Undersökning av energideklarationer

(1)

EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 7,5 HP

STOCKHOLM, SVERIGE 2019

Undersökning av energideklarationer

Uppfyller de sitt syfte att bidra till en effektiv energianvändning i byggnader?

MARCUS SANDBERG GABRIEL SVORONO

KTH

SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

(2)

(3)

Sammanfattning

År 2002 laginfördes ett EU-direktiv med syftet att skapa möjligheten för länder inom EU att kunna ha bättre kontroll på sin energianvändning. Utifrån detta direktiv infördes därefter en lag om

energideklarationer. Energideklarationernas främsta syfte skulle vara att bidra till en effektiv energianvändning i byggnader och en god inomhusmiljö. Detta skulle uppnås genom att ge en översiktlig bild av byggnadens energistatus, samt underlag för investeringsbeslut vid

energieffektivisering. Detta examensarbete undersöker om energideklarationer uppfyller syftet att bidra till en effektiv energianvändning.

Frågor till verksamma inom fastighetsbolag samt egen undersökning av energideklarationer

resulterade i ett konstaterande att deklarationerna ger en översiktlig bild av byggnadens energistatus på ett tydligt sätt. För verksamma inom fastighetsbolagen kan energideklarationerna fungera som

underlag för energieffektivisering, dock kan åtgärdsförslagen anses vara för generella. Denna uppfattning om åtgärdsförslagen gör att många använder sig av effektiviseringsåtgärder som tagits fram inom organisationen genom registrering, analys och uppföljning av energianvändningen på en högre detaljnivå. Denna detaljnivå kan utgöra en tydligare bild av var i byggnaden åtgärder behöver göras, samt vilka typer av åtgärder som är lämpligast. Energideklarationernas syfte att bidra till en effektiv energianvändning uppfylls därmed endast till viss del.

Nyckelord: energideklaration, energianvändning, energiexpert, åtgärdsförslag, EU-direktiv

(4)

(5)

Abstract

In 2002, a directive from EU stated that the countries should start keeping better track of how buildings consume energy. From this directive a law was introduced that implied that energy declarations now were to be established. The main purpose of energy declarations was for them to contribute to efficient energy use and a healthy indoor environment. This was to be achieved by giving a general view of the building’s energy status, as well as basis for investments in making the building more energy efficient. This master’s dissertation examines if energy declarations fulfill their purpose of contributing to an efficient energy use.

After questioning of real estate company’s personnel and examining energy declarations, they proved to be considered adequate in showing a building’s general energy consumption. However, the action proposals are often considered too simplistic. Instead, many companies base their actions in order to make the building more efficient on their own personnel, their thorough investigation and detailed analysis of a building’s energy consumption. This detailed analysis gives a clearer picture of where energy can be saved and in what way actions should be made in order to be most efficient. The purpose of energy declarations is therefore only partially fulfilled.

Keyword: energy declaration, energy use, energy expert, action proposals, EU-directive

(6)

(7)

Förord

Vi vill tacka Uppsalahem AB för möjligheten att skriva detta examensarbete med er hjälp. Stort tack till vår näringslivshandledare Tomas Nordqvist som, tillsammans med förvaltare och drifttekniker inom Uppsalahems olika områden, varit ytterst behjälpliga och bistått med god kunskap och engagemang. Tack till Veronica Rudebo Norell, som var vår första kontaktperson hos Uppsalahem och varit till stor hjälp med tillgång till energideklarationer, kontaktpersoner inom företaget samt att hela tiden varit tillgänglig för frågor som dykt upp.

Vi vill även rikta ett tack till Hans Zetterholm, vår akademiska handledare på KTH, som har väglett oss och visat ett stort engagemang i vårt arbete.

Stockholm, maj 2019

Marcus Sandberg, Gabriel Svorono

(8)

(9)

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och frågeställningar ... 1

1.3 Målformulering ... 1

1.4 Avgränsningar ... 1

2. Metod ... 3

2.1 Litteraturstudie ... 3

2.2 Studerande av energideklarationer ... 3

2.3 Intervjuer ... 3

2.4 Enkät ... 3

3. Nulägesbeskrivning ... 5

3.1 Uppsalahem ... 5

3.11 Historia ... 5

3.12 Affärsidé, vision & kärnvärden ... 6

3.13 Hållbarhet ... 6

3.13.1 Miljöansvar ... 6

3.13.2 Samhällsansvar ... 6

4 Teoretisk referensram ... 7

4.1 EU-direktiv ... 7

4.2 Regeringens proposition ... 7

4.3 Energideklarationens innehåll – energianvändning ... 7

4.31 A

temp

... 8

4.32 Uppvärmning och tappvarmvatten ... 8

4.33 Komfortkyla ... 8

4.34 Fastighetsel ... 8

4.35 Hushållsel ... 9

4.36 Verksamhetsel ... 9

4.37 Normalårskorrigering ... 9

4.38 Energiprestanda ... 9

4.38.1 Specifik energianvändning ... 9

4.38.2 Primärenergital ... 9

4.4 Elpris ... 10

5 Genomförande ... 11

5.1 Litteraturstudier ... 11

5.2 Studerande av energideklarationer ... 11

(10)

5.3 Intervjuer ... 11

5.3 Enkät ... 12

6 Resultat ... 13

6.1 Energianvändning ... 13

6.2 Åtgärdsförslag ... 14

6.3 Åsikter och användning av energideklarationer ... 15

7 Analys ... 17

7.1 Energianvändning ... 17

7.2 Åtgärdsförslag ... 17

7.3 Åsikter och användning av energideklarationer ... 18

8 Slutsats ... 19

9 Rekommendationer ... 21

Referenser ... 23

Bilagor ... 27

(11)

1 1. Inledning 1.1 Bakgrund

I takt med att intresset rörande klimatfrågor och resursanvändning ökat har så även agerandet för ett mer energieffektivt samhälle. År 2002 infördes EU:s direktiv för att öka kontrollen på byggnaders energianvändning (Europeiska gemenskapers officiella tidning, 2002). Detta direktiv kom sedan att ligga till grund för en lag som infördes i Sverige år 2006, vilken var lagen om energideklarationer (Sveriges riksdag, 2006).

