Bottenfaunan i Gävleborgs län 2011 - En undersökning av 33 lokaler i rinnande vatten och en sjölitoral

(1)

En undersökning av 33 lokaler i rinnande vatten och en

sjölitoral.

(2)

Projektnummer Kund

2203 Länstyrelsen Gävleborgs län

Version Datum

1.0 2012-01-27

Titel

Bottenfaunan i Gävleborgs län 2011

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

2. Metodik ... 4

2.1 Provtagning... 4

2.2 Analys ... 4

2.3 Utvärdering ... 7

3. Resultat och diskussion ... 7

3.1 Surhet ... 7

3.2 Näringsämen ... 8

3.3 Hydromorfologisk påverkan ... 9

3.4 Naturvärden ... 10

4. Slutsats ... 11

5. Referenser ... 12

Bilaga 1. Resultatsidor bottenfauna ... 13

Bilaga 2. Lokalbeskrivningar ... 49

Bilaga 3. Artlistor ... 85

(4)

1. Inledning

På uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län har Medins Biologi AB analyserat och utvärderat bottenfaunaprover från 34 lokaler. Proverna togs under sommaren och hösten 2011. Fältarbetet utfördes av länsstyrelsen och Hudiksvalls kommun. Undersökningen omfattade nio lokaler i länets återkommande regionala miljöövervakningsprogram och 25 lokaler ingår i kalkeffektuppföljngsprogrammet. Syftet är att övervaka miljötillstån- det i länets vattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenfö- rekomster enligt vattendirektivet. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen "Levande sjöar och vattendrag", "Ingen övergödning", "Bara naturlig för- surning" och "Biologisk mångfald".

2. Metodik

2.1 Provtagning

Provtagningen av bottenfauna utfördes under två perioder. Lokalerna som ingår i kalk- effektkontrollen provtogs i maj och övriga prover togs i september. Provtagningen ut- fördes av länsstyrelsen i Gävleborg. Totalt undersöktes bottenfaunan vid 34 lokaler, 33 stycken i rinnande vatten och en lokal i en sjö (Tabell 1 och Figur 1). En beskrivning av provplatserna vid provtillfället och en lägesangivelse med bl.a. koordinater finns sam- manställt i lokalbeskrivningar i Bilaga 2. Provtagningssträckorna valdes, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär. Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN 27 828 (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för mil- jöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten. Samtliga prov konserverades på plats i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %.

2.2 Analys

(5)

Tabell 1. Provtagna lokaler vid bottenfauna undersökningarna i Gävleborgs län 2011. Koordinater angivna enligt RT90 2,5 gon V.

Lokal Provtyp Kartblad Kommun Huvudflodområde

(x) (y)

