Konfirmation och betyg

(1)

Konfirmation och betyg

En studie om hur betyg i religionsämnet påverkas av konfirmation.

Confirmation and grades

A study about how grades i the subject religion is affected by confirmation.

Johan Vickberg

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet

Examensarbete Religion15 hp Handledare: Kerstin von Brömssen Examinator: Kristian Niemi

(2)

Abstract

Historically Sweden had a confessional teaching of religion in school, that is the starting point of this essay. In the Swedish school system the students have the right to believe whatever they want but they will be introduced to different beliefs in the subject religion. Even the church focuses on the individuals own beliefs during confirmation. This essay explores if there is something in a confessional teaching that contributes to the students' knowledge in religion as a school subject. Therefore a quantitative study have been performed. The study aimed to investigate the grades of the students that participated in confirmation and how the grades changed after the confirmation. It also examined if there are any gender differences as earlier research proclaims that girls nowadays perform better than boys in all school subjects. As a factor, gender seems to be the most critical one. The study was a case study with students in the ninth grade in a specific municipality. A comparison have been done between the grades in the subjects of religion, history and mathematics. This was done to be able to determine if it is the teaching done in confirmation that is the influential factor. The study showed that gender is a more influential factor then the confirmation. Though in the group of girls that have been confirmated, there is a clear tendency that confirmation leads to higher and raised grades in all three subjects. The result for the boys is harder to analyse. The main reason is that the group is small. It is much more common for girls to get confirmated then it is for boys. In conclusion, it is not possible to show a clear tendency that confirmation gives high and/or raised grades in the subject religion. Still there is a clear tendency that those who have been confirmed get higher and raised grades in all the subjects that have been examined in this study. A possible

(3)

Sammanfattning

Denna uppsats tar sitt avstamp i att Sverige tillbaka i tiden haft en konfessionell

religionsundervisning. Utgångspunkten blir då ifall det finns något i en konfessionell undervisning som skulle bidra till kunskaper i skolämnet religion. I skolan så ska elever få tro vad de själva vill men få presenterat för sig olika tros- och livsåskådningar. Även kyrkans konfirmationsundervisning har ett perspektiv med utgångspunkt i vad individen själv tror.

Därför genomförs en kvantitativ studie om vilka betyg konfirmander får. Samt hur de har förändrats från innan konfirmationen. Det undersöks också om det finns någon skillnad mellan könen. Tidigare forskning har fastställt att flickor numera presterar generellt sett bättre än pojkar i alla skolämnen. Kön som faktor tycks vara den mest avgörande som det har forskats på. Studien som genomförs är en fallstudie av elever i årskurs nio i en enskild kommun. En jämförelse har gjorts med betygen i religion, historia och matematik för att kunna anlysera om det verkligen är själva

konfirmationsundervisningen som är det avgörande.

Kön ger utslag som en viktigare faktor för högre och höjda betyg än vad konfirmation som faktor är. Dock inom gruppen flickor finns en tydlig tendens att konfirmation leder till ytterlige högre och höjda betyg i samtliga tre undersökta ämnen. Resultatet för pojkar som konfirmerat sig är mer svårtolkat till stor del utifrån att den gruppen utgörs av få individer. Förekomsten av konfirmation är betyligt högre hos flickor än pojkar.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning...4 1.1 Problembeskrivning...4 1.2 Syfte...4 1.3 Frågeställningar...4 1.4 Forskningsläge...5

1.4.1 Svensk forskning om samband mellan konfirmation och betyg...5

1.4.2 Genus...5

1.4.3 Undervisning...6

1.4.4 Konfirmation och kyrka...7

1.5 Teori och Metod...8

1.5.1 Val av teori och metod...8

1.5.2 Val av material...11

1.5.3 Hantering av data...12

1.5.4 Validitet och reliabilitet...12

1.5.5 God forskningsetik...13

1.5.6 Begreppsdefinitioner...13

2 Resultat...15

2.1 Upplägg...15

2.2 Skillnader mellan ämnena...15

2.2.1 Skillnader i betyg...15

2.2.2 Förändring i betyg...16

2.3 Skillnader mellan flickor...17

2.3.1 Skillnader i betyg för flickor...17

2.3.2 Förändring i betyg för flickor...18

2.4 Skillnader mellan pojkar...20

2.4.1 Skillnader i betyg för pojkar...20

2.4.2 Förändring i betyg för pojkar...21

2.5 Spridningsmått...22 2.6 Sammanställningar...23 2.6.1 Sammanställning medelbetyg...23 2.6.2 Sammanställning medelförändring...24 2.6.3 Sammanställning medelhöjning...25 2.6.4 Förändringskvoter...25 3 Analys...28

3.1 Slutsatser och diskussion...28

3.1.1 Genusanalys...28

3.1.2 Konfirmation som faktor för betyg...29

3.1.3 Konfirmation som faktor för betygshöjning...29

3.1.4 Avslutande analys...31

3.2 Metoddiskussion...31

(5)

1 Inledning

1.1 Problembeskrivning

I denna uppsats tas det reda på om det finns ett samband mellan konfirmation och betygsutfall. Det är intressant att undersöka utifrån att skolans undervisning om religion är icke konfessionell, vilket innebär att skolan inte ska övertyga elever om en specifik trosinriktning och samtidigt respektera elevens egna tro, medan konfirmationen syftar till att utveckla deltagarnas personliga tro och ta del av kyrkans värderingar. Eftersom samhället har blivit mer sekulariserat så vore det intressant att kolla upp om den konfessionella typen av undervisning har positiv tendens på den icke

konfessionella. Konfirmationen har historiskt varit en naturlig del av religionsundervisningen genom att skolans undervisning syftade till att vara just konfessionell.1_{Utifrån det skulle det vara} intressant att se om konfirmationen verkligen är helt friställd från skolan eller inte. Det finns även personer som anser att skolundervisningen inte är ickekonfessionel då religionsundervisningen i skolan ofta syftar till att främja förståelse för att olika religionsutövningar har något gemensamt. Medan det finns andra som vill framställa kristendomen helt unikt och avskiljt från alla andra religioner.2_{Betydelsen av att inte vara konfessionell kan uppfattas på olika sätt men i svenska} skolan är syftet att alla elever ska kunna gå där utan att känna sig påtryckta i en konfessionell riktning. Samtidigt ska det finnas utrymme för att eleverna ska kunna vara bekännande troende.3

1.2 Syfte

Syftet med undersökning är att se om det finns någon relation mellan konfirmation i Svenska kyrkan och betyg i religionsämnet i den svenska skolan. Påverkar konfirmationen på något plan betyget i religionsämnet för de elever som genomgått konfirmation? Fokus kommer att ligga på att se om det finns ett samband eller om det är brist på samband mellan konfirmation och betygsutfall och höjda betyg efter konfirmation.

1.3 Frågeställningar

Forskningsfrågorna för uppsatsen är följande:

1 Karlsson, Pia och Svanberg, Ingvar. (red.) (1997) Religionsfrihet i Sverige Om möjligheten att leva som troende i

Sverige Studentlitteratur Lund s 43-46

2 Persson, Ellen. (2007) Skolan under lupp Livsåskådning i skola och samhälle En bok för Sveriges framtid

Rekommenderas till: regering, riksdag, lärare, förälder och elever Aliberta Kristianstad s 9, s 20

(6)

 Hur ser skillnaden ut i betyg i religion mellan de som konfirmerar sig i Svenska kyrkan jämfört med andra?

 Hur skiljer sig betygsförändringen från innan och till efter konfirmation bland de som konfirmerat sig i Svenska kyrkan?

 Hur ser skillnaderna mellan könen ut?

1.4 Forskningsläge

1.4.1 Svensk forskning om samband mellan konfirmation och betyg

Inom svensk forskning finns det idag inte några djupare studier kring samband mellan konfirmation och betyg. Men för att relatera denna studie till forskningsfältet redogörs en del tidigare forskning kring genus och kring religionsämnet i skolan utifrån relationen till betyg. Även en del forskning kring konfirmation tas upp.

