NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet
Examensarbete C VT 2006
Författare:
Kristin Gunnarsson Anna Olofsson Handledare:
Henrik Jordahl
Internationalisering av forskning och utveckling
- en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner
Sammandrag
Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner.
Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader. En utmaning inför framtiden blir att tillhandahålla tillräckliga resurser för att svenska såväl som utländska företag ska finna Sverige attraktivt som land för lokalisering av FoU.
Nyckelord: forskning och utveckling, FoU, internationalisering, lokalisering, OLI- paradigm
Innehållsförteckning
SAMMANDRAG... 2
1. INLEDNING ... 4
2. BAKGRUND ... 7
2.1 TIDIGARE FORSKNING... 7
2.2 INTERNATIONALISERING AV FORSKNING OCH UTVECKLING... 8
2.3 FORSKNING OCH UTVECKLING I SVENSKA FÖRETAG... 9
2.4 FORSKNING OCH UTVECKLING BLAND FÖRETAG I VÄRLDEN...10
3. GRUNDLÄGGANDE TEORI ...12
3.1 UTVECKLING AV TEORIN...14
4. METOD ...16
4.1 UNDERSÖKNINGEN...16
5. RESULTAT ...19
5.1 PRESENTATION AV RESULTAT...21
6. DISKUSSION...26
6.1 KUNSKAPSDRIVNA MOTIV...26
6.2 MARKNADSDRIVNA MOTIV...27
6.3 KOSTNADSDRIVNA MOTIV...28
6.4 RESURSDRIVNA MOTIV...29
6.5 VAD INDIKERAR DETTA FÖR SVERIGE? ...30
7. SLUTORD ...31
LITTERATURLISTA...32
BILAGA 1 ...34
BILAGA 2 ...35
BILAGA 3 ...36
Tabellförteckning
Figur 3.1 Sambandet mellan motiven till internationalisering av FoU och de faktorer som förklarar ett företags internationella aktiviteter 13Figur 3.2 Sambandet mellan de olika motiven till internationalisering och typerna av FoU som förläggs utomlands 14
Diagram 5.1 Antal företag av 8 möjliga med FoU i Kina, Indien, Östeuropa, USA, övriga OECD-länder och icke OECD-länder 19
Diagram 5.2 Typ av FoU-verksamhet som finns representerad i Kina, Indien, Östeuropa, USA, övriga OECD-länder och icke OECD-länder 20
Diagram 5.3 Det motiv företagen har angett som det viktigaste till internationalisering av FoU, oavsett om företaget har ökat eller om verksamheten varit konstant i området under de senaste tio åren 22 Diagram 5.4 Motiv till ökning under de senaste 10 åren av FoU i Kina, Indien, Östeuropa,
1. Inledning
Svenska företag blir allt mer internationaliserade. Det har under flera år debatterats i svenska medier och i inrikespolitiken om hur de svenska storföretagen flyttar sin produktion till andra länder. Motiven till flytten av produktion är flera, men det som lyfts fram i debatten är framförallt lägre lönekostnader. De senaste åren har det höjts röster1 som menar att även företagens mer kvalificerade verksamhetsområden, bland annat forskning och utveckling, FoU, etableras utanför Sveriges gränser i allt större utsträckning. Sverige är enligt en FN-rapport från 2005 det land i världen där företagens internationalisering av FoU har gått snabbast. Utlandsandelen av de tjugo största industriföretagens FoU har ökat från 22 procent 1995 till 43 procent 2003 (UNCTAD, 2005).
FoU är ett speciellt verksamhetsområde och betonas som viktigt för ett lands tillväxt, både i ekonomisk teori (Jones 2002, Aghion och Howitt 1998, Grossman och Helpman 1991) och i empiriska undersökningar (Barro, 1999). Om utlandsexpansionen sker på bekostnad av FoU-verksamhet i Sverige, skulle därför svensk tillväxt kunna vara hotad.
Ett annat synsätt är däremot att den ökade internationaliseringen av FoU är ett naturligt steg i den pågående globaliseringen. Företag lokaliserar viss verksamhet i utlandet för att stödja lokal produktion och försäljning, men också för att få tillgång till och ta del av världsledande forskning. Utlandslokaliseringen bidrar därför till att komplettera och höja den svenska kunskapsbasen, och är därigenom positiv för tillväxten (Arvanitis och Hollenstein, 2006).
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som förklarar företags internationalisering av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en deskriptiv analys baserad på en egen studie av Sveriges största internationella industrikoncerner.
1 se exempelvis ITPS På spaning efter tillväxt, Göteborgsposten 2004-02-23 Kvalificerade jobb flyttas från Sverige, Ny Teknik 2005-06-09 It-utvecklingen flyttar från Sverige, SVD 2005-08-02 Indiens högtryck lockar
Anledningen till att vi finner detta intressant är att de förklaringar vi får fram genom vår undersökning, torde säga något om hur attraktivt Sverige är som land för lokalisering av FoU. I och med att företagens strategiska verksamheter inte längre är lika knutna till ägandelandet, kommer Sverige att utvärderas som potentiellt land för lokalisering efter samma premisser som alla andra länder. Genom att skaffa oss kunskap om företagens motiv till utlandslokalisering vill vi få en uppfattning om vilka egenskaper Sverige behöver för att attrahera FoU.
Det finns ett fåtal studier om vad som förklarar lokalisering av FoU i utlandet. Den mest aktuella och heltäckande studien i ämnet globalt, har gjorts av United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD, 2005). Beträffande de svenska storföretagens internationaliseringsprocess av FoU har framförallt två institut genomfört studier i ämnet, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och Institutet för Näringslivsforskning, tidigare Industriens Utredningsinstitut (IUI). För ITPS har Strandell (2005) undersökt förklaringarna till varför de tjugo största svenska internationella industrikoncernerna väljer att förlägga delar av sin FoU i utlandet. IUI har sedan 1965 samlat in data över de internationella företagens verksamheter i utlandet. Svarsfrekvensen har dock minskat drastiskt under de senaste åren, varför det inte finns något tillförlitligt datamaterial över företagens FoU-verksamhet. Slutligen har Arvanitis och Hollenstein (2006) gjort en studie över schweiziska företags motiv till lokalisering av FoU i utlandet. Studien påminner om vår undersökning i det avseendet att den utgår från samma teori och undersöker liknande möjliga förklaringar till utlandsetablering, men en skillnad är att deras undersökning innefattar ett betydligt större antal företag.
Eftersom internationaliseringen av FoU är en process som i allra högsta grad pågår just nu, bidrar vi med en mer aktuell lägesrapport än vad som finns idag. Den senaste studien över svenska företag baseras på data från 2003 (Strandell, 2005). Vår studie inkluderar samma tjugo industriföretag som Strandell (2005) men undersöker fler eventuella motiv
Resultaten från vår undersökning visar att de motiv som till störst del förklarar internationalisering av FoU är anpassning av produkt eller process till lokal marknad och stöd till produktion. En stor del av utvecklingen förklaras även av tillgången till kompetent arbetskraft. Dessa resultat indikerar att utvecklingen medför både möjligheter och utmaningar för Sverige.
