Högskolan i Halmstad
Sektionen för lärarutbildning
Lärarprogrammet 300 hp
Läroboken och läromedlet en utmaning?
En explorativ studie om lärares upplevda känslor,
attityder och värderingar vid användandet av läroböcker och
läromedel i undervisningen.
Examensarbete lärarprogrammet Slutseminarium: 14/01/2009
Författare: Annchristine Nell & Andreas Svensson Handledare: Torbjörn Jansson & Ole Olsson
Abstract
I mötet med lärare ute på de skolor där vi har utfört vår verksamhetsförlagda utbildning, har vi mött lärares emotionella reaktioner på lärobokens betydelse för deras arbetssituation. Studiens kontakt med tidigare forskningsrapporter knutna till studiens undersökningsområde efterfrå-gade vidare forskning om hur lärare upplever situationen då valet av läroböcker ska göras, men även vilka erfarenheter, känslor och värderingar lärare upplever och ger uttryck för i sin relation till läroböckerna. Studien ämnar genom sitt syfte undersöka och beskriva de känslor, värderingar och attityder som kan uppstå i processen kring valet och användandet av läroböcker och läromedel i undervisningen. Studien har använt sig av enkäter och intervjuer för att närma sig undersökningsområdet. Resultatet visar att lärare ger uttryck för en frustra-tion över att inte kunna påverka valet av lärobok. Oförmågan att påverka sin arbetssituafrustra-tion kan av lärare beskrivas som en upplevd stressfaktor som även kan påverka deras privatliv.
1 Inledning ...4
Syfte och problemformulering...6
Frågeformulering...7
Definition av läroböcker och läromedel ...8
Didaktisk relevans ...8
2 Litteraturgenomgång...10
2.1 Forskning om läroboken och läromedel...10
2.2 Läroboken och läromedlet i förändring...11
2.3 Litteratur om teori och metod...13
3 Metod och genomförande...13
3.1 Teoretiska och metodologiska utgångspunkter...14
3.2 Metod och tillvägagångssätt...15
3.3 Urval och avgränsning...17
3.4 Forskningsetiska aspekter...18
3.5 Bortfall och påverkan...19
3.6 Arbetsfördelning...20
4 Resultat och analys...21
4.1 Studiens anspråk och validitet ...21
4.2 Resultat av enkät...21
4.3 Resultat av intervju ...25
5 Diskussion och konklusion...28
1 Inledning
Genom vår verksamhetsförlagda utbildning till blivande lärare har vi mött ett flertal lärare som uttryckt en känslomässig frustration över att de inte kunde finna läroböcker och lärome-del som levde upp såväl till elevernas individuella lärobehov som till lärarens eget sätt att undervisa på vilket även Denscombe (2004 s. 37f) lyfter fram. Då de här reaktionerna från lärare fanns på en mängd skolor fann vi det intressant att undersöka och lyfta upp frågorna: Vilka känslor och krav upplever lärare i sökandet och valet av den optimala läroboken? Vilken betydelse har läromedlet i förhållande till valet av lärobok?
I skolans vardag möter lärare krav och förväntningar från såväl politiker, elever, föräldrar som kollegor. Kraven och förväntningarna är åtskilliga och de kan vara tunga att bära på för den enskilde läraren. Lärarna prioriterar och finner lösningar av flera slag och försöker att efter bästa förmåga möta de olika behov som finns (Kveli 1994 s. 20ff). Svårigheten kan finnas i att skapa en balans mellan de behov som kommer från elever, föräldrar och kollegor och att samtidigt ha en förmåga att möta de politiska intressen som kan påverka en lärares arbetssitu-ation (Kernell 2002 s. 91). En möjlig antinomi som kan uppstå när politiska uttalanden möter den aktiva lärarens vardag, där utgångspunkterna mellan politik och skola är mycket olika, kan vara när lärares verklighet möter politikernas utopi om hur skolan skall och bör vara i dagens samhälle. Politikerna söker efter en utopi som utgör ett skolideal som förutsätter att en optimal kunskapsbildning finns hos såväl elever som lärare. Lärare däremot lever i en vardag där politikernas utopi inte existerar och där kunskapsbildningen hos lärare och elever är en pågående process och inte en färdig produkt. Kunskapsbildningen för elever är starkt knuten till de läroböcker och läromedel som finns eller bör köpas in på skolorna för att en kunskaps-bildning ska kunna ske i skolan, men frågan består: Hur ska en lärare finna sakkunniga läro-böcker som möter elevernas och politikernas olika behov och syn på kunskapsbildning?
Skolministern Jan Björklund har flertal gånger påpekat i media behovet av en ökad kunskaps-bildning hos lärare och elever i de svenska skolorna, samt uttalat en strävan att skapa sakkun-nigare och mindre diskriminerande läroböcker till eleverna idag (Norden 2007-03-131).
Motsägelsen mellan utbildningsministerns uttalanden och en lärares vardag ligger i att Jan Björklund understryker, analyserar och rekommenderar, medan en lärare är tvungen att lyda
1 Utbildningsministern uttalar sig i artikeln Läroboken inte det enda läromedlet om sin strävan om att skapa
de lagar och rekommendationer som kommer från de politiska vindarna det vill säga den litik som styr Sverige i den mandatperiod som pågår. Lärare ska verkställa de beslut som po-litikerna tar och se till att eleverna får en god och kompetent undervisning och dessutom se till hela elevens utveckling. Lärarens arbete i och utanför klassrummet måste ses ur ett samhälls-perspektiv, allt som påverkar en lärare påverkar därmed också dess elever. De läroböcker och studieuppgifter en lärare väljer att ge till sina elever påverkar samhället i stort då eleverna är samhällets framtid (Kveli 1994 s. 120ff).
Att välja ut läroböcker till undervisning är inte en okomplicerad process då de förväntas ge eleverna en meningsfull undervisning och en gedigen kunskap (Krut nr 123/124 s. 116f). Lä-roplanen för den obligatoriska skolan konstaterar att ”verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som ver-kar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö” (Lpo94 sid. 3). Läroböckerna som ska användas i undervisningen blir då i perspektiv till Lpo94 inte enbart ett redskap för det enskilda ämnet utan även ett dilemma ur ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv som läraren ska kunna möta och växa med. Dilem-mat ur ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv kan vara att finna de läroböcker som möter elevers kunskapsinlärning och som tar tillvara på elevernas egenvärde och respekt. Det vill säga i det här sammanhanget att finna de läroböcker som motverkar diskriminering i genus, etnicitet och religion och som hjälper eleverna att utveckla demokratiska värderingar. Rätt läroböcker och läromedel i undervisningen ökar respekt och tolerans för varje människas egenvärde samt förmedlar de fyra F:en som är viktiga i undervisningen, det vill säga fakta- kunskaper, förståelsekunskaper, förtrogenhetskunskaper och färdighetskunskaper.
Förutom att finna läroböcker som lever upp till styrdokumenten ska även läroböckerna bedö-mas såväl ekonomiskt, politiskt som kulturellt i förhållande till den aktuella undervisning som ska genomföras. Läroböckerna och läromedlen som används av läraren bör anpassas till ele-vens individuella förmåga och ska föra dem mot kunskapsmålen samt öppna upp eleverna till ett kritiskt och flexibelt synsätt. Sökandet efter den optimala läroboken är inte enkelt men läraren försöker att efter sin bästa förmåga finna den lämpligaste läroboken för att underlätta läroprocessen för sina elever (Korsell 2007 s. 96f).
skolan idag och historiskt sett är och har varit att fokusera på elevernas lärande (Jon Ohlsson 2004 s38f). Studien tar hänsyn till eleven och lärarens kunskapsbildning då de vistas i ett symbiotiskt förhållande. För att förtydliga vad studien menar med lärares eget lärande menar vi att fokus inte ligger på lärarens grundutbildning utan på lärarens egen förmåga att använda samt att hjälpa elever att lära in de kunskaper som finns i läroböckerna.
En ökad kunskap om vilka bidragande faktorer som kan uppkomma när en lärare ska välja lärobok, planera och utforma sin undervisning kan ge en större förståelse för såväl lärare som elever och föräldrar när frågor om läroböcker och läromedel kan uppkomma i flera situationer i skolan (Krut nr 123/124 s. 116f).