Kalkeffektkontroll

BF8. Åtjärnsbäcken vattendrag 6819322 1559097 15H SV Hudiksvall 46

BF22. Finnbergsån vattendrag 6857689 1555767 16G SV Hudiksvall 45

BF24. Vrångån vattendrag 6775271 1542727 14G NO Ockelbo 51

BF25. Öratjärnsbäcken vattendrag 6756970 1537540 14G SO Ockelbo 52

BF26. Nyvallsån vattendrag 6836719 1539068 15G NO Hudisvall 46

BF79. Verkarskogsbäcken vattendrag 6854866 1486430 16F SO Ljusdal 48

BF85. Gällsån vattendrag 6784815 1530267 14G NO Bollnäs 48

BF86. Rötjärnsbäcken vattendrag 6785201 1533166 14G NO Bollnäs 48

BF103. Flärksjöån vattendrag 6845378 1436101 15E NO Ljusdal 48

BF104. Kölsjöån, Ovan 45an vattendrag 6847534 1439970 15E NO Ljusdal 48

BF137. Hälsen sjö 6821247 1544816 15G SO Hudiksvall 48

BF148. Långnäsån vattendrag 6778752 1555021 14H NV Söderhamn 49

BF177. Mörtsjöbäcken vattendrag 6737849 1534289 13G NO Sandviken 52

BF195. Oreälv, Nordkap vattendrag 6831583 1432692 15E NO Ljusdal 53

BF196. Flarksjöån vattendrag 6838558 1440355 15E NO Ljusdal 53

BF197. Sundsjöån, Västbacka vattendrag 6835190 1447685 15E NO Ljusdal 53

BF199. Skogssjöån vattendrag 6827426 1438978 15E NO Ljusdal 53

BF901. Sandsjöån vattendrag 6820226 1455554 15F SV Ljusdal 53

BF902. Vassjöån vattendrag 6822027 1446177 15E SO Ljusdal 53

GÄ23. Sidsjöbäcken vattendrag 6751397 1532049 14G SO Ockelbo 52

GÄ52. Halvstensån vattendrag 6732265 1538208 13G NO Sandviken 52

GÄ53. Tittjärnsbäcken vattendrag 6730809 1538517 13G NO Sandviken 52

GÄ57. Laxbäcken vattendrag 6735697 1539495 13G NO Sandviken 52

HS380. Uttertjärnsbäcken vattendrag 6843050 1435400 15E NO Ljusdal 48

HS416. Grängsjöbäcken, Grängsjö vattendrag 6827070 1553030 15H NV Hudiksvall 48

Miljöövervakning

X33_23_2011. Älgängsån, ovan Trösken vattendrag 6723610 1581784 13H SO Gävle 52/53 X33_30_2011. Stenån, Ovan utlopp. Kösjöån vattendrag 6766586 1517356 14G SV Bollnäs 51 X33_31_2011. Vrångån, Vrånge vattendrag 6774617 1544518 14G SO Ockelbo 50 X33_35_2011. Nyboån, Larsbo vattendrag 6825670 1548060 15G NO Hudisvall 46/47 X33_38_2011. Nianån, Ovan hällen vattendrag 6833554 1554063 15H NV Hudiksvall 46 X33_40_2011. Loån, Ovan traktorväg vattendrag 6837196 1470585 15F NV Ljusdal 48 X33_45_2011. Masksjöbäcken, Upps. bro traktorväg vattendrag 6861818 1575655 16H SO Hudisvall 44/45

X33_47_2011. Leån, Loster vattendrag 6869215 1507228 16G SV Ljusdal 48

X8_2011. Hångelån, Vallmyra vattendrag 6898150 1509200 16G NV Ljusdal 45

Koordinater

(6)

(7)

2.3 Utvärdering

Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status.

Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och expertbedömning. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999 a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. I Be- dömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i Bilaga 1.

Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al 2009).

Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt.

3. Resultat och diskussion

3.1 Surhet

Vid bedömning av eventuell påverkan av surt vatten är bottenfaunans sammansättning en viktig faktor. Ett exempel på detta är andelen dagsländor som påverkar flera index.

Jämfört med klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ändras surhets- bedömningen vid en majoritet av lokalerna. I de flesta fallen ändrades bedömningen från nära neutralt till måttligt surt. Av de 34 lokalerna som ingick i undersökningen ex- pertbedömdes merparten (30 stycken) som måttligt sura till nära neutrala, alltså till nå-

(8)

Tabell 2. Resultat från bottenfauna undersökningar i Gävleborgs län 2011. Expertbedömningar med avseende på surhet och näringsämnespåverkan. Expertbedömningar markerade med en streckad ruta skiljer sig från klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

3.2 Näringsämen

Samtliga av de 33 undersökta lokalerna som gjordes i rinnande vatten bedömdes ha hög status i avseende på näringsämnes belastning. I huvudsak motiverades dessa status- klassningar av att lokalerna hyste en eller flera mycket syrekrävande taxa och en låg andel föroreningståliga arter. (Tabell 2 och 3 samt bilaga 1 och 3). På sjölokalen BF 137