För att undersöka vad som förklarar företags internationalisering av FoU börjar vi med att ge en bakgrund till ämnet, både generellt och mer specifikt för svenska företag. Därefter följer en teoridel om internationalisering av företags olika verksamheter i allmänhet, och hur den utvecklats för att mer specifikt kunna förklara FoU-verksamhet. I metodavsnittet presenteras först hur studien genomförts, samt vilka problem som kan finnas med val av metod. Därefter följer en redovisning av resultaten. Dessa diskuteras och analyseras sedan utifrån de fyra kategorierna av motiv som redogörs för i teorin, samt vad detta innebär för Sverige. Avslutningsvis sammanfattas de slutsatser vi kommit fram till.
2. Bakgrund
Allt fler internationella företag intar världsmarknaden i kampen om att utöka sina vinstmarginaler. Företagsklimatet har ändrats och de internationella företagen möter hårdare konkurrens än någonsin tidigare. För att överleva krävs noggranna strategiska överväganden om verksamhetens utformning och var den ska lokaliseras.
FoU har blivit en betydelsefull strategisk verksamhet för de internationella företagen i den hårdnande konkurrensen. Att ständigt följa med i marknadens utvecklingsprocess är av största vikt, men även att söka placera sig steget före sina konkurrenter. Att dessutom avgöra var de ska förlägga sina verksamheter är av stor betydelse i konkurrensen om länders relativa fördelar. De internationella företagen utvärderar idag hela världen för att finna optimal lokalisering för såväl produktion som FoU.
FoU har länge varit strategiskt beläget i det internationella företagets hemland. Som en följd av den ökade andelen direktinvesteringar i andra länder i form av produktionsverksamhet, har FoU flyttats efter i syfte att anpassa produkterna till den lokala marknaden. En expansion av FoU-verksamhet har noterats i andra länder än de tidigare dominerande USA, Västeuropa och Japan. Detta indikerar att det kan finnas nya viktiga förklaringar till internationalisering av FoU, till exempel lägre kostnader och tillgång till stora kvantiteter av kvalificerad forskningspersonal. Hårdare krav på kostnadsminimering och allt snabbare produktionscykler kan förklara att allt fler företag väljer att förlägga FoU i länder med billig kvalificerad arbetskraft i stora kvantiteter.
Dessa förklaringar blir än mer avgörande om företag inte längre finner tillräckligt många kvalificerade forskare i sina hemländer (UNCTAD, 2005).
2.1 Tidigare forskning
Tidigare rapporter om internationalisering av FoU har gjorts av bland annat UNCTAD,
typen av FoU-verksamhet som förläggs utomlands bland världens företag. Det som blivit en allt viktigare förklaring till lokalisering i utvecklade länder är företagens vilja att finnas i en innovativ miljö för att få tillgång till utländsk teknologi, men även för att lära från utländska marknader och kunder. Den allt vanligare förklaringen till lokalisering i utvecklingsländer är däremot låga kostnader och tillgång till stora kvantiteter av kvalificerad forskningspersonal.
Enligt Strandell (2005) beror ökningen av FoU i utlandet bland svenska företag till störst del på företagsförvärv. Rapporten visar även att anledningen till att företagen väljer att ha FoU i utlandet främst beror på att de vill befinna sig på den lokala marknaden för att deras produkter eller produktionsprocesser ska kunna anpassas efter särskilda konsumentkrav. Ytterligare en orsak är att produktionsenheter i utlandet ofta kräver specifik kapacitet i form av FoU.
I den studie som gjorts av Arvanitis och Hollenstein (2006) framkommer att de viktigaste förklaringarna till lokalisering i utlandet är stöd till lokal produktion och försäljning, samt tillgången till kompetent arbetskraft. En annan viktig förklaring är närhet till andra innovativa företag, medan lägre kostnader knappt bedöms som viktiga alls.
2.2 Internationalisering av forskning och utveckling
Fenomenet internationalisering av FoU har blivit särskilt uppmärksammat under de senaste åren av framförallt tre anledningar. För det första har andelen FoU som förläggs utomlands av internationella företag ökat markant, för det andra har variationen i den typ av FoU-verksamhet som förläggs utomlands ökat och för det tredje förläggs en allt större andel i utvecklingsländer (UNCTAD, 2005).
FoU är en av internationella företags minst mobila verksamheter. Detta beror bland annat på FoU-verksamhetens komplexa och avancerade natur, som gör det svårt och kostsamt att dela upp och förlägga olika segment på olika platser. Dessutom är FoU ofta kumulativ på så sätt att ett forskningscentrum som funnits länge ger bättre resultat. Dessa karaktärsdrag har varit en stor bidragande orsak till varför företag valt att förlägga sin
FoU-verksamhet i hemlandet och endast i begränsad omfattning i utlandet (UNCTAD, 2005).
Den historiskt starka kopplingen till huvudkontoren av företags strategiska funktioner håller dock på att försvagas. Utvecklingen är på väg mot den situation som råder för internationalisering av verksamheter i allmänhet, där verksamheten lokaliseras där de bästa förutsättningarna finns. En förutsättning för den ökade internationaliseringen av FoU är den förbättrade kommunikationstekniken, som gör det möjligt att samordna och sprida kunskap och innovationer inom ett företag.
En underliggande orsak till denna utveckling är att det ökade konkurrenstrycket har lett till att internationella företag försöker se nya möjligheter till internationalisering av FoU.
Hittills har den mest internationaliserade typen av FoU varit den som syftar till att anpassa en produkt eller process till den lokala marknaden, men nu börjar företag även förlägga utveckling av nya produkter och grundforskning i utlandet (UNCTAD, 2005).
2.3 Forskning och utveckling i svenska företag
Sverige har sedan början av 1900-talet haft en speciell företagskultur och är idag en av världens mest storföretagsdominerade ekonomier. Storföretagens dominans märks tydligt inom FoU, där tjugo storföretag står för 68 procent av all FoU som bedrivs i Sverige. De svenska företagens FoU-utgifter är även koncentrerade till ett fåtal sektorer. Läkemedel, transportmedel och produktion inom el/optik utgör 73 procent av företagens totala FoU- utgifter (SCB, 2003).
Sverige är det land i världen som har näst störst andel FoU i förhållande till BNP (3,98 procent), bara Israel har en större andel. Av Sveriges FoU-utgifter står företag för 74 procent och universitet och högskolor för 22 procent. Övriga 4 procent står statliga myndigheter och den privata icke-vinstdrivande sektorn för (SCB, 2003).
Svenska företag började lokalisera FoU utomlands under 1980-talet och processen pågår än. De största svenska internationella företagen har mer än fördubblat sin FoU- verksamhet utanför Sverige sedan 1995. 22 procent av FoU-verksamheten bedrevs 1995 utanför Sverige medan andelen stigit till 43 procent år 2003. Sverige ligger på sjätte plats av de länder i världen där företag förlägger störst andel av FoU utomlands (UNCTAD, 2005).
Eftersom svensk FoU är så pass koncentrerad till några få internationella storföretag blir konsekvenserna stora när de i större utsträckning internationaliserar verksamheten. Var dessa företag väljer att förlägga sin verksamhet påverkar i hög grad den totala andelen FoU-utgifter i Sverige (Jakobsson, 1999).