Syfte och problemformulering
Syftet med studien är att undersöka om lärare upplever en känslomässig frustration över att inte kunna finna läroböcker och läromedel som lever upp till elevernas individuella lärobehov såväl som till lärarens eget sätt att undervisa på. Studien syftar på att beskriva de känslor, värderingar och attityder som kan uppstå i processen kring valet och användandet av läroböcker och läromedel i undervisningen.
För att förstå lärarens val och upplevda känslor kring användandet av läroboken och läromed-let undersöker studien om det finns några kontextuella bakgrundsfaktorer i den specifika
situations och kulturkontext som kan påverka lärare i undervisningen. Kontextuella bak-grundsfaktorer är enligt studien, ålder och yrkeserfarenhet som lärare. Situationskontexten
avser arbetsförhållanden och skillnader som kan finnas mellan grundskole- respektive gymna-sial nivå. Kulturkontexten innebär de erfarenheter, värderingar och attityder som kan spegla lärarens val av litteratur och användandet av den i undervisningen.
För att få en klarare bild av hur valet av läroboken och olika läromedel kan påverka en lärare konkret och känslomässigt har vi använt oss av ett explorativt tillvägagångssätt (Denscombe 2004 s. 39).
läromedlet i förhållande till valet av lärobok? Hur kan lärarens val och användning av olika läroböcker och läromedel skapa svårigheter respektive möjligheter i undervisningen? Hur kan elevers identifiering till läroboken och annat undervisningsmaterial skapa en problematik för läraren? Vilka känslor kan läraren uppleva i valet av läroböcker och läromedel? Påverkar valet av läroböcker och läromedel lärare och i så fall hur?
Vi vill genom studien skapa en förståelse för den tänkbara problematik som lärare kan utsättas för i skolan idag. Lärare och lärarstudenter kan därigenom få en djupare insikt och kunskap om hur lärarens val av läroböcker och läromedel kan inverka på undervisningssituationen såväl i som utanför klassrummet (Ohlsson 2004 s. 13f).
Frågeformulering
Studien lyfter fram lärarens syn och känslor på läroboken samt läromedel. Det är en explora-tiv studie som framhäver hur lärares attityder, känslor och värderingar påverkar deras syn på läroböcker och läromedel i deras undervisning idag. Studien behandlar frågeställningar som är uppdelade i två delar. Frågeställningarna är direkt knutna till syftet och enkäten.
Del ett behandlar läroböcker och läromedel och lyfter fram frågor som: Vilka läroböcker och
läromedel används i skolan idag? Hur och varför arbetar lärare med olika läroböcker och lä-romedel samt vilken betydelse har läroböcker i förhållande till andra lälä-romedel? Hur väljer skolor och lärare läroböcker och läromedel? Vilken inflytande har läroplan och kursplaner för valet av läroböcker och användandet av läromedel?
Del två lyfter fram känslor och värderingar ur lärarens egen synvinkel: Hur kan lärarens val
och användning av olika läroböcker och läromedel skapa svårigheter respektive möjligheter i undervisningen? Hur kan elevers identifiering till läroboken och annat undervisningsmaterial skapa en problematik för läraren? Vilka känslor kan läraren uppleva i valet av läroböcker och läromedel?
Definition av läroböcker och läromedel
I studien används orden läroböcker och läromedel som två separata begrepp. De bildar till-sammans en helhet och kompletterar varandra i undervisningen.
Studien definierar ordet läroböcker som de faktaböcker som används i undervisningen så som: grammatikböcker, matematikböcker och andra teoretiska faktaböcker som ligger till grund i undervisningen för att uppnå de kunskapsmål som beskrivs i kursplaner för den obligatoriska grundskolan och gymnasiet. Kursplanerna och betygskriterierna ska se till att ”eleverna utvecklas i enlighet med de värden och mål som anges i läroplanen” (Kursplaner och betygskriterier www.skolverket.se).
Då det inte finns en formell definition på ordet läromedel i Lgr80 eller i Lpo94 används ordet
läromedel i studien per definition till det övriga material som används som komplement till
läroboken i undervisningen (Korsell 2007 s. 16f). Det vill säga ett pedagogiskt undervis-ningsmaterial som stimulerar, ger utmaningar och utvecklar ett kritiskt tänkande (Lpo94). Läromedelsbegreppet inkluderar: eget tillverkat undervisningsmaterial, lärarhandledningar och annat stödmaterial. Tidningar, böcker, cd-skivor i olika genrer som kan nyttjas på skolan eller på bibliotek, Tavlor och skulpturer som används i undervisningen går även de under be-greppet läromedel. Datoranvändning i undervisningen som innefattar interaktivt material, Internetanvändning och film ingår i läromedelsbegreppet.
Läromedel enligt studiens definition står i hög grad i förbindelse med läroboken. Enligt
Lpo94 ska ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informa-tionsflöde och en snabb förändringstakt”(Lpo94 s. 5) med enbart läroböcker är det inte möj-ligt, andra läromedel blir då ett nödvändigt komplement i undervisningen.
Didaktisk relevans
Lärobokens didaktiska tyngd och betydelse för lärare är tydlig om man ser till den pedago-giska och didaktiska verktygslåda som lärare använder sig av, det vill säga de fyra F som är viktiga i skolan, fakta, förståelse, förtrogenhets- och färdighetskunskaper. Den didaktiska och pedagogiska verktygslådan är i vissa fall avgörande för att kunna hantera den dynamiska un-dervisningssituation som läraren ställs inför, det vill säga att möta de olika kunskapsbehov som eleverna kan ha. Kernell uttrycker att utbildning inte enbart handlar om att informera eleverna utan att även ge eleverna konkreta och abstrakta upplevelser så att deras kunskaps-bildning stimuleras och utvecklas (Kernell 2002 s. 110f, s. 180).
En illa vald och anpassad lärobok eller ett fragmentariskt läromedel som inte har sin grund i den pedagogiska och didaktiska uppbyggnad som en genomtänkt och integrerad lärobok bör ha, kan ge didaktiska implikationer för både elever och lärare i klassrummet. Det är av sär-skild relevans för de högstadie- och gymnasieelever som har svårigheter att följa med i undervisningen på grund av läs och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter, sociala fo-bier. En välbalanserad lärobok kan förebygga och underlätta för de här elevgrupperna.
2 Litteraturgenomgång
2.1 Forskning om läroboken och läromedel
I det här kapitlet finner vi det viktigt att betona att tidigare forskning som är relaterad till vår studie har till viss del varit begränsad. Tidigare forskning finns på lärobokens och läromedlets utförande och användning. Det visade sig emellertid att tidigare forskning som studien har kommit i kontakt med inte har närmat sig området sett ifrån lärares egna personliga attityder, värderingar och erfarenheter i förhållande till läroboken. Vi har därför valt att koncentrera på närliggande forskningsområden som kommer i kontakt med vår studie. När vi läst böcker och skrifter från andra forskare och deras undersökningar fann vi att de efterfrågar den här katego-rin av forskning, det vill säga forskning grundat på lärares egna attityder, värdekatego-ringar och er-farenheter i förhållande till läroboken för lärares framtida utveckling i skolan.
styrdokumenten används i studien som ett riktmärke för såväl synen på den didaktiska och pedagogiska inställningen som för de regler som lärare måste följa. Maslow (1954) tar upp vikten av elevens individuella behov och kunskapsutveckling med teorin Maslows behovstrappa.
2.2 Läroboken och läromedlet i förändring
Studiens fokus ligger på läroböcker och läromedels betydelse för hur och varför lärare kan påverkas känslomässigt i sin arbetssituation. Genom en grundlig genomgång av tidigare forskning är det här kapitlets avsikt att förtydliga och skapa en förförståelse för lärobokens och läromedlets förändringsprocess.
Korsell (2007) lyfter fram hur det blev efter brytpunkten i de statliga riktlinjerna för läroböcker och läromedel. Hon menar att i samband med att skolan decentraliserades och att Statens institut för läromedelsforskning (SIL) avvecklades blev följden att staten minskade sin direkta kontroll och styrning över hur läroböcker och läromedel skulle se ut och utvecklas. Genom avvecklandet av SIL 1991 och införandet av den nya skolreformen Lpo94 förlorade staten en stor del av sin egen möjlighet till att få insyn i lärobokens produktion och innehåll. Korsell lyfter dessutom fram att förändringen av kursplanerna har inneburit att de frångått från att vara konkreta och precisa i sina riktlinjer för respektive kurs och kunskapsinnehåll till att vara mer abstrakta i sina riktlinjer. Otydligheten och de abstrakta riktlinjerna i styrdokumenten och i kursplanerna har lett till att valet av lärobok för respektive kurs har försvårats för läraren (Korsell 2007 s. 16ff).
