Påverkar flerspråkighet arbetsminnet hos äldre?
Ann-Louise Eriksson
Psykologi, kandidat 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Sammanfattning
Befolkningen idag blir allt äldre och det är viktigt att få kunskap om vad som påverkar äldres kognitiva förmågor. Flertalet kognitiva funktioner minskar i det naturliga åldrandet,
arbetsminnes kapaciteten är en av de funktionerna. Tidigare forskning har sett att kognitionen påverkas positivt av
social gemenskap, fysisk aktivitet och engagemang i mentalt krävande aktiviteter. Flerspråkighet kan ses som en mentalt krävande aktivitet. Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns något samband mellan flerspråkighet och arbetsminne hos äldre. För att undersöka detta så användes data från ett projekt som heter ”framgångsrikt åldrande” och hierarkisk multipel regressionsanalys användes i analyserna. Resultaten visade att det inte finns något samband mellan flerspråkighet och prestation i de tre arbetsminnestest som ingick i studien, varken i tvärsnittsanalys eller i longitudinella analyser.
Nyckelord: flerspråkighet, arbetsminne och åldrande
Abstract
As the population is getting older, it is important to gain more knowledge about factors that influence cognitive abilities in ageing. Most cognitive functions decline in normal aging, and working memory is one of these functions. Previous research has found that cognitive
functions are positively influenced by social community, physical activity, and involvement in mentally demanding activities. Bilingualism is a factor that can be regarded as a mentally demanding activity. The purpose of this study was therefore to investigate whether there is any relationship between level bilingualism and working memory in the elderly. To
investigate this, data from a project called "successful aging" was used. The data was analyzed with hierarchical multiple regression analyses. Result showed that there is no relationship between bilingualism and working memory, either in cross-sectional or longitudinal analysis.
Keywords: Bilingualism, Working memory, Ageing
Introduktion
I takt med att befolkningen blir äldre blir det allt viktigare att få kunskap om vad som påverkar äldres kognitiva förmåga. Kognitiva funktioner handlar om våra mentala processer och hur vi bearbetar kunskap, tänkande och information. (Chan, Shum, Toulopoulou & Chen 2008). Detta innefattar bland annat hur minnen reproduceras och vilken funktion och
kapacitet arbetsminnet har. Även vår förmåga att göra flera saker samtidigt och hur vi utvecklar våra språkliga färdigheter, är exempel på kognitiva förmågor. Svårigheter med kognitionen kan skapa svårigheter med samspel, kommunikation och att utföra handlingar i vardagen. (Chan et al., 2008). Dessa förmågor försämras i det naturliga åldrandet, men forskning har visat att kognitionen påverkas positivt av social gemenskap, fysisk aktivitet och engagemang i mentalt krävande aktiviteter ( Erickson & Kramer 2009).
En faktor som man tänker påverkar äldres kognitiva förmåga positivt är att vara flerspråkig (Bialystok, Craik & Luk 2012). I Sverige behärskar en stor del av befolkningen två språk begripligt (speciellt svenska- engelska) på grund av hur samhället är uppbyggt och att
engelska ingår i skolundervisningen redan från tidig ålder ( Hedman & Magnusson 2020). Att hantera två språk har man sett i studier förbättrar reglering kring olika kontrollmekaniskismer i hjärnan vilket för med sig att också andra typer av uppgifter som ställer krav på kognitiv kontroll blir förbättrade (Bialystok, Craik, Klein, & Viswanathan 2004). Forskare menar att fördelar för tvåspråkiga tenderar att bli allt tydligare i mer krävande uppgifter, men samtidigt att skillnader mellan enspråkiga och flerspråkiga kanske är mindre tydliga för yngre vuxna, som en "funktionell takeffekt", detta då de befinner sig på toppen av sina exekutiva
funktioners förmågor (ex. Bialystok et al., 2004)
Bialystok et al (2004) beskriver i sin studie att
för äldre vuxna kan förmågan att hantera två språk dämpa en åldersrelaterad kognitiv försämring. Bialystok et al (2012) fann bland annat att livslång erfarenhet av att hantera två språk skapar mer effektiva exekutiva funktioner och att flerspråkighet även upprätthåller dessa fördelar över hela livsspannet. Exekutiva funktioner kan beskrivas som vårt målinriktade beteende, vilket innefattar vår förmåga att planera våra handlingar, vår mentala flexibilitet och uthållighet, vårt arbetsminne och förmågan till självkontroll. (Zhang, Wu & Thierry 2020). Sörman, Hansson, och Ljungberg (2019) fann dock inget stöd för att tvåspråkighet hos äldre hade några positiva effekter på de så kallade exekutiva funktionerna.