År 2007 utfördes de första energideklarationerna, med främsta syfte att bidra till en mer effektiv energianvändning i byggnader och en god inomhusmiljö (Boverket, 2019). Deklarationerna skulle ge en översiktlig bild av byggnadens status ur ett energiperspektiv och ge energiexperter möjligheten att lämna åtgärdsförslag, något som ansågs kunna användas som underlag för framtida investeringsbeslut för byggnadsägaren (Boverket, 2018).

Energideklarationer utförs med ett intervall på tio år vilket innebär att det, med hjälp av de nya energideklarationerna som utförs, nu är första gången som det är möjligt att jämföra dessa med varandra och se hur energianvändningen har ändrats (Sverige riksdag, 2006). Med dagens fokus på energieffektivisering blir detta därför intressant då man skulle kunna få svar på om åtgärder som utförts gett önskat resultat.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att kontrollera om energideklarationen uppfyller dess tänkta syfte utifrån den lag som infördes år 2006, vilket är att bidra till en mer effektiv energianvändning i byggnader (Sverige riksdag, 2006).

Frågeställningar:

• Hur ser byggnaders energianvändning ut i jämförelse med föregående energideklaration?

• Använder sig verksamma inom fastighetsbolag av deklarationer för utveckling/förvaltning byggnader?

1.3 Målformulering

Målet med arbetet är att jämförelserna mellan energideklarationerna tillsammans med underlag från intervjuer och enkät ska visa om byggnadens energianvändning presenteras på ett översiktligt sätt.

För den tidigare upplagan av deklarationer där åtgärdsförslag från energiexperten lämnats är målet att kunna tyda om de följts samt om energibesparingen blivit som förväntat. Förhoppningen är att förväntat resultat av besparingen ska ha uppnåtts. Detta för att stärka energiexpertens samt energideklarationens validitet.

1.4 Avgränsningar

Energideklarationens främsta syfte är att bidra till en mer effektiv energianvändning i byggnader och en god inomhusmiljö. I detta arbete exkluderas undersökning av om en god inomhusmiljö uppnås med hjälp av energideklarationer.

Vid undersökning av deklarationer behöver en begränsning göras till ett rimligt antal objekt men samtidigt tillräckligt många för en adekvat analys, vilket har bedömts som 100 objekt.

(12)

2

Vid granskning av energideklarationer kommer energianvändningen samt åtgärdsförlag studeras, övrigt innehåll tas ej hänsyn till.

Den byggnadstyp där tillgång till energideklarationer finns är flerbostadshus, vilket innebär att andra byggnadstyper exkluderas i detta arbete.

(13)

3 2. Metod

2.1 Litteraturstudie

Litteraturstudier kommer användas genom hela arbetet för en förkovring i ämnet samt för att åstadkomma bra förutsättningar för att utföra ett korrekt arbete.

2.2 Studerande av energideklarationer

För att ta reda på byggnaders energianvändning samt utförda åtgärdsförslag ska data samlas in från aktuella energideklarationer samt de som utfördes för tio år sedan på totalt 100 objekt. Fördelen med att välja just 100 objekt är att relativt god spridning erhålls, och dessutom kan det vara statistiskt underlättande att ett objekt motsvarar exakt en procent av den totala omfattningen. I denna rapport finns dock inga belägg för att samma resultat inte hade erhållits om färre eller fler objekt hade granskats.

Val av byggnader i arbetet fördelas över olika gator och områden för att stärka undersökningens validitet och diversitet, då studerande av byggnader från endast ett område eventuellt kan ha otydliga resultat. Eftersom det inte finns någon ambition att maximera antal deklarationer med åtgärdsförslag, utan val av objekt sker utan värdering, föreligger en risk till låg kvantitet av åtgärdsförslag att utvärdera.

2.3 Intervjuer

Intervjuer av verksam personal kommer att göras för att få synpunkter och motiveringar till det resultat vi kommit fram till. Svagheten med intervjuer kan vanligtvis vara att de som intervjuas kan välja att ge svar för att framställa företaget på ett fördelaktigt sätt. Fördelen med vår intervjumetod är att vi baserar våra frågor på resultat sammanställt från energideklarationer, vilket innebär att risken för att svar vinklas till det positiva minimeras.

2.4 Enkät

För att undersöka fastighetsbolags användning av energideklarationer kommer en kort enkät skickas ut till anställda. Enkätens syfte är, förutom redogörelse av om deklarationen används vid

effektiviseringsarbete, att den generella uppfattningen om deklarationerna ska kunna dokumenteras.

För att kunna analysera den generella uppfattningen krävs ett relativt stort underlag. Anledningen till detta är för att undvika risken att endast ett fåtal personers åsikter ska värderas, utan att en bredare bild av uppfattningen ska kunna uppvisas. Detta är förklaringen till varför vi har använt oss av denna metod.

(14)

4

(15)

5 3. Nulägesbeskrivning 3.1 Uppsalahem

Uppsalahem är ett kommunägt bostadsbolag med fler än 30 000 boende, varav ca 6000 av dessa är studenter. Bolaget jobbar med en effektiv linjeorganisation vilket innebär att tydliga strukturer och ansvarsområden finns. De tydliga ansvarsområdena underlättar uppföljning av arbetet, vilket i sin tur kan leda till effektivisering av arbetet (Uppsalahem, 2019).

Bild: Karta över Uppsalahems linjeorganisation (Källa: Uppsalahem, 2019)

3.11 Historia

År 1946 bildades Uppsalahem av Tycho Hedén, Ragnar Edenman och Einar Eriksson, alla dessa politiker i staden. Under 1950- och 1960-talet växte bolaget snabbt med lite över 3000 lägenheter per decennium. Anledningen till denna snabba tillväxt var på grund av en generalplan för

bostadsbyggandet som infördes under 1950-talet, följt av det så välkända miljonprogrammet som Sveriges riksdag införde under 1960-talet (Uppsalahem, 2019).