1.4.2 Genus

Flickor har tidigare haft högre betyg än pojkar i humanistiska ämnen medan pojkar har haft ett övertag i matematik. Numera har skillnaden i matematik ändrats och flickor har även där högre betyg än pojkar.4_{Under 1970-talet konstaterades det att flickor var bättre på språk och forskningen} fokuserade på att få flickor att intressera sig mer för teknik och naturvetenskap som av flickorna uppfattades som manligt. Det konstaterades även att de saknade erfarenheter kring ämnena från hemmiljön, vilket dock pojkarna hade.5_{Det finns studier som påvisar att det finns en tendens för} flickor att höja sin betyg när de sätter in kunskaperna i ett sammanhang. Studierna genomfördes i naturvetenskapliga ämnen.6 _{Skillnaderna i betyg mellan flickor och pojkar har funnits under lång} tid. Undersökningen visar att skillnaderna funnits på en period omkring minst tjugo år.7 _{På senare tid} har satsningar i Sverige genomförts med syfte att få flickor att bli mer teknik- och

naturvetenskapligt intresserade. Dessa satsningar har varit framgångsrika. Samtidigt har satsningar gjorts för att få pojkar att även de bryta traditionella könsmönster och framhäva sociala och

emotionella förmågor. Detta har dock skett utan betydande resultat.8

4 Jansdotter Samuelsson, Maria och Nordgren, Kenneth. (red.) (2008) Betyg i teori och praktik Gleerups Malmö s 37-38

5 Weiner, Gaby och Berge, Britt-Marie (2001) Kön och kunskap Studentlitteratur Lund s 81-82 6 Jansdotter Samuelsson och Nordgren s 39

(7)

Trots att flickor numera presterar bättre i skolan än pojkar, återspeglas det inte på lönenivåerna i yrkeslivet. Detta blir ännu tydligare utifrån att kvinnor i högre utsträckning än män genomgår högre studier som leder till lågavlönade akademiska yrken. Det är möjligt att de högre betygen kan stå för en benägenhet att underordna sig och acceptera sin ställning och vara foglig.9 _{Det har flera gånger} förklarats att flickors högre resultat, exempelvis inom matematik, skulle bero på deras beteende. Exempelvis att de i högre utsträckning följer regler och lär sig utantill. I ljuset av detta anser en del forskare att det är viktigt att poängtera att just denna "verklighet" är konstruerad och inte beror på någon nerävd egenskap hos flickor.10

Trots de genussatsningar som genomförts i Sverige har inte pojkars beteende och inte heller skolresultat förändrats mer än hos länder som inte genomfört större genusarbeten, exempelvis Storbrittanien.11 _{Det finns tendenser i tidigare forskning att det är dubbelt så vanligt för pojkar än för} flickor att sakna betyg i något basämne.12

1.4.3 Undervisning

Den svenska skolans religionsundervisning ska tillåta att eleverna går där utan att känna att det överförs religiösa uppfattningar och troshandlingar som ett krav. Men det ska även innefatta en möjlighet till att vara just religiös med allt vad det innebär så länge det inte strider mot de

demokratiska värderingarna.13_{Tidigare läroplan syft,ade till att med religionsundervisningen fostra} demokratiska elever med toleranta uppfattningar om andra.14 _{Skolan i Sverige har ett perspektiv} utifrån barnets rättigheter, och inte exempelvis föräldrarnas. Det innebär att barnet i religionsämnet får presenterat för sig en rad tros- och livsåskådningar som barnets föräldrar inte delar.15 _Ämnet innehåller även etik vilket kan jämföras med kyrkans mer religiösa term lagen.16_{Det som sker i} skolan är en diskursiv praktik vilket innebär att lärandet bedrivs oavsett om vi vill det eller inte. Det innefattar allt i skolan, inte enbart undervisningen. Hela kontexten i skolan bidrar till en form av lärande som inte går att kontrollera.17_{I den kontexten utvecklar eleverna sin livsförståelse. Det finns}

9 Ericsson, Christina. (Red) (1993) Genus i historisk forskning Studentlitteratur Lund s 174-175 10 Weiner och Berge s 98

11 Weiner och Berge s 84

12 Jacobsson, Christer (red.) (2002) Vem blir godkänd i skolan? -om kärnämnesproblematiken i skolan Institutionen för pedagogik Växjö universitet Växjö s 109

13 Karlsson och Svanberg s 50-52 14 Karlsson och Svanberg s 52-53

15 Cöster, Henry. (2009) »...bedriva undervisning...» Om kyrkans didaskalia Ekotryckredners s 19-20 16 Cöster s 20

(8)

en möjlighet att även konfirmationen antar denna form av diskursiv praktik och inte bara det som är syftet med undervisning är det deltagarna får med sig utan kan få andra uppfattningar. Det kan ske som en följd av exempelvis kränkningar. Vilket kan resultera att individen inte vågar agera på vissa sätt.18

Inom undervisningen i matematik har det uppenbarats att problem i ämnet för den enskilda eleven börjar i regel på ett tidigt stadie av skoltiden.19_{Och med avsaknad av grundläggande kunskaper och} tid att tillskansa sig dem så blir det svårt att förstå. Därmed så blir abstraktionsnivån ohanterbar för vissa elever.20_{Det finns dock ingen enhetlig forskning kring varför problemen uppstår och det är} vanligt förekommande att elever som är svagt presterande i matematik presterar svagt i andra ämnen också.21_{Det finns tendenser i tidigare forskning som visar att matematik sticker ut som ämne} genom att det är högre frekvens som saknar betyg i det jämfört med andra ämnen.22 _{Flera elever som} har svårt för ämnena engelska och matematik brukar uppfatta att ämnena enbart har med skolan att göra och ser inte nyttan med att lära sig det.23

1.4.4 Konfirmation och kyrka

Svenska kyrkan har från att tidigare varit en statskyrka blivit en folkkyrka och därmed blivit av med sin prägel av överhet, och istället blivit en resurs bland andra i samhället.24_{Svenska kyrkan har} genomfört en successiv avreglering parallellt med andra samhällsinstanser.25_{Kyrkan har precis som} andra instanser i samhället blivit mer indvidualiserad och specialiserad. Den är inte längre en lika självklar del av folks liv utan mer en resurs som kan användas vid särskilda tillfällen.26_{En stor del} av alla människor i Sverige är medlemmar i Svenska kyrkan. Samtidigt som uppfattningen att man delar tro med Svenska kyrkan är svag hos kyrkans medlemmar.27_{Men två tredjedelar av svenska} befolkningen uppfattar sig själva som "kristen på sitt eget personliga sätt".28 _{Samtidigt som} konfirmationsdeltagandet har sjunkit genom åren så har deltagandet i olika form av barnaktiviter

18 Cöster s 71 19 Jacobson s 72 20 Jacobson s 64 21 Jacobson s 59-60 22 Jacobson s 109 23 Jacobson s 114

24 Bäckström, Anders och Edgardh Beckman, Ninna och Pettersson, Per. (2004) Religiösa förändringar i norra

Europa En studie av Sverige "Från statskyrka till fri folkkyrka" Slutrapport Diakonivetenskapliga institutet Uppsala

s 37

25 Bäckström, Edgardh Beckman och Pettersson s 33

26 Bäckström, Edgardh Beckman och Pettersson s 138-139 Gustafsson s 176-182 27 Bäckström, Edgardh Beckman och Pettersson s 158

(9)

ökat från sjuttiotalet och framåt minst till nittiotalet för att sedan ligga på en mer stabil nivå.29

Samtidigt som samhället har individuliserats så har kyrkan förändrats och omformulerat sin roll i den tid som är nu.30_{Konfirmationens roll förändrades 1978, då det fastslogs ett större fokus på} ungdomarnas egna existentiella frågor. 1994 togs det ännu längre då det fastställdes att

konfirmationen skulle uppfattas som en tjänst som utfördes gentemot ungdomarna.31_Utifrån Kyrkoordningen framgår tydligt att med konfirmation så avses både den avslutande

konfirmationsgudstjänsten och undervisningen. Utifrån att det kravställs i kyrkoordningen vem som är behörig att bedriva konfirmationsundervisning tyder det på att själva undervisningen måste innehålla någon substans, eftersom inte vems som helst får göra det utan bara någon som anses kvalificerad.32_{Eftersom skolans religionsundervisning inte längre är konfessionell är det möjligt att} betydelsen av konfirmationen har ökat.33

