Elitidrottares mentala återhämtning
Elitidrottares upplevelser och erfarenheter av mental återhämtning
The elite athlete's mental recovery
Emma Eriksson Elin Nermark
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Idrottsvetenskap II
Fördjupningsarbete, 7.5 hp Handledare: Christopher Joandén Examinerande lärare: Claes Nyberg
Innehållsförteckning:
Sammanfattning:... ..
Abstract: ... ..
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte: ... 1
1.2 Frågeställningar: ... 2
1.3 Bakgrund: ... 2
1.4 Begreppsförklaring: ... 2
2. Litteraturbearbetning ... 5
3. Metod ... 7
3.1 Design ... 7
3.2 Urval ... 7
3.3 Intervjuguide ... 8
3.4 Genomförande ... 8
3.5 Databearbetning ... 9
3.6 Reliabilitet och validitet ... 9
3.7 Etiskt förhållningssätt ... 10
4. Resultat ... 12
4.1 På vilket sätt får idrottaren mental återhämtning? ... 12
4.2 Hur påverkas idrottaren av att inte få mental återhämtning? ... 13
4.3 Anser idrottarna att det finns samband mellan psykisk ohälsa och att idrottaren inte får tillräckligt med mental återhämtning? ... 14
5. Diskussion ... 17 Referenslista: ... ..
Bilagor: ... ..
Sammanfattning:
Att vila fysiskt är för många en självklarhet, däremot pratas det sällan om den mentala återhämtningen. Båda är viktiga och har stor påverkan på prestation och hälsa. I den här studien är syftet att undersöka elitidrottares upplevelser och erfarenheter av mental
återhämtning. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer. På vilket sätt respondenterna får återhämtning, hur de påverkas av frånvaro av mental återhämtning och om dessa idrottare upplever ett samband mellan frånvaron av mental återhämtning och psykisk ohälsa presenteras i resultatet. När vi analyserade resultaten av intervjuerna gjorde vi
innehållsanalyser. Vi kom fram till att samtliga får återhämtning genom att tänka på annat än idrotten och genom att utöva aktiviteter som är roliga. Vid frånvaro av mental återhämtning upplevde majoriteten en försämrad prestation och att hälsan påverkades negativt.
Respondenterna beskrev ett samband mellan psykisk ohälsa och frånvaro av mental
återhämtning. Det finns relativt lite forskning inom detta område, däremot stämde resultaten med tidigare forskning som idag finns tillgänglig.
Abstract:
To many people, resting physically is a matter of course, however, mental recovery is rarely talked about. Both are important and have major impact on performance and health. In this study, the aim is to investigate athletes experiences of mental recovery. In order to find out, we have conducted qualitative interviews. In what way the respondents receive recovery, how they are affected by the absence of mental recovery and if these athletes experience a
connection between the absence of mental recovery and mental illness is presented in the results. When we analyzed the results of the interviews, we used content analyses. We concluded that all respondents receive recovery by thinking about other things than sport and by doing activities that are fun. In the absence of mental recovery, the majority experienced a deterioration in performance and a negative impact on health. The respondents described a link between mental illness and the absence of mental recovery. There is limited research in this area, but the results were consistent with previous research available today.
1
1. Inledning
Cirka 30% av svenska elitidrottare har någon gång under karriären upplevt psykisk ohälsa (Åkesdotter & Kenttä, 2016). Precis som normalbefolkningen lider elitidrottare i samma eller något högre grad av psykisk ohälsa. Inom idrotten är det mer accepterat att ha en fysisk skada än en psykisk, därmed lider många i tystnad och avstår från att söka hjälp för sina problem.
Idrottsliga motgångar innebär olika slags mentala påfrestningar för idrottaren. Psykisk ohälsa för en elitidrottare kan påverka personens vardagliga liv såsom på träning och tävling. Att ha kunskap, att upptäcka i tid och behandling har en stor betydelse för en hållbar idrottare och karriär. Det finns tyvärr relativt lite forskning om elitidrottare kopplat till psykisk ohälsa och mental återhämtning. Symtomen som är vanligast bland de rapporterade fall var depressiva symtom och därefter symptom på ångest, stressrelaterad ohälsa och överträning. Enligt folkhälsomyndigheten (2019) finns det ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet på motionsnivå och en god fysisk och psykisk hälsa. Fysisk aktivitet har många positiva
hälsoeffekter, såsom minskad stress, oro och ökad prestation och koncentration. Elitidrottare däremot ställer högre krav på sig själva och viss forskning har enligt Åkesdotter & Kenttä (2016) påvisat att träning på elitnivå kan öka sårbarheten för vissa typer av psykisk ohälsa.
Bland unga elitidrottare är det mer än 30% som har upplevt överträningssyndrom,
överträningssyndrom kan exempelvis vara försämrad prestation, utmattning och nedstämdhet.
Man kan även få låg självkänsla, få en ohälsosam strävan efter perfektionism. Detta leder i många fall till att man får avsluta sin karriär ofrivilligt och i förtid.
För många kommer den mentala återhämtningen in naturligt i vardagen men för vissa krävs en mer inplanerad tid för att få mental återhämtning. Många idrottare vet hur man ska återhämta sig fysiskt men den mentala återhämtningen glöms ofta bort. I dagens samhälle drabbas många av psykisk ohälsa och många har höga krav på sig själva i strävan efter perfektion. Om man inte får tillräckligt med mental återhämtning kan det leda till sämre prestation, koncentration och en ökad stressnivå. Detta kan i sin tur leda till psykisk ohälsa (Riksidrottsförbundet, 2019). I brist på kunskap om vikten av mental återhämtning och eftersom många idag lider utav psykisk ohälsa har vi därför valt att undersöka idrottares upplevelser och erfarenheter av mental återhämtning.
1.1 Syfte:
Syftet är att undersöka elitidrottares upplevelser och erfarenheter av mental återhämtning.
2 1.2 Frågeställningar:
- På vilket sätt får idrottaren mental återhämtning?
- Hur påverkas idrottaren av att inte få mental återhämtning?
- Anser idrottarna att det finns samband mellan psykisk ohälsa och att idrottaren inte får tillräckligt med mental återhämtning?
1.3 Bakgrund:
Enligt Almén (2021) finns det många kortsiktiga positiva effekter med återhämtning, som ökad förmåga till att fokusera, bättre minne och lättare till att ta initiativ till att lära sig nya saker. Bra återhämtning ger även fysiologiska effekter och ger oss positiva känslor som exempelvis glädje. De långsiktiga effekterna är att man minskar risken för att drabbas utav psykisk ohälsa. Vilken återhämtning som är bäst varierar för olika personer och är
situationsstyrt beroende på vilket arbete man har. Det gemensamma för all typ av återhämtningen är att den ska vara i en situation som är kravlös. Det är även viktigt med variation i aktiviteter för att uppnå den bästa återhämtningen.