Ett område inom forskningen kring flerspråkighet och kognition som inte fått så mycket uppmärksamhet är det gentemot arbetsminne. Baddeley (2003) beskriver arbetsminnet som en psykologisk konstruktion som fungerar som ett enkelt, tillfälligt lagringsutrymme och som kan ses som en del av det mänskliga kognitiva systemet. Arbetsminnet ansvarar för att
tillfälligt lagra och manipulera information vilket förstås är nödvändigt för att klara av att lösa komplexa kognitiva uppgifter. Baddeleys modell för arbetsminnet består av fyra olika
komponenter, den fonologiska loopen som hanterar auditiv information, det visuospatiala skissblocket som hanterar visuospatial information, som innebär att vi kan urskilja form, konturer, avstånd och rörelse och föremålets plats i förhållande till varandra, den episodiska bufferten som hanterar och interagerar information med långtidsminnet, samt den centrala exekutiven som koordinerar och hanterar uppmärksamhets reglering mellan de olika
komponenterna av arbetsminnet (Baddeley 2003). Arbetsminnets kapacitet förändras under
hela livslängden och är ålderskänsligt. Det är bland de första förmågorna som drabbas av
åldersrelaterade sjukdomar och skador i hjärnan. ( Bialystok, Poarch, Lou & Craik 2014)
2
En stor del av den forskning som är gjord inom området flerspråkighet och arbetsminne är gjorda på barn och unga vuxna, vilket gör det svårt att direkt översätta resultaten till äldre vuxna. Exempelvis genomförde Morales, Calvo och Bialystok (2013) två studier av arbetsminnet bland enspråkiga och tvåspråkiga barn.
I den första studien fick barnen anpassade Simon task uppgifter. Simon task uppgifter innebär att man mäter reaktionstiden genom att deltagarna placeras framför en skärm och en panel med två knappar på. Deltagarna fick veta att de ska trycka på knappen till höger när de ser något rött visas på skärmen och knappen till vänster när de ser något grönt oavsett föremålets placering på skärmen.
I
kongruenta/överensstämmande uppgifter visas det färgade föremålet på samma sida som den associerande knappen. I inkongruenta/ej överensstämmande uppgifter visas föremålet på motsatt sida från associerad knapp. Skillnaden i reaktionstid mellan kongruenta och
inkongruenta uppgifter används som mått på prestation
.I studie 2 användes en visuospatial arbetsminnesuppgift för att minimera språkkunskapens roll. Uppgiften var en span-uppgiften, vilken arbetsminneskapaciteten undersöktes genom antalet objekt som barnen korrekt kunde återge i en matris efter samtidig eller sekventiell presentation. Resultatet från den första studien visade att tvåspråkighet hade en positiv effekt på de exekutiva funktionerna, genom att tvåspråkiga var snabbare och mer exakta i sina svar jämfört med enspråkiga. I den andra studien så såg man att tvåspråkiga barn hade bättre visuospatial förmåga än enspråkiga barn genom att de kom ihåg fler objekt.
Det finns några enstaka studier som inkluderat äldre. Luo, Craik, Moreno och Bialystok (2013) testade yngre (18–35 år) och äldre (60–80 år) vuxna som var antingen enspråkiga eller tvåspråkiga. Dessa testades med verbala och spatiala (rumsliga) arbetsminnes uppgifter. Det verbala uppgifterna var Simon task uppgifter och Corsi-blocktestet användes för att bedöma rumsligt minne. Högre ålder var förknippat med försämrat rumsligt arbetsminne jämfört med verbalt arbetsminne, men de åldersrelaterade försämringarna var likvärdiga i båda
språkgrupperna. De tvåspråkiga deltagarna överträffade de enspråkiga i rumsligt arbetsminne, men fick sämre resultat än enspråkiga i test av verbalt arbetsminne. Denna interaktion mellan tvåspråkighet och arbetsminne var också konsekvent över hela livslängden. En annan studie som genomfördes på yngre vuxna ( m = 43 år) och äldre vuxna (m= 71 år) är den av Bialystok et al (2004) som fann att tvåspråkiga presterade bättre än enspråkiga på Simon task uppgifter.