Anledningarna till att personer väljer att konfirmera sig är flera; såsom presenter, tradition, nyfikenhet på religion eller kamraters påverkan. Men det finns inget tydligt samband mellan orsaken till varför konfirmationen påbörjades och hur deltagarna utvecklas under konfirmationen. Ungdomar som deltagit i konfirmation har både en känsla av de mognat mer och att de genomfört en bildningsresa. De upplever dock under konfirmationen att de i stor utsträckning har uppmanats att tänka själva.34 _{Vilket stämmer med den undervisning som kyrkan bedriver i sin}

konfirmandundervisning som blivit allt mer fokuserad på den egna individen.35

1.5 Teori och Metod

1.5.1 Val av teori och metod

Valet av metod har gjorts utifrån att genom en kvantitiv studie går det enklare att dra generella slutsatser jämfört med en kvalitativ.36_{Omfattningen av studien är dock inte tillräcklig stor för att}

29 Gustafsson s 63 Svenska kyrkan (2015). Barn- och ungdomsverksamhet 2001-2013 hämtad från

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645562

30 Bäckström, Edgardh Beckman och Pettersson s 138-139 Gustafsson s 176-182 31 Bäckström, Edgardh Beckman och Pettersson s 37-38

32 Cöster s 12-13 33 Gustafsson s 63

34 Porath Sjöö, Elisabeth. (2008) Konfirmandernas bildningsresa Ungdomars berättelser om sitt deltagande i

konfirmandundervisningen Lunds universitet Lund s 156-157

35 Bäckström, Edgardh Beckman och Pettersson s 46-47

(10)

säkerställa statistisk signifikans så därför avses med studien att undersöka tendenser.37

Undersökningen är därigenom en fallstudie, för att se hur en tendens är i ett specefikt material för att eventuellt uppmanna till mer fördjupade studier i ämnet.38

I undersökningen har två olika tillvägagångssätt övervägts särskilt. Det ena var att genomföra enkäter för att få eleverna själva att svara på hur deras betyg sett ut eller ge tillstånd att tredje part som en lärare skulle ge tillgång till deras betyg. De skulle också svara på om de konfirmerat sig. Det andra alternativet var att begära ut betyg eftersom det är en offentlig handling och se om det går att få ut listor från Svenska kyrkan om vilka som har konfirmerat sig. Perspektivet jag haft för dessa överväganden har varit utifrån vilken metod som skulle kunna klara av att uppfylla syftet med studien.39 _{Andra metoder som exempelvis intervjuer skulle inte ge samma överskådliga data att} bearbeta därför ansåg det som ett betydligt sämre alternativ. Nackdelen med enkäter är att det kräver elevernas godkännande för deltagande samt möjligheten att de inte svarar sanningsenligt på

enkätfrågorna. Nackdelen med att begära ut listor är att det kan vara svårt att få fram tillgängliga data.40_{Det visade sig stämma att det först var problem att få ut elevernas betyg från den aktuella} kommunen inom tidsramen för arbetet. Därför skedde ett övervägande kring de två valen av metod. Men sedan fick jag ut allt material från kommun och kyrka. Då valde jag att använda de listorna eftersom att reabiliteten och validiteten skulle vinna på det, eftersom all data då framställs på ett objektivt sätt.41_{Så studien är genomförd genom att granska listor på elevernas betyg från årskurs 7} och årskurs 9, samt deltagar listor för konfirmation från Svenska kyrkan. Dessa listor sorterade jag i utifrån kön och om eleverna hade konfirmerat sig i Svenska kyrkan eller inte. Nackdelen med metoden är att den isolerar sig till konfirmation i Svenska kyrkans regi och inte till andra trossamfund.

Även om trenden är ett sjunkande medlemstal för Svenska kyrkan så uppgår deras medlemmar till 65,9 % av hela befolkningen.42 _{Frikyrkorna har ett betydligt lägre medlemstal på sammanlagt} omkring 5%.43_{Därför så gjordes även då avgränsningen att att enbart undersöka konfirmation som} faktor i betydelsen konfirmation i Svenska kyrkans regi. Kommunen som valts för att få fram ett

37 Hartman, Jan. (2004) Vetenskapligt tänkande : från kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur Lund s 266-267 38 Eggeby, Eva och Söderberg, Johan. (1999) Kvantitativa metoder Studentlitteratur Lund s 43

39 Grenholm, Carl Henric. (2009) Att förstå religion Metoder för telologisk forskning Studentlitteratur Lund s 50 40 Denk s 45

41 Ekengren, Anne-Marie och Hinnfors, Jonas. (2012) Uppsatshandbok : hur du lyckas med din uppsats Andra upplagan Studentlitteratur Lund s 85 Patel, Runa och Davidson, Bo. (2011) Forskningsmetodikens grunder : att

planera, genomföra och rapportera en undersökning Studentlitteratur Lund s 101-105

42 Svenska kyrkan (2015). Medlemmar i Svenska kyrkan 1972-2013 hämtad från

(11)

material har dessutom ett högre deltagareantal i konfirmation än vad riksnittet är. I materialet är det 34,9 % som konfirmerat sig i Svenska kyrkan medan snittet för Sverige samma år var 30,1 %.44

Undersökningen genomfördes på elever som är så gamla att de redan har kunnat gå igenom

konfirmation. Eftersom det är möjligt att konfimeras vid olika tillfällen gäller det att reda ut när de konfirmerade eleverna genomgick sin undervisning.45_{Därför har jag läst deltagarelistor för}

konfirmander för fler år än det som är det vanligaste tillfället för att säkerställa att ingen hade konfirmerat sig vid ett tidigare tillfälle.

För att kunna jämföra om det kan vara konfirmationen och inte andra faktorer som påverkat betygen i religionsämnet, exempelvis socioekonomiska faktorer i den grupp som är högst representerad av de som genomför konfirmation, så kommer olika tydliga variabler att jämföras.46_{Dessa variabler är} nivån på betygen, betygsförändringen, förändringskvot i religionsämnet. En jämförande analys kommer även göras mellan religionsämnet och det närliggnade ämnet historia och det avvikande men teoretiska matematikämnet. Jämförelsen kommer göras utifrån en hypotes, om det verkligen är konfirmation som är en avgörande faktor för betygen så bör skillnaden mellan konfirmerade och icke konfirmerade vara störst i religion, sedan historia och absolut minst i matematik. Genom att se om denna hyptes stämmer eller inte, går det att argumentera för eller emot om

konfirmationsundervisningen i sig är en faktor eller om det finns andra faktor som skiljer grupperna åt. Genom att ha detta tillväga gångssätt går det att genomföra en kvantitativ analys.47_{Vilka dessa} andra faktorer är kommer inte studien att undersöka, med undantag för kön som också kommer granskas.

För att redogöra resultatet av undersökningen har jag valt att framställa data utifrån olika perspektiv i korstabeller, så att läsaren ska få informationen lättöverskådlig och att datan kan analyseras.48 Dessa är framställda som frekvenstabeller med både antal och procent för att ge en lättöverskådlig bild. Egentligen bör inte procent användas för gruppen konfirmerade pojkar då de är så få i antalet men eftersom värdena ska jämföras med andra grupper är det ändå utskrivet.49_{Vid skapandet av}

44 Svenska kyrkan (2015). Döpta, konfirmerade, vigda och begravda i Svenska kyrkan 1970-2013 hämtad från

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645562 Se tabell Frekvens av konfirmation

45 Svenska kyrkan (2015) När kan jag konfimeras hämtad från http://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/nar-kan-jag-konfirmeras

46 Eriksson och Wiedersheim-Paul s 45-46 Hartman s 241 47 Grenholm s 150-152

48 Lantz, Björn. (2011) Den statistiska undersökningen – grundläggande metodik och typiska problem Studentlitteratur Lund s 51-53, Patel och Davidsson s 117-120 Eggeby och Söderberg s 56-58

(12)

tabellerna har de värden som variablerna teoretiskt kunnat anta men aldrig gjorde utelämnats för bättre överblick. Det redogörs enbart i form av tabeller då de enkelt redogör det resultat som kommit fram i denna undersökning. Diagram undviks då de ibland kan ge missvisande information utifrån att den visuella framställningen kan vara missvisande. Dessutom ger inte diagrammen någon mer information som inte tabellen redan kan ge.50