Det finns enligt Almén (2021) många faktorer som påverkar återhämtningen. Det är viktigt med psykologisk distansering från arbetet, när man lämnar arbetet ska man lämna det även mentalt. Många fortsätter att tänka på arbetet eller svarar på mail även när de kommit hem från arbetet. Det stressystemet som kopplas på när vi arbetar kopplas även på om vi fortsätter tänka på arbetet hemma. Det är då viktigt att koppla bort arbetet och göra andra aktiviteter.
Detta har även positiva effekter för både prestation och hälsa, det är även viktigt att ha en förmåga till avspänning. Det finns positiva effekter med att känna oro så som att det skyddar oss mot besvär, hot och problem, det gör oss förberedda, men om man ständigt har oro över tid kan det leda till ältande och då är det inte bra för återhämtningen. Det är även viktigt att utmana sig på fritiden för att få en god återhämtning. Utmanade aktiviteter minskar risken för utmattning. Detta beror på att man känner sig nöjd och stolt över att man klarat av något, vilket i säg leder till återhämtning. Vissa känslor förknippas med återhämtning såsom positiva känslor, glädje och lust. Musik har även en stor påverkan på återhämtningen och välmående. Efter att människor har utsatts för stress kan de känna sig avslappnade genom att lyssna på musik (Almén, 2021).
1.4 Begreppsförklaring:
Almén (2021) beskriver återhämtning som när vi utsätts för stress måste vi återuppbygga de resurser som förbrukas genom att vila. När du återhämtar dig får du tillbaka din kapacitet så att du klarar av nya påfrestningar. Touminen (2021) menar att återhämtning är en fysiologisk
3 process som återställer individens både fysiska och mentala utrymme från stress till ett
balanserat tillstånd. Under dagen stöter vi på förhållanden som får oss att vakna och utlösa ett fysiologiskt stressvar. Både mental och fysisk återhämtning är viktigt för att uppnå en god hälsa. I brist på definition av begreppet mental återhämtning har vi i det här arbetet valt att definiera mental återhämtning som när vi återuppbygger de resurser hjärnan förbrukat.
Hjärnan behöver, såsom kroppen, vila och återhämtning. Om man inte får tillräckligt med mental återhämtning kan man enligt Riksidrottsförbundet drabbas utav exempelvis
överträning och utbrändhet, det är därmed viktigt att ha en balans mellan belastning och återhämtning.
Hälsa är enligt Folkhälsomyndigheten (2018) ett tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Det innebär inte endast frånvaro av sjukdom eller svaghet. Även fysisk aktivitet är viktigt för att uppnå en god hälsa och definieras enligt Mattsson m.fl. (2016) som kroppsrörelser som ökar energiförbrukningen.
Fysisk aktivitet kan vara aktiviteter såsom trädgårdsarbete, friluftsliv, motion, idrott och vardagsmotion, det kan både vara organiserade och oorganiserade aktiviteter. Genom att vara fysiskt aktiv minskar risken för upplevd stress och risken att drabbas av psykisk ohälsa minskar (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Stress är enligt Nationalencyklopedin en process som sker i kroppen när man utsätts för psykiska eller fysiska påfrestningar. Enligt Riksidrottsförbundet är stress en del av livet, stress upplever man i situationer som kräver något extra vilket elitidrottare utsätts för i
exempelvis tuffa träningsfaser, deltagandet på stora mästerskap och i perioder där de har svårt att få ihop livspusslet. Stress i korta perioder är bra för utvecklingen, så länge man får
tillräckligt med återhämtning klarar kroppen av stressiga perioder utan att ta skada. Däremot om stressen pågår under en längre period, kan man drabbas av sjukdomar, såsom
utmattningssyndrom och hjärtinfarkt.
Enligt Folkhälsomyndigheten (2021) är psykisk ohälsa ett samlingsbegrepp för tillstånd av olika svårighetsgrad och varaktighet. Detta kan vara psykiatriska tillstånd och även psykiska besvär, exempel kan vara huvudvärk, nedstämdhet, depression och utmattningssyndrom.
Enligt Riksidrottsförbundet varierar vårt psykiska mående genom livet och variation i måendet är helt normal. De beskriver att om inte de perioder med sämre mående är tillfälligt och inte påverkar hur man fungerar i vardagen är det ingenting som man behöver oroa sig för.
4 Däremot kan vissa symptom påverka en så mycket att man riskerar att utveckla en psykisk sjukdom, anledning till detta kan vara att symptomen pågått under en längre period och/eller att symptomen är mycket intensiva. I vårt arbete har vi utgått från definitionerna av psykisk ohälsa som beskrivs ovan.
När man har uppnått ett tillstånd av psykiskt välbefinnande har man enligt WHO (2018-03- 30) uppnått psykisk hälsa.
Studiens respondenter är elitidrottare. Elitidrott är ett svårdefinierat begrepp men elitidrottare kan enligt Lindfelt (2007) ses som de på toppen av en pyramid. Idrottsutövare som spelar i högsta serien eller deltar i nationella mästerskapstävlingar inom sin idrott. Enligt
Nationalencyklopedin är idrott, rörelse som syftar till att få motion, rekreation eller uppnå tävlingsresultat.
5
2. Litteraturbearbetning
Enligt en studie där 85 elitidrottare deltog (Balk & de Jonge, 2021) kom man fram till att hög grad av fysisk trötthet påverkar idrottarens fysiska och mentala återhämtning. För höga idrottsrelaterade krav är associerade med högre fysisk trötthet, vilket i sin tur kan störa den mentala återhämtningen. Man menar därmed att höga prestationskrav är relaterade till försämrad återhämtning och man ser även att idrottare som är mycket trötta riskerar att få otillräckligt med mental och fysisk återhämtning. För att hantera den fysiska tröttheten kan man använda sig utav avslappningsövningar. Exempel på tekniker man kan använda sig utav är meditation, hypnos, muskelavslappning och andningstekniker. Återhämtning är viktigt för elitidrottarens hälsa och välbefinnande, därmed är det viktigt att omgivningen har en
hälsosam balans mellan stress och vila. Tränaren, ledningen och media har även de ett stort ansvar över den aktivas hälsa (Balk & de Jonge, 2021).