Det land som främst varit mottagare av utlandslokalisering av svensk FoU-verksamhet är USA, men även Tyskland, Frankrike, Italien och de nordiska grannländerna mottar en betydande del. En förändring under de senaste åren är att de svenska internationella storföretagen avsatt en mindre andel av total FoU till Västeuropa och USA, och istället ökat andelen FoU-verksamhet i Asien (utan Japan inräknat) och Östeuropa. Från 1997 kan en kraftig procentuell ökning konstateras i dessa områden, även om den totala nivån fortfarande är låg i förhållande till de svenska storföretagens totala FoU-verksamhet i utlandet (Strandell, 2003).
I takt med att svenska storföretag väljer att förlägga en allt större andel av sin FoU- verksamhet i utlandet, har även Sverige blivit ett potentiellt etableringsland för utländska företags FoU-verksamhet. Av totala FoU-utgifter i Sverige stod utländska företag för 45,3 procent år 2003. De utländska FoU-utgifterna berodde till stor del på att utländska företag köpte upp svenska högteknologiska företag (UNCTAD, 2005).
2.4 Forskning och utveckling bland företag i världen
USA är det land i världen där internationaliseringsprocessen av FoU har hunnit längst.
Statistik visar att amerikanska företags FoU-investeringar ökar mer i utlandet än i USA
(Karlsson, 2005). USA leder inte bara internationaliseringstrenden utan är även det land som mottar störst FoU-investeringar från utländska företag, följt av Storbritannien, Frankrike och Kina (UNCTAD, 2005).
Sedan internationaliseringen av FoU startade under 1970-talet har verksamheten främst förlagts i utvecklade länder. På senare år har dock utvecklingsländer blivit allt mer intressanta för lokalisering, och andelen utlandsägd FoU har ökat mer där än i utvecklade länder. Mellan åren 1996 och 2002 ökade andelen från 11 till 16 procent i utvecklade länder, medan andelen i utvecklingsländerna ökade från 2 till 18 procent. Utvecklingen märks även genom att den mest intressanta regionen för framtida FoU-investeringar är Asien, med Kina som det i särklass populäraste landet (UNCTAD, 2005).
3. Grundläggande teori
Ända sedan Ricardo (1817) utarbetade sin teori om komparativa fördelar har ekonomer försökt förklara handel mellan länder och på senare år vad som driver storföretag att etablera verksamhet utomlands. Under 1970-talet lyckades Dunning sammanbinda tidigare teorier och visa att det är samma faktorer som bidrar till de flesta ekonomiska aktiviteters internationalisering. Dunning presenterade sin teori om det så kallade OLI- paradigmet år 1977, där han redogjorde för framför allt tre drivkrafter till internationalisering av företagens verksamhet: ägarspecifika fördelar (ownership-specific advantages, O), lokaliseringsspecifika fördelar (location-specifik advantages, L) och internaliseringsfördelar (internalization advantages, I) (Dunning, 1977).
Ägarspecifika fördelar (O) är de specifika egenskaperna hos företaget som skiljer det från övriga. Det kan handla om immateriella tillgångar som innovationskapacitet eller organisationsförmåga, men kan även vara materiella i form av särskilda produkter eller produktionsprocesser. Företagets förmåga att ta tillvara de specifika fördelarna skapar konkurrenskraft i förhållande till sina konkurrenter både i hemlandet och utomlands (Dunning, 1977).
De lokaliseringsspecifika fördelarna (L) syftar till specifika fördelar hos ett område eller land. Dessa fördelar har många olika karaktärer och kan vara ekonomiska som tillgången på faktorinsatser, men även kulturella, juridiska, politiska och/eller institutionella (Ekström, 1998).
Internaliseringsfördelarna (I) innebär att företaget kan dra nytta av att behålla sin verksamhet internt och inte licensiera till ett annat företag, vare sig i hemlandet eller utomlands. Ett företag med specifika fördelar kan minska risken för spridning av betydelsefull kunskap eller patent till konkurrerande företag genom att behålla verksamheten internt. Det kan även vara betydelsefullt ur ett kostnadsperspektiv att behålla verksamheten internt om företaget till exempel har en effektiv produktionsprocess eller specifik organisatorisk förmåga. Genom att internalisera kan företaget även minska
de transportkostnader som är förknippade med exportering av varor till andra länder (Dunning, 1977).
Ett företags internationella aktivitet beror på hur det lyckas kombinera och utnyttja de olika fördelarna. Detta kan även uttryckas som att det finns tre olika förutsättningar för internationalisering: 1) företaget måste ha ägarspecifika fördelar gentemot konkurrenter på samma marknad, 2) företaget måste kunna dra nytta av att internalisera sina fördelar istället för att sälja dem på en extern marknad, 3) värdlandet måste erbjuda lokaliseringsspecifika fördelar som företaget kan utnyttja genom att sammanbinda de ägarspecifika fördelarna och internaliseringsfördelarna (Reddy, 2000)
I Dunnings OLI-paradigm beskrivs även olika motiv till företags internationalisering.
Under år 2000 utvecklade Dunning sin teori för att mer specifikt beskriva de motiv som driver ett företags internationalisering av FoU. I den utvecklade teorin delas motiven in i fyra kategorier: kunskapsdrivna, marknadsdrivna, kostnadsdrivna och resursdrivna (Arvanitis och Hollenstein, 2006).
De kunskapsdrivna motiven återspeglar de ägarspecifika fördelarna och syftar till att företaget söker efter en speciell avancerad teknik, särskild kompetens eller spillovereffekter från universitet eller innovativa företag. Även marknadsdrivna motiv reflekterar de ägarspecifika fördelarna och innebär att de internationella storföretagen försöker få tillgång till en stor marknad med hög tillväxttakt eller närhet till en marknad som annars är svår att nå. I många fall har exempelvis tillverkningsindustrin flyttat sin produktion efter handeln och etablerat den där försäljningen är stor. De marknadsdrivna motiven kan ur ett FoU-perspektiv beskrivas av att de internationella storföretagen drivs av viljan att etablera FoU-verksamhet i ett land där produktionen av varan kräver anpassning till den lokala marknaden (Arvanitis och Hollenstein, 2006).
De kostnadsdrivna motiven däremot speglas av lokaliseringsspecifika fördelar och kan
exempelvis vara motivet då företaget söker tillgång till en särskild faktorinsats eller råvara. De resursdrivna motiven kan även i ett FoU-sammanhang till viss del reflektera ägarspecifika fördelar, eftersom motivet då är att behålla företagsspecifik kunskap (Arvanitis och Hollenstein, 2006). Figur 3.1 visar sambanden mellan de olika motiven och förutsättningarna för internationalisering av FoU.
Figur 3.1 Sambandet mellan motiven till internationalisering av FoU och de faktorer som förklarar ett företags internationella aktiviteter
3.1 Utveckling av teorin
Tyngdpunkten i den teori som presenterats hittills i uppsatsen har varit att försöka förklara anledningen till storföretagens internationalisering av FoU och vilka motiv som driver internationaliseringen. Det finns även en annan aspekt att beakta i internationaliseringsprocessen av FoU och gäller typen av FoU som företagen väljer att etablera utomlands. I en litteraturstudie av Reddy (2000) beskrivs fyra typer av FoU- verksamhet:
Motiv
Fördel vid internationalisering
1) Anpassning av FoU till lokal marknad. FoU-verksamhet som är inrättad för att anpassa en produkt eller produktionsprocess till de lokala förhållandena eller för att bedriva supportverksamhet.