Då Wennberg visar hur det var före brytpunkten av SIL 1991, talar Korsell om hur det var efteråt. Hon betonar betydelsen av att staten har förlorat ett stort inflytande över kunskapsin-nehållet i skolans läroböcker sedan 1991. Hon indikerar i sin bok att efter brytningen förlorade läroboken sin starka koppling till kursplanerna och därmed fick läroboken en lägre innehållsstatus än tidigare. Det gjorde på sikt att läroboken fick en annan användningsfunk-tion och lärare började tillverka eget material det vill säga läromedel. Korsell och Wennberg är emellertid indirekt överens i sina studier att lärarna till viss del saknar en didaktisk insikt om lärobokens uppbyggnad och utformning. Det gör på sikt att läroboken förlorar sin särställ-ning som den mest betydande kunskapsbasen och får nu konkurrera med läromedlets mång-fald och dess dynamiska karaktär.
Korsell hänvisar till en studie av Wikman som beskriver läroboks- och läromedelsanvändan-det mer ingående. Han beskriver lärares användning av lärobok i fyra grupperingar. I den för-sta gruppen av lärare nämner Wikman att lärares synsätt utmärker sig genom att ”läroboken utgör en innehållslig och metodmässig utgångspunkt för undervisningen.”. Grupp två beskri-ver användandet som att ”Läroboken används som utgångspunkt för övningar”. En tredje grupp beskriver synsättet på läroboken genom att säga ”Läroboken används som referens.”. Den fjärde gruppen innefattar lärare som anser att de inte har någon ”[...] användning av läro-böcker” (Korsell 2007 s. 29-30). Användningen av läroböcker och läromedel har förändrats över tid och deras betydelse för läraren och undervisningen är inte längre detsamma. Enligt Korsell finns det flertalet forskare som anser att lärobokens och läromedlets innehåll har varit en avgörande anledning för att läroboken har tappat sin tidigare starka ställning. (Korsell 2007 s. 16ff).
Reuterstrand en skribent i tidskriften KRUT ställer sig frågan ”varför händer det inte mer?”. Hon diskuterar vidare i artikeln där hon tar upp den svaga utvecklingen kring läroböcker och läromedel. Hon menar att det verkar finnas en ”inneboende tröghet” (Reuterstrand 2006 s. 116f) i utvecklingen och utformningen av kompetenta läroböcker och läromedel för lärare. En möjlig orsak till trögheten kan vara att bokförlagsmarknaden tillsammans med lärare styr utvecklingen. Det är framförallt två saker som styr menar Reuterstrand, dels lärarnas behov men även bokförlagens marknadsandelar. Om lärarnas behov styrde borde de även vara nöjda med sitt undervisningsmaterial men så enkelt är det inte enligt Reuterstrand. Hon menar att en avgörande problematik uppstår när läroböcker ska köpas in av skolor till lärare. Då skolornas ekonomi i de svenska kommunerna är ansträngd och till viss del begränsad påverkar den ekonomiska faktorn inköpen av läroböckerna. I värsta fall konstaterar Reuterstrand, att skolorna inte ens har möjlighet till att köpa in en ny bok per elev och skolår. ”När det inte finns mycket pengar att satsa är ingen särskilt benägen att chansa. Inte de verksamma lärarna i skolorna och framförallt inte förlagen (Reuterstrand 2006 s. 117)”. Den ekonomiska situatio-nen är något som lärobok- och läromedelsförlagen utnyttjar i sin produktion och därmed ökar sina marknadsandelar. Genom att utforma det nya materialet på ett sätt som gör att lärarna känner sig bekanta och trygga med materialet, ökar bokförlagen sin chans att sälja sina böcker. Reuterstrand menar att här finns en tröghet, då ett tryggt material ofta påminner om det gamla systemet i form av SIL 1991, och att det kan hämma utvecklingen av så väl lärobo-ken som inköpet av den. (Reuterstrand 2006 s. 116f).
2.3 Litteratur om teori och metod
Alvesson och Sköldberg (2008) ger en grund att stå på då det gäller teoretiska och meto-dologiskt utgångspunkter. Denscombe (2004) ger djupare kunskaper om olika forskningsnormer i studien. Häger (2007) ger konkreta råd om metoder och arbetssätt för få en bra intervjuteknik. Holme och Bernt (1997) tar upp och ger information om metoder och tillvägagångssätt. Trost (2007) har varit grundläggande för enkätens uppbyggnad och utformning.
3.1 Teoretiska och metodologiska utgångspunkter
Studiens syfte är att undersöka om lärare upplever en känslomässig frustration över att inte kunna finna läroböcker och läromedel som lever upp till elevernas individuella lärobehov såväl som till lärarens eget sätt att undervisa på. Studien syftar på att beskriva de känslor, värderingar och attityder som kan uppstå i processen kring valet och användandet av läroböcker och läromedel i undervisningen.För att nå ett svar på den komplexa frågeställningen såg vi den först som ett fenomen.
Inspirerade av den fenomenologiska teorin (Alvesson & Sköldberg 2008) försökte vi under vår verksamhetsförlagda utbildning att observera lärare för att se hur de upplevde valet av läroboken samt hur de gav uttryck för valet av boken i undervisningen. Det visade sig att vi inte enbart genom observationer kunde nå lärares känslor, värderingar och attityder. Det visade sig snart att den fenomenologiska teorin inte var helt rätt för vår studie.
Det innebar att vår utgångspunkt i den fenomenologiska teorin utvecklades och övergick till en sociokulturell teori med ett explorativt metodologiskt arbetssätt. Den sociokulturella teorin lägger tonvikten på att människans eget tänkande och dess möjlighet att lära samt hur det påverkar den kontext och miljö som människan befinner sig i (Säljö 2005 s. 11ff). Det vill säga i det här sammanhanget lärare och elev i skolan där kulturella förhållanden och olika subkulturer möts och lär av varandra. Att olika elevers subkulturer lär av varandra är vi alla medvetna om men att subkulturerna mellan lärare och dess arbetslag och hur det samspelet går till är kanske inte så tydligt. Studien gör ett försök att förklara frågeställningen genom den sociokulturella teorin då den går djupare in på hur lärares situationskontext och miljö kan påverka de val som är nödvändiga i deras vardag i skolan.
det en fördel att vara två personer som genomför studien då våra känslor och reaktioner kunnat bearbetas och därmed bör vi kunna vara så objektiva som möjligt när analysen genomförs.
3.2 Metod och tillvägagångssätt
För att närma sig studiens underökningsområde har utgångspunkten varit lärares erfarenheter, värderingar och attityder och fokuserat på de synsätt som kan finnas på de läroböcker som används i skolan.
Vi valde ett kvalitativt explorativt arbetssätt då det gav oss en möjlighet att undersöka vår frågeställning i ett vidare perspektiv. Den explorativa metoden syftar till att inhämta kunskap från ett kvalitativt synsätt som kan ligga till grund för vidare forskning. Den explorativa metoden gav oss möjligheten att inleda vår studie med en enkätundersökning 30 enkäter med blandade öppna och slutna frågor, vilket resulterade i ett empiriskt material på 17 enkäter och ett externt bortfall på 13 enkäter. Enkätens utformning gjorde att urvalet för studiens intervjuer grundlades utifrån de 17 enkäterna som kom in. Det kvalitativa arbetssättet resulterade i fyra intervjuer. Arbetssättet gjorde att vi kunde förhålla oss mer objektiva och samtidigt få en möjlighet att intervjua lärare om deras personliga uppfattningar och upplevelser om deras val och användning av läroboken, det för att nå vårt undersökningsområde på två plan. Enkäten fokuserar på det kunskapsmässiga området och intervjuerna på det emotionella. Som analysmetod av det empiriska materialet användes även här den explorativa metoden.