Balansakt är ett begrepp som Hassmén m.fl. (2009) menar är ett utav de största utmaningarna inom elitidrotten. Vilket belyser vikten om att hitta en kontinuerlig balanserad
psykosociofysiologisk träningsprocess i den riktning man önskar både på lång och kort sikt, det handlar alltså om konsten att balansera belastning och återhämtning när man har fokus på prestationsutveckling. Om idrottaren får för lite belastning är det otillräckligt för en önskvärd prestationsutveckling medan om idrottaren får för lite återhämtning, för mycket belastning, resulterar det i en negativ utvecklingskurva på grund av överträningsrelaterade problem. För att få prestationsutveckling behövs en balans mellan träning och återhämtning. Hassmén m.fl.
(2009) ger även förslag på fyra olika steg man kan använda sig utav för att träna mentalt. Det första steget är att slappna av, vilket kräver koncentration och djupandning. Det andra steget är att man skapar sina egna mentala föreställningar, man ser sig själv lyckas med uppgiften.
Det tredje steget är att man ska repetera och öva och det sista steget, steg fyra, är att skapa rutin. Vilket innebär att du kombinerar föreställningarna med idrottarens rutiner. Föreställ dig allting från början till slutet.
Enligt Balk och Englert´s (2020) artikel beskriver de att självreglering har en stor betydelse för idrottarens välbefinnande och prestation. När fysiska och mentala resurser fylls på uppnås fullständig återhämtning. För att återställa förbrukade resurser behövs mental vila för
idrottaren, de menar även att självkontroll krävs för att idrottaren ska påbörja passande och eventuellt ansträngande återhämtningsaktiviteter. Detta kan för idrottaren vara extra svårt att ta tag i om hen är trött, stressad eller på dåligt humör. Genom att idrottaren använder sig utav
6 självreglerande färdigheter för återhämtning kommer det att påverka idrottarens fysiska och mentala återhämtning positivt, både från träning och tävling. Detta kan i slutändan ha långsiktiga positiva effekter på idrottarens hälsa, välbefinnande och prestationer. De
beskriver även i artikeln att känslor har påverkan på återhämtningen, genom att tänka positiva känslor förbättras återhämtningen.
M. Rice m.fl. (2016) beskriver i en artikel att det för elitidrottare finns många faktorer som kan öka risken för psykisk ohälsa. Resultatet för studien visade att elitidrottare upplever i stort sett en jämförbar risk för psykiska störningar med hög förekomst, såsom ångest och depression, i förhållande till normalbefolkningen. Det visade sig även att de psykiska
besvären både kan vara relaterade till idrotten och icke-idrottsliga faktorer. De menar även att det behövs mer högkvalitativa studier för att kunna bedöma och hantera elitidrottares mentala hälsobehov. De uppmuntrar idrottsorgan till att sprida forskning och kunskap inom området och slutligen menar de på att det är sådana ansträngningar som gör att fältet kommer att blomstra och utvecklas (M. Rice, m.fl., 2016).
’
7
3. Metod
3.1 Design
Vi har använt oss utav kvalitativ metod för vår studie (Brinkmann & Kvale, 2014), detta eftersom vårt syfte var att ta reda på idrottares upplevelser och erfarenheter av mental återhämtning. Vi valde en kvalitativ metod för att djupare kunna gå in på idrottarnas
upplevelser av mental återhämtning i jämförelse med vad man skulle kunna göra om vi valt en kvantitativ metod.
Enligt Larsen (2018) kan en nackdel med kvalitativ metod vara att man inte kan generalisera resultatet. Det var däremot inte vårt syfte med studien, utan vårt syfte var att undersöka en specifik grupp med idrottare och dess upplevelser och erfarenheter och få en inblick i deras mentala återhämtning. Larsen (2018) angav även att det är tidskrävande med en kvalitativ intervju och att vissa respondenter inte känner sig nog trygga för att tala sanning. I en kvantitativ studie, exempelvis enkätstudier, är man ofta anonym och det kan då vara lättare att öppna upp sig. I och med att en kvalitativ metod är mer tidskrävande har vi begränsat arbetet och arbetade aktivt med att skapa en trygg plats för respondenterna innan, under och efter intervjun. I och med dagens pandemi var även videomöte ett bra alternativ för att skapa en trygg och säker plats för alla. Det finns många fördelar med metoden vi valt, en kvalitativ metod. Vi får exempelvis mer utvecklande svar, kommer djupare in på ämnet, vi kan ställa uppföljningsfrågor och reda ut missförstånd, förtydliga om respondenten inte förstår.
Vi valde att använda oss utav semi-strukturerade intervjuer. Detta för att ha en grund att utgå från men även för att kunna ställa passande följdfrågor och anpassa efter respondentens svar.
Vi har skapat en intervjuguide (se bilaga 1) som vi utgått från när vi intervjuat alla respondenter. Detta för att ställa samma frågor till varje respondent för att sedan kunna jämföra och analysera svaren (Brinkmann & Kvale, 2014).
3.2 Urval
Vi har använt oss utav en blandning utav ändamålsenligt urval och snöbollsurval. Denna studie handlar om elitidrottares upplevelser och erfarenheter av mental återhämtning och därmed ville vi som forskare försäkra oss om att urvalet representerar elitidrottare. Vi ville intervjua personer som var relevanta för vårt syfte och som har erfarenheter, upplevelser och kunskap inom idrottsområdet. Detta innebär att vi då använde oss utav ändamålsenligt urval men eftersom vi även frågade intervjupersonerna om de kände någon relevant person som
8 skulle passa in till vårt syfte, använde vi oss även utav snöbollsurval. Det vill säga att en person i urval rekommenderade ny intervjuperson (Bryman, 2018).
Vi intervjuade 6st personer, tre män och tre kvinnor. Respondenternas ålder var mellan 21–35 år. Vi valde att intervjua tre kvinnor och tre män eftersom vi ville att båda fysiologiska könen skulle bli representerade. För att få ännu en beredd i dataunderlaget tog vi i hänsyn till kön, kultur och livssituation. För att studien inte skulle bli för stor var vi tvungna att avgränsa studiens urval. Vi valde därmed att intervjua personer som är 20 år och uppåt, detta för att vuxna har mer erfarenheter av mental återhämtning och psykisk ohälsa och även eftersom de förmodligen haft en längre karriär än ungdomar. När man uppnått åldern 20 anser vi även att man är tillräckligt mogen för att kunna resonera och reflektera över sin egen psykiska hälsa.
Att undersöka ungdomars upplevelser och erfarenheter av mental återhämtning är även det intressant och viktigt, men det får bli en annan studie då detta arbete är ett mindre
forskningsprojekt och vi behövde därmed avgränsa urvalet. För att avgränsa ytterligare valde vi att enbart undersöka upplevelser och erfarenheter hos idrottare i en förening.