Surhets- Status map Status map Status map Naturvärden

Lokal klass eutrofiering hydromorfologisk påverkan annan påverkan

BF8. Surt Hög Hög Hög i övrigt

BF22. Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt

BF85. Måttligt surt Hög God Hög i övrigt

BF86. Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt

BF104. Nära neutralt Hög God Hög i övrigt

BF137. Nära neutralt God Hög Hög i övrigt

BF148. Måttligt surt Hög Hög God i övrigt

BF195. Nära neutralt Hög God Hög i övrigt

BF901. Måttligt surt Hög Måttlig Hög i övrigt

GÄ23. Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt

GÄ52. Mycket surt Hög Hög Hög i övrigt

GÄ53. Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt

GÄ57. Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt

HS380. Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt

HS416. Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt

X33_23_2011. Nära neutralt Hög Hög Hög höga

X33_30_2011. Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt

X33_31_2011. Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt

X33_35_2011. Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt

X33_38_2011. Nära neutralt Hög Hög Hög höga

X33_45_2011. Måttligt surt Hög Hög Hög mycket höga

X8_2011. Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt

Expertbedömningar

(9)

Tabell 3. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Klassningarna avser bottenfaunaundersökningen utförd i Gävleborgs län 2011.

3.3 Hydromorfologisk påverkan

De undersökta lokalerna inom kalkeffektuppföljningen är främst lokaliserade i små vattendrag förlagda högt upp i vattensystemen, detta för att tydligt se effekter av kalkning- en i de områden där det är svårast att nå positiva resultat. Om fysisk påverkan före- kommer i dessa vattendrag är det sannolikt främst frågan om rätning, rensning och i några fall reglering. Ingrepp har ofta utförts för länge sedan men kan innebära att

Surhetsklass Ekologisk kvalitet Näringspåverkan

Lokal MILA/MISA ASPT-index DJ-index

BF8. Åtjärnsbäcken Nära neutralt Hög Hög

BF22. Finnbergsån Nära neutralt Hög Hög

BF24. Vrångån Surt Hög God

BF25. Öratjärnsbäcken Nära neutralt Hög Hög

BF26. Nyvallsån Nära neutralt Hög Hög

BF79. Verkarskogsbäcken Måttligt surt Hög Hög

BF85. Gällsån Måttligt surt Hög Hög

BF86. Rötjärnsbäcken Nära neutralt Hög Hög

BF103. Flärksjöån Nära neutralt Hög Hög

BF104. Kölsjöån, Ovan 45an Nära neutralt Hög Hög

BF137. Hälsen Nära neutralt God

BF148. Långnäsån Nära neutralt Hög Hög

BF177. Mörtsjöbäcken Nära neutralt Hög Hög

BF195. Oreälv, Nordkap Nära neutralt Hög Hög

BF196. Flarksjöån Nära neutralt Hög Hög

BF197. Sundsjöån, Västbacka Nära neutralt Hög Hög

BF199. Skogssjöån Nära neutralt Hög Hög

BF901. Sandsjöån Nära neutralt Hög Hög

BF902. Vassjöån Nära neutralt Hög Hög

GÄ23. Sidsjöbäcken Nära neutralt Hög Hög

GÄ52. Halvstensån Surt Hög God

GÄ53. Tittjärnsbäcken Nära neutralt God God

GÄ57. Laxbäcken Nära neutralt Hög Hög

HS380. Uttertjärnsbäcken Nära neutralt Hög Hög

HS416. Grängsjöbäcken, Grängsjö Nära neutralt Hög Hög

X33_23_2011. Älgängsån, ovan Trösken Nära neutralt Hög Hög

X33_30_2011. Stenån, Ovan utlopp. Kösjöån Nära neutralt Hög Hög

X33_31_2011. Vrångån, Vrånge Surt Hög Hög

X33_35_2011. Nyboån, Larsbo Nära neutralt Hög Hög

X33_38_2011. Nianån, Ovan hällen Nära neutralt Hög Hög

X33_40_2011. Loån, Ovan traktorväg Nära neutralt Hög Hög

X33_45_2011. Masksjöbäcken, Upps. bro traktorväg Nära neutralt Hög Hög

X33_47_2011. Leån, Loster Nära neutralt Hög God

X8_2011. Hångelån, Vallmyra Nära neutralt Hög Hög

Naturvårdsverkets kriterier

(10)

(30 stycken) ha hög status med avseende på hydromorfologisk påverkan. Tre lokaler (BF 85, BF 104 och BF 195) bedömdes ha god status och en lokal (BF 901) bedömdes ha måttlig status med avseende på hydromorfologisk påverkan. Gemensamt för dessa lokaler var att det fanns låga tätheter av dag-, bäck- och nattsländor. På lokal BF 901 kunde vi även se att taxaindex var måttligt högt.