Bostadsbyggandet fortsatte sedan i liknande takt fram till 1990-talet då fastighetskrisen slog till och räntenivåerna sköt i höjden. När krisen började lägga sig och man kom in på 2000-talet skedde förändringar i organisationen. Större fokus riktades mot hyresgästerna och miljö- och energifrågor tog även de större plats (Uppsalahem, 2019).

(16)

6 3.12 Affärsidé, vision & kärnvärden

Visionen grundare sig i ett arbete tillsammans och konceptet är som följer:

Vi är alla olika Vi är till för alla Vi gillar olika

Hem för olika, är ett hem för alla (Uppsalahem, 2019, Vårt koncept).

Uppsalahems värdegrund är att jobba tillsammans med hyresgästen i fokus vilket är det genomgående viktigaste i organisationen. Detta blir slående när man hör anställda i organisationen, allt ifrån

fastighetstekniker som poängterar vikten av att ta av sig skorna vid hembesök till förvaltare som vill få ett omhändertaget intryck av området för de boendes trivsel (Uppsalahem, 2019).

3.13 Hållbarhet

3.13.1 Miljöansvar

Uppsalahem jobbar kontinuerligt med ett miljöarbete för att energieffektivisera byggnader och minska klimatpåverkan.

Energieffektivisering av äldre byggnader sker framförallt genom byte till energieffektivare belysning samt lägre energianvändning för uppvärmning, något som kunnat uppnås genom energibesparande renoveringar (Uppsalahem, 2019).

3.13.2 Samhällsansvar

Den vision och värdegrund som Uppsalahem har återspeglar sig väl i uthyrningsvillkoren där inkomstkrav saknas, vilket öppnar upp boendemöjligheter för en bredare del av samhället. Denna generositet betalar tillbaka sig då 98% av betalningarna sker i tid, vilket skulle kunna kopplas till hyresgästens trivsel och Uppsalahems värdegrund att hyresgästen är i fokus (Uppsalahem, 2019).

I enlighet med att öppna upp Uppsalahems bostäder för hela samhället ska även samhället tas hand om. Detta uppnås genom aktiviteter för ungdomar, stöd med praktikplatser samt samarbeten med föreningar (Uppsalahem, 2019).

(17)

7 4 Teoretisk referensram 4.1 EU-direktiv

År 2002 kom ett direktiv från EU (2002/91/EG) om att öka kontrollen på byggnaders energianvändning. Syftet formulerades på följande sätt:

Syftet med detta direktiv är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader i gemenskapen samtidigt som hänsyn tas till utomhusklimat och lokala förhållanden samt till krav på inomhusklimat och kostnadseffektivitet (Europeiska gemenskapers officiella tidning, 2002, Artikel 1).

Enligt punkt 25 skulle målen med direktivet fastställas mellanstatligt, men det skulle vara upp till varje land att besluta om vilket tillvägagångssätt som skulle användas, med hänsyn till nationella

förutsättningar. I artikel 10 framgår att certifiering av byggnader ska göras av oberoende experter (Europeiska gemenskapers officiella tidning, 2002).

4.2 Regeringens proposition

I enlighet med EU-direktivet lade regeringen år 2006 en proposition om att öka kontrollen på byggnaders energianvändning. I propositionen finns bland annat följande paragrafer:

4 § Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad skall se till att det finns en energideklaration för byggnaden.

5 § Den som äger en byggnad skall se till att det för byggnaden alltid finns en energideklaration som inte är äldre än tio år

1. om byggnaden är indelad som specialbyggnad enligt 2 kap. 2 §

fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och har en total användbar golv area som är större än 1 000 kvadratmeter, eller

2. om byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt (Regeringens proposition, 2006, s. 6).

4.3 Energideklarationens innehåll – energianvändning

I lag (2006:985) om energideklaration för byggnader står det att följande innehåll med anknytning till energianvändningen ska ingå:

9 § I en energideklaration skall det anges 1. en uppgift om byggnadens energiprestanda,

5. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god

inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och

6. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders (Sveriges riksdag, 2006).

(18)

8 4.31 A

temp

Den area som används vid beräkning av energianvändning per kvadratmeter benämns Atemp. Denna area innebär den invändiga yta inom byggnaden som värms upp över 10 grader, vilket innebär att exempelvis delar av vindsplan eller källarplan möjligtvis utesluts vid sammanställande av byggnadens area (Boverket, 2014). All invändig yta ska undersökas och eventuellt inkluderas förutom garage, även om det räknas som inom byggnaden (BFS 2011:6).

4.32 Uppvärmning och tappvarmvatten

Uppvärmning av bostaden och tappvarmvattnet kan generellt sett delas in i lokal och central uppvärmning. Den traditionella uppvärmningen skedde lokalt genom exempelvis vedspisar och kakelugnar. Denna uppvärmning började succesivt ersättas från 1920-talet då central uppvärmning introducerades. Uppvärmningen kunde då ske från en värmekälla med ett system tillkopplat som då förde värmen genom bostaden. Exempel på detta är ett radiatorsystem (Sagström, 1995).

Vid upprättande av energideklarationer delar man upp energibärarna för uppvärmningsanvändning enligt följande:

• Uppvärmning med fjärrvärme eller gas.

• Uppvärmning med el.

• Uppvärmning med olja, pellets eller ved (Adalberth & Wahlström, 2008).

Denna uppdelning gör man för att uppvärmningsenergianvändningen räknas fram på olika sätt. Vid uppvärmning med fjärrvärme eller gas avläses användningen från mätare och normalårskorrigeras, samt att schabloner inkluderas som baseras på statistik från (BFS 2007:4). Vid uppvärmning med el kan elanvändningen för uppvärmning och tappvarmvatten antingen läsas av på separata mätare, alternativt finns det en gemensam mätare och då får verksamhets- och hushållsel exkluderas i beräkningen. Uppvärmning med olja, pellets eller ved räknas likt fjärrvärme och gas, undantaget att man istället för att läsa av användning från mätare nu tar reda på köpt bränsle och sedan

”tidskorrigerar” denna för att få fram årsanvändningen (Adalberth & Wahlström, 2008).