3.3 Intervjuguide
Inför intervjuerna skapade vi en intervjuguide (se bilaga 1). För att se om frågorna var relevanta för syftet och tydligt ställda utförde vi pilotintervjuer, efter detta justerade vi
intervjuguiden tills att vi var nöjda. Intervjuguiden hade vi framför oss under intervjuerna och förhöll oss till, men vi la även till följdfrågor och egna tolkningar beroende på respondentens svar.
3.4 Genomförande
Vi tog kontakt med våra respondenter via mail, där vi presenterade oss och informerade om arbetet. Vi lämnade även vårt telefonnummer i mailet, så att de kunde höra av sig till oss om de vill veta mer eller hade frågor. När respondenterna svarat fick de själva bestämma tid och tillvägagångssätt. Vi föreslog videomöte, exempelvis zoom, som plats för deltagandet. När respondenterna valt tid skickade vi ut en länk till mötet. Intervjuerna tog mellan 30-60 minuter beroende på respondenternas erfarenheter och upplevelser av mental återhämtning.
På grund av den pågående pandemi kunde vi inte utföra intervjuerna i verkligheten. Vi fick därför utföra intervjuerna på distans via zoom, ett videomöte. Att vi inte kunde ha
intervjuerna i verkligheten har sina nackdelar, när man träffas i verkligheten är det enklare att läsa av kroppsspråk och ha ögonkontakt (Bryman, 2018). För att kunna läsa av kroppsspråk och kunna ha ögonkontakt med våra respondenter valde vi att ha digitala videomöten. Det
9 finns däremot nackdelar med att ha digitala videomöten såsom att tekniken inte fungerar och det kräver även mer av oss som mötesledare. Fördelen med att ha videomöten är att resetiden till och från intervjun försvinner, eftersom elitidrottare ofta har en hektisk vardag och har förmodligen svårt att ta sig tid för en intervju har vi därmed möjliggjort deltagandet (Bryman, 2018). Trots de svårigheterna som fanns med att utföra digitala intervjuer anser vi att det gick bra, samtalen flöt på och det gick att avläsa kroppsspråk samt ha ögonkontakt med
respondenten.
Intervjun inledde med att vi presenterade oss själva och arbetet, respondenten fick även presentera sig själv. Innan vi påbörjade intervjun valde vi att konversera ytligt och
avslappnat, detta för att respondenten skulle känna sig trygg och bekväm. Vi informerade även om etiska överväganden, såsom att respondenten behandlas konfidentiellt, att man får avbryta när man vill och frågade om tillåtelse att spela in samtalet. Efter intervjun pratade vi återigen fritt med respondenterna och tackade för deltagandet.
3.5 Databearbetning
Intervjuinspelningen höll god kvalité vilket gjorde det var lätt att avlyssna och transkribera.
För att inspelningen skulle hålla god kvalité valde vi ett tyst rum. Vi använde oss även utav två olika telefoner för inspelningen av intervjun, detta ifall inspelningen skulle förstöras och då ha en säkerhetskopiering. När transkriberingen av intervjuerna var avklarade raderades inspelningen.
För att transkribera intervjuerna använde vi oss av diktering som hjälpmedel. Efter att vi dikterat lyssnade vi på intervjun igen för att justerade eventuella felskrivningar i
transkriberingen. Vi valde att dela upp transkriberingen så att vi transkriberade hälften var.
Efter transkriberingen gjorde vi tillsammans innehållsanalyser för att ta reda på resultatet. Vi började med att ta ut meningar som var väsentliga för syftet och sedan skapade vi kategorier utefter våra frågeställningar. Därefter skapade vi teman utav de kategorier vi valt ut. Denna innehållsanalys var sedan huvudunderlaget till när studiens resultat redovisades (Larsen, 2018).
3.6 Reliabilitet och validitet
Innan intervjuerna gjordes en pilotintervju, detta för att se om intervjuguiden behövde justeras, om man förstod frågorna och för att se om vi fick svar på frågeställningarna. Det gjorde att studien blev mer trovärdig och att reliabiliteten ökade (Olsson & Sörensen, 2011).
10 När man utför muntliga intervjuer kan det bli missförstånd och feltolkningar mellan
intervjuare och respondent, detta kan leda till att reliabiliteten sjunker eftersom resultatet kan ha blivit feltolkat (Brinkmann & Kvale, 2014).
Vid intervjuerna bestämde vi oss för att båda två skulle vara närvarande, det gjorde vi för att höja reliabiliteten och trovärdigheten. I och med att båda två var närvarande kunde vi
tillsammans bearbeta informationen, tolka och hjälpa varandra framåt. Vi valde även att analysera resultaten tillsammans, det gjorde vi för att inspireras utav varandras idéer och tolkningar av resultatet. Det anser vi även ökar reliabiliteten och trovärdigheten. Vi ansåg även att det var viktigt att transkribera direkt efter varje intervju för att man inte skulle glömma viktig information eller tolkningar som dykt upp, detta för att höja reliabiliteten.
Det som skulle kunna sänka reliabilitet och validitet för studien är antalet intervjupersoner, eftersom vi intervjuade sex personer kan det inte representera hela befolkningen, det var inte heller vår avsikt med studien (Bryman, 2018).
Enligt Bryman (2018) finns det många fördelar med att spela in intervjuer, man kommer exempelvis ihåg det som sagts lättare och det är mer sannolikt att man gör korrekta tolkningar och analyser av resultatet. Eftersom vi spelade in alla intervjuer anser vi att detta ökar
reliabiliteten och validiteten för arbetet.
Studiens ämne kan vara ett känsligt ämne för många och därmed kanske man inte vågar öppna upp sig och säga sanningen. Detta kan sänka reliabiliteten och validiteten för arbetet, däremot valde vi att utföra intervjuerna via zoom. Detta gjorde att respondenterna själva fick välja en plats där de är bekväma och trygga, vilket förmodligen gjorde att de vågade öppna upp sig mer. Därmed anser vi att detta ökade reliabiliteten och validiteten för arbetet.
3.7 Etiskt förhållningssätt
Inför intervjun är det viktigt att informera om att det är frivilligt att delta, att man får avbryta när man vill samt hoppa över frågor. Även samtycke är viktigt, deltagaren bestämmer själv om hen vill delta. Det är viktigt med en trygg miljö och att det är respondenten som väljer tid/plats för intervjun. Informationen kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att respondenten är hemlig. Det är även viktigt att informera om syftet för intervjun så att respondenten vet vad personen ställer upp på (Bryman, 2018). Psykisk ohälsa kan vara ett känsligt ämne för många och därmed har vi som intervjuare varit noga med att få deltagarna
11 att känna sig trygga och varit noga med att informera om att det är frivilligt att ställa upp. Vi informerade även om att man får hoppa över frågor eller avbryta när man vill.