3.4 Naturvärden

Totalt fyra rödlistade eller ovanliga arter påträffades vid årets undersökning (Tabell 4). I Masksjöbäcken (lokal X33_45_2011) strax norr om Hudiksvall hittades den rödlistade och akut hotade flodkräftan (Astacus astacus). Förekomsten av flodkräfta motiverade att lokalen bedömdes ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Två lokaler (Nianån, X33_38_2011 och Älgängsån, X33_23_2011) bedömdes ha höga na- turvärden. På båda lokalerna förekom en ovanlig art. Tillsammans med ett högt artantal respektive hög diversitet bidrog detta till att lokalerna hyste höga naturvärden med avseende på bottenfaunan.

Tabell 4. Påträffade hotade och ovanliga arter vid bottenfauna undersökningen i Gävleborgs län 2011.

Arter Hotstatus Raritet Lokal

DECAPODA, kräftor

Astacus astacus - (Linné, 1758) EN (16p) X33_45_2011 (Masksjöbäcken)

TRICHOPTERA, nattsländor

Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, 1884 Ovanlig (3p) BF22 (Finnbergsån) GÄ57 (Laxbäcken) Micrasema setiferum - (Pictet, 1834) Ovanlig (3p) X33_30_2011 (Stenån)

X33_38_2011 (Nianån) X33_47_2011 (Leån) GASTROPODA, snäckor

Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ovanlig (3p) X33_23_2011 (Älgängsån)

(11)

4. Slutsats

I merparten av de undersökta lokalerna bedömdes vattendragen utifrån bottenfaunan som måttligt sura eller nära neutrala. Detta visar att kalkningsinsatserna här fungerar tillfredsställande. Vid fyra lokaler indikerade dock bottenfaunan sura eller mycket sura förhållanden.

Ingen negativ påverkan av näringsämnen kunde påvisas.

Av alla de undersökta lokalerna bedömdes merparten ha hög status med avseende på hydromorfologisk påverkan. Tre lokaler bedömdes ha god status och en lokal bedömdes ha måttlig status med avseende på hydromorfologi. Gemensamt för dessa lokaler var att det fanns låga tätheter av dag-, bäck- och nattsländor.

Vid årets undersökning påträffades total 4 ovanliga arter. En av dessa är upptagna på 2010 års rödlista. I Masksjöbäcken (lokal X33_45_2011) hittades den akut hotade flod- kräftan (Astacus astacus).

(12)

5. Referenser

Medin M., Ericsson U., Liungman M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R. 2009.

Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se) Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten.

Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01.

Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kust- vatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenföre- komster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007.

Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.

SIS, 1994. Svensk Standard, SS-EN 27 828:1994, ”Water quality – Methods for biolog- ical sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macro-

invertebrates (ISO 7828:1985)”.

Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913.

Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921.

(13)

Bilaga 1. Resultatsidor bottenfauna

(14)

Förklaring till resultatsida – bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral

Lokaluppgifter

Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen.

Surhetsklass och ekologisk status

Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande:

Nära neutralt/Hög status Måttligt surt/God status Surt/Måttlig status

Mycket surt/Otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/Dålig status

• MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar.

• ASPT-index: Ett ”renvattensindex” som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper.

Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet.

• DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag.

Tillståndsklassning

Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet”

(Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala:

1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt

• Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet.

• TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa.

• Individtäthet (ant/m²): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta.

• EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex.

• Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter.

• Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället.

• Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning.

• Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus.

• BottenpHaunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning.

• Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus.

Expertbedömning

Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande:

Nära neutralt/Hög status Måttligt surt/God status Surt/Måttlig status

Mycket surt/Otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/Dålig status

Bedömning av naturvärden

Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala:

Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt

Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori.