Enligt Holme (1997) kan negativa effekter finnas med att använda enkäter genom ett förhöjt bortfall och det påståendet kan vi bekräfta då även vi hade ett högt bortfall av enkäterna. Nackdelen med att följa upp enkäterna med intervjuer var att det blev ett stort material att sammanfatta och att tolka, men samtidigt gav intervjuerna kunskap och förståelse för svaren i enkäterna och gav studien ett helhetsperspektiv.
För enkäten har Trost (2007) bidragit med konkreta råd för att utforma frågeformuläret som har använts i studien. Enkäten har utformats med fokus på frågor med såväl fasta svarsalternativ som öppna. Anledningen till den här utformningen är att några av frågornas innehåll är av känslor och attitydkaraktär. Då respondenter ibland kan ha svårt för att uttrycka sina känslor genom givna svarsalternativ valde vi att i dessa fall att komplettera med ett öppet svarsalternativ eller endast använda öppet svarsalternativ. Detta för att respondenterna skulle kunna uttrycka sig fullt ut. Enkät- och intervjufrågorna har utformats i enlighet och i avvägning med studiens syfte, problemformuleringen och frågeformulering för att täcka in samtliga aspekter av studien. Distributionssättet för enkäterna har varit så väl e-dokument som i fysiskt pappersdokument. Enkäterna besvarades i en av respondenten vald miljö. Enkätundersökningen ligger till grund för det strategiska urval som avgjorde vilka lärare som deltog och valdes till intervju. För att få fram de fyra intervjurespondenterna viktade vi sedan de frivilliga deltagarna mot varandra genom ett strategiskt urval för att öka spridningen och representativiteten i intervjumaterialet.
Enkäten gav en naturlig övergång till intervjuerna då respondenterna hade gett sitt godkän-nande i på enkäten. Intervjufrågorna formades och utgick ifrån enkätunderlaget och utveckla-des till mer fördjupande frågor. Fördjupningsfrågorna var till för att ge en större inblick i lära-res attityder till de läroböcker och andra läromedel som används i undervisningen. Intervjun var konstruerad utan ja och nej frågor för att respondenten skulle kunna svara öppet på frå-gorna. Den slutgiltiga utformningen av intervjumatrisen (bilaga 2) blev ett frågeformulär indelat i två grupper. Den första gruppen av frågor på enkäten behandlar kunskapen om valet och processen kring lärobok och läromedel. Den andra grupperingen undersöker respondentens attityder, känslor och värderingar samt erfarenhet, som i sin tur sätts i relation till valet av läroböcker och läromedel.
omgivning som kunde uppfattas som störande. Inledningsvis informerades den intervjuade om de etiska riktlinjer som finns för att därefter lämna sitt samtycke till intervjun. Frågorna under intervjun ställdes muntligt och spelades in, utan förberedelse av respondenten som var fri att svara med egna ord. Intervjuerna bygger på enkätfrågorna. Den första gruppen av frågor under intervjun behandlar kunskapen om valet och processen kring lärobok och läromedel. Den andra grupperingen undersöker respondentens attityder, känslor och värderingar samt erfarenhet, som i sin tur sätts i relation till valet av läroböcker och läromedel i ett djupare perspektiv. Intervjuer gjordes även interaktivt med hjälp Internet och av en webbkamera där intervjuare och respondenterna hade möjlighet att se och tala med varandra oavsett avstånd och tid. Resultatet skrevs ner och sammanfattades.
3.3 Urval och avgränsning
Undersökningen som helhet utgår ifrån ett flerstegsurval. Där enkät (Bilaga 1) utformas och valdes att skickas ut genom e-post och vanlig postgång. Enkäten skickades ut till 30 grunds-kole- och gymnasielärare i en kommun i syd Sverige. Studien fokuserade på lärare från grundskolan respektive gymnasieskolan. Skolorna mättes i antal elever och lärare så att mängden elever och lärare blev proportionellt lika. Utifrån enkätresultatet vägs lärare mot lärare, grundskola mot gymnasieskola och de skillnader som kan föreligga mellan dem. Sko-lor och lärare begränsades till den utvalda kommunen och till grundskolans senare år samt gymnasiet. En tydlig avgränsning är gjord gentemot friskolor, då studien inte innefattar friskolor av något slag. En avgränsning innebär att ämnena som undersökts i studien endast omfattar teorietiska ämnen och därmed har praktiska och estetiska ämnen som till exempel bild, textil, träslöjd och idrott avgränsats.
Urvalet av lärare och de skolor som studien undersöker gör att varje svar i enkät som intervju noggrant måste studeras och värderas mot varandra de för att finna eventuella likheter och olikheter som kan förekomma mellan dem. Studiens urval gör det möjligt att rikta uppmärk-samheten på skillnader i svaren och de sätts i relation till lärares kunskaper och erfarenhet.
och grunden för det resultat som studien eftersträvar. Respondenternas namn och telefonnummer tas bort för att bevara deras anonymitet.
En tydlig avgränsning har gjorts genom att inte ta upp elevers och föräldrars värderingar, at-tityder samt känslor eller erfarenheter då omfattningen av studien blivit för stor och omfat-tande. Studien utgår därför helt ifrån lärares perspektiv och inte från elevers perspektiv. Ele-vernas perspektiv synliggörs genom lärarnas svar och synsätt i enkät- och intervjufrågor, då deras svar bygger på lärares och elevers relation till varandra.
Det låga antalet besvarade enkäter, genomförda intervjuer och respondenter i studien gör att den bör ses som en mindre studie och är därför inte generaliserbar utifrån hela Sveriges lärarkår, utan enbart utifrån studiens respondenter och deras svar. Det ses dock inte som ett problem då vår studie är en kvalitativ studie och det är därmed inte vårt syfte att generalisera utan att se hur lärare individuellt upplever sin situation kring valet av lärobok och läromedel.
3.4 Forskningsetiska aspekter
För att uppfylla de aspekter gällande forskningsetik har studien formats och utförts i enlighet med Vetenskapsrådets riktlinjer (Vetenskapsrådet 2008). Det innebär att de fyra huvudkraven, informationskravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet har tagits i noggrant beaktande. Även de övriga rekommendationer som finns för en etiskt korrekt forskning har tillgodosetts. De fyra huvudkraven som Vetenskapsrådet har till riktlinjer, har tagits i beaktande på följande sätt. I samband med enkäten har ett informationsbrev (bilaga 1) skickats och i brevet har respondenten informerats om studiens syfte och hur enkät- och intervjumaterialet ska behandlas. Respondenterna är informerade att deltagandet är på frivillig basis och att deltagarens identitet kommer att avidentifieras och därmed förbli anonyma.
tillvägagångssätt upptäckts en svaghet i anonymitetskravet. Vilken ligger i att respondenterna som valt att lämna namn och telefonnummer för kompletterande intervju inte har fått samma förutsättningar till anonymitet som de andra deltagandena. Däremot har respondenterna erbjudits att ta del av forskningsresultaten genom en muntlig förfrågan.
3.5 Bortfall och påverkan
Målet för enkätstudien var att samla in 30 enkäter men fallerade och resulterade i ett slutgiltigt material på 17 enkäter. Därmed blev det externa bortfallet 13 enkäter. Det externa bortfallet måste på grund av sin utsträckning tas noga i beaktande då analysen av det empiriska materi-alet utförs. Det visade det sig att det interna bortfallet i enkätundersökningen var mycket litet och hade en stor del i att lärare valt att svara på frågorna ”annat eller annat alternativ” mellan de olika svarsalternativen istället för att skriva ner sitt svar på det angivna svarsalternativet.
Urvalet för studien gjordes enligt flerstegsprincipen vilket ledde fram till de 30 enkäter som delades ut och att fyra intervjuer genomfördes. Anledningen till att fyra intervjuer genomfördes var att undersökningen var begränsad till så väl tid som rum. I samband med Holmes (1997) diskussion kring olika kvantitativa och kvalitativa metoders för- respektive nackdelar tar han upp den höga risken för bortfall då det kommer till enkätundersökningar. Dock vägs denna nackdel upp av fördelen att nå ut till en större andel lärare. På grund av risken för bortfall valde vi att använda metoden tillsammans med intervjuer i vår studie samt för att erhålla ett bredare empiriskt material att utgå ifrån när respondenterna för intervjuerna skulle utses. Då enkätundersökningar är en form av envägskommunikation där viktig information kan gå förlorad därför blev intervjuerna ett bra komplement för att se djupare på det område där det saknades information.