Uppgifterna som genomfördes var Simon task uppgifter med extra minneskrav (fyra regler istället för två). Tvåspråkiga i båda åldersgrupperna presterade bättre genom att de var snabbare i Simon-uppgiften och kunde bättre hantera de höga minneskraven på att behöva hålla fyra regler i arbetsminnet. Ett resultat som kan indikera att fördelar av tvåspråkighet kan vara mer framträdande i situationer som kräver högre bearbetningskrav. Effekten av
tvåspråkighet var också större för äldre vuxna vilket stärker hypotesen om att ”den livslånga erfarenheten av att hantera två språk minskar risken för åldersrelaterade kognitiva
förändringar”. En annan studie av äldre och flerspråkighet är den av Bialystok, Poarch, Lou,
& Craik (2014) som
genomförde en studie på unga ( m = 20 år) och äldre vuxna (m = 70 år) för att undersöka effekterna av tvåspråkighet och åldrande på arbetsminnet. I studien utfördes komplexa verbala (bokstavsuppgift) och icke-verbala (figuruppgift) arbetsminnes uppgifter.
Resultatet visade en tvåspråkig fördel i de icke-verbala uppgifterna för de äldre vuxna.
Till skillnad från de ovan nämnda studierna fann Bialystok, Craik och Luk (2008) dock inga
effekter av tvåspråkighet fördel i arbetsminne hos yngre (20 år) och äldre (68 år) i ett så kallat
Corsi-blocktest. Studien undersökte kognitiv kontroll och arbetsminne hos yngre (20 år) och
äldre (68 år). De undersökte arbetsminnet genom framåt och bakåt Corsi-blocktest, vilket
innebär att man ska minnas i vilken ordningen sifferblocken presenteras, både framåt och
bakåt. Blocken är numrerade 1–10. Testet började med två block och ökade eftersom.
Testningen fortsatte tills deltagarna inte lyckades replikera båda försöken korrekt på angiven sekvenslängd. Testet mäter både antalet korrekta svar och den längsta nummerkombinationen som man kommer ihåg. Resultaten visade att tvåspråkiga presterade likvärdigt med de
enspråkiga i arbetsminnesuppgifterna, däremot såg man att de yngre kunde komma ihåg längre nummerkombinationer både när man upprepade sifforna framåt och bakåt jämfört med de äldre, vilket visar på att kognitiva förmågor minskar i det naturliga åldrandet som även (Chan et al., 2008) såg i sin studie.
Sammantaget kan sägas att det mesta av forskningen inom flerspråkighet och arbetsminne är gjord på barn och ej på äldre. Det saknas dessutom longitudinella studier på äldre gentemot flerspråkighet och arbetsminne. Detta är intressant då hjärnan är plastisk, vilket betyder att den förändras och att vi kan lära oss saker även när vi blir äldre (Trevisol & Tomtich (2017).
Att studera vad som påverkar äldres kognitiva funktioner är viktigt för att kunna skapa ett hälsosamt åldrande och hitta möjligheter att stötta äldre att fortsätta utvecklas och lära sig saker. Syftet med min studie är därför att undersöka om det finns några samband mellan flerspråkighet och arbetsminne hos äldre. Denna studie har två frågeställningar: 1) finns det något samband mellan tvåspråkighet och arbetsminne hos äldre (50–75 år)? 2) hur ser samband mellan tvåspråkighet och arbetsminne ut longitudinellt, vad händer i takt med att personer åldras?
Metod Deltagare
I den aktuella studien kommer data från ett projekt som heter ”framgångsrikt åldrande”- en studie av hur tvåspråkighet och val av sysselsättning bidrar till att bevara uppmärksamhet och minne över den vuxna livslängden som är en pågående longitudinell studie i Umeå där
deltagarna rekryterades genom pensionärs- och språkföreningar (finska och engelska) och genom annonser i lokala tidningar. Vid rekryteringen var ett krav att deltagarna måste vara mellan 50 och 75 år, och kriterierna för att delta var att (1) deltagarna ansåg sig själva att vara tvåspråkiga och använda både svenska och finska regelbundet, eller (2) deltagarna ansåg sig vara tvåspråkiga och använde både svenska och engelska regelbundet, eller (3) deltagare hade ingen eller mindre kunskaper på något annat språk än svenska. Totala antalet deltagare var från början 278. Av dessa fattades det information om ålder ( n = 3), kön (n = 3) och utbildningsår ( n = 32). Gällande självskattad tvåspråkighet fattades (n = 17) och Letter memory (n = 6), Matrix monitoring (n = 17) Rotation span (n = 15). Slutligen var det ett antal som inte utfört arbetsminnestesterna på ett korrekt sätt ( n = 3). Det slutgiltiga samplet kom därför att bestå av 182 deltagare. Av dessa var 113 kvinnor och 69 män och medelålder var 65.1 ( SD = 5.75) år. Medelvärdet för antal utbildningsår var 13.7(SD = 4.57). Av deltagarna angav 35 att de enbart kunde svenska och kan därmed betraktas som” rent” enspråkiga. De som angav att de kunde tvåspråk hade svenska ( n = 99), finska (n = 43) och engelska (n = 6) som förstaspråk. De deltagare som hade svenska som första språk angav 79 att de lärt sig sitt andraspråk i skolan, 15 att de lärt sig hemma och 5 angav att de lärt sig via samhälle/arbete.