(15)

BF8. Åtjärnsbäcken ^Datum:

Kommun: Hudiksvall Koordinat: 6819322/1559097 RT90

Blå färg

Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA:

ASPT-index:

DJ-index:

Expertbedömning Surhetsklass

Status med avseende på eutrofiering

Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan

Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index

Totalantal taxa: måttligt högt Naturvärden i övrigt 0

Taxaindex (%): måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m²): måttligt högt Inga rödlistade eller

EPT-index: måttligt högt ovanliga arter påträffades

Diversitetsindex: måttligt högt Danskt faunaindex: mycket högt

Surhetsindex: måttligt högt

Föroreningsindex: högt

Resultat

År Försurningsbedömning/Surhetsklass 2011 Surt

Kommentar

7 6 3,08 6,6

27

Hög 1,11

Surt Hög 2011-05-16

0,63 Nära neutralt

1,00 Hög

Hög Hög 30

78 936 15

17

Lokalens bottenfauna dominerades av försurningståliga taxa. Avsaknaden av såväl försurningskänsliga arter som individer tillhörande grupperna iglar, snäckor och musslor motiverade expertbedömningen, surt.

Bedömningen avvek därmed från klassningen enligt Naturvårdsverkets kriterier.

10

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60

2011 Taxa MISA SI

Antal taxa/MISA Surhetsindex

(16)

BF22. Finnbergsån ^Datum:

Blå färg

ASPT-index:

DJ-index:

Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arter

Individtäthet (antal/m²): måttligt högt Hydropsyche saxonica 3 poäng

EPT-index: måttligt högt

Diversitetsindex: högt

Danskt faunaindex: mycket högt

Resultat

År Försurningsbedömning/Surhetsklass 2011 Måttligt surt

Kommentar

10

Hög Hög 27

106 1 407 15

22

Förekomsten av endast en individ av en försurningskänsliga art, tillsammans med ett måttligt högt surhetsindex och högt MISA bidrog till expertbedömningen, måttligt surt. Bedömningen avvek därmed från klassningen enligt Naturvårdsverkets kriterier.

Noterbart var att den ovanliga nattsländan Hydropsyche saxonica påträffades.

2011-05-12

0,56 Nära neutralt

1,01 Hög

3,90 6,6

37

Hög 1,11

Måttligt surt Hög

7 6

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60

2011 Taxa MISA SI

(17)

BF24. Vrångån ^Datum:

Kommun: Ockelbo Koordinat: 6775271/1542727 RT90

Blå färg

ASPT-index:

DJ-index:

Totalantal taxa: lågt Naturvärden i övrigt 0

Taxaindex (%): ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m²): måttligt högt Inga rödlistade eller

EPT-index: lågt ovanliga arter påträffades

Diversitetsindex: lågt

Surhetsindex: lågt

Resultat

Kommentar

7 3 2,90 6,0

21

God 0,78

Surt Hög 2010-05-11

0,26 Surt

0,92 Hög

Hög Hög 12

65 915 12

12

Den artfattiga bottenfaunan dominerades av försurningståliga taxa. Ett lågt MISA och lågt surhetsindex samt avsaknaden av dagsländor motiverade expertbedömingen, surt. Dominans av syrekrävande arter motiverade att statusen med avseende på näring bedömdes som hög. Expertbedömningen avvek därmed från

7

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60

2011 Taxa MISA SI

(18)

BF25. Öratjärnsbäcken ^Datum:

Kommun: Ockelbo Koordinat: 6756970/1537540 RT90

Blå färg

ASPT-index:

DJ-index:

Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m²): måttligt högt Inga rödlistade eller

Surhetsindex: högt

Resultat

Kommentar

7 7 3,91 6,6

34

Hög 1,00

Måttligt surt Hög 2011-05-11

0,69 Nära neutralt

1,01 Hög

Hög Hög 33

100 1 304 14

19

Sparsam förekomst av försurningskänsliga taxa, ett högt surhetsindex och högt MISA motiverade expertbedömingen, måttligt surt. Bedömningen avvek därmed från klassningen enligt Naturvårdsverkets kriterier.