4.33 Komfortkyla

Med komfortkyla avses den kyla som tillförs till en byggnad för att upprätthålla ett komfortabelt inomhusklimat. Faktorer som påverkar denna är exempelvis solinstrålning, värme från elektriska apparater och antalet personer i rummet. Det sistnämnda tas hänsyn till på grund av att alla människor alstrar värme då det sker en exotermisk reaktion vid nerbrytning av socker, med andra ord frigörs värme när kolhydrater reagerar med syrgas och det bildas koldioxid och vatten. Vid projektering kan man reducera behovet av komfortkyla genom att till exempel ta hänsyn till solljusinsläpp vid placering av fönster. Det är också i många fall aktuellt att montera markiser vid fönster, och på så sätt

reglermässigt reducera ljusinsläppet då solen skiner som mest. Tillförd frikyla, det vill säga kyla som tillförs naturligt och inte är framställd av installationer, räknas inte in i kravet på byggnadens

energiprestanda (Boverket, 2017).

4.34 Fastighetsel

Fastighetsel är den el som används som underlag för beräkning av byggnadens energiprestanda. Denna el försörjer uppvärmning av byggnaden som exempelvis el till pumpar och fläktar. El till fast

belysning räknas även med som fastighetsel som exempelvis belysning i trappor. Viktigt för att särskilja el till belysning som ingår i fastighetsel är att den ska vara inom byggnaden samt att det är fastigheten som ska tjäna på den (Boverket, 2017).

(19)

9 4.35 Hushållsel

Hushållsel är energi som brukaren gör av med som exempelvis TV, spis, mikrovågsugn och ugn.

Denna energi inkluderas inte i energideklarationer och blir därmed ej medräknat till underlag för en byggnads energiprestanda (Boverket, 2017).

4.36 Verksamhetsel

Likt hushållsel är verksamhetsel energi som brukare gör av med vilket innebär att det ej inkluderas som underlag för en byggnads energiprestanda. Skillnaden mellan hushålls- och verksamhetsel är att de försörjer olika typer av brukare. Exempel på verksamhetsel är el för maskiner, fastighetsbelysning samt datorer (Boverket, 2017).

4.37 Normalårskorrigering

Tidpunkter på dygnet och året för upprättande av energideklarationer kan innebära en väsentlig skillnad vid mätningar och beräkningar av byggnader. Därav justerar man energianvändningen för uppvärmning och kyla tillsammans med fastighetselen, en så kallad normalårskorrigering. Detta gör man för att ge en så rättvis och korrekt bild av byggnaden som möjligt (Jernkontoret, 2019).

Det finns två huvudsakliga metoder för att göra en normalårskorrigering. Den ena är med hjälp av energiindexmetod och den andra graddagsmetod (Jernkontoret, 2019). Energiindexmetod innebär att Sverige delas in i tio regioner, där regionerna skiljer sig med avseende på temperatur, vind samt solljus. Dessa faktorer tillsammans med personer, elutrustning och belysning är av betydelse för byggnadens energibehov. Utifrån dessa värden för energibehov tar sedan metoden hänsyn till byggnadens standard samt användningssätt (SMHI, 2015).

Graddagsmetoden delar, likt energiindexmetoden, in Sverige i tio regioner med olika förutsättningar. I denna metod är dock endast temperaturen av betydelse. Metoden räknar med att

uppvärmningssystemet för byggnaden ska kunna värma den till +17 grader, därefter ska resterande värme för att uppnå inneklimatkrav komma från solinstrålning, personer samt maskiner. Detta grundvärde på +17 grader används sedan för en temperaturjämförelse med medeldygnstemperatur utomhus, vilket innebär skilda värden över året. Dessa skilda värden används sedan för att få ut normvärden över året (SMHI, 2015).

4.38 Energiprestanda

4.38.1 Specifik energianvändning

För de energideklarationer som började upprättas 2007 innebar byggnadens energiprestanda dess specifika energianvändning (Boverket, 2018). Energi som levereras åt en byggnad för uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och fastighetsel normalårskorrigeras och utgör sedan underlag för beräkning av den specifik energianvändningen (Adalberth & Wahlström, 2008). Den beräknas sedan genom att den normalårskorrigerade energianvändningen fördelas på Atemp och uttrycks i kWh/m2 och år (Boverket 2018).

4.38.2 Primärenergital

Sedan 1 januari 2019 har byggnadens energiprestanda presenterats i form av ett primärenergital.

Innebörden av primärenergital är, likt specifika energianvändningen, en byggnads energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och fastighetsel, men där hänsyn tas till byggnadens geografiska placering samt dess energibärare (Boverket, 2018).

(20)

10

För byggnadens geografiska placering sker hänsyn genom att byggnadens energianvändning för uppvärmning korrigeras utifrån vart i landet den är placerad. Hänsyn till vilken energibärare

byggnaden använder sig av sker genom att varje energibärare, exempelvis fjärrvärme, el och gas, har en viktningsfaktor. Denna viktningsfaktor innebär den energi som krävs för att leverera 1 kWh el av respektive energibärare till byggnaden (Boverket, 2017).

4.4 Elpris

En avgörande faktor för hur energianvändningen ser ut i byggnader är elpriset. Denna faktor grundar sig i att byggnader använder energi för uppvärmning, komfortkyla och fastighetsel, vilka alla kan använda sig av el som energibärare.

Anledningen till att elpriset kan ses som avgörande grundar sig främst i dess stora ökning senaste åren.

En jämförelse av priser hos Vattenfall finns exempelvis där följande kan utläsas:

- Januari 2014 var priset 34,23 öre/kWh.

- Januari 2019 var priset 67,00 öre/kWh (Vattenfall, 2019, prishistorik)

Detta innebär alltså en ökning av elpriset med nästan 100 %. Anledningen till att elpriset stiger kan bero på flera saker, men en betydande faktor är tillgång och efterfrågan (Bixia, 2019). Tillgången till producerad el minskar i och med de kärnkraftverk, Ringhals 1 & 2, som planeras att ta ur drift 2019/2020 samt den brist på vattenkraft som råder i Sverige (Jämtkraft, 2019). Efterfrågan ökar exempelvis på grund av ökat användande av elektrisk utrustning, exempelvis inom byggnader där fler elektriskt drivna maskiner kan behövas för att försörja nya installationssystem.