För de som hade finska som första språk hade 14 lärt sig det hemma, 20 i skolan och 5 via
samhället och 4 hade inte angett något. De deltagare som hade engelska som första språk hade
4 lärt sig det hemma och 2 i skolan.
4
Instrument Tvåspråkighet
Två olika instrument användes: 1) Självskattad tvåspråkighet. Deltagarna bedömde sin nivå av tvåspråkighet i en skala som sträcker sig från 0 (enspråkig) till 10 (tvåspråkig). (Sörman et al., 2019). Denna självskattning korrelerar högt (r = 0,79) med " grad av tvåspråkighet"
beräknad från en svensk översättning av språk och social bakgrunds frågeformulär (LSBQ) utvecklad i syfte att mäta tvåspråkighet av The Lifespan Cognition and Development Lab at the Departement of Psychology, York University.
2) Självskattad förmåga i sitt andraspråk (L2) (Ljungberg et al., 2013; Sörman et al., 2017).
Deltagarna bedömde sin förmåga att tala, skriva, läsa och lyssna på deras L2 på en skala från 0 (ingen färdighet) till 10 (hög färdighet). Ett medelvärde av dessa skattningar och användes som mått på förmåga i L2.
Arbetsminne
Tre olika tester användes:
Letter memory. I detta test fick deltagarna se serier av bokstäver i mitten på datorskärmen.
Varje bokstav visades i 2 sekunder och deltagarna visste inte i förväg antalet bokstäver som skulle visas. Efter två övningsförsök, utfördes 12 testförsök och uppgiften var att återge de bokstäverna som nyligen presenterats, i rätt ordning. Efter varje försök skrev deltagarna ned bokstäverna de kunde komma ihåg i ett testprotokoll. Resultatet på testet beräknades utifrån antalet korrekta bokstäver i korrekt numerisk ordning (rätt plats).
Matrix monitoring I detta test fick deltagarna se på två rutnät som visades på en skärm, ett rutnät i den övre halvan av skärmen, ett på den nedre halvan av skärmen. Varje rutnät hade 16
”boxar” och i varje rutnät av dem var det en svart prick. Deltagarna fick till uppgift att memorera platsen för pricken i varje rutnät under 2,5 sekund. Sedan, försvann båda rutnäten och det visades slumpmässiga pilar. Pilarna kunde peka åt fyra olika riktningar; vänster, upp, höger eller ner. Om en pil visades på den övre halvan av skärmen, måste deltagarna
visualisera hur pricken flyttade ett steg i det övre rutnätet. Om en pil visades på den nedra halvan fick deltagarna visualisera rörelsen av ett steg för pricken i det nedre rutnätet. Således måste deltagaren kontinuerligt uppdatera sitt minne om platsen för pricken. I slutet av varje försök fick deltagarna åter se ett av rutnäten, antingen det från den över övre eller undre halvan av skärmen, och där pricken befann sig på en position i rutnätet pricken befanns sig.
Deltagarna fick ingen information i förväg om vilket av rutnätet (övre eller nedre) som skulle visas för dem. Deltagarna fick sedan besluta om pricken i rutnätet var på rätt plats (ja = “m” - tangent / nej = “x”- tangent) baserat på informationen från de pilar som hade presenterats.
Efter två tränings försök utförde deltagarna totalt 32 testomgångar.
Rotation Span är ett test där deltagarna först ska bedöma om ett antal roterade bokstäver som
presenteras på en skärm är ”korrekta” eller ”spegelvända”. Efter detta skall deltagarna
memorera riktningen på olika pilar som visas i en följd. De kan vara av antingen kort eller
lång längd, och kan peka i åtta olika riktningar. Proceduren (bedömning bokstav- memorera
pilar) upprepas från två till fem gånger per försök. Poängen beräknas genom att summera
antalet korrekt angivna pilar i rätt ordning. Deltagarna behöver ha en procentsats som ligger
över 80 % på bedömningen av roterande bokstäver.
Kovariat
Ålder och generell begåvning ( Gf) inkluderades som kovarianter i analyserna. En kortversion av ”The Raven Advanced Progressive Matrices Test (Arthur och Day, 1994) användes som indikator för Gf. Denna kortversion av testet har huvudsakligen samma mätning egenskaper som den ursprungliga långversionen.