För att förstå värdena för de olika grupperna kommer typvärde, median och medelvärde redogöras för att läsaren ska kunna få en bättre uppfattning av spridningen i de olika grupperna.51_Ytterligre spridningsmått som kommer att redogöras för är kvartilavvikelse vilket är ett mått på skillnaden mellan ändpunkterna som utgör mittenhalvan av en mängd.52_{Valet av kvartilavvikelse som} spridningsmått har gjorts utifrån att den är minst känslig för extremvärden vilket kan påverka resultatet mer påtagligt när materialet är litet.53

1.5.2 Val av material

Valet av material har varit att undersöka elever från en och samma kommun för att se om det från det materialet går att utröna några tendenser. En större undersökning med ett mer slumpartat urval av elever skulle kunna leda till ett mer statistiskt signifikant resultat. Studiens omfattning kan därmed enbart påvisa tendenser.54 _{För att kunna genomföra undersökningen behövs ett underlag och} för att kunna utröna några tendenser överhuvudtaget. Därmed för att få ett tillräckligt stort material för att kunna utröna tendenser så har valet fallit på en hel årskull i en enskild kommun.

Genom att låta slumpen styra över urvalet kan mer generella slutsatser för populationen dras i högre utsträckning än om en specifik grupp har valts ut medvetet.55_{Därför har systematiska val hållits ner} till en enda i form av valet av en enskild kommun. Det valet har gjorts för att kunna få fram något material överhuvudtaget. Studien undersöker med andra ord förhållandet i just denna grupp som studeras för att se på om tendenserna i den gruppen skulle påvisa att det är intressant att forska vidare på området, det är med andra ord en fallstudie som genomförs.56

För att kunna kvantifiera data och att det är exakt samma material som analyseras i de olika

50 Eggeby och Söderberg s 216-218

51 Eggeby och Söderberg s 69-71 Hartman s 263-264 52 Eggeby och Söderberg s 80-82 Hartman s 264-266 53 Eggeby och Söderberg s 95-96

54 Lantz s 104-109 55 Lantz s 99-102

(13)

perspektiven med medelbetyg, betygsförändring, betygshöjning och de tre valda ämnena, religion, historia och matematik, har de elever som inte kunnat analyserats utifrån dessa kriterier utgått ur materialet. Alltså utgörs materialet av elever som går i årskurs 9, HT 2014 och gick i skolan i samma kommun VT 2013. De ska dessutom ha betyg i samtliga tre ämnen både HT 2014 och VT 2013. Vilket innebär att de som saknar något av ämnena i sin studiegång eller har anpassad studiegång i något av ämnena inte ingår det material som är undersökt. Det innebär att bortfallet inte påverkar undersökningen i en riktning och därmed är slumpmässig.57_{Även om kriterier satts} upp för bortfallet så är dessa i form att tendenserna skulle vara desamma i de fall elever flyttat in eller ut. De som saknar betyg går inte att kvantifiera då skälen till att betyg saknas inte går att utläsa i de listor som har undersökts. Därmed kan de inte vara en del av materialet.

1.5.3 Hantering av data

Listorna har jag fått direkt ifrån administrativ personal på kommun och kyrka direkt från deras databaser. Dessa listor har jag sedan förvarat i ett låst skåp, efter att studie är granskad och publicerad så kommer dessa listor att förstöras.

1.5.4 Validitet och reliabilitet

Det är viktigt att upprätthålla en hög grad av reliabilitet och validitet. I den här undersökningen görs det genom att stärka reliabiliteten via att ha definitiva variabler när det gäller elevers betyg och om de genomfört konfirmation.58_{Eftersom studien är kvantitativ är det oerhört viktigt att fakta som} presenteras är tillförlitliga för att studien ska kunna upprätthålla bra kvalité.59_Validiteten upprätthålls genom användandet av objektiv tillförlitlig fakta. Det är viktigt att den data som analyseras är korrekt. Genom att hela materialet kommer från tillförlitliga källor, vilket bidrar till högre reliabilitet, så säkerställs det att materialet är korrekt.60_{Arbetet med att få fram så bra}

variabler som möjligt för att hålla undersökningen verkligen inriktad på att undersöka det som avses är också av stor betydelse. Dessa variabler ska syfta till att kunna användas för att ställa resultat emot.61_{I denna undersökning har det gjorts genom att jämföra resultat i religion med två andra} teoretiska ämnen. Ett närliggande, historia och ett som skiljer sig, nämligen matematik. Genom användandet av tillförlitliga källor så höjs även validiteten eftersom den metoden gör det enkelt att

57 Eggeby och Söderberg s 44

58 Eliasson, Annika. (2013) Kvantitativ metod från början Tredje upplagan. Studentlitteratur Lund s 14-15, Lantz s 38 59 Patel och Davidsson s 101

(14)

få fram korrekt data.62_{Studien har genomförts med hög noggrannhet vilket också bidrar till} reliabiliteten.63

1.5.5 God forskningsetik

Även om elevernas betyg är offentliga handlingar är det inte de som individer som har varit målet för undersökningen utan att kunna dra mer generella slutsatser. Om de är konfirmerade eller inte, är däremot inte offentliga handlingar även om jag fått ut listor på det för undersökningens skull och därmed följer att det är viktigt att anonymitet kan garanteras vilket tillhör god forskningsetik.64 Därför har individerna anonymiserats i undersökningen.

1.5.6 Begreppsdefinitioner

I uppsatsen förekommer en del begrepp som för läsaren kan vara bra att förstå.

Medelbetyg – Om inget annat anges så avses med medelbetyg det medelbetyg som en grupp haft

HT 2014. För att kunna göra en jämförande analys så har varje betygssteg tilldelats ett matematiskt värde enligt följande F = 0, E = 1, D = 2, C = 3, B = 4 och A =5.

Medelförändring – Med medelförändring avses värdet som anger hur mycket betygen förändrats.

Uträkningen är alltså antal steg som betyg ändrats i en grupp och sedan delat med antalet individer i gruppen.

Medelhöjning – Med medelhöjning avses enbart den positiva höjningen för en enskild grupp. Eller

uträknat en negativ höjning som innebär en sänkning. Det vill säga att uträkningen görs utifrån att först räkna ut antalet höjda betygssteg i gruppen och sedan dra ifrån antalet sänkta betygssteg, i samma grupp, från det. Den summan som fås fram delas sedan med antalet individer i gruppen.

Förändringskvot – Uträkning görs inom en grupp även här. Det som räknas ut är medelhöjningen

delat med medelbetyget från årskurs sju. Det är teoretiskt möjligt att det är svårare att höja sitt betyg om medelbetyget i årskurs sju redan var högt. Begreppet används därför för att undersöka

62 Lantz s 38-39

63 Ekengren och Hinnfors s 80

(15)

möjligheten att förbättra betyg i en direkt relativ relation till tidigare betyg.

Konfirmation – Med ordet konfirmation kommer i hela uppsatsen avse konfirmation i Svenska

kyrkans regi om inget annat anges.

Typvärde – Är det mest förekommande värdet i en grupp.

Median – Är det värde som fås fram geom att alla värden listas i storleksordning. Det värde som

hamnar i mitten är medianen.

Kvartilavvikelse – Kvartilavvikelse är ett mått som hör samman med median. Median är en form

(16)

2 Resultat

2.1 Upplägg

Inledningvis redogörs betygsutfall utifrån ett ämnes perspektiv. De ämnen som jämförs är

Matematik. Historia och Religion. Det genomförs för att senare kunna analysera utfallet i religion med ett närliggande ämne, historia, och ett ämne som skiljer sig mer, matematik, från

religionsämnet. Jämförelser i dessa uppräknade ämnen görs utifrån om eleverna har konfirmerat sig eller inte. Perspektivet delas sedan upp utifrån kön för att se om det finns skillnader i det. Det görs för att få en övergripande bild av relationen mellan de olika ämnena och de betygsutfall som eleverna fått. Sedan framförs en redogörelse för hur spridningen ser ut i de olika grupperna. Avslutningsvis kommer en jämförande analys där de olika perspektiven sammanförs.