2) Produktutveckling för lokal marknad. FoU som syftar till att utveckla produkter eller produktionsprocesser för den lokala marknaden.
3) Produktutveckling för global marknad. FoU som syftar till att utveckla produkter eller produktionsprocesser för den globala marknaden.
4) Grundforskning. Forskning med syfte att långsiktigt skapa nya produkter eller produktionsprocesser.
Utifrån de olika typerna av FoU undersöker Reddy (2000) om de kan sammanbindas med de olika motiven som presenteras i figur 3.1. Reddy finner att det marknadsdrivna motivet kan förklara de två typerna anpassning och produktutveckling för lokal marknad. Detta innebär att ett företag med marknadsdrivna motiv till internationalisering skulle förlägga dessa två typer av verksamhet i utlandet. De kunskaps- och kostnadsrelaterade motiven tycks förklara typerna produktutveckling för global marknad och grundforskning. Figur 3.2 visar sambandet mellan de olika motiven och typerna av FoU som internationaliseras.
Figur 3.2 Sambandet mellan de olika motiven till internationalisering och typerna av FoU som förläggs utomlands
Det bör poängteras att Reddy (2005) benämner de olika motiven till internationalisering
Motiv Typ av FoU
Motiv
4. Metod
För att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av svenska företags FoU, hade ett statistiskt datamaterial över var och i hur stor utsträckning svenska företag lokaliserar FoU i utlandet varit att föredra. Någon sådan statistik finns dock inte idag. Statistiska Centralbyrån (SCB) har endast statistik över företags verksamhet i Sverige. IUI har sedan 1965 sammanställt statistik över svenska företags verksamheter i utlandet, men svarsfrekvensen har sjunkit drastiskt under de senaste åren och kan därför inte sägas spegla den senaste utvecklingen som uppsatsen avser. I företags årsrapporter finns viss information om deras verksamhet utomlands och deras totala FoU-utgifter, men det finns inte beskrivet hur mycket av utgifterna som investeras utomlands eller i vilka länder.
4.1 Undersökningen
Eftersom ett användbart datamaterial inte finns tillgängligt, genomförde vi en egen undersökning av Sveriges tjugo största internationella industrikoncerner. Företagen dominerar både genom att ha störst FoU-utgifter och genom att vara de mest internationaliserade med avseende på antalet anställda utomlands. De borde därför rimligtvis vara de svenska företag som med störst sannolikhet har FoU-verksamhet i utlandet.
De tjugo industrikoncerner som undersökts är följande: Alfa Laval, Assa Abloy, Atlas Copco, Cardo, Duni, Electrolux, Ericsson, Gambro, Getinge Industrier, Haldex, Hexagon, L E Lundbergföretagen, Lindéngruppen, Saab, Sandvik, SCA, Scania, SKF, Sydsvenska Kemi och Volvo.
Undersökningen genomfördes dels genom en enkät som skickades ut till samtliga tjugo företag och dels genom kompletterande intervjuer med de företag som av olika anledningar inte hade möjlighet att besvara enkäten. Enkäten2 är uppbyggd kring två centrala frågor; vilken typ av FoU-verksamhet som företagen bedriver i ett antal utvalda
2 Se bilaga 1
områden och vilka anledningarna är till att de lokaliserat verksamhet just där. Företags FoU-verksamhet i utlandet kan antingen analyseras utifrån själva aktiviteten (typ av FoU- verksamhet) eller utifrån motiven till lokaliseringen. I teorin som används förekommer båda perspektiven. Det är svårt att skilja dem åt, och blir ofta ännu svårare när verksamheten funnits i utlandet en längre tid och hunnit utvecklas. För att kunna göra en så heltäckande och djupgående analys av förklaringarna till lokalisering i utlandet som möjligt, inkluderas båda perspektiven i undersökningen.
De tio alternativ som företagen har ombetts att rangordna i enkäten har huvudsakligen hämtats från andra empiriska undersökningar och de fyra kategorier av motiv till internationalisering av FoU som redogörs för i teorin. För att undersöka om det skett någon förändring i dessa motiv över tiden har två tidsperspektiv inkluderats, nämligen ökad verksamhet i ett område under de senaste tio åren och verksamhet som varit konstant under de senaste tio åren.
Valet av vilka olika områden som inkluderas har flera förklaringar. Kina, Indien och Östeuropa3 undersöks därför att internationella företags FoU-verksamhet har ökat i dessa områden under de senaste åren, både bland svenska och utländska företag (UNCTAD, 2005). Det är intressant att veta om förklaringarna till lokalisering i dessa länder skiljer sig från det som traditionellt förklarat lokalisering i utvecklade länder. USA inkluderas framför allt därför att landet länge varit den största mottagaren för svensk FoU- verksamhet i utlandet (Strandell, 2005). Det finns även ett öppet alternativ om lokalisering finns i andra länder. För att underlätta jämförandet mellan de olika länderna och områdena har dessa länder delats in i OECD-länder4 och icke OECD-länder.
Det metodproblem som uppstår i och med denna indelning är att enskilda länder jämförs med en grupp av länder. Anledningen till att denna indelning gjorts är för att kunna urskilja motiv till lokalisering i några specifika länder, som enligt tidigare rapporter är speciellt attraktiva som investeringsländer. I både Indien och Kina har FoU-
investeringarna ökat kraftigt under de senaste åren medan USA är det land som mottar störst andel av FoU-utgifterna från svenska företag. Problemet har beaktats vid redovisning av resultaten genom att företagen som angett motiv till exempelvis flera länder inom gruppen övriga OECD-länder har räknats endast en gång. Den huvudsakliga poängen är dock att kunna urskilja olika motiv till lokaliseringen av FoU-verksamhet utomlands.
Ett problem med undersökningen är att urvalet är litet, vilket utförligare beskrivs i resultatavsnittet. Ett annat problem är att företagen kan ha tolkat alternativen i enkäten olika, vilket försvårar analysen av resultaten. Fördelen med olika svarsalternativ är att det blir lättare att sammanställa och dra slutsatser än vid öppna frågor, men för att inte begränsa den svarande till att ange alternativ som inte helt stämmer överrens med verkligheten, inkluderas ett öppet alternativ till förklaring av internationalisering.
Även de intervjuer som genomförts kan vara svårtolkade. Det är svårt att avgöra om företagen, medvetet eller på grund av okunskap, uppgett felaktiga uppgifter. Enkäterna och intervjuerna har besvarats av höga chefer inom FoU för de flesta företag, vilket borde ha minskat risken för felaktiga uppgifter till följd av okunskap. Som intervjuare är det även lätt att ställa ledande frågor vilket kan ge missvisande svar. För att undvika detta har intervjuerna utgått från enkäten där alternativen systematiskt redogjorts för.