Statistisk bearbetning
Baslinjeinformation om de demografiska variablerna beräknades för samplet. Därefter genomfördes korrelationsberäkningar (pearson r) mellan alla variablerna inkluderade i analysen. För att undersöka samband mellan tvåspråkighet och arbetsminneskapacitet, användes en hierarkisk regressionsanalys för varje enskilt arbetsminnestest som beroende variabel. I steg 1 kontrollerades för ålder, kön och utbildningsår. I steg 2 tillsattes
tvåspråkighetsvariabeln. I de longitudinella analyserna användes uppföljningsresultat på arbetsminnestesterna (T2) var för sig som beroende variabel. I dessa analyser kontrollerades för kognitiv prestation vid den första ” testtillfället” (T1) i steg 1, följt av stegen som beskrivs ovan. På så vis är de möjligt att undersöka om flerspråkighet kan predicera förändring i arbetsminne.
Etiskt övervägande
”Framgångsrikt åldrande” har godkänts av Regional etisk kommitté vid Umeå universitet. Till alla deltagare gavs skriftlig information och skriftligt samtycke i enlighet med Helsingfors deklarationen. Samtycket innebar att deltagaren var anonym, deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta sin medverkan när de/om de ville och deltagaren fick även information om vad deras data skulle användas i för studier.
Resultat
Studien inkluderade 182 deltagare varav 113 kvinnor och 69 män. Medelåldern var 65.08 år ( SD = 5.75), utbildningsår m = 13.75 (SD = 4.57), flerspråkighetsvariabeln (L2) m = 5.09 (SD
= 3.49), letter memory m = 22.31 (SD = 4.017), matrix monitoring m = 31.49 (SD = 8.30) och Rotation span m = 14.52 (SD = 8.00). För variablerna inkluderade in analyserna varierade skewness (skevhet) från - 0.87 till 0.06, och för kurtosis låg värdena mellan -1.36 och 1.16.
Analysmaterialet kan därmed antas vara normalfördelad (Field 2018).
Korrelationsberäkningar visade ingen signifikans mellan förmåga i andraspråk (L2) och arbetsminnestesterna ( letter memory r = .645 matrix monitoring r =.733 och rotation span r =
-.023) och inte heller mellan självskattad flerspråkighet och arbetsminnestesterna ( letter
memory r =-.039 matrix monitoring r = .022 och rotation span r =.038). Tabell 1 visar
korrelationer mellan variablerna.
6
Sedan genomfördes en hierarkisk multipel regressionsanalys, se resultat i tabell 2.
Arbetsminnestesterna analyserades var för sig som beroende variabel. I steg 1 inkluderades ålder, kön och utbildningsår. I steg två lades flerspråkighetsvariablerna L2 och självskattad flerspråkighet till.
Tabell 2 visar att i steg 1 förklarade 9,7% av variansen för Matrix monitoring, 12.9% för Rotation span, och endast 1.2% för Letter memory. Steg 2 förklarade 0,4% för Matrix monitoring, 1.2 % för Rotation span och 0,3 % för Letter memory. Dock visade resulatet att flerspråkighetsvariablerna inte påverkade resultatet signifikant.
För att undersöka samband longitudinellt gjordes ytterligare en hierarkisk regressionsanalys, som beskrivs i tabell 3. I dessa lades resultatet från testtillfälle 1 användes som mätvariabel i steg 1 och i steg 2 användes ålder, kön och utbildningsår och i steg 3 lades
flerspråkighetsvariablerna L2mean och självskattad flerspråkighet till
.Det visade sig att resultat i Matrix monitoring och Rotation span kunde predicera prestationen 3 år senare. I övrigt som man kan se i Tabell 3, kunde ingen av faktorerna inkluderade i analyserna predicera förändring i något av de kognitiva måtten.
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan flerspråkighet och arbetsminne hos äldre. Studien hade två frågeställningar finns det något samband mellan tvåspråkighet och arbetsminne hos äldre (50–75 år)? och hur ser samband mellan
tvåspråkighet och arbetsminne ut longitudinellt, vad händer i takt med att personer åldras? I analyserna användes hierarkisk regressionsanalys för att undersöka vilka faktorer som
påverkar arbetsminneskapacitet, och speciellt då om flerspråksvariablerna kunde påverka arbetsminnet. Att göra longitudinella analyser (3 år) var viktigt för att kunna se hur eventuella samband såg ut över tid. Resultaten visade att det inte finns något samband mellan
tvåspråkighet och arbetsminne hos äldre i de tre olika arbetsminnestester som ingick i studien, och detta varken vid tvärsnittsanalyser eller i de longitudinella analyserna (där förändring i prestation undersöktes).