Nedan är en tabell som visar förekomsten av konfirmation hos den grupp som utgör materialet för denna studie. Frekvensen i materialet är 34,91%, rikssnittet för 2013 var 30,1%.65

2.2 Skillnader mellan ämnena

2.2.1 Skillnader i betyg

Totalt så är det 212 stycken elever som utgör materialet varav 74 stycken har konfirmerat sig och 138 stycken har inte gjort det. De närliggande ämnena historia och religion skiljer sig åt när det gäller betygsutfall. Nivån på betygen i matematik och religion är närmare varandra. Förekomsten av högre betyg är vanligare i matematik än religion men i toppen ligger historia med dubbelt så många med A än de i matematik. Konfirmander har högre medelbetyg än de som inte har konfirmerat sig. Skillnaderna är störst i historia, sedan religion och minst i matematik. Alla ämnena har som typvärde, betyg E. Det gäller både för de som har konfirmerat sig och de som inte har det.

65 Svenska kyrkan (2015). Döpta, konfirmerade, vigda och begravda i Svenska kyrkan 1970-2013 hämtad från

Frekvens av konfirmation

Konfirmerat sig Har inte konfirmerat sig

Total 74 34,91% 138 65,09%

Flickor 60 49,59% 61 50,41%

(17)

2.2.2 Förändring i betyg

Förändringen i betyg är högst i historia och sedan religion och minst i matematik. Medelhöjningen i betyg är likadan. Medelhöjningen bland konfirmerade är högre i religion och historia än de som inte konfirmat sig, skillnaderna är lika stor i de båda ämnena. De som inte har konfirmerat sig har högre medelhöjning i matematik än de som har konfirmerat sig. Förekomst av de som höjt sig två eller fler steg är vanligare hos de som konfirmerat sig i samtliga ämnen än hos dem som inte konfirmerat sig.

Elevernas betyg HT årskurs nio

Matematik Historia Religion

A = 5 10 4,72% 23 10,85% 1 0,47% B = 4 19 8,96% 13 6,13% 15 7,08% C = 3 50 23,58% 47 22,17% 47 22,17% D = 2 26 12,26% 39 18,40% 35 16,51% E = 1 74 34,91% 77 36,32% 85 40,09% F = 0 33 15,57% 13 6,13% 17 8,02% Medelbetyg 1,9 2,18 1,99 Konfirmerade Betyg HT årskurs nio

A = 5 4 5,41% 8 10,81% 5 6,76% B = 4 6 8,11% 7 9,46% 4 5,41% C = 3 21 28,38% 21 28,38% 25 33,78% D = 2 9 12,16% 13 17,57% 9 12,16% E = 1 25 33,78% 23 31,08% 28 37,84% F = 0 9 12,16% 2 2,70% 3 4,05% Medelbetyg 2,03 2,43 2,19 Icke konfimerade Betyg HT årskurs nio

(18)

2.3 Skillnader mellan flickor

2.3.1 Skillnader i betyg för flickor

Totalt så är det 121 stycken flickor som utgör materialet varav 60 stycken har konfirmerat sig och 61 stycken har inte gjort det. Flickor som har konfirmerat sig har högre medelbetyg än de flickor som inte har genomgått konfirmation. Den tydligaste skillnaden är i ämnet historia. Skillnaden är

Förändring i betyg från Åk7 VT till Åk9 HT

4 0 0,00% 3 1,42% 0 0,00% 3 0 0,00% 5 2,36% 2 0,94% 2 11 5,19% 29 13,68% 28 13,21% 1 45 21,23% 58 27,36% 45 21,23% 0 118 55,66% 93 43,87% 107 50,47% -1 33 15,57% 21 9,91% 25 11,79% -2 5 2,36% 3 1,42% 5 2,36% Medelförändring 0,52 0,8 0,67 Medelhöjning 0,11 0,55 0,34 Icke konfimerade

4 0 0,00% 2 1,45% 0 0,00% 3 0 0,00% 3 2,17% 1 0,72% 2 6 4,35% 18 13,04% 14 10,14% 1 32 23,19% 38 27,54% 32 23,19% 0 77 55,80% 58 42,03% 71 51,45% -1 19 13,77% 16 11,59% 17 12,32% -2 4 2,90% 3 2,17% 3 2,17% Medelförändring 0,51 0,82 0,62 Medelhöjning 0,12 0,5 0,29 Konfirmerade

(19)

minst i ämnet religion. Dock så är förekomsten av högre betyg vanligare hos flickor som inte har konfirmerat sig i de olika ämnena. Vilket innebär att spridningen är mindre hos de flickor som har konfirmerat sig. I ämnet historia är dock skillnaden inte lika stor då fler konfirmerade flickor har betyg B än de som inte har konfirmerat sig medan av de som inte har konfirmerat sig har fler A. Typvärdet är i alla ämnen för alla grupperna betyg E.

2.3.2 Förändring i betyg för flickor

Både medelförändring och medelhöjning är större hos flickor som konfirmerat sig än hos de flickor som inte har det. Störst förändring och höjning är det i historia följt av religion och sedan

Flickor

Betyg HT årskurs nio

A = 5 9 7,44% 20 16,53% 11 9,09% B = 4 13 10,74% 8 6,61% 12 9,92% C = 3 27 22,31% 29 23,97% 32 26,45% D = 2 15 12,40% 21 17,36% 17 14,05% E = 1 42 34,71% 37 30,58% 44 36,36% F = 0 15 12,40% 6 4,96% 5 4,13% Medelbetyg 2,07 2,46 2,29

Icke konfimerade flickor Betyg HT årskurs nio

A = 5 5 8,20% 12 19,67% 6 9,84% B = 4 8 13,11% 2 3,28% 8 13,11% C = 3 11 18,03% 13 21,31% 12 19,67% D = 2 6 9,84% 9 14,75% 10 16,39% E = 1 20 32,79% 19 31,15% 20 32,79% F = 0 11 18,03% 6 9,84% 5 8,20% Medelbetyg 2 2,36 2,26 Konfirmerade flickor Betyg HT årskurs nio

(20)

matematik. Skillnaden mellan konfirmerade och de som inte har konfirmerat sig är störst i ämnet matematik. Där höjning av matematik betydligt högre hos de konfirmerade än höjning i religion och historia. Förekomsten av att höja betygen två steg eller mer är vanligare i alla ämnen hos de flickor som konfirmerat sig jämfört med de som inte har det.

Flickor

4 0 0,00% 2 1,65% 0 0,00% 3 0 0,00% 4 3,31% 1 0,83% 2 8 6,61% 21 17,36% 21 17,36% 1 26 21,49% 31 25,62% 28 23,14% 0 66 54,55% 53 43,80% 58 47,93% -1 18 14,88% 9 7,44% 11 9,09% -2 3 2,48% 1 0,83% 2 1,65% Medelförändring 0,55 0,86 0,73 Medelhöjning 0,15 0,68 0,48

Icke konfimerade flickor

4 0 0,00% 1 1,64% 0 0,00% 3 0 0,00% 2 3,28% 0 0,00% 2 3 4,92% 10 16,39% 9 14,75% 1 13 21,31% 15 24,59% 16 26,23% 0 34 55,74% 27 44,26% 30 49,18% -1 8 13,11% 5 8,20% 5 8,20% -2 3 4,92% 1 1,64% 1 1,64% Medelförändring 0,54 0,85 0,67 Medelhöjning 0,08 0,62 0,44 Konfirmerade flickor

(21)

2.4 Skillnader mellan pojkar

2.4.1 Skillnader i betyg för pojkar

Totalt är det 91 stycken pojkar som utgör materialet varav 14 stycken har konfirmerat sig och 77 stycken har inte gjort det. Bland pojkar är fördelningen på betyg i de olika ämnena betydligt mer likaratad än hos båda könen. De pojkar som har konfirmerat sig har högre medelbetyg i historia och religion men lägre medelbetyg i matematik. Det ämne som medelbetyget är högst i är historia. Typvärdet utgörs av betyg E i samtliga ämnen för både konfirmerade pojkar och de pojkar som inte konfirmerat sig.