Avgränsningar
Syftet är inte att undersöka omfattningen utan förklaringarna till företags internationalisering av FoU, där utgångspunkten är Dunnings fyra kategorier av motiv till internationalisering. I likhet med företags andra verksamheter, är FoU-verksamhet även beroende av ett fördelaktigt klimat vad gäller ekonomisk och politisk stabilitet, institutioner, lagar och regler etcetera, men dessa kommer inte att behandlas i någon större utsträckning.
5. Resultat
För att kunna se mönster och dra slutsatser av resultaten har de tio olika motiven från enkäten5 delats in i de fyra kategorierna från Dunnings teori. Till de kunskapsdrivna motiven hör speciell kompetens hos arbetskraften (a), närhet till annan forskning att ta del och lära av (b) och tillgång till universitet, högskolor och institut (c). Till de marknadsdrivna motiven hör anpassning av produkt eller process till specifika marknadskrav (d), stöd till produktionsenheter (e), växande marknad (f) och anpassning till lagar och regler (g). Till de kostnadsdrivna motiven hör låga löner (h) och till de resursdrivna hör tillgång till högutbildad och kompetent arbetskraft (i) och tillgång till kvalificerade leverantörer och system (j).
Användbara svar för vår analys har erhållits från nio av tjugo företag. Fyra företag har inte kunnat delta i undersökningen på grund av obefintlig eller begränsad FoU- verksamhet i utlandet. Tre av företagen har bara FoU-verksamhet i utlandet till följd av uppköp och var därför inte intressanta för undersökningen. Slutligen saknas helt svar från fyra företag, och räknas därför som bortfall.6
Eftersom fyra företag inte lämnat något svar alls finns en risk att de skulle kunna påverka resultaten något. Resultaten skulle dock med största sannolikhet inte ändras på ett avgörande sätt, då endast två av de fyra företagen antas ha betydande andel FoU utomlands. Genom att ha studerat årsredovisningarna för dessa företag har information angående deras utländska aktiviteter erhållits och även hur stor andel som totalt avsätts för FoU inom företaget. Det finns inget i denna information som tyder på att dessa företag avviker från företagen inom samma bransch där svar inkommit. Vad som även bör tilläggas är att företagen som inte lämnat något svar tillhör olika branscher och att det inte har kunnat utläsas något mönster i bortfallet.
Svarsfrekvens (antal företag)
Användbara i studien 9
Ej användbara:
• Företaget saknar FoU eller har endast FoU i Sverige 4
• Företaget har FoU till följd av uppköp i utlandet 3
Bortfall 4
Vi är medvetna om att urvalet är litet och att bortfallet, tillsammans med de oanvändbara svaren, gör det svårt att dra några statistiskt säkra slutsatser om svenska företags internationalisering av FoU. Anledningen till att det trots detta går att utläsa något om svenska företags internationalisering av FoU är att de undersökta företagen är de mest internationaliserade och troligtvis står för en betydande del av svenska FoU-utgifter i utlandet (Strandell, 2005). Som en följd av den höga internationaliseringsgraden och den omfattande FoU-verksamheten borde de tjugo företagen som ingick i undersökningen vara de där utvecklingen hunnit längst. Trots detta var det en stor del av svaren (sju av tjugo) som inte kunde användas på grund av begränsad FoU-verksamhet i utlandet. En mer omfattande studie skulle därför troligtvis inte påverka resultaten på något avgörande sätt, men däremot skulle de statistiska tolkningarna bli säkrare.
Det bör poängteras att motiven till internationalisering av FoU från enkäten inte är jämnt fördelade i de fyra kategorierna, vilket skulle kunna innebära att en kategori med flera alternativ skulle få större tyngd än övriga. För att undvika detta har ett poängsystem (mellan ett och fem) använts där varje kategori endast kunnat få poäng en gång. Om ett företag angett flera motiv från samma kategori får detta inte utslag med poängsystemet, eftersom endast det högst rankade motivet i varje kategori ges poäng.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 Antal
Kina Indien Östeuropa USA Övriga OECD-
länder
Övriga icke OECD-
länder
5.1 Presentation av resultat
Som diagram 5.1 visar, lokaliserar sig företagen i störst utsträckning i övriga OECD- länder. Det är då främst Europa som mottar en betydande del av FoU-investeringarna. Av undersökningen framgår att USA och Indien är de enskilda länder där det finns flest företag representerade. Det är värt att poängtera att det kan vara missvisande att jämföra en grupp av länder mot enskilda, vilket diskuterats i metodavsnittet.
Diagram 5.1 Antal företag av 9 möjliga med FoU i Kina, Indien, Östeuropa, USA, övriga OECD-länder och övriga icke OECD-länder
Diagram 5.2 visar vilka olika typer av FoU-verksamhet företagen har i de olika länderna och områdena. Variationen av de fyra olika verksamheterna (anpassning till lokal marknad, utveckling för lokal respektive global marknad och grundforskning) är stor i de sex områdena. Tre utav verksamheterna finns representerade i alla sex områden;
anpassning till lokal marknad och utveckling för lokal och global marknad.
Grundforskning finns i alla områden utom Indien och övriga icke OECD-länder. De olika typerna är ganska jämnt fördelade över de olika områdena förutom utveckling för global marknad som klart dominerar i övriga OECD-länder.
0 1 2 3 4 5 6
Antal
Kina Indien Östeuropa USA Övriga
OECD-länder
Övriga icke OECD-länder Anpassning av produkter/processer till lokal marknad
Utveckling av nya produkter/processer för lokal marknad Utveckling av nya produkter/processser för global marknad Grundforskning
Diagram 5.2 Typ av FoU-verksamhet som finns representerad i Kina, Indien, Östeuropa, USA, övriga OECD-länder och övriga icke OECD-länder
Anmärkning: Frågan kunde besvaras med flera svarsalternativ, vilket gör att de angivna svaren är fler än antalet företag.
I diagram 5.3 kan utläsas vilket motiv som företagen ansett vara det viktigaste till lokalisering av FoU i de olika områdena, oavsett om företaget ökat verksamheten eller om den varit konstant. Staplarna visar hur många företag som ansett ett visst motiv vara det viktigaste i ett område eller land. Marknadsmotivet är det dominerande i alla områden och länder utom Östeuropa, där det resursdrivna motivet angavs som viktigast av lika många företag. Resurs är efter marknad det motiv som flest antal företag ansett vara viktigast.
0 1 2 3 4 5 6 Antal företag
Kina Indien Östeuropa USA Övriga OECD- länder
Övriga icke OECD-länder Kunskapsdrivna motiv Marknadsdrivna moriv
Kostnadsdrivna motiv Resursdrivna motiv
Diagram 5.3 Det motiv företagen har angett som det viktigaste till internationalisering av FoU, oavsett om företaget har ökat eller om verksamheten varit konstant i området under de senaste tio åren
Av undersökningen framkom att Asien är det område där flest antal företag ökat sin FoU- verksamhet under de senaste tio åren. Antalet företag som ökat verksamheten i Kina och Indien är tre respektive fyra, medan det i Östeuropa är tre, i USA två, i övriga OECD- länder och i övriga icke OECD-länder är ett företag vardera. Sett till FoU-utgifter har dock troligtvis USA mottagit störst del, vilket framkommit i de intervjuer som gjorts med företagen.