Mycket forskning har kunnat visa att personer som hanterar två språk har en fördel i sin kognitiva förmåga jämfört med enspråkiga. En studie som visar på det är Luo et al., (2013) som jämförde skillnader mellan spatialt (rumsligt) och verbalt arbetsminne och fann att tvåspråkighet hade en positiv inverkan på arbetsminneskapaciteten och att den positiva fördelen varade över hela livslängden. Även Bialystok et al., (2004)
fann att tvåspråkiga presterade bättre än enspråkiga genom så kallade Simon task uppgifter, som är ett test som till viss del belastar arbetsminnet. Resultaten från dessa studier indikerar att det finns fördelar av att vara tvåspråkig och att det kan vara mer framträdande i situationer som kräver högre bearbetningsförmåga. Den här studien visar på motsatsen, att flerspråkighet inte påverkar arbetsminnet, som är i likhet med det som Bialystok et al. (2008) fann i sin studie. Även Lehtonen, Soveri, Laine, Järvenpää, och Bruin (2018) menar att tvåspråkighet inte innebär en fördel i arbetsminneskapacitet. Resonemanget kring att arbetsminnet inte påverkas av
flerspråkighet menar Paap och Greenberg (2013) och Lehtonen et al., (2018) handlar om att
det är svårt att kunna identifiera vilken betydelse språkförståelsen egentligen har och hur
8
mycket talproduktion i att hantera två språk jämfört med enspråkiga påverkar det kognitiva funktionerna. De menar vidare att det är svårt att hitta konkreta ”bevis” för att enspråkiga skulle sakna någon ”funktion” som tvåspråkiga skulle ha och som i sin tur skulle styrka den positiva effekten av tvåspråkighet på arbetsminnet hos äldre.
Studiens icke-resultat kanske kan bero på att den här studien jämfört med Luo et al., (2013) och Bialystok et al., (2004), innefattar deltagare med huvudsakligen skandinaviskt ursprung och att de flesta deltagarnas förstaspråk var svenska eller finska jämfört med engelska som var första språk i de jämförda studierna. Möjligtvis kan engelska som första språk vara mer fördelaktigt för arbetsminnet, vilket Paap et al., (2013) resonerade kring, men att det fortfarande har varit svårt att kunna fastställa om det är någon skillnad beroende på vilket språk man har som förstaspråk och hur det påverkar arbetsminneskapaciteten. Det finns ytterligare några forskare som är inne på liknande resonemang som Paap och menar att de språk som individer växlar mellan, exempelvis om de kommer från samma språkstam eller inte, eventuellt kan spela roll för hur kognitionen påverkas ( Wichmann, Holman, Bakker &
Brown, 2010; Gollan, Sandoval & Salmon (2011).
Deltagarantalet i denna studie är likvärdigt det i Luo et al. (2013) och Bialystok et al.
(2008), medan Bialystok et al. (2004) hade färre antal deltagare. Så därför ger denna studie, likhet med de två förstnämnde, underlag för större generaliserbarhet. En skillnad mellan jämförda studier är också att arbetsminnestesterna är har varit olika och vilket kan ha påverkat resultatet. Då arbetsminnestest i olika utsträckning belastar olika komponenter av
arbetsminnet, exempelvis den fonologiska loopen, det visuospatiala skissblocket, den episodiska bufferten och centrala exekutiven, kan arbetsminnestester på olika sätt också ge olika resultat beroende på vad som skall predicera resultat i testen, såsom exempelvis flerspråkighet. D ärför är det viktigt att ha olika arbetsminnestester som angriper det olika delarna på olika sätt.
Resultaten i denna studie kan även ha att göra med den allmänna svårigheten kring
självskattning. Flerspråkighetsvariablerna var båda självskattningstester och vi människor tenderar att skatta vår förmåga felaktigt beroende på hur självsäkra vi är (Alzaid & Hsiao 2019). Ett annat skäl till resultatet kan vara att flertalet deltagare hade lärt sig sitt andraspråk i skolan. I analyser av data kunde man se att 103 av 147 deltagare angett att de lärt sig sitt andraspråk i skolan, vilket kan vara en faktor som kan ha påverkat resultatet. Det hade varit intressant att se om resultatet sett annorlunda ut om fler deltagare hade lärt sig två språk hemma och kunde ses som ”tidiga” tvåspråkiga och som använder två språk regelbundet i vardagen. Morales et al., (2013) såg i sin studie att det var stor skillnad mellan barn som var tvåspråkiga hemifrån gentemot barn som lärde sig ett språk hemifrån.
Av deltagarna uppgav endast 10 personer att de hade lärt sig sitt andra språk via samhället.