(21)

11 5 Genomförande 5.1 Litteraturstudier

Information har hämtats via sökningar på internet samt från böcker som erhållits från Kungliga Tekniska Högskolans bibliotek. Vid genomförandet av litteraturstudierna så har energianvändningen i byggnader varit i fokus och de lagar och regler som är kopplade till denna. Exempel på sökord som vi tillämpat: energideklaration, effektiv energianvändning, lag om energideklarationer.

5.2 Studerande av energideklarationer

Uppsalahem gav oss tillgång till två olika mappsystem. Det första mappsystemet innehöll gamla energideklarationer från 2008/2009 och det andra innehöll nya energideklarationer från 2018/2019.

Båda mappsystemen var uppdelade i fyra områden, vilka var södra, östra, västra och studentstaden.

Totalt studerades 100 objekt jämnt fördelat över dessa områden, vilket innebar 25 objekt per område.

Dock hade ett område inte tillräckligt med energideklarationer för att täcka dessa 25, vilket har inneburit att de som funnits tillgängliga har inkluderats och ett studerande av fler än 25 i ett område har genomförts. Detta som kompensation för att uppnå 100 studerade objekt. Energideklarationer valdes slumpmässigt efter första bästa matchningar av gamla och nya deklarationer, och utfallet blev att de valda deklarationerna gällde byggnader byggda mellan år 1929 och år 2008.

Först behövde gamla energideklarationer paras ihop med de nya, så att de stämde överens både på adresserna och omfattning av gatunummer. Data från dessa fördes sedan in i ett Excel-dokument i syfte att ta reda på vad som hade hänt med energianvändningen under de 10 år som gått sedan de första energideklarationerna gjordes. Data som noterades i Excel-dokumentet för varje byggnad var:

• Energianvändning värme & komfortkyla första deklarationen (kWh)

• Energianvändning värme & komfortkyla andra deklarationen (kWh)

• Energianvändning övrig el första deklarationen (kWh)

• Energianvändning övrig el andra deklarationen (kWh)

• Byggnadens energianvändning första deklarationen (kWh)

• Byggnadens energianvändning andra deklarationen (kWh)

• Normalårskorrigerat värde första deklarationen (kWh)

• Normalårskorrigerat värde andra deklarationen (kWh)

• Energisparande åtgärdsförslag på första deklarationen

• Förväntad energibesparing (kWh/år) efter åtgärdsförslag

• Faktisk energibesparing (kWh/år)

• Utförda energibesparande åtgärder

I Excel-dokumentet sattes formler för att ta fram skillnaden i total energiförbrukning. När den totala energiförbrukningen visade sig vara större vid den andra energiförförbrukningen än vid den första markerades differensen i rött.

5.3 Intervjuer

Data som förts in i Excel-dokumentet användes sedan som underlag för att utforma frågor till verksamma inom Uppsalahems olika områden. Frågorna som sammanställdes innehöll

områdesspecifika frågor om ändringar inom byggnaderna vad gällande den totala energianvändningen, byggnadens användning för uppvärmning och komfortkyla och användning för övrig el (fastighetsel).

Det ställdes även ett antal generella frågor om uppfattning och användandet av energideklarationer samt om energianvändning i byggnader och tankar om deras fortsatta utveckling.

(22)

12 5.3 Enkät

För att undersöka fastighetsbolags användning av energideklarationer skickades en kort enkät ut till deras anställda. En lista på de 50 största fastighetsbolagen från 2017/2018 användes som utgångspunkt för vilka fastighetsbolag som kontaktades (Fastighetsvärlden, 2018). Utifrån listan valdes förvaltare, fastighetsutvecklare, driftschefer och fastighetschefer där kontaktuppgifter kunde hittas på deras hemsidor och kontaktades sedan via mejl med en länk till enkäten. I enkäten ställdes frågan om de använder sig av energideklarationer och deras åtgärdsförslag vid energieffektivisering av byggnader, samt deras generella uppfattning om energideklarationer.

(23)

13 6 Resultat

6.1 Energianvändning

Presentation av 100 byggnader, där jämförelse av storlek på energianvändning från nyligen upprättad deklaration görs med föregående deklaration. Se bilagor för sammanställda data från

energideklarationer samt intervjuer angående energianvändningen. Se nedan för grafisk presentation av utfallet:

75 st 25 st

Byggnadens totala energianvändning

Energianvändningen minskade Energianvändningen ökade

79 st 21 st

Uppvärmning och komfortkyla

(24)

14 6.2 Åtgärdsförslag

18 av 100 byggnader innehöll åtgärdsförslag från tidigare energideklaration. Undersökning av

förväntad energibesparing i jämförelse med faktisk besparing omöjliggjordes i och med ett bristfälligt resultat. Anledningen till detta var att av de 11 åtgärdsförslag som följts hade även andra åtgärder för energieffektivisering i byggnaden utförts, vilket innebar att en rättvis jämförelse inte var möjlig.

Se bilagor för intervjuer samt enkät angående åtgärdsförslag. Se åtgärdsförslag i tabell nedan, sammanställda utifrån data i bilagor:

Åtgärdsförslag Förväntad energibesparing (kWh/år)

Noteringar i senaste deklaration av åtgärder som utförts sedan föregående upprättades

Faktisk

energibesparing (kWh/år) Isolera värmerör i

fjärrvärmecentral

4000 - 164 117

Behovsstyrning ventilation

7000 Behovsstyrning samt byte av från-luftvärmepump

92 374 Behovsstyrning

ventilation

2500 Behovsstyrning samt byte av från-luftvärmepump

147 585

Tilläggsisolera vind 11 000 - 12 461

Tilläggsisolera vind 10 300 Inomhusgivare samt energieffektiv utebelysning

11 580 Tilläggsisolera vind 3900 Inomhusgivare samt

energieffektiv utebelysning

-14 168

(ökad energiåtgång) Byte till roterande

värmeväxlare

305 000 - 168 445

Byte till roterande värmeväxlare

305 000 - 236 205

Byte till roterande värmeväxlare

305 000 - 258 821

FTX, installera prognosstyrning

373 000 FTX, inomhusgivare, värmeinjustering, energieffektiv belysning

360 042 37 st

63 st

Övrig el (fastighetsel)

(25)

15

FTX, installera

prognosstyrning

265 784

FTX, installera prognosstyrning

334 155

Radiatorer på VVC ersätts med elektriska handdukstorkar samt radiator på värmekrets

19 600 Tilluftsaggregat för inomhusklimat, VVS- konvektorer borttagna, byte termostater, energieffektiv belysning

28 387

22 116

26 768

5400 Tilluftsaggregat för inomhusklimat, VVS- konvektorer borttagna, byte termostater, energieffektiv belysning

13 167

4927

16 012

6.3 Åsikter och användning av energideklarationer

Se bilagor för resultat från utskickad enkät samt svar på frågor från verksamma inom Uppsalahems olika områden.