I informeringsbrevet vi skickade ut till våra respondenter presenterade vi oss själva och syftet med studien men även om de etiska överväganden vi nämnt ovan.
Enligt Vetenskapsrådet (2017) är det viktigt att man försvarar inspelningen på ett säkert sätt så att den är otillgänglig för obehöriga, därför försäkrade vi deltagarna om att det är endast vi som ansvariga för studien som kommer åt inspelningen. Det är även viktigt att informera om hur länge inspelningen kommer att bevaras. Vi informerade därmed om att inspelningen raderas när den transkriberats.
12
4. Resultat
Nedan presenteras resultaten utifrån frågeställningarna. Respondenternas svar från
intervjuerna kommer presenteras nedan utifrån den analys vi gjort. Det var 6 respondenter, varav tre killar och tre tjejer. Alla respondenter klassas som elitidrottare och är över 20 år, de är även medlemmar inom samma förening. Erfarenheten som elitidrottare var bred, då en av respondenterna precis har påbörjat sin karriär och en annan som är på slutet av sin karriär.
Respondenterna hade även olika mycket erfarenheter av mental återhämtning, mängden som de arbetat med sitt psykiska välbefinnande och mentala återhämtning varierade. Vi har döpt respondenterna till Respondent 1, 2, 3, 4, 5 och 6 (R1, R2, osv).
4.1 På vilket sätt får idrottaren mental återhämtning?
Respondenterna har alla sitt eget sätt till att återhämta sig mentalt. Det som vi fann
gemensamt för samtliga respondenter var att det ska vara någonting som är roligt, som får en att tänka på något annat än sin idrott.
“Att kunna släppa vardagsstressen, och bara må bra och mental återhämtning kan ju vara, det behöver inte betyda att jag inte ska tänka på någonting utan det kan vara att jag vill tänka på och fundera på saker som jag tycker är kul typ som att sy” (R5).
“...någonting i stunden som gör mig glad...” (R3).
“Det blir mer återhämtning mentalt det, när jag gör någonting som jag tycker är kul liksom, som att spela padel” (R1).
För R4 är mental återhämtning en viktig del i vardagen och hen använder sig utav olika strategier som fungerar bra för personen. På frågan om vad mental återhämtning betyder svarade R4;
“Det betyder först och främst att det är någonting jätteviktigt. Om man inte är återhämtad mentalt så spelar det ingen roll hur mycket du återhämtar dig fysiskt tycker jag. Att man ja tar hand om sig själv, hälsosamt. Hälsa för mig handlar inte bara om att äta nyttigt och träna utan man ska må bra i sig själv” (R4).
Respondenterna utövar olika aktiviteter för att nå mental återhämtning. Flera av
respondenterna går på promenader och umgås med familjen för att få mental återhämtning.
Några av dem nämner även att de mediterar, vilket de menar har positiva effekter för den
13 mentala återhämtningen. De som inte mediterade eller utförde liknande aktivitet nämnde att de tror att det skulle ha positiva effekter men på grund av tidsbrist prioriteras det bort.
“...jag försöker att ligga på soffan i minst 5 minuter och helt utan telefon och någonting och räkna andetag innan jag åker till träningarna” (R2).
“...många återhämtar sig genom att vara själv medan andra återhämta sig genom att vara med andra och få den energin liksom. Så min energihämtning som det kanske är, är att vara bland annat folk” (R6).
4.2 Hur påverkas idrottaren av att inte få mental återhämtning?
Respondenterna uppgav att de i perioder med för lite mental återhämtning upplever trötthet, stress och nedstämdhet. Under denna period uppger samtliga att de har svårt att släppa idrotten utanför arenan.
“Fysiskt försökte jag nog vila ganska mycket, mentalt så gjorde det jag kunde men stressen tog över” (R3).
“Jag tänkte bara på friidrott och hur kort jag hoppade och hur långt jag borde hoppa och alla prestationstankar, vad tänker andra, jag är inte tillräckligt bra och allt sånt där, allt snurrade runt liksom” (R4).
R5 upplever att man inte orkar med hela träningspasset och vardagslivet när man inte får mental återhämtning, stressen ökar och hen beskrev att man inte har tid till någonting annat utanför idrotten. Detta var någonting som samtliga respondenter beskrev.
“Då känner jag mig som en urvriden trasa” (R3).
“Ja det skulle jag säga. Om jag blir stressat i min idrott så är jag stressad till vardags. Då gör jag mer perfekt grejer till vardags liksom, det kan lätt gå till överstyr liksom. Då blir det inte så mycket energi över till slut jag har svårt att återhämta mig faktiskt, jag märker att jag sover längre också faktiskt, min kropp måste nog ha det också” (R6).
Främst under tävlingsperiod beskrev respondenterna att de inte får tillräckligt med mental återhämtning. Detta påverkar både idrottarnas prestation och hälsa. Nedan beskriver R1 perioden med för lite mental återhämtning;
14
“Nej men då är man väl inte så jävla pigg kanske, då tycker man att allt är värdelöst och skit liksom, så nej men, man ifrågasätter sig själv och varför man håller på och allt sånt” (R1).
R2 upplevde under tunga perioder, med två pass om dagen och skola, att hen inte får tillräckligt med återhämtning. R2 hade önskat att hen inte behövt anstränga hjärnan med plugg utan hade velat vila och återhämta sig istället. Att inte R2 får tillräckligt med återhämtning påverkade R2´s prestationer och psykiska hälsa negativt.
4.3 Anser idrottarna att det finns samband mellan psykisk ohälsa och att idrottaren inte får tillräckligt med mental återhämtning?
Utifrån samtliga respondenters svar ser vi ett samband mellan frånvaro av mental
återhämtning och psykisk ohälsa. I perioder med höga krav och med mycket fokus på idrotten har respondenterna upplevt besvär som är kopplade till psykisk ohälsa. Exempel kan vara trötthet, stress, oro, prestationsångest och nedstämdhet.
Både R1 och R5 beskrev att de upplever stress under perioder med otillräcklig mental återhämtning. R4 beskrev hur måendet och prestationerna var under perioden där hen inte fick mental återhämtningen som;
“Väldigt dåligt, jag har blivit upplärd med det här prestationstänket, jag måste prestera och vara bäst. Jag fick inte vara med på andra grenar om jag riskerade att komma tvåa så det har jag alltid haft med mig. Men det var väl förra året som de tog mest och som jag insåg att det här ett riktigt problem för mig liksom. Just att jag tänkte mig själv i mina idrottsliga prestationer som en person och då när man blandar ihop de två och står på ansatsbanan och tänker om jag inte hoppa långt nu så är jag inte lika mycket värd som person. Då är man ute på hal is” (R4).