10

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60

2011 Taxa MISA SI

(19)

BF26. Nyvallsån ^Datum:

Kommun: Hudisvall Koordinat: 6836719/1539068 RT90

Blå färg

ASPT-index:

DJ-index:

Taxaindex (%): ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m²): högt Inga rödlistade eller

Surhetsindex: högt

Föroreningsindex: måttligt högt Resultat

Kommentar

6

Hög Hög 37

82 1 551 13

20

På lokalen förekom endast en individ av en försurningskänslig art. Tillsammans med ett högt surhetsindex och högt MISA motiverade detta expertbedömningen, måttligt surt. Bedömningen avvek därmed från klassningen enligt Naturvårdsverkets kriterier.

2011-05-16

0,78 Nära neutralt

0,93 Hög

2,48 6,1

31

Hög 0,89

Måttligt surt Hög

7 9

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60

2011 Taxa MISA SI

(20)

BF79. Verkarskogsbäcken ^Datum:

Kommun: Ljusdal Koordinat: 6854866/1486430 RT90

Blå färg

ASPT-index:

DJ-index:

Resultat

Kommentar

7 6 4,01 6,4

33

Hög 1,00

Surt Hög 2011-05-12

0,55 Måttligt surt

0,98 Hög

Hög Hög 26

92 750 14

19

Förekomsten av endast en individ av en försurningskänslig art, ett lågt Baetis/Plecoptera -index samt avsaknaden av de försurningskänsliga grupperna iglar och snäckor motiverade expertbedömningen, surt.

Bedömningen avvek därmed från klassningen enligt Naturvårdsverkets kriterier.

9

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60

2011 Taxa MISA SI

(21)

BF85. Gällsån ^Datum:

Kommun: Bollnäs Koordinat: 6784815/1530267 RT90

Blå färg

ASPT-index:

DJ-index:

Taxaindex (%): ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m²): måttligt högt Inga rödlistade eller

Surhetsindex: högt

Föroreningsindex: mycket högt

Resultat

Kommentar

7 7 3,86 6,8

29

Hög 1,00

0,48 Måttligt surt

1,04 Hög

God Hög 23

83 602 14

18

På lokalen förekom en individ av en försurningskänslig nattslända, Lype phaeopa och den

försurningskänsliga gruppen bäckbaggar. Tillsammans med ett högt Baetis/Plecoptera index och ett måttligt högt värde på MISA motiverade expertbedömningen, måttligt surt. Tätheterna av bäck- och nattsländor var

11

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60

2011 Taxa MISA SI

(22)

BF86. Rötjärnsbäcken ^Datum:

Kommun: Bollnäs Koordinat: 6785201/1533166 RT90

Blå färg

ASPT-index:

DJ-index:

Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m²): högt Inga rödlistade eller

Surhetsindex: högt

Resultat

År Försurningsbedömning/Surhetsklass 2011 Nära neutralt

Kommentar

8

Hög Hög 46

100 1 971 14

21

Förekomsten av flera försurningskänsliga taxa, ett högt surhetsindex och högt MISA motiverade expertbedömningen, nära neutralt.

2011-05-13

0,97 Nära neutralt

1,02 Hög

3,57 6,7

36

Hög 1,00

Nära neutralt Hög

7 9

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60

2011

Taxa MISA SI

(23)

BF103. Flärksjöån ^Datum:

Blå färg

ASPT-index:

DJ-index:

EPT-index: högt ovanliga arter påträffades

Surhetsindex: högt

Resultat

Kommentar

7 9 2,83 6,3

36

Hög 0,89

Nära neutralt Hög

2011-05-20

1,06 Nära neutralt

0,96 Hög

Hög Hög 50

100 1 483 13

24

Förekomsten av ett flertal försurningskänsliga taxa, ett högt surhetsindex och högt MISA motiverade expertbedömningen, nära nerutralt.

7

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60

2011

Taxa MISA SI

(24)

BF104. Kölsjöån, Ovan 45an ^Datum:

Blå färg

ASPT-index:

DJ-index:

Surhetsindex: högt

Resultat

Kommentar

9

God Hög 73

91 528 13

22

Förekomsten av flera försurningskänsliga taxa, ett högt surhetsindex och högt MISA motiverade expertbedömningen, nära nerutralt. Låga tätheter av bäck- och nattsländor motiverarde att statusen med avseende på hydromorfologisk påverkan sänktes från hög till god.