(26)

16

(27)

17 7 Analys

7.1 Energianvändning

Från resultatet kan det utläsas att den totala energianvändningen minskat i majoriteten av

byggnaderna, där användningen för uppvärmning och komfortkyla har varit starkt bidragande till detta. Anledningen till en minskad energianvändning bedöms bero på ett gediget energiarbete med renoveringar och driftoptimeringar. De åtgärder som utförts har framförallt varit installations-, samt styr- och reglertekniska.

Anledningen till att installationstekniska åtgärder som till exempel att byte från F-system till FTX- system har utförts skulle kunna bero på att det, förutom en energibesparing, även kan leda till en komfortförbättring. Denna komfortförbättring skulle kunna vara avgörande vid ett investeringsbeslut, då man kan väga upp eventuell ouppnådd energibesparing med ett förbättrat inomhusklimat. Detta skulle även i sådana fall innebära att energideklarationens syfte efterlevs fullkomligt, då syftet som tidigare nämnts är att bidra till en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö.

De styr- och reglertekniska åtgärder som utförts har också varit omfattande inom Uppsalahem, då kontinuerlig driftoptimering sker inom alla områden. Anledningen till detta bedöms bland annat vara på grund av god kontroll, engagemang samt kompetens inom organisationen. Dessa faktorer skulle också kunna förklara varför åtgärder av dessa typer är så pass vanligt förekommande, för att

åtgärderna är ett ”enkelt” sätt att spara energi. Med enkelt menas att konsulter och byggarbetare inte behöver tas in för till exempel tilläggsisolering av fasad, utan åtgärder kan utföras av egen personal utan omfattande ingrepp i fastigheten.

Energianvändning för fastighetsel har som resultatet visar i majoriteten av byggnaderna ökat, men då denna andel av energianvändningen är proportionellt sett mindre än för uppvärmning och komfortkyla har det som tidigare nämnts inneburit en minskad total energianvändning.

Den ökade energianvändning för fastighetsel kan härledas till bland annat byte av installationssystem eller adderande av värmepumpar, där konsekvensen av dessa åtgärder innebär att en större mängd el nu krävs. Dessa åtgärder bedöms i dagsläget som lönsamma, vilket styrks då åtgärderna utförs i så pass stort antal, och utfallet är med största sannolikhet också detta. Dock kan det spekuleras i om så alltid kommer vara fallet, då elpriserna har stigit markant senaste åren. Om elpriserna skulle fortsätta stiga skulle detta möjligtvis innebära ett problem för byggnaderna. Detta då man investerat i att bygga in teknik som möjligtvis inte skulle innebära den förväntade förbättring man utgick ifrån vid

investering.

7.2 Åtgärdsförslag

Utifrån de 100 byggnader som inkluderades i arbetet hade åtgärdsförslag på föregående

energideklaration lämnats för 18 av dessa. Efter att ha granskat deklarationerna gavs uppfattningen att det är vanligare att energiexperter lämnar åtgärdsförslag på de deklarationer som utförs nu i jämförelse med för tio år sedan. Anledningen till detta kan tänkas vara att det för tio år sedan var första gången dessa upprättades och energiexperter var osäkra på upplägg och tillvägagångssätt.

Vid studerande av de 18 åtgärdsförslag som lämnats noterades att 11 utförts vid tidpunkten då den nya energideklarationen upprättades. Enkät som skickats ut, där verksamma inom fastighetsbolag fick besvara om åtgärdsförslag i energideklarationer används för energieffektivisering i deras byggnader, gav liknande resultat med ungefär hälften som bekräftade att de använder sig av dessa.

Anledningen till resultatet att inte alla åtgärdsförslag utförs förklaras bero på att förslagen som lämnats inte ansetts tillräckligt genomtänkta eller lönsamma. Dessa brister i åtgärdsförslag skulle kunna bero på oerfarenhet och i och med det bristande arbetssätt. Idag genomförs exempelvis energibesiktningar

(28)

18

av Uppsalahems fastigheter i en närmare dialog med energiexperten, vilket innebär att denne kan ta del av Uppsalahems syn på sina byggnader och vad som de själva utrett och jobbat fram. Detta skulle möjligtvis kunna leda till att man i framtiden utför fler åtgärdsförslag då de kan vara mer i linje med vad organisationen anser behöver göras.

7.3 Åsikter och användning av energideklarationer

Utifrån de enkätsvaren vi fick gavs möjligheten att få viss klarhet i hur branschen ser på

energideklarationer. Det är tydligt att många av de tillfrågade ser energideklarationer som en delresurs i energieffektiviseringsarbetet, men att det krävs en drös av andra medel för att kunna utföra arbetet så ordentligt som möjligt. Energideklarationer ger oftast en gynnsam men ganska ytlig bild av

byggnaders energianvändning. Eftersom det enligt lag är obligatoriskt att upprätta energideklarationer utifrån fasta premisser om formalia, har verksamma hos fastighetsbolagen ingen möjlighet att anpassa innehållet efter särskilda preferenser. Detta innebär alltså att det i de allra flesta fall krävs

kompletterande medel för att kunna få en klar och riktig bild av en byggnads energianvändning.