Pojkar

Betyg HT årskurs nio

A = 5 1 1,10% 3 3,30% 2 2,20% B = 4 6 6,59% 5 5,49% 3 3,30% C = 3 23 25,27% 18 19,78% 15 16,48% D = 2 11 12,09% 18 19,78% 18 19,78% E = 1 32 35,16% 40 43,96% 41 45,05% F = 0 18 19,78% 7 7,69% 12 13,19% Medelbetyg 1,67 1,81 1,58

Icke konfimerade pojkar Betyg HT årskurs nio

(22)

2.4.2 Förändring i betyg för pojkar

Medelförändringen hos pojkar som konfirmerat sig är lägre i matematik och historia än de som inte konfirmerat sig, dock är förändringen större i religion. Den största förändring och höjningen är i historia följt av religon och lägst är förändring och höjningen i matematik. Höjningen i samtliga ämnen är högre hos de pojkar som inte konfirmerat sig än de pojkar som har konfirmerat sig. Pojkar som har konfirmerat sig har dessutom sänkt sitt medelbetyg i matematik. De som har höjt sitt betyg två steg eller mer är vanligare i alla tre ämnena hos de pojkar som inte konfirmerat sig. Hos de som konfirmerat sig så finns det ingen som höjt sitt betyg två steg eller fler i ämnena historia och matematik.

Konfirmerade pojkar Betyg HT årskurs nio

A = 5 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% B = 4 1 7,14% 1 7,14% 0 0,00% C = 3 5 35,71% 5 35,71% 5 35,71% D = 2 0 0,00% 1 7,14% 2 14,29% E = 1 3 21,43% 5 35,71% 4 28,57% F = 0 5 35,71% 2 14,29% 3 21,43% Medelbetyg 1,57 1,86 1,64 Pojkar

(23)

2.5 Spridningsmått

För att studera de olika gruppernas interna sammansättnig utöver medelvärden sammanställs typvärde, median och kvartilavikelse i följande tabeller i respektive ämne. Överlag är grupperna relativt homogena, utifrån att median och typvärde sammanfaller i de flesta fallen. I förändring är det absolut mest vanliga värdet noll för typvärde och median. Kvartilavvikelsen i de flesta av grupperna är i regel ett vilket också tyder på att gruppen i sig själv är relativ homogen.

Icke konfimerade pojkar

4 0 0,00% 1 1,30% 0 0,00% 3 0 0,00% 1 1,30% 1 1,30% 2 3 3,90% 8 10,39% 5 6,49% 1 19 24,68% 23 29,87% 16 20,78% 0 43 55,84% 31 40,26% 41 53,25% -1 11 14,29% 11 14,29% 12 15,58% -2 1 1,30% 2 2,60% 2 2,60% Medelförändring 0,49 0,79 0,58 Medelhöjning 0,16 0,4 0,17 Konfirmerade pojkar

(24)

2.6 Sammanställningar

2.6.1 Sammanställning medelbetyg

Som kan utläses i tabellen Sammanställning medelbetyg är de som har högst medelbetyg samma

Spridningsmått Matematik

Typ Median Kvartilavvikelse Typ Median Kvartilavikelse Betyg Betyg Betyg Förändring Förändring Förändring

Alla E E 2 0 0 1

Flickor E D 2 0 0 1

Pojkar E E 2 0 0 0

Icke konfirmerade E E 2 0 0 1

Icke konfirmerade flickor E E/D 2 0 0 1

Icke konfirmerade pojkar E E 2 0 0 1

Konfirmerade E D 2 0 0 0

Konfirmerade flickor E D 2 0 0 1

Konfirmerade pojkar F/C E 3 0 0 1

Spridningsmått Historia

Alla E D 2 0 0 1

Flickor E D 2 0 0 1

Pojkar E E 2 0 0 1

Icke konfirmerade E D 2 0 0 1

Icke konfirmerade flickor E D 2 0 0 1

Konfirmerade flickor E D/C 2 0 0/1 1

Konfirmerade pojkar E/C E/D 2 0 0 1

Spridningsmått Religion

Alla E D 2 0 0 1

Flickor E D 2 0 0 1

Pojkar E E 1 0 0 1

Icke konfirmerade E E 2 0 0 1

Icke konfirmerade flickor E D 2 0 0 1

Konfirmerade flickor E D 2 0 0 1

(25)

grupp i alla ämnen nämligen konfirmerade flickor. Lägst medelbetyg i matematik utgörs av gruppen konfirmerade pojkar. Lägst betyg i historia och religion görs av pojkar som inte har konfirmerat sig. Emellertid är de pojkar som konfirmerat sig de som har näst lägst betyg. Det går allstå att utläsa att tendensen i studien pekar på att konfirmation som faktor för högre betyg i religion är lägre faktor än vad kön är. Men om tendensen på konfirmation kollas för könen var för sig så ger tendensen att de som genomgått konfirmation har högre betyg i religion än de som inte har det. Skillnaderna är större för flickor än för pojkar. Hos flickor så är skillnaderna mellan de som konfirmerat sig och de som inte har det störst i historia och sedan i matematik och minst i religion. Hos pojkar är tendensen annorlunda än hos flickorna. Skillnaden i betyg hos pojkar är störst i matematik där de

konfirmerade har lägst därefter kommer religion. Där det är det omvända förhållandet, att de som konfirmerat sig har högst betyg, medan skillnaderna i historia är minst, där de konfirmerade pojkar också har högre medelbetyg.

2.6.2 Sammanställning medelförändring

Högst medelförändring i alla ämnena utgörs av konfirmerade flickor. Lägst medelförändring i matematik och historia utgörs av konfirmerade pojkar. Lägst medelförändring i religion utgörs av pojkar som inte har konfirmerat sig. Återigen är kön en större faktor än konfirmation för att se på betygsförändring i de tre ämnena. Men bland flickor så är konfirmation en faktor för högre

betygsförändring. Skillnaderna är små i matematik och historia men det finns en tydligare tendens i religion. Bland pojkar finns ingen större skillnad i matematik men i historia är förändringen mer än dubbelt så stor hos de ickekonfirmerade pojkarna än de konfirmerade. De konfirmerade pojkarna har högre förändring i religion än de pojkar som inte konfirmerat sig.

Sammanställning Medelbetyg

Alla 1,9 2,18 1,99

Flickor 2,07 2,46 2,29

Pojkar 1,67 1,81 1,58

Icke konfirmerade 1,83 2,05 1,88 Icke konfirmerade flickor 2 2,36 2,26 Icke konfirmerade pojkar 1,69 1,81 1,57

Konfirmerade 2,03 2,43 2,19

(26)

2.6.3 Sammanställning medelhöjning

Högst medelhöjning i samtliga ämnen utgörs av konfirmerade flickor. Lägsta medelhöjningen i samtliga ämnen utgörs av konfirmerade pojkar. Tendens kring konfirmation som faktor blir

motstridig beroende på kön. Tendens hos flickor är att konfirmation leder till högre betyg i samtliga ämnen medan hos pojkar så leder det till lägre höjning i betygen. Högst höjning utgörs dessutom i matematik hos konfirmerade flickor. Medan pojkar som har konfirmerat sig är den enda grupp som sänkt sitt medelbetyg i något ämne och det görs i matematik.

2.6.4 Förändringskvoter

Utöver att kolla hur mycket ett medelbetyg i ett specifikt ämne har ökat så är det intressant om hur kvoten för höjningen ser ut. Vad är den relativa höjningen av ett medelbetyg i ett specifikt ämne? Enkelt uttryckt är det allstå hur många procent en specifik grupp har höjt sitt medelbetyg. Därför är det viktigt att jämföra kvoterna som räknas ut utifrån respektive grupp. I en kolummn redogörs också avvikelsen från gruppen alla. Tabellerna redogörs ämnesvis med grupperna rangordnade utifrån fallande förändringskvot för betygshöjning.