Om det varit möjligt hade det hade varit intressant att dela upp detta i exempelvis film, musik och resor för att kunna se och om var i samhället man lärt sig sitt andraspråk hade kunnat påverka resultatet. Detta kanske är en aspekt som kommer vara mer tillämpar i framtida studier och som inte skulle ha påverkat resultatet i den här studien, men eftersom
tillgängligheten till exempelvis film, musik och resor påverkar den ”generella”
tvåspråkigheten mer än tidigare och för att samhället idag är uppbyggd på att människor kan två språk kanske det kommer vara svårt att veta när och var man lärt sig sitt andraspråk och att även ”ren” enspråkighet blir svårt att finna på grund av den ”allmänna tvåspråkigheten”
som finns i samhället idag och att det i framtida studier kommer vara en aspekt man behöver
ta hänsyn till.
Styrkor med studien är att den inkluderade så mycket som 182 deltagare där flertalet uppgett att de kunde två språk. Att genomföra tre validerade arbetsminnestester är även det en styrka då de täckte in arbetsminnets många delar som Baddeley (2003) beskriver i sin modell för arbetsminnet. En svaghet med studien är att det möjligtvis har gått för kort tid mellan
testtillfällena för att kunna se förändring över tid. Deltagarna var mellan 50–75 år och på 3 år förändras kanske inte människans kognitiva prestationsförmåga så mycket. Att göra fler analyser efter 5 och 10 år är önskvärt för att kunna dra starkare slutsatser om flerspråkighets longitudinella påverkan på arbetsminnet. De longitudinella analyserna i denna studie visade att prestation i Matrix monitoring och Rotation span vid baslinjemätningen kunde predicerade prestation i samma test vid uppföljningstestningen 3 år senare, så de testerna kan anses vara reliabla. Däremot så kan man ifrågasätta reliabiliteten i letter memory, där prestation vid baslinjemätning inte kunde ”predicerade sig själv” tre år senare. Testresultat bör ha viss förmåga att predicera framtida resultat i samma test annars är det svårt att anse testet vara tillförlitligt. Letter memory handlade om att återge bokstäver och det är möjligt att det testet var för enkelt att genomföra och inte krävde så pass mycket av arbetsminneskapaciteten och att det därför inte heller kunde påverkade resultatet av tvåspråkighet. Bialystok et al. (2004) menade att uppgifter som är svårare att genomföra har betydelse för om flerspråkighet ger en fördel eller inte.
Framtida forskning kanske behöver finna vilka komponenter som kan relatera till
tvåspråkighet och skapa arbetsminnestest som aktiverar de komponenterna och kanske ha med moment i testen som är mer anpassade till äldre då arbetsminnets kapacitet förändras under hela livslängden och är ålderskänsligt ( Bialystok, Poarch, Lou & Craik, 2014). Framtida forskning kanske även skulle skapa metoder för att säkerställa nivån på flerspråkighet istället för att använda sig av självskattning. Det kan även vara viktigt att genomföra fler
longitudinella studier för att se vad som händer över tid och hur mycket det naturliga
åldrandet påverkar arbetsminnet i relation till flerspråkighet. Framtida forskning skulle även kunna fokusera på att se om olika språk har olika mycket påverkan på flerspråkighet och arbetsminne hos äldre.
Sammanfattningsvis kan man utifrån resultaten i denna studie inte säga att flerspråkighet påverkar arbetsminnet hos äldre. Flerspråkighet var inte heller relaterat till förändring arbetsminneskapacitet (3 års uppföljning). Att göra fler longitudinella studier är
fortfarande angenämt för att kunna se vad som händer över längre tid och för att kunna göra
generaliseringar om arbetsminnet faktiskt påverkas av flerspråkighet eller inte.
10
Referenser
Alzaid, M., & Hsiao, S. (2019). Utilising problem-solving: from self-assessment to self-regulating. New review of hypermedia and multimedia, 25(3), 222.244.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/13614568.2019.1705922
Arthur, W., and Day, D. (1994). Development of a short form for the raven advanced progressive matrices test. Educational and Psychological Measurement 54, 394–403.
doi:10.1177/0013164494054002013
Baddeley, A., D. (2003). Working memory and language: an overview. Journal of Communication Disorders , 36(3) 189-208.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/S0021-9924(03)00019-4
Bialystok, E., Craik, F. I. M., Grady, C., Chau, W., Ishii, R Gunji, A., & Paney, C. (2005) Effect of bilingualism on cognitive control in the Simon task: evidence from MEG.