2011-05-20

1,53 Nära neutralt

1,01 Hög

3,70 6,6

34

Hög 0,89

Nära neutralt Hög

7 9

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60 80

2011

Taxa MISA SI

(25)

BF137. Hälsen ^Datum:

Blå färg

Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA:

ASPT-index:

Totalantal taxa: mycket lågt Naturvärden i övrigt 0

Taxaindex (%): - Rödlistade/ovanliga arter

Individtäthet (antal/m²): mycket lågt Inga rödlistade eller

EPT-index: mycket lågt ovanliga arter påträffades

Diversitetsindex: mycket lågt Danskt faunaindex: måttligt högt

Föroreningsindex: mycket lågt Resultat

Kommentar

4 5 1,87 5,2

11

Nära neutralt God 2011-05-16

1,20 Nära neutralt

0,90 God

Hög Hög 59

- 120 4

Lokalens bottenfauna var mycket art- och individfattig. Vilket sannolikt kan förklaras av att botten

dominerades av block. Förekomsten av en mycket försurningskänslig nattslända, Ceraclea annulicornis och ett högt MILA motiverade expertbedömningen, nära neutralt. Övriga bedömningar är osäkra på grund av de

1

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60 80

2011

Taxa MILA SI

(26)

BF148. Långnäsån ^Datum:

Kommun: Söderhamn Koordinat: 6778752/1555021 RT90

Blå färg

ASPT-index:

DJ-index:

Surhetsindex: högt

Resultat

Kommentar

7

Hög God 37

102 546 14

17

Inga försurningskänsliga taxa förekom på lokalen. De försurningskänsliga grupperna bäckbaggar och musslor som påträffades var relativt få i antal. Ett högt Baetis/Plecoptera - och surhetsindex samt ett högt MISA bidrog ändå till expertbedömningen, måttligt surt. Bedömningen avvek därmed från klassningen enligt

Naturvårdsverkets kriterier.

Låga tätheter av dag-, bäck- och nattsländor kan vara en effekt av hygget, varför statusen med avseende på annan påverkan sänks från hög till god.

2011-05-09

0,78 Nära neutralt

0,99 Hög

3,80 6,4

35

Hög 1,00

Måttligt surt Hög

7 7

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60

2011 Taxa MISA SI

(27)

BF177. Mörtsjöbäcken ^Datum:

Kommun: Sandviken Koordinat: 6737849/1534289 RT90

Blå färg-

ASPT-index:

DJ-index:

Diversitetsindex: mycket högt

Surhetsindex: högt

Föroreningsindex: mycket högt

Resultat

Kommentar

7 8 4,20 6,6

36

Hög 1,00

0,74 Nära neutralt

1,02 Hög

Hög Hög 35

107 753 14

20

På lokalen förekom endast ett fåtal individer av försurningskänsliga arter. Sammantaget med ett högt surhetsindex och högt MISA motiverade detta expertbedömningen, måttligt surt. Bedömningen avvek därmed från klassningen enligt Naturvårdsverkets kriterier.

12

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60

2011 Taxa MISA SI

(28)

BF195. Oreälv, Nordkap ^Datum:

Blå färg

ASPT-index:

DJ-index:

Surhetsindex: högt

Resultat

Kommentar

9

God Hög 53

91 746 13

19

På lokalen förekom tre försurningskänsliga arter, dock i låga tätheter. Tillsammans med ett högt surhetsindex och högt MISA bidrog detta till expertbedömningen, nära neutralt. Bedömningen är ett gränsfall till måttligt surt. Låga tätheter av bäck- och nattsländor kan vara en effekt av att älven är flottledsrensad. Statusen med avseende på hydromorfologi sänks därför från hög till god.

2011-05-19

1,11 Nära neutralt

1,00 Hög

3,56 6,5

34

Hög 0,89

Nära neutralt Hög

7 9

0 2 4 6 8 10 12 14

0 20 40 60 80

2011

Taxa MISA SI