Sammanställning Medelförändring

Alla 0,52 0,8 0,67

Flickor 0,55 0,86 0,73

Pojkar 0,48 0,73 0,59

Icke konfirmerade 0,51 0,82 0,62 Icke konfirmerade flickor 0,54 0,85 0,67 Icke konfirmerade pojkar 0,49 0,79 0,58

Konfirmerade flickor 0,55 0,87 0,78

Sammanställning Medelhöjning

Alla 0,11 0,55 0,34

Flickor 0,15 0,68 0,48

Pojkar 0,07 0,37 0,15

Icke konfirmerade 0,12 0,5 0,29 Icke konfirmerade flickor 0,08 0,62 0,44 Icke konfirmerade pojkar 0,16 0,4 0,17

(27)

Inom ämnet matematik är tendensen att kön inte har avgörande betydelse. Dock skiljer sig konfirmation som faktor på olika sätt för de två könen. För flickor är det de som konfirmerat sig som höjt sina betyg mest. Medan för pojkar är det de som inte konfirmerat sig som har höjt sina betyg mest.

För höjning i historia är det de konfirmerade flickorna som höjt sina betyg mest. Men också här är kön en viktig faktor då flickor som inte konfirmerat sig har högre betygshöjning än någon av gruppen pojkar. Även här är det gruppen konfirmerade pojkar som höjt sina betyg minst.

Rangordningen för samtliga grupper är identiskt lika för ämnet religion som för ämnet historia. Den generella höjningen i ämnet är lägre än historia. Skillnaden från medel är högre för de olika

grupperna än i ämnet historia. Förutom för konfirmerade pojkar som faktiskt höjt sitt betyg mer i religion än i historia.

Förändringskvot Betygshöjning Skillnad från Medel Skillnad från Medel

Matematik Kvot Procentenheter Procent

Konfirmerade flickor 11,52% 5,37% 187,32% Icke konfirmerade pojkar 10,46% 4,31% 170,08%

Flickor 7,80% 1,65% 126,83%

Icke konfirmerade 7,02% 0,87% 114,15%

Alla 6,15% 0,00% 100,00%

Konfirmerade 4,64% -1,51% 75,45%

Pojkar 4,38% -1,77% 71,22%

Icke konfirmerade flickor 4,17% -1,98% 67,80% Konfirmerade pojkar -21,50% -27,65% -349,59%

Historia Kvot Procentenheter Procent

Konfirmerade flickor 39,67% 5,93% 117,58%

Flickor 38,20% 4,46% 113,22%

Konfirmerade 35,75% 2,01% 105,96%

Icke konfirmerade flickor 35,63% 1,89% 105,60%

Alla 33,74% 0,00% 100,00%

Icke konfirmerade 32,26% -1,48% 95,61% Icke konfirmerade pojkar 28,37% -5,37% 84,08%

Pojkar 25,69% -8,05% 76,14%

(28)

Religion Kvot Procentenheter Procent

Konfirmerade flickor 28,89% 8,28% 140,17%

Flickor 26,52% 5,91% 128,68%

Konfirmerade 24,43% 3,82% 118,53%

Icke konfirmerade flickor 24,18% 3,57% 117,32%

Alla 20,61% 0,00% 100,00%

Icke konfirmerade 18,24% -2,37% 88,50% Icke konfirmerade pojkar 12,14% -8,47% 58,90%

Pojkar 10,49% -10,12% 50,90%

(29)

3 Analys

3.1 Slutsatser och diskussion

3.1.1 Genusanalys

Trots att flickor har högre betyg än pojkar i matematik så verkar det finnas en kvarleva kvar att matematik är ett ämne som pojkar är mer framstående inom, än ämnena historia och religion.66 Skillnaderna är mindre mellan könen i det ämnet än de andra två. I materialet skiljer sig grupperna konfirmerade flickor och konfirmerade pojkar åt mer väsentligt än vad grupperna flickor och pojkar gör. Det är som att den tendensen hos flickor att höja sina betyg saknas hos pojkarna. De hamnar i varsin ända av skalan på förändringskvot för religionsämnet. En förklaring kan vara att gruppen konfirmerade pojkar utgör ett så litet antal att resultatet är missvisande. Något som talar för det är när man granskar spridningsmåttet på de olika grupperna. Där konfimerade pojkar har en tydlig särställning. I ämnet matematik är det särskilt tydligt när de har både betyg F och C som typvärde, medan alla andra grupper har betyg E. Dock är det inte så konstigt med gruppen med pojkar som inte har konfirmerat sig. Så materialet skulle kunna analyseras utifrån en hypotes att de skillnader som finns mellan grupperna konfirmerade och inte konfirmerade bör återkomma i grupper

konfirmerade pojkar och inte konfirmerade pojkar, om de hade varit fler till antalet som hade konfirmerat sig. Speciellt om man kollar spridningsmåtten för pojkar så framgår det att de som grupp är mer homogen än vad flickor är, i form av att spridningen är mindre.

Tendensen pekar dock på, att som enskild faktor så är kön av högre betydelse än konfirmation för både medelbetyg och förändringskvot i betygshöjning. Skillnaderna är minst i matematik och framförallt för förändringskvoten. Eftersom genussatsningar har haft genomslag för flickor men inte för pojkar så blir konsekvensen att flickor är bra på de ämnen som de tidigare inte varit medan pojkar är fortsatt svagare i de ämnen de redan varit svaga i.67 _{Eftersom genus är sådan stor faktor} kan det vara missvisande att enbart titta på skillnader mellan konfirmerade och inte konfirmerade eftersom det blir en snedvridning i de grupperna utifrån kön. Mer skarpa jämförelser kan göras mellan flickor som konfirmerat sig och de flickor som inte har det.

(30)

3.1.2 Konfirmation som faktor för betyg

För själva betyget i religionsämnet är tendensen att de som konfirmerat sig har bättre resultat i religion. Det är tydligt att tendensen är den att de som konfirmerat sig har högre betyg i religion än de som inte har det. Vid en jämförande analys med matematik så framgår det att skillnaderna är mindre där i betyg mellan de som har konfirmerat sig och de som inte har det. Medan de är aningen större i historia. Detta stärker att det är just de som konfirmerat sig får bättre resultat i religion än de som inte har genomfört konfirmation.

Det som talar emot ovanstående är om enbart grupperna konfirmerade flickor och flickor som inte konfirmerat sig jämförs så är skillnaderna minst i religionsämnet och större i de andra ämnena. Det visar som tidigare belysts att genus påverkar betygen. Och eftersom det är en snedkönsfördelning mellan grupperna konfirmerade och icke konfirmerade så är det bättre på att kolla på skillnaderna mellan flickor och pojkar som har konfirmerat sig. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att matematikämnet särskiljer sig då det är det ämne som är mest vanligt att elever saknar betyg i.68 Men låga resultat i matematik brukar innebära svaga resultat i flera ämnen.69_{Så även om} skillnaderna är små i religionsämnet kan de större skillnaderna i matematik bero på det ämnets särart. Men det ger inte en fullständig förklaring då inte förklarar de högre resultaten i ämnet historia. Sammanfattningsvis är det svårt att via det material som granskats peka på att tendens är att konfirmation skulle leda till högre betyg i religionsämnet just i egenskap av

konfirmationsundervisningen. Det är dock möjligt att den innehåller andra aspekter än de som ligger till grund för betygsbedömningen i religionsämnet som på något sätt stärker eleverna i skolan då tendensen är att de konfirmerade får något högre medelbetyg.

3.1.3 Konfirmation som faktor för betygshöjning

Generellt får sägas att de flesta av de skillnader som framgår när det gäller betygshöjning är väldigt små, men tendens visar att de finns där. Skillnaden på förändringskvoten i religionsämnet är 4,71 procentenheter mellan flickor som konfirmerat sig och de som inte har det. Det går att utläsa i de olika tabellerna att det existerar skillander mellan de olika grupperna, och när det gäller

förändringskvot på betygshöjning så rangordnas grupperna på samma sätt i historia och religion. Matematik skiljer sig något.70_{Skillnaden i förändringskvot mellan de två grupperna flickor är högre}

68 Jacobson s 109 69 Jacobson s 59-60

(31)

där, 7,35 procentenheter. Det går inte att säga att det är konfirmationsundervisningen i sig som resulterar i högre resultat då relationen till matematik talar mot det. Det finns dock en högre

samstämmighet mellan religion och historia. Om det enbart var konfirmationsundervisning som var faktorn som skiljer grupperna åt borde skillnaderna vara större i religion och mindre i matematik, vilket inte är fallet. Om gruppen konfirmerade flickor jämförs med hela materialet är den största skillanden i förändringskvot i betygshöjning i ämnet religion. Beroende på valt perspektiv går det att argumentera både för och emot tendensen att konfirmationen skulle ha påverkat religionsbetyg i en tydlig riktning. För att verkligen kunna påvisa ett tydligare samband hade det varit bra om de olika perspektiven var i samstämmighet, vilket de nu inte är.