3.6 Arbetsfördelning
4 Resultat och analys
4.1 Studiens anspråk och validitet
Det finns en medvetenhet om att emperins omfång är litet men tillräckligt då vi inte är ute efter att generalisera utan att se till varje lärares individuella upplevelse, vi vill lämpligen se studien som en explorativ undersökning. Enkäten inkluderar endast 30 lärare och därför kan inga generella slutsatser dras av resultatet utan vi får förlita oss på det underlag som finns i enkätsvaren och i intervjuerna. Undersökningens validitet och reliabilitet ligger enbart i förhållande till de respondenter som svarat på enkäten samat deltagit i respektive intervju.
Då syfte, problem- och frågeformulering besvaras i det empiriska materialet, ger det en röd tråd som bör ge giltighet, relevans och en autentisk bild av det emperin förmedlar. Respondenternas svar har varit tillfredställande utifrån syftet.
Insamlingen av emperin har inte varit helt oproblematisk. De svårigheter som vi har mött under arbetets gång har visat sig genom ett relativt stort bortfall i de utskickade enkäterna. Bortfallet uppgick till 13 av 30 enkäter. Vi har även mött en problematik gällande intervjuerna då det har varit svårt att ställa samman och tolka resultatet då frågorna berör och väcker starka känslor hos respektive respondent. Oberoende av de svårigheter som vi mött under arbetets gång blir slutsatsen att resultatet och analysen för studien enbart är generaliserbart utifrån respondenternas personliga bidrag.
Det är även centralt att betona att studien inte avser att generalisera för en specifik kommun, skola eller för hela lärarkåren.
4.2 Resultat av enkät
ifrån: Vilka känslor och krav upplever lärare i sökandet och valet av den optimala läroboken? Vilken betydelse har läromedlet i förhållande till valet av lärobok?
De kontextuella bakgrundsfaktorerna är enligt enkäten, ålder och yrkeserfarenhet som lärare och redovisas i enkätens fem första frågor. Situationskontexten behandlas i övriga frågor i enkäten. Den avser arbetsförhållanden och skillnader som kan finnas mellan grundskole- re-spektive gymnasial nivå.
Enkätens fem första frågor är kontrollfrågor som tar upp kön, ålder och arbetslivserfarenhet.
Könsfördelningen hos respondenterna sammanfattades till 43 % kvinnor och 13 % män. Fördelningen av kvinnor och män i enkätsvaren visar på en förhållandevis rättvis bild av könsfördelningen av lärare i skolan. Respondenternas ålder som sträcker sig mellan 27 år till 57 år.
Arbetslivserfarenheten varierade från 1 till 30 år. De ämnen som respondenterna undervisar i bör vara representativa för grundskole- och gymnasienivå. Ämnena är: Svenska, Sfi, det vill säga svenska för invandrare, engelska, spanska, matematik, SO, samhällskunskap, naturkun-skap.
Deras tidigare arbetslivserfarenhet i övriga ämnen var: Historia, religion samt pedagogiskt ledarskap.
Frågorna sex till nio tar upp hur och vilka faktorer som styr inköp och val av lärobok. Majo-riteten det vill säga ¾ av enkätsvaren, visade på att valet av lärobok gjordes i samråd med kollegor och inköpare på skolan. Lärare upplevde att valet av lärobok i regel var självständigt däremot påverkades användningen av den valda läroboken av såväl kollegors och elevers åsikter. Då det på ett antal grund- och gymnasieskolor fanns rutiner om hur och vilken bok som skulle användas i undervisningen anpassade lärare sig till den befintliga läroboken. Lä-rare upplevde att de påverkades i hög grad av inköpare, rektor och kollegor samt av ekono-mins begränsningar då det gällde inköpet av läroböckerna.
Frågorna 10 till 17 tar upp betydelsen av läroboken och hur den påverkar undervisningen.
Lärare enligt enkäten lyfter fram att läroboken påverkar deras utövande och planering i un-dervisningen då den ger inspiration, trygghet och vägledning. Lärare enligt enkäten anser att läroboken har en stor betydelse för eleverna då de menar att den upplevs som en trygghet för eleverna i undervisningen. Tryggheten innebär enligt lärare att eleverna själva ser en tydlig struktur för vad som ska behandlas på längre sikt. Enkäten lyfter fram ur lärares perspektiv att elevers motivation och ambitionsnivå spelar en betydande roll i undervisningen. Valet av lärobok påverkar elevers motivation och ambitionsnivå när de arbetar med läroboken, då läroboken inte räcker till anpassar lärare enligt enkäten undervisningen med andra läromedel (se Diagram 3: Enkätfråga 11).
Frågorna 18 och 23 tar upp om det finns och borde finnas gemensamma direktiv angående valet av läroböcker och läromedel för lärare och deras skola, samt hur lärare förhåller sig till eventuella gemensamma direktiv. Det visade det sig att endast två av de svarande hade ge-mensamma direktiv när det gäller valet av läroböcker och läromedel och anpassade sig efter dem. Vidare kunde studien notera att 5 respondenter önskade att det fanns gemensamma di-rektiv att gå efter då det hade underlättat valet av läroböcker och läromedel. Majoriteten av respondenterna upplevde och betonade att gemensamma direktiv i valet av lärobok skulle be-gränsa dem i såväl planering som undervisningen.
Fråga nr 24 behandlar hur lärare ser på valet och tillgången av läroböcker i relation till Lpo94 ”en likvärdig undervisning för alla elever”. Enkätsvaren visade på att valet av lärobok inte borde ha någon betydelse för en likvärdig undervisning, då majoriteten av de lärare som
Diagram 3
Diagram 3: Enkätfråga 11
deltog i enkäten anser att de kan individualisera undervisningen med hjälp av läromedel och därmed uppnå en ”likvärdig undervisning för alla elever” (Lpo94). De önskar dock att de fanns ett bredare sortiment av läroböcker då det skulle underlätta valet av bok och den individuella undervisningen. Enligt enkätsvaren vidareutvecklar ett fåtal lärare att de känner sig begränsade i valet av lärobok då skolornas ekonomi är ansträngd.
Enkäternas respons visade vidare på att lärare på grundskolan var något mer villiga att svara på enkäten jämförelsevis med lärare som arbetar på gymnasiet. Grundskolan representeras av 10 lärare respektive 7 lärare på gymnasienivå.
4.3 Resultat av intervju
Intervjun understryker hur lärares attityder, känslor och värderingar påverkar deras syn på och hur användandet av läroböcker och läromedel fungerar i praktiken. Intervjufrågorna är uppdelade i två delar. Del ett behandlar lärares synvinkel på läroböcker och läromedel. Del två lyfter fram känslor och värderingar ur lärares egna synvinklar.
De läroböcker som används i de humanistiska ämnena i skolan av respondenterna är främst språkliga grammatikböcker, antologier och andra skönlitterära verk samt skolans redan fungerande kanon. När nya böcker ska köpas in tar 3 av 4 lärare som intervjuades hänsyn till de böcker som redan finns, dels för att komplettera eller bredda utbudet. I de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena används fakta- och matematikböcker som uppdateras vid behov. Det bekräftas även i enkätsvaren där även där en majoritet av lärare understryker vikten av att hellre komplettera läroböcker än att köpa nya varje termin.
”En felaktigt vald lärobok innebär mycket merarbete för dig som lärare vid din planering”(nr 1). En lärare uttrycker sin åsikt
kollegor och inköpare. Rektorn har på en del skolor ett större inflytande över inköpen av lärobok än hos andra.
Lärare använder sig även av läromedel i form av tidningar, Internet och eget sammanställt material som komplement. De tillverkar i stor grad sitt eget läromedel för att individanpassa undervisningen. De använder sig även av olika interaktiva övningar som finns att tillgå, till exempel vid glosträning och grammatiska övningar. Grundskolan kan även i vissa fall an-vända sig av interaktiva spel som kan underlätta förförståelsen och tillägnandet av färdighets-kunskaper för språk och matematik.
Betydelsen för en lärobok i relation till läromedlet, upplever lärare att läroboken ger en trygg-het och ett visst färdigt undervisningsunderlag att utgå ifrån. Läromedlet är å andra sidan ett mycket viktigt komplement i undervisningen då lärare sällan följer läroboken från pärm till pärm. Lärare använder läromedlet till att individanpassa undervisningen då de upplever att läroboken forcerar eleverna till lika kunskapsnivåer. Läromedlet gör det däremot möjligt att eleverna kan befinna sig på olika kunskapsnivåer i undervisningen.