De motiv som ansetts som viktigast av flest företag är de marknadsdrivna motiven, vilket kan utläsas i diagram 5.4. Även de resursdrivna motiven har ansetts viktiga i de flesta områden där företag ökat sin verksamhet. Endast i Östeuropa har de kostnadsdrivna motiven angetts som viktigt till ökning av FoU. De kunskapsdrivna motiven har inte angetts om viktigt i något område.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Poäng
Kina Indien Östeuropa USA Övriga
OECD-länder
Övriga icke OECD-länder Kunskapsdrivna motiv Marknadsdrivna motiv
Kostnadsdrivna motiv Resursdrivna motiv
Diagram 5.4 Motiv till ökning av FoU under de senaste 10 åren i Kina, Indien, Östeuropa, USA, övriga OECD-länder och övriga icke OECD-länder
Anmärkning 1: Företagens fem viktigaste motiv till ökning av FoU i de olika områdena har poängsats på en skala från ett till fem, där det viktigaste motivet fått fem poäng och sedan i fallande skala ner till ett. Om motiv från samma kategori har angetts flera gånger av samma företag, har poäng endast getts för den högsta placeringen. Staplarna visar hur många poäng respektive kategori har fått i varje område.
Anmärkning 2: Alla företag har inte lämnat fem motiv till ökning i varje område.
Bland de marknadsdrivna motiven var anpassning av produkt till specifika marknadskrav och stöd till produktion i området de vanligaste. Flera företag uppgav även vikten av att ha FoU-verksamhet på plats i en växande marknad. Minst betydande i denna kategori var anpassning till lagar och regler. Av de resursdrivna motiven var tillgång till kompetent arbetskraft det klart starkaste motivet. Det var även ett par företag som uppgav tillgången till kvalificerade leverantörer som viktigt.
Med befintlig FoU-verksamhet avses verksamhet som funnits i områdena i mer än tio år, men utan att någon ökning har gjorts under perioden. Liksom för motiven till ökad FoU- verksamhet dominerar de marknadsdrivna bland motiven till befintlig FoU-verksamhet, vilket kan utläsas i diagram 5.5. Vad som däremot skiljer motiven till befintlig från ökad verksamhet, är att de kunskapsdrivna motiven angetts som viktigt medan de kostnadsdrivna motiven utelämnats.
0 5 10 15 20 25 Poäng
Kina Indien Östeuropa USA övriga OECD-
länder
Icke OECD
Kunskapsdrivna motiv Marknadsdrivna motiv Kostnadsdrivna motiv Resursdrivna motiv
Diagram 5.5 Motiv till befintlig FoU-verksamhet i Kina, Indien, Östeuropa, USA, övriga OECD-länder och övriga icke OECD-länder
Anmärkning 1: Företagens fem viktigaste motiv till ökning av FoU i de olika områdena har poängsats på en skala från ett till fem, där det viktigaste motivet fått fem poäng och sedan i fallande skala ner till ett. Om motiv från samma kategori har angetts flera gånger av samma företag, har poäng endast getts för den högsta placeringen. Staplarna visar hur många poäng respektive kategori har fått i varje område.
Anmärkning 2: Alla företag har inte lämnat fem motiv till befintlig verksamhet i varje område.
Anmärkning 3: Indelningen i ökad respektive befintlig verksamhet medför en risk för att motiven till befintlig verksamhet inte framkommer. Om företag ökat verksamhet under de senaste tio åren, men även tidigare haft verksamhet i området, framkommer bara motiven till ökningen. Det ser därför ut som att det inte fanns någon verksamhet i området för mer än tio år sedan.
Bland de marknadsdrivna och resursdrivna motiven var det i stort sett samma förklaringar som dominerade här som för motiv till ökning. Skillnaden var dock att FoU-verksamhet i en växande marknad inte nämndes alls. De kunskapsdrivna motiven utgjordes enbart av tillgången till forskning vid universitet, högskolor och institut.
6. Diskussion
I vår undersökning utgår vi från de fyra kategorierna av motiv till lokalisering av FoU i utlandet från Dunnings utvecklade teori om internationalisering av FoU. För att göra analysen så tydlig som möjligt kommer kategorierna att behandlas var för sig. Fokus kommer att ligga på hur och i vilken utsträckning de olika motiven förklarar internationaliseringen av FoU. Det kommer även att diskuteras vilka konsekvenser utvecklingen kan komma att få för Sverige.
6.1 Kunskapsdrivna motiv
Det kunskapsdrivna motivet är det minst betydande för lokalisering av FoU i utlandet, men förklarar till viss del befintlig FoU-verksamhet i OECD-länderna. UNCTAD (2005) drar slutsatsen att företagens vilja att finnas i en innovativ miljö är en allt viktigare förklaring till lokalisering i utvecklade länder. Utifrån våra resultat går det inte att avgöra om denna trend finns bland svenska företag, eftersom det krävs data för en längre tidsperiod än vad som finns tillgänglig. Den enda jämförbara studie som finns är nämligen Strandell (2005), eftersom studier gjorda av ITPS längre tillbaka i tiden inte inkluderar jämförbara motiv.
En möjlig förklaring till de kunskapsdrivna motivens låga svarsfrekvens är att de företag som ingått i undersökningen i huvudsak tillhör sektorn för transportmedel och produktion inom el/optik. Det är troligt att resultatet blivit annorlunda om fler företag från andra branscher ingått. Till exempel framkommer i Arvanitis och Hollenstein (2006) att företag inom läkemedels- och kemisektorn drivs av kunskapsmotiv i högre utsträckning än företag från andra sektorer. Flera av Sveriges största företag inom denna bransch har köpts upp av utländska företag under de senaste åren och har därför inte ingått i studien.
En annan möjlig förklaring till den låga svarsfrekvensen är att motivet tillgång till kompetent arbetskraft räknas till de resursdrivna och inte till de kunskapsdrivna. Det är svårt att avgöra vilken kategori detta motiv hör till eftersom det å ena sidan avser hur stor
tillgången är på arbetskraft (resurs) och å andra sidan den specifika kunskap arbetskraften innehar (kunskap).
6.2 Marknadsdrivna motiv
Undersökningen visar att de marknadsdrivna motiven dominerar i alla områden, både då verksamheten ökat och då varit konstant. Inom kategorin var anpassning av produkt eller process till specifika marknadskrav och stöd till produktion de vanligaste motiven. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare forskning, och visar alltså inte på någon märkbar förändring i motiv. Både UNCTAD (2005) och Strandell (2005) framhåller anpassning av produkter och stöd till produktion som de viktigaste förklaringarna.
De två starkaste motiven, anpassning av produkt eller process till specifika marknadskrav och stöd till produktion, indikerar att en viktig orsak till internationalisering av FoU- verksamhet är att den följer efter produktion som förläggs i utlandet. Detta tyder på att det inte i första hand är ett fördelaktigt FoU-klimat som avgör var verksamheten lokaliseras, utan var produktionen finns. Detta är en möjlig förklaring till att internationella företags FoU-investeringar har ökat i utvecklingsländer, där företag under flera årtionden förlagt sin produktion för att sänka sina kostnader.