Eftersom flickor tidigare tycks haft möjlighet att höja sin betyg när ämnets innehåll sätts in i ett sammanhang är det möjligt att det är det som återspeglas i och med höjningen i relgionsämnet.71 _Ett perspektiv som tidigare lyfts för att förklara flickors lägre betyg i vissa ämnen har gjorts utifrån att de saknat erfarenhet från ämnet i sin hemmiljö medan pojkar inte gjort det.72_{I och med att de} deltagit i konfirmationsundervisningen har de därmed tillskanskat sig den erfarenheten som borde höja deras betyg. Men i så fall borde skillnaden i betyg efter konfirmation vara större mellan flickorna. Eller så bör det finns en annan förklaring till att skillnaderna inte är så stora. Eftersom skolans religionsundervisning inte längre är konfessionell så är det möjligt att betydelsen av konfirmation har ökat för kyrkan.73 _{Det som skulle kunna tala för att konfirmation som faktor för} betygshöjning i ämnet religion borde vara lägre nu än tidigare är att deltagande i barnaktiviteter ökat. Det ökar chansen att de som konfirmerat sig i detta material redan varit aktiva i någon form av kyrklig verksamhet.74

Kyrkan har blivit mer individualiserad precis som flera andra delar av samhället.75_{Det har satt sina} spår i konfirmationsundervisningen.76 _{Deltagarna uppmanas att tänka själva och det utgår från deras} personliga tro.77 _{I skolan arbetas det med att ge eleverna demokratiska och toleranta uppfattningar} om andra.78 _{Religionsämnet innehåller även etik vilket kan jämföras med kyrkans mer religiösa term} lagen.79 _{Det verkar som att både skolans undervisning och konfirmationsundervisningen har haft en}

71 Jansdotter Samuelsson och Nordgren s 39 72 Weiner och Berge s 81-82

73 Gustafsson s 63 74 Gustafsson s 63

75 Bäckström, Edgardh Beckman och Pettersson s 138-139 Gustafsson s 176-182 76 Bäckström, Edgardh Beckman och Pettersson s 46-47

77 Porath Sjöö s 156-157

(32)

parallell utveckling där ämnesinnehåll har minskat till förmån för ett individualiserat perspektiv. Däremot har skolan en tydligare roll som förmedlare. Medan kyrkan fastställt att det den gör är en tjänst till ungdomarna.80

3.1.4 Avslutande analys

Det är möjligt att det är två saker som har hänt: skolans undervisning är icke konfessionell men det är även möjligt att konfirmationen har mer individanpassats så att även den har mindre

konfessionella inslag än tidigare. De två olika undervisningsformerna har därmed separerats men ändå närmat sig varandra. Det skulle kunna vara en förklaring till de små skillnaderna i betyg bland de som konfirmerat sig och de som inte har det. En annan förklaring skulle kunna vara att

konfirmationsundervisningens innehåll inte fokuserar på samma områden som skolans

religionsämne. Tjänsten som kyrkan utför skulle kunna tolkas som att konfirmation på något plan stärkt deltagarna vilket skulle kunna vara en möjlig förklaring till tendens till de högre betygen. Oavsett vad så finns det en tydlig tendens att de som genomfört konfirmation i högre utsträckning får både högre betyg och större betygshöjningar i samtliga undersökta ämnen.

3.2 Metoddiskussion

Det finns några brister i metoden utifrån att materialet blev så litet när det gällde konfirmerade pojkar men det gick att kringgå det och analysera konfirmationen betydelse utifrån skillnaden mellan konfirmerade flickor och flickor som inte har konfirmerat sig, detta även trots att några elever blir ett bortfall eftersom de inte har något av ämnena. Jag tror inte att bortfallet skulle

påverkat tendenserna något. Styrkan i metoden är att det är objektiva fakta som fås fram vilket leder till hög reabilitet och validitet. Men spekulationer i vilka andra faktor än kön och konfirmation som skulle kunna ha varit tongivande har varit svårt att utröna då de jämförelser med historia och

matematik inte gav så entydiga resultat som förhoppningen var. Parametrarna var dock teoretiskt väl valda men visade sig inte stämma med verkligheten. Men för att komma fram till detta krävdes att studien först genomfördes på detta vis. Och en viss tendens har ändå kunnat påvisas i materialet.

3.3 Vidare Forskning

Eftersom det material jag gått igenom inte kunde ge något tydligt svar på forskningsfrågor skulle

(33)

(34)

Käll- och litteraturförteckning

Litteratur

Bäckström, Anders och Edgardh Beckman, Ninna och Pettersson, Per. (2004) Religiösa

förändringar i norra Europa En studie av Sverige "Från statskyrka till fri folkkyrka" Slutrapport Diakonivetenskapliga institutet Uppsala

Cöster, Henry. (2009) »...bedriva undervisning...» Om kyrkans didaskalia Ekotryckredners Denk, Thomas. (2002) Komparativ metod – förståelse genom jämförelse Studentlitteratur Lund Eggeby, Eva och Söderberg, Johan. (1999) Kvantitativa metoder Studentlitteratur Lund

Ekengren, Anne-Marie och Hinnfors, Jonas. (2012) Uppsatshandbok : hur du lyckas med din

uppsats Andra upplagan Studentlitteratur Lund

Eliasson, Annika. (2013) Kvantitativ metod från början Tredje upplagan. Studentlitteratur Lund Ericsson, Christina. (Red) (1993) Genus i historisk forskning Studentlitteratur Lund

Eriksson, Lars Torsten och Wiedersheim Paul, Finn. (2008) Rapportboken – hur man skriver

uppsatser, artiklar och examensarbeten Liber Malmö

Grenholm, Carl Henric. (2009) Att förstå religion Metoder för telologisk forskning Studentlitteratur Lund

Gustafsson, Göran. (2000) Reviderad Tro, samfund och samhälle Sociologiska perpektiv Libris Örebro

Hartman, Jan. (2004) Vetenskapligt tänkande : från kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur Lund

Jacobsson, Christer (red.) (2002) Vem blir godkänd i skolan? -om kärnämnesproblematiken i skolan Institutionen för pedagogik Växjö universitet Växjö

Jansdotter Samuelsson, Maria och Nordgren, Kenneth. (red.) (2008) Betyg i teori och praktik Gleerups Malmö

Johansson, Bo och Svedner, Olov. (2010) Examensarbete i lärarutbildningen Kunskapsföretaget AB Uppsala

(35)

Karlsson, Pia och Svanberg, Ingvar. (red.) (1997) Religionsfrihet i Sverige Om möjligheten att leva

som troende i Sverige Studentlitteratur Lund

Persson, Ellen. (2007) Skolan under lupp Livsåskådning i skola och samhälle En bok för Sveriges

framtid Rekommenderas till: regering, riksdag, lärare, förälder och elever Aliberta

Kristianstad

Porath Sjöö, Elisabeth. (2008) Konfirmandernas bildningsresa Ungdomars berättelser om sitt

deltagande i konfirmandundervisningen Lunds universitet Lund

Patel, Runa och Davidson, Bo. (2011) Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra och

rapportera en undersökning Studentlitteratur Lund

Trost, Jan. (2010) Kvalitativa intervjuer Fjärde upplagan Studentlitteratur Lund Weiner, Gaby och Berge, Britt-Marie (2001) Kön och kunskap Studentlitteratur Lund

Hemsidor

Svenska kyrkan (2015). Barn- och ungdomsverksamhet 2001-2013 hämtad från http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645562

Svenska kyrkan (2015). Döpta, konfirmerade, vigda och begravda i Svenska kyrkan 1970-2013 hämtad från http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645562

Svenska kyrkan (2015). Medlemmar i Svenska kyrkan 1972-2013 hämtad från http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645562

Svenska kyrkan (2015) När kan jag konfimeras hämtad från