På frågan om vilket inflytande läroplan och kursplan har för valet och användandet av läro-böcker samt läromedel i skolan, ansåg majoriteten 3 av 4 lärare, att såväl läroplan som kursplan inte hade någon större betydelse för valet eller användandet. 1 lärare uttryckte sig emellertid att de förutsatte att lärobokens författare hade utgått från läro- och kursplan.
”Jag skulle nog vilja ha en lärobok som kanske har olika nivåer av texter… kanske samma text på tre olika sidor men med olika nivåskillnader så att alla oavsett kunskapsnivåer så att alla kan hänga med samtidigt” (nr 3). En lärare uttrycker sin åsikt
på ett sådant sätt att eleverna i de fall där ingen egen lärobok kunde erbjudas fick ett person-ligt arbetsmaterial och därigenom öka deras motivation till att studera och fullfölja uppgif-terna.
”[…] ja, det är lite motvilligt på skolan att köpa hem läroböcker, man lägger gärna pengarna på att köpa in läromedel typ skönlitteratur istället. Därför får vi skapa det mesta av vårt material där själva. Vi har befintliga basläromedel med texter och grammatik som finns där och kopiera ifrån. Jag kan bli galen på stenciler och bara hålla på och kopiera!” (nr 4). En lärare uttrycker sin åsikt
Lärare uttryckte att de inte upplevde några negativa känslor då de skulle välja ut sin lärobok i samråd med kollegor, däremot upplevde de att skolornas ekonomiska begränsning kunde vara ett frustrationsmoment då det gjorde att lärare tidvis fick vänta eller stå utan lärobok tills nästa termin. När det gäller valet av lärobok uttryckte lärare en frustration över att inte kunna på-verka vilken bok som de skulle använda i undervisningen. Lärare yttrade i intervjun att de funnits situationer där de fick kopiera valda delar av läroboken då det inte fanns ekonomiska möjligheter att köpa in tillräckligt med läroböcker. Läromedlet fick då en betydligt större roll i undervisningen.
”Svenskan tycker jag har varit negativt att vi inte kan påverka vilka läro-böcker vi ska ha till följd av ekonomiska skäl. Det är så frustrerande och tids-krävande att behöva leta material hela tiden. Det finns ju inga läroböcker!” (nr 2). En lärare uttrycker sin åsikt
Läraren uppfattade negativa känslor för såväl valet av läroböcker och läromedel som period-vis användes i underperiod-visningen. Det formulerades i intervjuerna ”att de kände sig stressade” över att de var tvungna att tillverka sitt undervisningsmaterial då läroboken inte ”passade” eleverna. Användandet av endast läromedel kunde göra att arbetssituationen blev mycket stressad då de upplevde att de inte kunde möta samtliga elevers individuella kunskapsbehov.
De hastiga besluten och de ständigt förändrande villkoren i en lärares arbetsmiljö är enligt de intervjuade till viss del en grogrund för lärares upplevda stress och frustration, till den läggs även kravet på att individanpassa undervisningen och att finna de läroböcker som möter så väl elevens som samhällets krav
5 Diskussion och konklusion
5.1 Diskussion
”Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande” (Marx,
s.9ff).
Vår gemensamma utgångspunkt som vi hade när vi inledde studien låg i vår nyfikenhet i hur läroboken samt läromedlet används och varför valet av läroboken samt läromedlet kan skapa en stressituation för lärare. Då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning och våra olika vikariat hade tagit del av den uttalade negativa stress och frustration som flertalet lärare runt omkring oss upplevde i valet av lärobok. Det gav det oss en insikt om den problematik som kan finnas när läroböcker och läromedel ska väljas ut för att sedan användas i undervisningen. Erfarenheten reste frågan som på sikt mynnade ut i vårt syfte: Att undersöka och beskriva de känslor, värderingar och attityder som kan uppstå i processen kring valet och användandet av läroböcker och läromedel i undervisningen. Vi ville undersöka den möjliga problematik som kunde finnas i syftet utifrån lärares perspektiv, vad det var som framkallade de känslor vi mötte ute på de olika arbetsplatserna i skolan?
en hälsosam balans mellan de behov som kommer från elever, föräldrar, kollegor och samtidigt ha en förmåga att möta de politiska intressen som kan påverka en lärares arbetssituation, vilket är förenligt med Kernells noggranna undersökning om lärares svårigheter att skapa en hälsosam balans i sitt arbete (Kernell 2002 s. 91). De hastiga besluten och de ständigt förändrande villkoren i en lärares arbetsmiljö är till viss del en grogrund för lärares upplevda stress och frustration, till den läggs även kravet på att individanpassa undervisningen och att finna de läroböcker som möter så väl elevens som samhällets krav.
Att för lärare anpassa sin undervisning till så väl sin egen undervisningsplanering och person-lighet som till sina elever kan ge upphov till en komplex situation. Lärares sätt att undervisa och deras personliga kvaliteter färgar indirekt sättet att förmedla kunskap på och kan i viss mån påverka elevernas sätt att lära in. Att förklara vad det är som gör att en lärares personliga kvaliteter kan påverka sättet att förmedla kunskap till eleverna är inte en enkel uppgift. Holmgren påpekar i sin bok att den rör så väl pedagogiska som didaktiska aspekter som ibland är direkt knutna till de läroböcker och läromedel som används i undervisningen och vi håller med i detta resonemang (Holmgren 2006 s. 9f). För att göra ett försök att förklara måste hänsyn tas till situations- och kulturkontext.
att ha förmågan att ta till sig kunskapen och göra om den till sin egen. Han menar vidare att utan de basala behoven som kärlek, närhet och tillhörighet kan inte en positiv inlärnings process ske utan de blir istället ett hinder för inlärningsprocessen på ett senare skede (Maslow 1954 s. 20 ff.). Kärlek, närhet och tillhörighet kan i det här sammanhanget vara att läraren ser eleven och uppmärksammar olika situationer i undervisningen, såväl kunskapsmässiga som emotionella svårigheter som eleven kan ha. Tillhörigheten kan vara att tillhöra klassen eller en speciell ämnesgrupp där eleven kan känna trygghet och tillhörighet.
Men elevens identitet ligger inte enbart i gruppens dynamik utan här är läroboken viktig. Lä-roboken signalerar tillhörighet och att en likvärdig kunskapsnivå hos eleverna finns som en homogen grupp. Den ger även enligt Maslows teorier även ett erkännande, bekräftelse och därmed ett bevis på att en bra prestation har gjorts i undervisningen. Läroboken visar även eleven och läraren att det sker en förbättring i kunskapsinlärandet så väl som i en personlig mognad hos eleven. När kunskapsprocessen och elevens mognad visar sig konkret, tar eleven automatiskt ett större ansvar för sin egen kunskapsinlärning och utmaningen att lära sig mer gör att eleven på sikt blir mer självständig. Det här är något som varje lärare strävar efter och när de inte finner en lärobok som täcker de här kraven kan det väcka en känsla av frustration som på sikt kan leda till stress. Oron kan öka hos lärare då de kan känna ett behov av att an-vända ett eget tillverkat undervisningsmaterial som kan täcka de basala behoven såväl som kunskapsmässiga behov som elevgruppen kan tänkas behöva.
Lärare i studien använder ord som stress, frustration, merarbete och tidspress för att förklara sin arbetssituation och hur komplext valet av en av en lärobok kan vara, när det gäller att finna en bok som ska passa alla elever. De uttrycker vidare att när läroboken inte räcker till i undervisningen är det nödvändigt att vara förberedd och att kunna improvisera. De upplevde att ett eget producerat material var en förutsättning för att möta de abstrakta mål som finns i kursplanerna. Vidare beskriver lärare sin arbetssituation som en ständig föränderlig process där kraven på prestation blir större i takt med att samhällets krav på skolan ökar. Den upp-levda påfrestningen som flertalet lärare gav uttryck åt ökade ytterligare då de förväntades forma och planera undervisningen tillsammans med eleverna och därmed blev i större ut-sträckning ansvariga att motivera sina val för föräldrar och kollegor. De ökade prestationskra-ven gjorde att en önskan uppstod och uttalades från flertalet lärare. Den innebar att otydlig-heten och de abstrakta riktlinjerna i styrdokumenten och kursplanerna borde bli mer konkreta och precisa i sina riktlinjer och att lärobokens utformning utvecklas därefter. Det skulle un-derlätta valet av lärobok samt minska den stress som kan upplevas hos lärare.