Ett annat viktigt motiv inom kategorin är närvaro på en växande marknad. För att hålla sig konkurrenskraftiga behöver företag växa och nå nya marknader, och det förutsätter FoU-verksamhet på plats. Utan lokal FoU-verksamhet, som kan utveckla produkter efter rådande marknadskrav, skulle svenska företag troligtvis inte kunna vara konkurrenskraftiga i längden på till exempel den kinesiska marknaden.
Ett intressant resultat är att motiven till ökning av verksamhet i Kina och Indien skiljer sig från de i Östeuropa. De marknadsdrivna motiven är visserligen de viktigaste i alla tre områden, men i Östeuropa märks inte dominansen lika starkt, utan där utgör också de
Östeuropa inte har en lika hög tillväxttakt. Till exempel hade Kina och Indien år 2004 en tillväxttakt på 10,1 respektive 6,9 procent, medan Ungern och Polen hade en tillväxttakt på 4,7 respektive 5,4 procent (Världsbanken, 2004).
De marknadsdrivna motivens dominans visar att de starkaste drivkrafterna bakom svenska företags internationalisering av FoU är deras ägarspecifika fördelar. De ägarspecifika fördelarna kan vara av många olika slag, till exempel organisationsfördelar samt speciell kompetens och kunskaper. Vilken slags ägarspecifik fördel företaget har får betydelse för vilka konsekvenserna av utlandslokaliseringen blir för Sverige. Eftersom detta inte har undersökts i studien är det svårt att dra några slutsatser utifrån de ägarspecifika fördelarna.
Vad detta istället skulle kunna tyda på är att företag genom att utnyttja sin ägarspecifika fördel kan växa sig allt starkare på den internationella markanden. I kombination med de lokaliseringsspecifika fördelarna i ett land kan företagen ytterligare förstärka sina fördelar gentemot sina konkurrenter. Så länge företaget fortsätter att vara svenskägt kan Sverige dra nytta av att företagen växer på den internationella marknaden genom de kunskaper företaget förvärvar utomlands.
Samtidigt som de marknadsdrivna motiven är de dominerande, framkommer att den vanligaste typen av FoU-verksamhet i utlandet är utveckling för global marknad. Detta kan tyckas motsägelsefullt, eftersom ett av de starkaste marknadsdrivna motiven är anpassning av produkter till lokal marknad. En förklaring kan dock vara att de marknadsdrivna motiven även inkluderar stöd till produktion, vilket är förenligt med utveckling för global marknad.
6.3 Kostnadsdrivna motiv
De kunskapsdrivna motiven får inget större stöd i vår undersökning. Det bidrog till ökningen av verksamhet i Östeuropa, vilket är i linje med UNCTAD (2005), som angav lägre kostnader som ett allt viktigare motiv till lokalisering av FoU i utvecklingsländer.
De nämns däremot inte alls som motiv till befintlig verksamhet, vilket indikerar att det uppkommit som förklaring till internationalisering av FoU under de senaste 10 åren.
De kostnadsdrivna motiven återspeglar de lokaliseringsspecifika fördelarna. Dessa fördelar indikerar, till skillnad från de ägarspecifika, att landet för lokalisering har en relativ fördel gentemot övriga länder. Företag väljer därför att lokalisera verksamhet i utlandet istället för i Sverige vilket får till följd att internationaliseringen av FoU görs på bekostnad av inhemsk. Eftersom det finns flera olika lokaliseringsspecifika fördelar och kostnadsmotivet endast har svagt stöd i resultaten, kan inga säkra slutsatser dras om huruvida internationaliseringen ersätter eller kompletterar inhemsk FoU.
6.4 Resursdrivna motiv
De resursdrivna motiven är de näst, efter de marknadsdrivna, viktigaste till lokalisering av FoU i utlandet, vilket framkommer tydligast bland OECD-länderna. Av de resursdrivna motiven angavs tillgången till kompetent arbetskraft som det viktigaste. Som redan nämnts kan detta motiv till viss del även sägas tillhöra de kunskapsdrivna motiven och speglar då en ägarspecifik fördel. Företag med exempelvis specifika kunskaper kan tänkas vilja utnyttja denna ägarspecifika fördel genom att behålla verksamheten internt vid lokalisering av FoU-verksamhet utomlands.
De resursdrivna motiven speglar även, liksom de kostnadsdrivna, lokaliseringsspecifika fördelar. Enligt teorin skulle detta innebära att de länder där företag väljer att förlägga FoU har större tillgång till kompetent arbetskraft än vad Sverige har, och skulle alltså utgöra en nackdel för Sverige som land för lokalisering. För att undersöka om detta verkar rimligt jämförs antal utexaminerade studenter från naturvetenskapliga utbildningar på högskolenivå per 100 000 invånare i Sverige med några utvalda östeuropeiska- och OECD-länder (de länder där de resursdrivna motiven varit starkast). Anledningen till att de naturvetenskapliga utbildningarna används som referens är att studenter från dessa
Tabell 6.1 Antal utexaminerade år 2003 från naturvetenskapliga utbildningar på högskolenivå per 100 000 invånare
Land Antal av 100 000 invånare
Sverige 46 USA 69 Tyskland 34 Frankrike 114
Polen 50
Ungern 17
Bearbetad statistik från OECD
Som tabell 6.1 visar har USA, Frankrike och Polen större andelar utexaminerade från naturvetenskapliga utbildningar än Sverige. Detta tyder på att dessa länder har en relativ fördel i tillgången till kompetent arbetskraft gentemot Sverige, som därför har en lokaliseringsspecifik nackdel. Det bör dock poängteras att det inte går att avgöra hur stor tillgången på kompetent arbetskraft är genom att endast studera antalet utexaminerade studenter, eftersom långt fler faktorer har betydelse. Utbildningsnivån på landets universitet och högskolor, antal platser samt utexaminerade studenter från flera olika utbildningar är några faktorer som kan påverka tillgången till kompentent arbetskraft.
6.5 Vad indikerar detta för Sverige?
Resultaten visar att det framförallt är de marknadsdrivna motiven som förklarar internationalisering av FoU bland svenska företag. Detta indikerar att företag inte i första hand väljer att lokalisera verksamhet i utlandet till följd av att Sverige saknar nödvändiga förutsättningar. Den ökade internationaliseringen beror istället dels på att företagen förlägger FoU i anslutning till sina fabriker i utlandet och dels på att företagen vill vara konkurrenskraftiga på attraktiva marknader, vilket ofta kräver FoU på plats. Därför kan lokalisering av FoU i utlandet snarare beskrivas som ett naturligt steg i företagens internationaliseringsprocess.
Även de resursdrivna motiven, framför allt i form av kompetent arbetskraft, förklarar en stor del av utvecklingen. Det är därför en utmaning för Sverige inför framtiden att tillhandahålla en tillräckligt stor kvantitet av kvalificerad arbetskraft, för att attrahera svenska såväl som utländska FoU-investeringar. Denna utmaning förstärks ytterligare av att Sverige inte är en speciellt stor marknad och därför troligtvis inte drar till sig utländska företag utifrån marknadsdrivna motiv.