Neuroimage, 24 (1), 40-49. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10-1016/j.neuroimage.2004.09.044 Bialystok, E., Craik, F. I. M., Klein, R., & Viswanathan, M. (2004). Bilingualism, aging, and cognitive control: evidence from the Simon task. Psychology and Aging,19(2),290–303 . https://doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/0882-7974.19.2.290
Bialystok, E., Craik, F., & Luk, G. (2008). Cognitive Control and Lexical Access in Younger and Older Bilinguals. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory and Cognition, 34 (4), 859-873. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/0278-7393.34.4.859
Bialystok, E., Craik, F. I.M., & Luk, G. (2012) Bilingualism: Consequences for Minds and Brain . Trends in cognitive sciences, 16(4), 240-250 https: doi.org/10.1016/j.tics.2012.03.001 Bialystok, E., Poarch, G., Lou, L., & Craik, F. I.M. (2014) Effects if bilingualism and aging on executive function and working memory. Psychology and Aging, 29(3),696-705.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/a0037254
Chan, R. C. K., Shum., Toulopoulou, T., & Chen, E. Y. H. (2008) Assessment of executive functions: Review of instruments and identification of critical issues. Archives of Clinical Neuropsychology22 (2),201-216. https://doi.org/10.1016/j.acn.2007.08.010
Erickson, K. I., & Kramer, A.F. (2009) Aerobic exercise effects on cognitive and neural plasticity in older adults. British Association of Sport and Exercise Medicine
https://doi.org/10.1136/bjsm.2008.052498
Field, A. P. (2018) Discovering statistic using IBM statistics (5.ed.) London: Sage Publications
Gold, B. T., Kim, C., Johnson, N.F., Kryscio, R. J., & Smith, C. D. (2013). Lifelong
bilingualism Maintains Neural Efficiency for Cognitive Control in Aging. The Journal of
Neuroscience,33 (2), 387-396. https://doi.org/10.1523/JNEUROSCI.3837-12.2013
Gollan, T. H., Sandoval, T., and Salmon, D. P. (2011). Cross-language intrusion errors in
aging bilinguals reveal the link between executive control and language selection.
Psychological Science. 22 (9) 1155–1164.
https://doi-org.proxy.lib.ltu:10.1177/0956797611417002
Grundy, J.G., & Timmer, K. (2017). Bilingualism and working memory capacity: A Comprehensive Meta-Analysis. Second Language Research, 33(3), 325-340.
http://dx.doi.org/10.1177/0267658316678286
Hedman, C., & Magnusson, U. (2020). Student ambivalence toward second language education in three Swedish upper secondary schools. Linguistics and Education, 55 https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.linged.2019.100767
Lehtonen, M., Soveri, A., Laine, A., Järvenpää, J., & de Bruin, A. (2018). Is Bilingualism Associated With Enhanced Executive Functioning in Adults? A Meta-Analytic Review.
Psychological Bulletin, 144 (4), 394-425
. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/bul0000142 Ljungberg, J. K., Elbe, P., & Sorman, D. E (2019). The bilingual effects of linguistic distances on episodic memory and verbal fluency. Scandinavian journal of psychology ,61(2), 195-203.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/sjop.12609
Ljungberg, J.K., Hansson, P., Andrés, P., Josefson, M., & Nilsson, L.-G. (2013). A Longitudinal study of Memory Advantages in Bilinguals. PLoS ONE, 8(9), 1-8 https://doi.org/10.1371/journal.pone.0073029
Luo, L., Craik, F. I. M., Moreno, S., & Bialystok, E. (2013). Bilingualism interacts with domain in a working memory task: Evidence from aging. Psychology and Aging, 28(1), 28–34 . https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/a0030875
Massa, E., Köpke, B., &E1 Yagoubi, R. (2020). Age-related effect on language control and executive control in bilingual and monolingual speakers: Behavioral and electrophysiological evidence. Neuropsychologia, 138 .
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.neuropsychologia.2020.107336
Morales, J., Calvo, A., & Bialystok, E. (2013). Working memory development in monolingual and bilingual children. Journal of Experimental Child Psychology, 114(2), 187-202.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jecp.2012.09.002
Paap, K.R., & Greenberg, Z. I. (2013). There is no coherent evidence for a bilingual advantage in executive processing. Cognitive Psychology, 66(2), 232-258.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.cogpsych.2012.12.002
Sörman, D. E., Hansson, P., & Ljungberg, K., J. (2019) Different Features of Bilingualism in Relation to Executive Functioning. Frontiers in psychology,10.
https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.00269
Sörman, D. E., Josefsson, M., Marsh, J.E., Hansson, P., & Ljungberg, J. K. (2017).
Longitudinal effects of bilingualism on dual-tasking.
PloS one, 12 (12)
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1371/journal.pone.0189299
12