De kontextuella bakgrundfaktorer som enligt studien innebär ålder och yrkeserfarenhet, tyder på att lärare med lång erfarenhet knyter an sin undervisning till en specifik lärobok och indi-vidanpassar undervisningen därefter. Lärare med arbetserfarenhet på mindre än två år kan enligt enkäten och intervjuerna uppleva att de antingen får följa en lärobok som inte passar deras personliga sätt att planera och undervisa på. I värsta fall uttrycker lärare i studiens empi-riska material att de inte har tillgång till någon lärobok och får därför helt förlita sig på eget skapat läromedel. De uttrycker att det är svårt att finna en tydlig struktur när de endast använ-der eget producerat läromedel, då det inte har någon direkt koppling till de styrdokument och målbeskrivningar som en lärobok anses ha. Det orsakar i sin tur en upplevd påfrestning som kan ge negativa känslor och attityder när det gäller valet av lärobok på sikt. Respondent nr 2 uttrycker en frustration över att den dåliga ekonomin begränsar utbudet av läroböcker. Detta leder nämligen till att respondenten får skapa och konstruera eget läromedel själv, vilket stjäl mycket tid.
Då det är mycket viktigt att vara en god medarbetare kan det ibland även för en lärare vara svårt att hantera privata känslor på ett professionellt sätt. Känslor av frustration kan övergå till irritation och negativa känslor då valet av lärobok uteblir, eller om lärare blir tvungna att an-vända en lärobok som är inaktuell i sitt innehåll, samt inbegriper en pedagogisk didaktik som inte fungerar för ämnet eller lärarens personliga lärostil.
Lärare vill gärna se till en helhet som utgår ifrån elevernas individuella kunskapsinlärning. De har som målsättning att så många elever som möjligt ska nå målkriterierna i skolan. När inte helheten finns eller att läraren kan se att undervisningsmaterialet inte mäter upp till de mål och kurskriterier som sig bör kan det bli en grogrund för missnöje som kan sprida sig till andra kollegor och slå rot i deras missnöje. Lärare poängterar att motviljan att använda inaktuella eller obrukliga böcker kan ge en otillfredsställdhet som kan ge negativa konsekvenser i arbets-lag och i undervisningen.
När det gäller att visa sina känslor i arbetslaget påstår flertalet lärare i intervjuerna att det är viktigt att vara ärlig och tydlig, även om det enligt några lärare kan upplevas som obehagligt och kan ge konsekvenser i samarbetet senare. I undervisningssituationen upplever de däremot att deras privata känslor ska döljas såvida det inte blir några diskussioner om läroboken. Om det blir reaktioner av något slag är det viktigt att tala och lyssna på elevernas åsikter och att till vis del erkänna sitt eget ställningstagande till läroboken, och i så fall ha mod att förkasta den om det blir tvunget och ersätta den med ett annat undervisningsmaterial. Respondent nr 1 för intervjuerna uttrycker att det finns en tydlighet gentemot kollegorna angående vad respondentens tycker och tänker om läroboken. Vidare accentuerar nr 1 att om inte känslorna visas mot kollegorna, blir de tydliga gentemot eleverna.
läro-bokens innehåll, däremot identifierar elever sig inte med andra läromedel som lösa kopior av uppgifter.
Studien pekar på att kontextuella bakgrundsfaktorer såväl som specifika situations- och kultur-kontext kan påverka läraren då läroböcker ska väljas och användas i undervisningen. Men den visar också att ålder och yrkeserfarenhet kan göra att erfarna lärare har en högre toleransnivå när det gäller att stå emot de faktorer som kan utlösa negativa stressituationer då det gäller valet av lärobok och att individanpassa undervisningen. Kanske kan det bero på att till exempel nyanställda eller nyutbildade lärare till en början kanske inte har samma rutin och erfarenhet då det gäller att anpassa mål och kunskapskrav i undervisningen. Möjligtvis kan det även bero på att lärare som har en längre erfarenhet i yrket och som har tagit del av den tydliga struktur som fanns före brytningen från staten före 1991 (Statens institut för läromedel) har en annan förförståelse och kan därför stå emot de påfrestande faktorerna som kan uppkomma genom att och utnyttja sina förkunskaper.
Att välja en lärobok är en process som inte är helt enkel och den kan skapa ett flertal komplexa problem som inte enbart påverkar elevens utveckling och kunskaps inlärning. Den kan även enligt studien skapa en frustration och stress för läraren då han/hon försöker att skapa en balans mellan de ofta ouppnåeliga krav som kan finnas i skolans värld. Kraven kan på sikt skapa en situation för den enskilde läraren som gör att frustrationen och stressen inte enbart följer läraren i skolan, utan även följer med hem som en ovälkommen gäst.
Det är viktigt att poängtera att lärares arbete i och utanför klassrummet måste ses ur ett sam-hällsperspektiv, allt som påverkar en lärare påverkar därmed också dess elever. De läroböcker samt studieuppgifter en lärare väljer att ge till sina elever påverkar samhället i stort då eleverna är samhällets framtid (Kveli 1994 s. 120ff).
Vi har försökt i studien att klargöra och redovisa de förklaringar som lärare i enkäter och in-tervjuer har lyft fram i ett såväl didaktiskt som pedagogiskt perspektiv och vår förhoppning är att resultaten kan ge såväl yrkesverksamma lärare som lärarstuderande en förståelse för de komplexa val som kan uppstå i skolan. Studien har fått oss inse områdets komplexitet då den väcker starka känslor och reaktioner när det gäller frågan om vad det var som framkallade de känslor som fanns ute på de olika arbetsplatserna i skolan. För att få en djupare insikt och fler svar än vad vår studie har kommit fram till, behövs dock ytterligare forskning på området och kanske även från ett annat perspektiv som exempelvis kan lyfta fram de psykologiska faktorer som kan förekomma.
Ur vårt sociokulturella perspektiv som beskrivs i Säljö (2005) har vi kommit fram till en relativ slutsats: För att nå en positiv utveckling i skolan måste vi förändra vår syn på skolan. Samhället är en spegel på vad som händer och sker i skolan och det är inte alltid lätt för en enskild lärare att uppnå de mål och krav som samhället indirekt kräver genom ett ökat politiskt intresse. Ett ökat medvetande om lärares komplexa arbetssituation kan underlätta och ge läraren ett bättre utgångsläge då det gäller att minska den stress och frustration som en lärare kan känna, som till exempel på en arbetsuppgift som inte bör vara svår, att välja en lärobok till sina elever.
Men som studien visar är det inte en helt enkel uppgift att välja en lärobok. En lärobok är ett viktigt instrument i skolan och den påverkar inte enbart elevens förmåga att lära in, den på-verkar även lärarens förmåga att ge eleverna de grundläggande kunskaper och emotionella behov som eleverna kan behöva för att formas till demokratiska medborgare i ett ständig för-änderligt samhälle.
5.3 Konklusion
använde vi oss av både enkät- och intervju material för att samla in det underlag som ligger till grundkonstruktion för resultatet och diskussionen.
Materialet som studien fick in från enkäter och intervjuer visade på att flertalet lärare i studien anser att läroboken är viktig för deras elever i undervisningen. Den upplevs som en trygghet för både lärare och elever. Lärare menar även att den ger eleverna en struktur och förmedlar en kontext i undervisningen. De lärare i studien som undervisar i naturvetenskapliga ämnen lyfter fram att de i stort sätt är nöjda med den valda läroboken. Lärare i humanistiska ämnen uttrycker däremot en önskan, ur ett didaktiskt perspektiv, om behovet av en lärobok som är bredare i sitt utförande. De måste i många fall tillverka sitt eget läromedel för att komplettera, det vill säga försvåra eller förenkla läroboken så att undervisningen kan individanpassas till varje elevs personliga kunskapsförutsättningar.