7. Slutord
De motiv som till störst del förklarar internationalisering av FoU är anpassning av produkt eller process till lokal marknad och stöd till produktion, vilka båda enligt Dunnings teori ingår i kategorin marknadsdrivna motiv. En stor del av utvecklingen förklaras även av de resursdrivna motiven, där tillgången till kompetent arbetskraft är det mest förekommande. Resultaten överrensstämmer överlag med tidigare studier (se Strandell 2005, UNCTAD 2005, Arvanitis och Hollenstein 2006), även om kostnadsmotivet inte har lika stor betydelse som i UNCTAD (2005).
De marknadsdrivna motivens dominans indikerar att FoU-verksamhet i utlandet inte sker på bekostnad av inhemsk, utan snarare kompletterar svensk FoU. Möjligheten för Sverige att dra nytta av utvecklingen består dels av att tillvarata de kunskaper företagen erhåller genom ökad internationalisering, och dels av att de svenska företagen blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader. Utmaningen inför framtiden blir att tillhandahålla tillräckliga resurser, främst i form av kompetent arbetskraft, för att svenska såväl som utländska företag ska finna Sverige attraktivt som land för lokalisering av FoU.
Resultaten bygger på ett begränsat urval. För att kunna dra några säkra slutsatser om vad internationaliseringen av FoU kommer att leda till för Sveriges del, krävs fler och mer omfattande studier.
Litteraturlista
Aghion Philippe & Howitt Peter, 1998: Endogenous Growth Theory, London: MIT Press Arvanitis Spyros & Hollenstein Heinz, 2006: Determinants of swiss firms’ R&D activities at foreign locations, Zürich: ETH
Barro Robert J, 1999: Economic Growth. Cambridge: MIT Press
Dunning John H, 1977: Trade, Location of Economic Activity and the MNE: A Search for an Eclectic Approach. I Ohlin B., Hesselborn P.O. & Wijkman P-M. [ed.]: The International allocation of Economic Activity, London: Macmillan.
Ekström Johan, 1998: Foreign Direct Investment by Large Swedish Firms. Lund: Lund University Press
Grossman Gene M & Helpman Elhanan, 1991: Innovation and Growth in the Global Economy. Cambridge: MIT Press
Hakkala Katariina & Zimmermann David, 2005: Foreign Operations of Swedish Manufacturing Firms - Evidence from the IUI Survey On Multinationals 2003.
Stockholm: IUI
Hovlin Karin, 2006: Offshoring IT Services. Stockholm: ITPS
Jakobsson Ulf, 1999: Storföretagen och den ekonomiska tillväxten. I Calmfors Lars &
Persson Mats, 1999: Tillväxt och ekonomisk politik. Lund: Studentlitteratur
Jones Charles, 2002: Introduction to economic growth. 2 uppl. New York: W.W Norton
& Company
Karlsson Magnus 2005 ”Kunskapsintensiva arbeten flyttar ut – trender inom IT och FoU i USA”, Stockholm: ITPS
Mattila Lars & Strandell Ann-Christine, 2006: Att definiera och mäta flytt av produktion.
Stockholm: ITPS
ITPS, 2004: Näringslivets internationalisering. Stockholm ITPS, 2006: På spaning efter tillväxt. Stockholm
Prasada Reddy, 2000: Innovation for Corporate R&D. Routledge
Ricardo David, 1817: On the Principle of Political Economy and Taxation. I Sraffa P.
(1953) The Works and Correspondence of David Ricardo, Cambridge:
University of Cambridge Press.
SCB, 2003: Forskning och utveckling inom företagssektorn. Stockholm
Strandell Ann-Christine, 2005: FoU i internationella företag 2003, 2005. Stockholm:
ITPS
Södersten Bo, 2000: Marknad och politik, 5 uppl. Stockholm: SNS Förlag
Ietto-Gillies Grazia, 2005: Transnational Corporations and International Production UNCTAD, 2005: World investment report 2005 – Transnational Corporations and the internationalization of R&D. New York
Internet
Världsbanken , 2004, http://devdata.worldbank.org/data-query/, 2006-05-21 OECD, 2003, http://stats.oecd.org/, 2006-05-21
OECD, http://www.oecd.org, 2006-06-01 NE, www.ne.se, 2006-06-01
UD, http://www.regeringen.se, 2006-06-01 Tidningsartiklar
Göteborgsposten, 2004: Kvalificerade jobb flyttas från Sverige, Göteborg Ny Teknik, 2005: It-utvecklingen flyttar från Sverige, Stockholm
SVD, 2005: Indiens högtryck lockar. Stockholm
Bilaga 1
Enkät till Sveriges tjugo största internationella industrikoncerner
Typ av FoU- verksamhet* i landet/området (kan ange flera alternativ)
Här har vi ökat/nyetablerat (ange vilket) FoU- verksamhet under de senaste 10 åren
Rangordna de 5 viktigaste orsakerna** (den viktigaste först) till
ökad/nyetablerad FoU i
landet/området under de senaste 10 åren
Om ni inte har ökat/nyetablerat FoU i
landet/området men har befintlig FoU-verksamhet, rangordna de 5 viktigaste orsakerna**
Kina Indien Östeuropa USA
Annat OECD- land
Ej OECD-land
* 1 anpassning av produkter/processer till den lokala marknaden
2 utveckling av nya produkter/processer som riktar sig till den lokala marknaden 3 utveckling av nya produkter/processer som riktar sig till den globala marknaden 4 grundforskning
** Orsaker
a speciell kompetens
b närheten till annan forskning att ta del och lära av (kluster av FoU) c tillgången till forskning vid universitet, högskolor och institut d för att kunna anpassa produkt/process till specifika marknadskrav e för att produktionsenhet/enheter kräver egen FoU i landet/området f för att ha strategisk verksamhet på plats i en växande marknad g för att anpassa sig till lagar/regler
h låga löner
i tillgången till högutbildade/kompetent arbetskraft
j tillgången till kvalificerade leverantörer av komponenter och system k annat (ange vad)
Bilaga 2
Medlemsländer i OECD (www.oecd.org 2006-06-01)
• Australien
• Belgien
• Danmark
• Finland
• Frankrike
• Grekland
• Island
• Irland
• Italien
• Japan
• Kanada
• Korea
• Luxemburg
• Mexico
• Nederländerna
• Nya Zeeland
• Norge
• Polen
• Portugal
• Schweiz
• Slovakien
• Spanien
• Storbritannien
• Sverige
• Tjeckien
• Turkiet
• Tyskland
• Ungern
• USA
• Österrike
Bilaga 3
Länder som inkluderas i Östeuropa:
Moldavien
Ryssland
Ukraina
Vitryssland
Bulgarien
Polen
Rumänien
Slovakien
Tjeckien
Ungern
Det finns ingen entydig definition av Östeuropa som geografisk region. Svenska UD betraktar endast Moldavien, Ryssland, Ukraina och Vitryssland som Östeuropa (http://www.regeringen.se, 2006-06-01). Det vi avser med Östeuropa är de länder som under kalla kriget tillhörde den sovjetiska inflytelsesfären och ingick i Warszawapakten.
Dessa inkluderar, förutom de länder UD inkluderar, Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern (www.ne.se, 2006-06-01).