Under en tävlingsperiod som enligt R2 gick mindre bra orkade hen inte ta disken under dagen samt känt sig trött, detta menade R2 även påverkade prestationen negativt. R2 hade höga krav på sig själv och hade svårt att släppa idrotten utanför arenan. Detta tyder på att R2 under denna period inte fick tillräckligt med mental återhämtning vilket kan ha påverkat hälsan negativt. R6 har även upplevt liknande symtom i perioder där hen upplever att hen inte får tillräckligt med mental återhämtning. När vi frågade om R6 upplevde några
utmattningssymtom eller liknande under denna period svarade hen;
15
“Att det här med att man blir sjuk ofta kan tyda på överträning och
överbelastning och sånt där. Det kanske jag har och sen har jag märkt att jag äter för lite och det påverkar ju också att man kanske blir överarbetad och sånt så det kan jag ju haft omedvetet, jag drar ju lätt på mig skador så om det kan vara ett tecken på det. Så jag skulle väl kanske säga att jag har haft något liknande” (R6).
Eftersom R6 har upplevt överträningssymtom och överbelastningsrelaterade skador i en period med frånvaro av mental återhämtning kan detta tyda på ett samband mellan psykisk ohälsa och utebliven mental återhämtning. Däremot behöver inte överträning och
överbelastningsrelaterade skador ha samband till psykisk ohälsa, det kan även bero på felaktig upplagd träning.
När R3 inte fick tillräckligt med mental återhämtning angav hen att inte kände någon glädje.
R3 kände sig väldigt stressad över att prestationen inte var på topp och uppgav även att hen hade höga krav på sig själv och att hen mådde psykiskt dåligt, i denna period var det mycket fokus på träningen. På frågan om R3 tränande mycket vid detta tillfälle svarade hen;
“Jättemycket, det var allt jag gjorde då, det var 100 % träning och allt runtomkring” (R3).
Eftersom R3 hade fullt fokus på träningen, hade höga krav på sig själv, mådde dåligt psykiskt samt att hen inte fick någon mental återhämtning under denna period, tyder detta på ett samband mellan frånvaro av mental återhämtning och försämrad psykisk hälsa.
R4 är ett tydligt exempel på att när man hittat balans mellan träning och tillräckligt mental återhämtning påverkar det den psykiska hälsan positivt, därmed påverkas även prestationen till det bättre.
“Jag mår rätt bra. Jag har aldrig mått så bra i mig själv som jag gjorde nu inombords och då slog jag personligt rekord liksom” (R4).
R4 beskrev att hen har hittat strategier för att mentalt återhämta sig och att den fysiska återhämtningen kommer in automatiskt under vilodagarna, att hen har hittat en balans som fungerar. R4 berättade att hen flyttade till ett annat land för att satsa på idrotten, då var det endast fokus på idrotten. Detta resulterade i att R4 inte fick någon mental återhämtning och drabbades utav psykisk ohälsa. När R4 istället hade ett liv utanför idrotten och fick mental
16 återhämtning resulterade det i en förbättrad psykisk hälsa samt goda prestationer. Här ser man ett tydligt samband mellan mental återhämtning och psykisk hälsa.
Även R2 beskrev att hen just nu är inne i en bra period med tillräckligt med mental
återhämtning. R2 berättade att hen har hittat strategier som fungerar och hittat en balans i hur mycket återhämtning som behövs. R2 har lärt känna sin kropp och hittar fortfarande nya sätt för att arbeta med mental återhämtning. I dagsläget upplever R2 ingen oro eller ångest och berättar att hen mår väldigt bra, dock upplever R2 stress över skolan i perioder. R2 försöker innan ett träningspass att ligga på soffan och djupandas och upplever att det hjälper hen, både för prestationen och måendet. R2 arbetar med att försöka släppa idrotten utanför arenan, detta gör hen genom att sysselsätta sig med andra saker. I perioder där R2 reflekterade mycket över idrotten påverkade det hens hälsa negativt. Vilket visar att om man aktivt arbetar med mental återhämtning har det positiva effekter för den psykiska hälsan.
17
5. Diskussion
Syftet med studien var att undersöka idrottares upplevelser och erfarenheter av mental återhämtning. Studiens första frågeställning var att undersöka på vilket sätt idrottaren får mental återhämtning. Samtliga svarade att det var viktigt att det var någonting roligt och som fick idrottarna att tänka på annat än sin idrott. Enligt Almén (2021) tar många i dagens samhälle med sig jobbet hem, stressystemet som kopplas på under arbetet kopplas även på när man fortsätter arbeta hemma. Detta gäller samma för idrottarna, idrottarna har med sig idrotten hem och fortsätter tänka på sina prestationer vilket gör att stressystemet som Almén (2021) talar om kopplas på när man tar med arbetet hem. Almén menar, såsom studiens respondenter, att det är viktigt att koppla bort arbetet och göra andra aktiviteter för att få mental återhämtning. Almén menar även på att vilken återhämtning som är bäst varierar mellan olika personer och är situationsstyrt beroende på arbete. Det gemensamma för vilken typ av återhämtning är att den ska vara kravlös och det är även viktigt med variation i aktiviteterna för att uppnå den bästa återhämtningen. Detta ser vi tydligt i studiens resultat, respondenterna angav olika former och grader av aktiviteter som gav idrottarna mental
återhämtning. Aktiviteterna varierade allt från att ligga helt stilla en hel dag till att spela padel och vandra. Under studiens gång kom vi fram till att det är viktigt både som ledare och aktiv, att tänka på och ta hänsyn till att alla återhämtar sig på olika sätt. Respondenterna uppgav att det var svårt att finna tid för meditation och avslappningsövningar, däremot trodde de att det kunde ge positiva effekter på deras mentala återhämtning. Enligt Balk & Englert (2020) krävs självkontroll för att idrottaren ska påbörja passande och eventuellt ansträngande
återhämtningsaktiviteter. De menar att om idrottaren är trött eller stressad kan det vara svårt för idrottaren att ta tag i återhämtningsaktiviteter, självreglerande färdigheter anser de därmed är viktigt. För att respondenterna ska avsätta tid för meditation och avslappningsövningar krävs självreglering, att de själva tar eget initiativ till att utföra återhämtningsaktiviteterna.