(29)

19 8 Slutsats

Det är uppenbart att energieffektivisering av byggnader i dagens samhälle prioriteras högt bland fastighetsbolag, något som tydligt visas i undersökningen av Uppsalahems byggnader, där majoriteten av byggnaderna hade en lägre energianvändning i dag i jämförelse med för tio år sedan. Detta trots få åtgärdsförslag. Anledningen till detta är ett väl fungerande energiarbete inom organisationen.

Energideklarationen fyller sitt syfte att ge en översiktlig energistatus av byggnaden, men delade meningar finns angående dess syfte att fungera som investeringsunderlag och på så sätt bidra till en effektivare energianvändning. Uppsalahems arbetssätt med en närmare dialog med energiexperten vid upprättande av deklarationer signalerar dock om en utveckling i området, vilket om det efterföljs av andra bolag skulle kunna ena dessa delade meningar.

(30)

20

(31)

21 9 Rekommendationer

Då de energideklarationer som upprättas i nutid innebär en andra cykel av deklarationer för energiexperter är sannolikheten stor att dessa är bättre utförda i jämförelse med tidigare.

Energiexperterna har nu mer erfarenhet, av intervjuer att döma ett närmare samarbete med fastighetsbolag och dessutom har arbetet för hur man ska göra byggnader energieffektivare

förhoppningsvis gått framåt under de senaste 10 åren. Det sistnämnda stärks av uppfattningen av att fler åtgärdsförslag verkar lämnas på de nya deklarationerna.

Mot bakgrund av detta är det rimligt att anta att åtgärdsförslagen är väl genomtänkta och i många fall i enighet med fastighetsbolagens tankar kring vad som behöver göras i byggnaderna. Det skulle därför kunna vara av intresse att undersöka vidare det som var tänkt att få svar på i detta arbete, nämligen om åtgärdsförslagen inneburit den energibesparing som förväntats, när det är aktuellt med nästa upplaga av energideklarationer.

(32)

22

(33)

23 Referenser

Adalberth, Karin, & Wahlström, Åsa. (2008). Energibesiktning av byggnader – flerbostadshus och lokaler. Stockholm. SIS förlag.

Hämtad 2019-04-22 Bixia (2019). Elmarknaden.

Hämtad 2019-05-13

https://www.bixia.se/kundservice/elmarknaden Boverket (2014). Atemp.

Hämtad 2019-04-18

https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/Atemp/

Boverket (2018). Bakgrund och vem gör vad.

Hämtad 2019-04-12

https://www.boverket.se/sv/energideklaration/energideklaration/bakgrund/

Boverket (2017). Byggnadens fastighetsenergi.

Hämtad 2019-04-18

https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/byggnadens- fastighetsenergi/

Boverket (2018). Den 1 januari 2019 ändras reglerna för energideklaration.

Hämtad 2019-04-18

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/den-1-januari-2019-andras- reglerna-for-energideklaration/

Boverket (2017). Hushållsenergi och verksamhetsenergi.

Hämtad 2019-04-18

https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/hushallsenergi- och-verksamhetsenergi/

Boverket (2017). Komfortkyla.

Hämtad 2019-04-18

https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/komfortkyla/

Boverket (2019). Trend – Energideklarationer.

Hämtad 2019-05-10

https://www.boverket.se/contentassets/b3f82f985d514c499e7d674caf0fa90c/2019-05-01-trend--- energideklarationer.pdf

Boverket (2018). Vad innebär det omarbetade EU-direktivet EPBD?

Hämtad 2019-04-12

https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/nyheter-inom- energiomradet/vad-innebar-det-omarbetade-eu-direktivet-epbd/

Boverket (2017). Vad är primärenergital?

Hämtad 2019-04-18

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets- byggregler/energihushallning/vad-ar-primarenergital/

BFS (2007:4). Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED.

(34)

24

Hämtad 2019-04-22

BFS (2011:6). Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd, BBR.

9:12 Definitioner.

Hämtad 2019-04-18

Europeiska gemenskapers officiella tidning (2002). Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG

Hämtad 2019-04-12

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32002L0091&from=EN Fastighetsvärlden (2018). Största ägarna 2017/2018

Hämtad 2019-05-06

https://www.fastighetsvarlden.se/analys-fakta/topplistor/storsta-agarna-2017-18/

Jernkontorets energihandbok (2019). Normalårskorrigering.

Hämtad 2019-04-18

https://www.energihandbok.se/normalarskorrigering Jämtkraft (2019). Minusgrader och politik drar upp elpriset.

Hämtad 2019-05-13

https://www.jamtkraft.se/om-jamtkraft/nyhetsrum/minusgrader-och-politik-drar-upp-elpriset/

Regeringens proposition (2006). Regeringens proposition 2005/06:145. Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande.

Hämtad 2019-04-12

https://www.regeringen.se/49bb9f/contentassets/7546fad5cce040d0aa0df5db9a3bba5b/nationellt- program-for-energieffektivisering-energismart-byggande-prop.200506145

Sagström, Roland. (1995). Åtgärder i befintlig bebyggelse. Handbok 3 – VVS-installationer. Solna.

Svensk byggtjänst.

Hämtad 2019-04-22

SMHI (2015). SMHI energi-index.

Hämtad 2019-04-18

http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.12927!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/

Faktablad%20SMHI%20Energiindex%20150601.pdf SMHI (2015). SMHI graddagar.

Hämtad 2019-04-18

http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.3482!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/F aktablad%20SMHI%20Graddagar%20150601.pdf

Sveriges riksdag (2018). Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader.

Hämtad 2019-04-12

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2006985-om- energideklaration-for_sfs-2006-985

Uppsalahem (2019). Affärsidé, vision och kärnvärden.

Hämtad 2019-04-15

https://www.uppsalahem.se/om-oss/agare-och-organisation/affarside-vision-och-karnvarden/

Uppsalahem (2019). Det gröna bostadsbolaget.

Hämtad 2019-04-15

https://www.uppsalahem.se/om-oss/hallbarhet/det-grona-bostadsbolaget/

(35)

25

Uppsalahem (2019). Om oss.

Hämtad 2019-04-15

https://www.uppsalahem.se/om-oss/

Uppsalahem (2019). Vi tar samhällsansvar.

