

– Viss interventionseffekt kvarstod upp till 30 månader utan ytterligare träning

– Inga minnesmappar tappades bort under studien

– Risk för negativ inverkan om närstående använder hjälpmedlet för att kontrollera användarens försämrade förmågor

1Bourgeois (1992)

Hur välja information till mappen/boken?

– Fakta som är viktiga för personen med demens – Som han eller hon vill tala om

– Som personen ofta är osäker/oklar om

– Fakta som också är viktiga för vårdgivaren – Dagliga aktiviteter

– Vanliga samtalsämnen

Hur utformar man meningarna?

 Håll dem korta: åtta till tio ord eller kortare

 Använd enkel meningsbyggnad:

 ”Det här är min dotter Stina.”

 ”Jag har tre barn: Lars, Lotta och Erik.”

 Använd personens eget ordförråd:

 Dagliga aktiviteter

 Vanliga samtalsämnen

Dialogcoaching: ett sätt att få balans i samtal

3 enkla regler för personen med demens 3 × 3 regler för den närstående

Person med demens Närstående

Tempo - Ta tid på dig - Avvakta

- Sänk tempot - Skriv upp

Klimat -Bli inte irriterad - Mer blickkontakt

- Beröring ibland - Ge beröm

Informationsinnehåll -Gester och skrift - Upprepa temat - Ställ frågor - Använd gester

1Steiner (2010), modifierat

Validationsmetoden

(Naomi Feil)

– Förhållningssätt och metod i kommunikationen med

desorienterade personer med demens

– Vårdpersonal som arbetar med äldre desorienterade får stöd – Desorienterade personer

accepteras som de är – Lyhördhet och bekräftelse – Kroppsspråk och röst viktigt

Allmänna principer för validation

– Gamla kan inte tvingas att ändra sitt beteende – de ändrar sig bara om de själva vill

– Gamla måste tas som de är (“be accepted non-judgementally”)

– När minnet sviker försöker gamla hantera tillvaron genom att falla tillbaka på äldre minnen

– Smärtsamma känslor som uttrycks, erkänns och bekräftas av en betrodd lyssnare avtar – smärtsamma känslor som avvisas eller undertrycks tilltar – Empati ger förtroende, minskar ångest och ger värdigheten åter

Hävdade vinster

– Personerna avskärmar sig inte lika mycket – Kommunikation med andra främjas

– Minskad oro

– Slumrande förmågor kan väckas

– Validation troligen bättre mot ”problembeteenden” än för att förbättra minnet och känsloläget¹

– ¹Deponte & Missan (2007)

Några samtalstekniker i validation

– ”Centrera sig” för att kunna ägna odelad uppmärksamhet åt den som valideras – Håll äkta, nära ögonkontakt

– Hälsa på samtalspartners med deras namn

– Möt samtalspartners med respekt, nyfikenhet och genuint intresse

– Lyssna och godta – undvik att argumentera om sanningshalten i vad som sägs – Ställ ”vem, vad, var, hur, när”-frågor, undvik ”varför”-frågor

– Upprepa, fördjupa, säkra förståelsen – Visa verbal och ickeverbal uppskattning – Ta farväl av samtalspartnern med namnet

Samtalsmatta vid demenssjukdom

– En form av kompletterande kommunikation

– Som ett stöd i samtal¹ – Som stöd i

diskussionsgrupper²

– Som verktyg för intervjuer³ – Vid utskrivningssamtal på

sjukhus⁴

1Ferm m.fl. (2010); ²Hallberg m.fl. (2013); ³Murphy m.fl. (2005); ⁴Thalén m.fl. (2016)

Samtalsmatta som intervjuverktyg

1Murphy m.fl. (2005)

Vart kan man vända sig?

– Demensföreningen Stockholm

– http://www.demensforeningen-sthlm.com/

– Alzheimerföreningen Stockholm

– http://www.alzheimersverige.se/forening/stockholm/

– Demensnätverket

– http://www.demensnatverket.se/

– SLSO Logopedi

– http://slso.sll.se/vard-hos-oss/logopedi/

Lästips

– Jan Marcusson, Kaj

Blennow, Ingmar Skoog, Anders Wallin. Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Tredje upplagan.

Liber, 2011.

– Vicki De Klerk-Rubin. Möta närstående med demens: en guide till validationsmetoden.

Gothia, 2011.

– Camilla Lindholm. När orden fattas oss: om demens,

språk och kommunikation.

Liber, 2010.