Studiens andra frågeställning handlade om hur idrottaren påverkas av att inte få mental återhämtning. Respondenterna angav att de upplevde trötthet, stress och nedstämdhet i perioder av brist på mental återhämtning, vilket även påverkade idrottarnas prestationer negativt. Almén (2021) menar att både prestationer och hälsan påverkas negativt vid brist på mental återhämtning, vilket även var det våra respondenter uppgav. Respondenterna uppgav att hälsan påverkades negativt vid brist av mental återhämtning. Balk & de Jonge (2021) beskriver att återhämtning är viktigt för elitidrottarens hälsa, detta är något som vi sett tydligt i undersökningen hos våra respondenter. I och med att frånvaro av mental återhämtning har
18 negativa effekter för idrottarna har vi under studiens gång kommit fram till att det är viktigt att ledare, föreningar och förbund tar ansvar för idrottarnas mentala återhämtning. Enligt respondenterna pratar man mer om den fysiska återhämtningen än den mentala
återhämtningen. Massör och naprapat finns tillgängliga vid behov för idrottarnas fysiska återhämtning men det finns inte lika mycket hjälp att få när det gäller den mentala
återhämtningen. R4 upplever exempelvis att hen inte vet vart man ska gå om man behöver mentalt stöd och att man får sköta det själv, R4 anger även att det finns bra stöd för den fysiska återhämtningen. Respondenterna har någon gång under sin karriär påverkats negativt i perioder vid brist av mental återhämtning, de har själva fått hitta lösningar för att hitta mental återhämtning och på grund av okunskap har de nu fått lära sig hur de ska göra för att få mental återhämtning. Vi har därmed kommit fram till att det är viktigt att arbeta
förebyggande och ge kunskap till aktiva. Det är ledare, förening och förbunds ansvar att se till att den aktivas psykiska och fysiska hälsa är hälsosam. Att de har ett stort ansvar menar även Balk & de Jonge (2021).
Genom studien har vi kommit fram till att tävlingsperioden är mer påfrestande för idrottarna, de får under denna period inte den mentala återhämtningen som de behöver. Detta påverkar idrottarnas psykiska hälsa negativt. Idrottarna har under den här perioden svårt att släppa idrotten utanför arenan och att tankarna kring idrotten tar upp hela vardagen. Vi har kommit fram till att det är viktigt att ledare är medvetna om detta och att de arbetar med strategier för att hjälpa idrottarna till att kunna släppa idrotten, speciellt under tävlingsperiod. Detta för att idrottarna ska minska risken för de psykiska besvär som respondenterna beskrev.
Studiens tredje och sista frågeställning tar upp om idrottarna anser att det finns samband mellan psykisk ohälsa och att idrottaren inte får tillräckligt med mental återhämtning vilket vi, utifrån respondenternas svar, kom fram till att det finns ett samband. Balk & de Jonge´s studie (2021) visade att höga krav är relaterad till högre fysisk trötthet och att det i sin tur kan störa den mentala återhämtningen. Man menar att höga krav är relaterade till försämrad återhämtning och att idrottare som är trötta riskerar även de att få otillräckligt med återhämtning. De menar även att återhämtning är viktigt för elitidrottarens hälsa och välbefinnande. Om man jämför detta med denna studies resultat ser vi en likhet.
Respondenterna pratade mycket om att höga krav leder till en försämrad mental
återhämtning. Under perioderna med höga krav har de upplevt besvär som är kopplade till psykisk ohälsa, som exempelvis trötthet, stress och prestationsångest. Enligt Almén (2021)
19 finns det fysiologiska effekter med återhämtning, det ger oss även positiva känslor såsom glädje. Det finns även långsiktiga effekter med återhämtning, det minskar risken för att drabbas av psykisk ohälsa. Detta beskriver även respondenterna, de beskriver att i perioder där de fått tillräckligt med mental återhämtning mår de även bättre psykiskt. De orkar med vardagen mer, de är gladare och de presterar även bättre. Hassmén m.fl. (2009) menar på att det är viktigt med en balans mellan belastning och återhämtning. Om idrottaren får för lite återhämtning, för mycket belastning, resulterar det i en negativ utvecklingskurva. Utifrån respondenternas svar ser även vi att det är viktigt med en balans mellan träning och återhämtning för idrottarens välmående och prestation.
Genom den här studien har vi kommit fram till att mental återhämtning är viktigt för att minska risken för psykisk ohälsa. Det finns ett tydligt samband mellan att dessa idrottare inte får tillräcklig mental återhämtning och att de drabbas av symtom som kan utveckla psykisk ohälsa. M. Rice m.fl. (2016) beskriver att det är både idrottsrelaterade faktorer och icke- idrottsliga faktorer som kan påverka de psykiska besvären. Därför har vi även haft i åtanke att det skulle kunna finnas flera faktorer som kan påverka idrottarens psykiska hälsa än just mängden mental återhämtning från idrotten. I det här arbetet har vi undersökt om brist på mentalåterhämtning påverkar den psykiska hälsan, därav har vi inte undersökt andra faktorer som kan ha påverkat den psykiska hälsan. Faktorer som familjesituation, ekonomi och skola/arbete kan även det påverka idrottarens hälsa. Därav kan vi endast konstatera att det finns ett samband mellan brist på mental återhämtning och psykisk ohälsa, men vi kan inte påvisa det exakta orsakssammanhanget.
Studien genomfördes på 6 respondenter och därmed är vi medvetna om att det inte kan representera hela befolkningen. För att få ett mer trovärdigt resultat och för att kunna generalisera kan det vara bra med ett större urval. Däremot var inte vårt syfte att undersöka idrottares generella upplevelser och erfarenheter av mental återhämtning utan vi ville undersöka dessa idrottares upplevelser och erfarenheter av mental återhämtning och om det finns samband mellan dessa idrottares upplevelser och vad tidigare forskning säger. I och med att denna studie är en mindre undersökning var vi tvungna att avgränsa urvalet. Eftersom respondenternas svar stämde överens med tidigare forskning (Almén, 2021; Balk & de Jonge, 2021) gör det studien trovärdig trots få respondenter. I denna studie ville vi inte jämföra olika idrotter utan vi ville studera idrottares upplevelser och erfarenheter av mental återhämtning.
Det hade även varit intressant att undersöka hur det ser ut bland olika idrotter, om det
20 exempelvis skiljer sig mellan individuell idrott och lagidrott, men det får bli en annan
framtida studie.
I denna studie behövde vi även avgränsa åldern hos de aktiva, denna studie säger ingenting om ungdomselitens mentala återhämtning och inte heller något om dem som avslutat sin karriär. Exempel på framtida forskning skulle kunna vara att undersöka hur de arbetar med mental återhämtning på idrottsgymnasium eller att undersöka skillnaden på idrottares mentala återhämtning av de som hade en hållbar karriär jämfört med de som tvingats lägga av tidigare på grund av psykiska eller fysiska besvär. Eftersom vi i denna studie sett ett samband mellan symtom på psykisk ohälsa och brist på mental återhämtning, är det därmed relevant att forska vidare inom detta ämne så att idrottare kan få en mer hälsosam och hållbar karriär.
