Resurseffektiv utfodring av dikor

(1)

Resurseffektiv utfodring av dikor

Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se

Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27 nov 2014

Institutionen för husdjurens miljö och hälsa

(2)

Varför är dikor viktiga i vår region?

• En stor andel av dikorna finns här

• Köttproduktion

• Sysselsättning

• Biologisk mångfald

• Öppet landskap - attraktivt

”För fjärde året i rad sjunker

lönsamheten för nötköttsföretagen”

(LRF Konsult, Lantbrukets lönsamhet, 2014)

(3)

Fältstudier

• Fältprojekt på två gårdar i Västra Götaland (2006-2009)

– Överutfodring av dikor, framförallt under dräktigheten

(Arnesson & Salevid 2011)

(4)

Foder kostar

(5)

Syfte

• Vilken typ av grovfoder passar till dräktiga dikor?

– Hur mycket äter dikor av grovfoder med olika kvalitet?

– Vad är ”rätt” grovfoderkvalitet till dikor?

– Hur får man ”rätt” kvalitet på grovfodret?

• Utveckla rådgivningsverktyg

– Samla in data på foder- och djuregenskaper.

(6)

Två utfodringsförsök

Studie 1

Korttidsförsök Höst 2012

Studie 2

Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14

(7)

(8)

Genomförande

Foder

• Tre sent skördade grovfoder

• Gräsvall och rörflen skördade i blomning

• Helsäd skördad i degmognad

Gräsvall Rörflen Helsäd av havre

(9)

Genomförande

Djurmaterial

• 24 herefordkor

• 24 charolaiskor

• Lågdräktiga

• Foder i fri tillgång

(10)

Genomförande

Datainsamling

Smältbarhet Kväveutnyttjande

Foderintag Idisslingstid

(11)

Foderintag

• Hereford vägde 702 kg och charolais 782 kg

• Charolais hade högre ts-intag jämfört med hereford

• Samma ts-intag per kg kroppsvikt för båda raserna

• Högst konsumtion av gräsvall, följt av helsäd och rörflen

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Gräsvall Helsäd Rörflen

Ts-intag i % av kroppsvikt Ts-intag

kg/dag

Charolais Hereford % av kroppsvikt C och H

(12)

Energi- och AAT balans

• Samtliga foder ledde till överutfodring med energi och AAT

0 50 100 150 200 250 300

Energi AAT

Procent av behov (Spörndly, 2003)

Gräs Helsäd Rörflen

(13)

Slutsatser försök 1

• Foderintaget beror på storleken på kon, inte på ras.

• Överutfodring med energi och AAT med samtliga foder.

• Rörflen skördad i blomning gav ett energiintag nära kornas behov enligt norm.

• Gräsvallen kan skördas sent.

(14)

Två utfodringsförsök

Studie 1

Korttidsförsök Höst 2012

Studie 2

Kontinuerligt försök Stallperiod 2013/14

(15)

(16)

Genomförande

Foder

• Kornas intag av energi i förhållande till utfodringsnormerna

• Tre gräsensilage skördade i blomning, samt kornhalm

• Komplettering med rapsmjöl till de kor som åt halm

Blandvall Rörflen

Hykor Kornhalm

(17)

Genomförande

Djurmaterial Utfodring

• 36 herefordkor

• Låg- och högdräktighet (16 v)

• Digivning (3 v)

• Fyra olika grovfoder i dräktighet

• Fri tillgång på foder

• Individuell registrering

• Samma foder till alla kor under digivning

(18)

Genomförande

Smältbarhet

Kväveutnyttjande

Foderintag och idissling

Födelsevikt och tillväxt Energistatus

Vikt och hull

(19)

Foderintag

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0

D -112 D -109 D -106 D -103 D -100 D -97 D -94 D -91 D -88 D -85 D -82 D -79 D -76 D -73 D -70 D -67 D -64 D -61 D -58 D -55 D -52 D -49 D -46 D -43 D -40 D -37 D -34 D -31 D -28 D -25 D -22 D -19 D -16 D -13 D -10 D -7 D -4 D -1

TS-intag (kg/d)

Dag från kalvning

Ts-intag under låg- och högdräktighet

Hykor Blandvall Rörflen Halm

(20)

Energi- och AAT-balans under dräktigheten

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Energi (MJ/d) AAT (g/d)

Procent av behov

(Spörndly, 2003) Hykor

Blandvall Rörflen Halm

(21)

Viktförändring under dräktighet

650 700 750 800 850 900 950

-112 -108 -104 -100 -96 -92 -88 -84 -80 -76 -72 -68 -64 -60 -56 -52 -48 -44 -40 -36 -32 -28 -24 -20 -16 -12 -8 -4

Vikt (kg)

Dag innan kalvning

Viktförändring under 16 veckor innan kalvning

Hykor Blandvall Rörflen Halm

Kalvning +133 kg

+101 kg

+41 kg +32 kg

(22)

Ekonomisk kalkyl - antaganden

• 112 dagar före kalvning åt korna fyra olika grovfoder: hykorensilage,

blandvallsensilage, rörflensensilage och kornhalm. Halmkorna fick också 0,65 kg rapsmjöl/dag.

• Efter kalvning samma ensilage i samtliga fyra försöksled och försumbara skillnader i konsumtion mellan försöksleden

• Viktförlust under stallperioden för rörflen- och halmkorna jämfört med hykor- och blandvallskorna antas bli helt kompenserade under efterföljande

betesperiod

• Beteskonsumtionen mättes ej men betesarealen per ko antas vara 10 % högre för kor som ätit rörflen eller halm.

• Kalvarnas avvänjningsvikter antas vara desamma i samtliga försöksled

• Alltså, det enda som skiljer mellan försöksleden är konsumtionen före kalvning och (eventuellt) arealen betesmark efterföljande sommar.

(23)

Hykor Gräsvall Rörflen Halm

(1) Ensilage/halm 1520*1,18=1790 1440*1,18=1700 1030*0,92=950 930*1,18=1100

(2) Rapsmjöl 70*3,00=210

(3) Betesnetto vid 10% skillnad

1,0*1920=1920 1,0*1920=1920 1,1*1920=2110 1,1*1920=2110 Resultat 2

(3) – (1) – (2)

50 220 1160 720

Räkneexempel:

Betesnetto minus foderkostnad före kalvning,

kr/ko vid 10% större betesareal för rörflen- och halmkorna

(24)

Slutsatser försök 2

• Fri tillgång på hykor och blandvall resulterade i

överutfodring med energi och AAT under dräktigheten.

• Rörflen och halm täckte 80% av kornas energibehov och 100% av AAT-behovet under dräktigheten.

• Utfodring med rörflen under dräktigheten gav bäst ekonomiskt resultat.

(25)

Sammanfattning

Projektet har hittills bidragit med

• Ny kunskap om foderintag hos dikor och vilken kvalitet som är mest lämpad för att undvika överutfodring

• Möjligheter att titta på ekonomin vid utfodring av olika typer av grovfoder under dräktigheten

• Data på dikor för utveckling av rådgivningsverktyg

• Biocontrolkrubbor på Götala

(26)

Tack till…

• Våra finansiärer

• Försökstekniker Jonas Dahl, David Johansson, Karin Wallin, Frida Dahlström

• Mikael Johansson och Anna Ingvar Nilsson för lån av kor