Lärare uttryckte vidare att skolornas ansträngda ekonomi kunde vara en möjlig orsak till det begränsade valet av de läroböcker som används i undervisningen. En starkare skolekonomi skulle kanske underlätta utvecklingen av läroböcker och på sikt även öka lärares användning av läroboken i undervisningen. De uttryckte även att ett behov fanns att i vissa fall helt frångå läroboken för att skapa ett personligt läromedel till eleverna, det kunde skapa en känsla av stress och frustration då de upplevde att undervisningssituationen kunde bli rörig och osam-manhängande. Planeringen försvårades och tidspress uppstod då skapandet av eget läromedel var mycket tidkrävande. Resultatet visade att den frustration som sökandet av en innehållsrik och till eleverna anpassningsbar lärobok gav kunde minskas genom tydligare riktlinjer i kurs-planer och styrdokument samt en ökad medvetenhet om hur en lärares vardag kan se ut .
6 Källförteckning
6.1 Referenslitteratur
Alvesson, M. Sköldberg, K.(2008). Tolkning och Reflektion, vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. Studentlitteratur. Narayana. Denmark.
Denscombe, M.(2004). Forskningens Grundregler, Samhällsforskarens handbok i tio
punkter. Studentlitteratur. Lund.
Holmgren, A.(2006). Klassrummets relationsetik. Umeå Universitet. Umeå Häger, B.(2007). Intervjuteknik. Liber. Navarra Spanien.
Lpo 94 (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. AB Danagårds grafiska, Ödeshög.
Kernell, L-Å.(2002). Att finna balanser. Studentlitteratur. Lund. Korsell, I.(2007). Läromedel – Det fria valet. Liber: Navarra, Spanien. Kveli, A-M.(1994). Att vara lärare. Studentlitteratur. Lund.
Magne, H. I. Krohn S. B.(1997) Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur. Lund.
Marx, K. (1970). Till kritiken av den politiska ekonomin. Arbetarkultur. Stockholm.
Maslow, A.(1954). Motivation and Personality. New York: Harper & Row. Ohlsson, J.(2004). Arbetslag och lärande. Studentlitteratur. Malmö.
Reuterstrand, S.(2006). Varför händer det inte mer? KRUT – Kritisk Utbildningsskrift nr123/124.
Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Skolverkets rapport nr 284.
Säljö R.(2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Nordstedts Akademiska Förlag. Stockholm.
Trost, J. (2007). Enkätboken Studentlitteratur. Pozkal Poland.
Wennberg, G. (1990). Geografi och skolgeografi: ett ämnes förändringar: en studie med
exempel. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Studies in education. Internet e-dokument
Norden (2007-03-13) Läroboken inte enda läromedlet
Vetenskapsrådet, (2008-11-04)
6.2 Bilaga 1
Hej!
Vårt namn är Annchristine och Andreas och vi studerar på lärarprogrammet vid
högskolan i Halmstad. Vi skriver vårt examensarbete som handlar om
lärobokens betydelse i undervisningen. Vi kommer att lyfta fram vad, hur och
varför pedagogen väljer just sina läroböcker och lärobokens inverkan på
pedagogens undervisning i klassrummet. Då det är centralt enligt kursplan och
styrdokument i skolan att eleverna ska få en likvärdig undervisning, är det av
relevans för vår undersökning att finna ut hur läroboken används direkt och
indirekt i lärarens undervisning. Vi kommer i undersökningen utgå ifrån lärarnas
erfarenheter, värderingar och attityder.
Undersökningen är helt anonym och frivillig. Vi kommer inte att nämna skolan
vid namn eller medverkande lärares namn i examensarbetet. Medverkande
lärares namn kommer att fingeras och förbli anonyma. Frågorna och svaren
kommer att ligga som underlag, men kommer att redovisas som ett
samman-slaget kunskapsstoff. Era svar kommer därför inte att kunna identifieras på något
sätt. Enkäten kommer att användas som underlag till en fördjupande intervju,
där vi kommer att välja ut lärare som deltar på frivillig basis. Vi är i tacksamma
om ni vill medverka även i den. Om ni skriver ert namn och telefonnummer på
enkätens framsida godtar ni att vi kan kontakta er för en intervju inom kort.
Med vänlig hälsning
Annchristine nell och Andreas Svensson
anki61@hotmail.com andreas_svenza@hotmail.com Enkät Namn: __________________________________________________________________ 1. Är Ni Man eller Kvinna 2. Ålder _____
3. Hur många år har Ni inom läraryrket?_______
4. Vilka ämnen undervisar Ni i?_________________________________________ 5. Har Ni även erfarenhet av undervisning från andra ämnen, i så fall vilka?
_____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________
6. Hur sker valet av läroböcker till eleverna på Er skola?
a. Självständigt, oberoende av kollegor, elever, inköpare och chef. b. I samråd med Inköpare.
c. I samråd med kollegor. d. I samråd med elever
e. I samråd med kollegor och inköpare. f. I samråd med elever, inköpare och rektor g. Annat
_______________________________________________________________ _______________________________________________________________
7. Vilka faktorer spelar in i Ert val av den lärobok Ni använder i undervisningen? a. Elevers åsikter
b. Inköpare och pris på läroböcker c. Kollegors åsikter
e. Annat
_______________________________________________________________ _______________________________________________________________
8. I vilken utsträckning påverkas Ni av ekonomiska faktorer i Ert val av läroböcker? a. Mycket stor betydelse
b. Stor betydelse c. Varken eller d. Liten betydelse e. Ingen betydelse alls
9. Vilken influens har inköpare, rektor, kollegor, budget etc. på inköp av läroböcker? a. Mycket stor
b. Stor
c. Varken eller d. Lite grann e. Ingen alls
10. Vilken betydelse har läroböcker för dig som lärare? a. Mycket stor betydelse
b. Stor betydelse c. Varken eller d. Liten betydelse e. Ingen betydelse alls
11. Vilken betydelse har läroböcker för din undervisning? a. Mycket stor betydelse
b. Stor betydelse c. Varken eller d. Liten betydelse e. Ingen betydelse alls
a. Mycket stor b. Stor
c. Varken eller d. Lite
e. Inget alls
13. Vilken betydelse har elevernas motivations/ambitionsnivå för valet av lärobok till undervisningen?
a. Mycket stor betydelse b. Stor betydelse
c. Liten betydelse d. Ingen betydelse alls e. Annan motivering
_______________________________________________________________ _______________________________________________________________ _______________________________________________________________
14. I vilken utsträckning spelar elevernas motivations/ambitionsnivå någon roll för hur Ni arbetar med läroboken?
a. Mycket stor b. Stor c. Liten d. Ingen alls e. Annan motivering _______________________________________________________________ _______________________________________________________________ _______________________________________________________________
15. Vilken betydelse spelar elevernas programinriktning teoretisk/praktisk någon roll för hur Ni arbetar med läroboken?
a. Mycket stor betydelse b. Stor betydelse
e. Annan motivering
_______________________________________________________________ _______________________________________________________________ _______________________________________________________________ 16. I vilken utsträckning känner Ni Er begränsad i valet av lärobok?
a. Mycket stor b. Stor c. Liten d. Ingen alls e. Annan motivering _______________________________________________________________ _______________________________________________________________ _______________________________________________________________
17. Vilken betydelse upplever Ni att läroboken har för Era elever? a. Mycket stor betydelse
b. Stor betydelse c. Liten betydelse d. Ingen betydelse alls e. Annan motivering
_______________________________________________________________ _______________________________________________________________ _______________________________________________________________
18. I vilken utsträckning känner Ni att sättet som läroböcker väljs ut på, påverkar Er som pedagog vid undervisningstillfället?
a. Mycket stor betydelse b. Stor betydelse
c. Liten betydelse d. Ingen betydelse alls e. Annan motivering
19. Vem tar beslut om inköp av läroböcker på Er skola?
________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________
20. Vilka direktiv för användning av läroböcker finns det på Er skolan?
________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________
21. Finns det gemensamma direktiv för ämnet/ämnesblocket gällande valet av läroböcker/medel?
JA NEJ
22. Borde det finnas gemensamma direktiv för ämnet/ämnesblocket gällande valet av läroböcker/medel?
JA NEJ
23. Hur förhåller Ni Er till de eventuella riktlinjer som finns angående valet av lärobok för Era kurser?
_____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _______________________________________________________________
24. Hur ser ni på styrdokumentspunkten ”likvärdig undervisning för alla elever” i relation till valet och tillgången av läroböcker i Era kurser, på Er skola?
_____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________
Tack för Er medverkan!