Enligt Åkesdotter & Kenttä (2016) lider en stor del av svenska elitidrottare av psykisk ohälsa och för att minska den psykiska ohälsan hos elitidrottare anser vi att detta är ett ämne som bör uppmärksammas mer. Vi anser att det är viktigt att belysa vilken stor betydelse mental
återhämtning har för den psykiska hälsan och idrottaren. Inom idrotten är det även mer accepterat att ha en fysisk skada än en psykisk skada, vi vill med hjälp av forskningen ge kunskap till aktiva, ledare, föreningar och förbund om vikten av mental återhämtning.
Studien kan även bidra till att ge kunskap till normalbefolkningen, inte enbart till elitidrottare men eftersom studien är utförd på 6 elitidrottare kan man inte generalisera till
normalbefolkningen, däremot kan man ta lärdom av och jämföra. Att släppa idrotten utanför arenan kan jämföras med att släppa arbetet utanför arbetsplatsen, att släppa saker som ställer krav på människan i vardagen. Alla behöver återhämta sig mentalt, oavsett om det handlar om en idrottsprestation, arbete eller skola
Referenslista:
Almén, N (2021). Återhämtningsguiden: Må bra trots stress och press. Stockholm: Natur Kultur Läromedel.
Balk, Yannick A., de Jonge, Jan (2021). The “underrecovery trap”: When physical fatigue impairs the physical and mental recovery process. https://bit.ly/341rNr9
DOI:10.1037/spy0000249
Balk,A. Englert, C (2020). Recovery self-regulation in sport: Theory, research, and practice https://bit.ly/3yvC0Kw DOI: 10.1177/1747954119897528
Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Uppl. 3) Liber AB
Folkhälsomyndigheten. (2018-09-14) Definitioner, mål, ramverk och uppföljningssystem för miljörelaterad hälsa; En sammanställning inom ramen för Miljömålsrådet.
https://bit.ly/3f4p4nc
Folkhälsomyndigheten (2021-03-11). Vad är psykisk ohälsa? https://bit.ly/3bHedNS Hassmén, P., Kenttä, G., Gustafsson, H (2009). Praktisk idrottspsykologi. SISU Idrottsböcker.
Kvale, S., Brinkman, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Uppl. 3) Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2:a upplagan). Malmö: Gleerups.
Lindfelt, M. (2007). Eliten é liten - men växer; Förändrade perspektiv på elitidrott.
https://bit.ly/2SeYfng
Mattsson, M, C., Jansson, E., Hagströmer, M (2016). Fysisk aktivitet – begrepp och definitioner. https://bit.ly/3f5ixIU
NE Nationalencyklopedin AB. Stress (Hämtat 2021-04-28). https://bit.ly/3fE4tVM NE Nationalencyklopedin AB. Idrott (Hämtat 2021-04-28). https://bit.ly/3bJuHFp
Olsson, H. Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv.
Stockholm: Liber AB
Riksidrottsförbundet (Hämtat 2021-06-07). Idrottspsykologi – prestation och hälsa. Psykisk ohälsa. SISU Idrottsböcker. https://bit.ly/2Ry3leC
Riksidrottsförbundet (Hämtat 2021-06-07). Idrottspsykologi – prestation och hälsa. Stress och utmattning. SISU Idrottsböcker. https://bit.ly/2RtdJEi
Riksidrottsförbundet (Hämtat 2021-06-07). Idrottspsykologi – prestation och hälsa.
Överträning. SISU Idrottsböcker. https://bit.ly/3cnMsKy
Riksidrottsförbundet (2019-09-04). Idrott ger bättre fysisk och psykisk hälsa.
https://bit.ly/3woVYEZ
Tuominen, S (2021). Återhämtning - vad händer i kroppen? Firstbeat Technologies Oy.
https://bit.ly/3468nS1
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm. https://bit.ly/341b738
WHO (2018-03-30). Mental health: strengthening our response. https://bit.ly/2SZEDE8 Åkesdotter, C., Kenttä, G (2016). Elitens osynliga ohälsa. Idrottsforskning, Gymnastik och idrottshögskolan. https://bit.ly/3fzUAIR
Bilagor:
Intervjuguide Bilaga 1:
Bilaga 1
Intervjuguide:
Presentera oss och vårt arbete.
Att informera om innan samtalet:
- Fråga om tillåtelse att spela in samtalet. Informera därefter om inspelningens bevaring.
- Informera om att informationen behandlas konfidentiellt.
- Informera om att det är frivilligt att delta, att man får avbryta när man vill och hoppa över frågor om man inte vill svara.
- Informera om syfte/vad intervjun kommer att handla om.
Frågor:
Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Hur ofta är du fysiskt aktiv?
Inom vilken idrott är du aktiv inom?
- Trivs du med din idrott?
Har du några andra sysslor utöver din idrott i dagsläget?
- Exempelvis jobb, skola osv.
Upplever du att du har tid för annat utöver din idrott?
- Vad gör du på din fritid?
Hur mår du i dagsläget?
- Upplever du någon stress/ oro eller ångest i dagsläget?
- Hur är din koncentration/sömn i dagsläget?
Upplever du att du får tillräckligt med vila?
Har du schemalagda vilodagar?
Vad gör du när du vilar?
- Exempelvis lyssnar på musik, mediterar, yoga, avslappningsövningar?
Vad gör du på dina lediga dagar?
Kan du berätta varför din återhämtning/vila sker på det sättet som du beskriver?
Hur ofta gör du tid för dig själv, för att koppla av?
Slappnar du av helt någon gång?
Vad betyder mental återhämtning för dig?
Arbetar ni någonting med mental återhämtning i din förening?
Hur är din prestation just nu? Inom din idrott?
Finns det något tillfälle i din karriär där din prestation inte varit på topp?
- Berätta iså fall om det tillfället.
- Fick du tillräckligt med vila vid det tillfället?
- Hur mådde du psykiskt vid det tillfället?
- Hur mycket tränade du vid det tillfället?
Har du varit utbränd eller haft utmattningssyndrom tidigare?
Vilka positiva effekter upplever du att du får av att slappna av?
Hur känner du dig om du inte får tillräckligt med återhämtning/vila emellan passen?
När upplever du att du presterar som bäst?
- Utveckla? Berätta mer.
Upplever du att du har höga krav på dig själv?
- Hur påverkar det ditt idrottande?
- Har du svårt att släppa idrotten utanför arenan?
Avslutningsvis, undrar vi om du har några tips till andra om hur man kan arbeta med mental återhämtning?
Har du någonting som du vill tillägga?
Tack för att du ville vara med!