Hämtad 2019-04-15

https://www.uppsalahem.se/om-oss/hallbarhet/socialt-ansvar/

Uppsalahem (2019). Vår historia.

Hämtad 2019-04-15

https://www.uppsalahem.se/om-oss/agare-och-organisation/var-historia/

Uppsalahem (2019). Ägare och organisation.

Hämtad 2019-04-15

https://www.uppsalahem.se/om-oss/agare-och-organisation/

Vattenfall (2019). Prishistorik över rörligt elpris.

Hämtad 2019-05-13

https://www.vattenfall.se/elavtal/elpriser/rorligt-elpris/prishistorik/

(36)

26

(37)

27 Bilagor Intervjuer

Frågor utifrån område västra besvarade av energiansvarig hos Uppsalahem.

1. I 18/25 fastigheter har energianvändningen för värme & komfort sänkts 2018 i jämförelse med 2008.

Övrig elförbrukning har dock ”bara” sänkts i 12/25 fastigheter. Vad kan detta bero på?

Svar: Har att göra med att vi gjort olika åtgärder, främst värmebesparande har genomfört. Då ej vet vilka ni valt ut är omöjligt ge ett specifikt svar till er på vad som gjort vad och orsakat den fördelning ni anger.

2. Vilka kan vara de vanligaste orsakerna till att energianvändningen sjunkit?

Svar: Inom el: Byte belysning, byte motorvärmare, byte tvätt och torkutrustningar

Inom värme: Värmeåtervinning på ventilation, byte fönster och dörrar, vindsisolering och injustering av värmesystem

3. 2/25 fastigheter, Tavastehusgatan 6A & 8 - 10, har åtgärdsförslag från energideklarationen 2008. Har alla åtgärdsförslag vidtagits? Hur stor tyngd läggs vid att vidta åtgärdsförslag?

Svar: Stor tyngd läggs på att genomföra åtgärdsförslag som är bra, genomtänkta och lönsamma. Vi går igenom och väljer de som är applicerbara för oss. Avseende aktuella fastigheter har jag ej haft tid kolla på vilka förslagen var och om de gjordes eller inte, underlag skall dock finnas om det. Behöver ni det så återkom, kan dock ej svara i närtid då är fullbokad med jobb.

4. Varför presenteras oftare åtgärdsförslag i aktuella deklarationer än i de äldre?

Svar: Troligen för att vi nu själva varit aktiva och bidragit med förslag på sådant som vi utrett och jobbat fram, det skedde inte föra gången e-dekl gjordes, då togs åtgärdsförslagen fram självständigt av deklaranten och de var spretiga både avseende genomförbarhet, faktisk lönsamhet och avseende att vi i vissa fall även skulle brutit mot gällande regelverk om vi genomfört dem.

5. Märks det tydligare att branschen är intresserad av att spara energi än för tio år sedan?

Svar: Ja.

6. Vilket av följande områden är det vanligast att man utför energisparåtgärder inom? Styr- och reglertekniskt, installationstekniskt, byggnadstekniskt? (Både när det gäller värme och när det gäller el).

Svar: El: Installationstekniskt

Värme: Oftare en kombination, gör både byggnadstekniska och installationstekniska projekt och de ger merparten av besparingen. Ofta byts dock styr samtidigt också och mer sofistikerad styrning införs, dock ligger mindre besparing inom det i normalfallet.

7. Hur stor användning har ni av energideklarationer generellt sett? / Varför är det viktigt för er att göra energideklarationer?

Svar: Inte någon stor användning. Vi har ett väl inarbetat arbete med energi och energieffektivisering.

De är dock ett lagkrav så de måste genomföras och då vill vi passa på att hitta sådant som ej uppmärksammats tidigare.

(38)

28

8. Vad tror ni kommer hända med energiförbrukningen under de kommande tio åren?

Svar: Den kommer sjunka i vårt bestånd då vi har planer på renovera stora delar av beståndet och i övriga beståndet görs kontinuerligt projekt för spara energi.

(39)

29

Frågor besvarade av förvaltare i område studentstaden hos Uppsalahem.

1. I nästan alla granskade fall i studentstaden har elförbrukningen sjunkit, finns det någon speciell orsak till detta?

Svar: Installation av LED-belysning i alla fastigheter.

2. Åtgärdsförslag presenteras oftare i aktuella deklarationer än i de äldre. Vad tror ni detta beror på?

Svar: Gissning man kanske har nya tekniker att arbeta med som inte fanns tidigare? Bättre besiktning nu – bättre kommentarer?

3. Hur stor tyngd läggs vid att vidta åtgärdsförslag som energiexperten föreslår i energideklarationen?

Svar: I mitt fall ligger all sänkning av miljöpåverkan högt upp bland mina prioriteringar.

Svar: I de fall jag stött på är det alla områden som anges ovan. Vanligast kanske att få till FTX- lösningar där det bara är mekanisk frånluft.

Svar: I första hand analyseras de på djupet av våra sakkunniga på staben. Som förvaltare har man förhoppningsvis en idé eller fler om vad som bör göras i sina fastigheter. Deklarationen kan vara ett bra stöd för att få fram projekt som man vill genomföra.

(40)

30

Frågor besvarade av förvaltare i område västra hos Uppsalahem.

Övrig elförbrukning har dock ”bara” sänkts i 12/25 fastigheter. Vad kan detta bero på?

Svar: Om hushållselen räknas in i den övriga elförbrukningen:

Hushållselen: hushållen använder sig allt mer av apparater som kräver ström och i nutid så svämmar även marknaden för dessa över av billiga apparater där elförbrukningen inte är dess största

försäljningsaspekt. Här skulle även den ”nya” klimatet kunna spela in då det allt oftare förekommer att separata el-radiatorer och AC-lådor införskaffas av de boende.

När det gäller elförbrukningen till hissar, belysning och motorvärmare så finns det olika aspekter som spelar in. Ökad efterfrågan på att kunna ladda el-bilar på våra fastigheter kräver såklart en ökad elleverans. Belysningsprojekt som vi genomför ger ofta bra besparingar, men eftersom även

trygghetsaspekten är en tung aspekt i dessa projekt så kan ibland mängden nya platser för armaturer minska vinsten av sparandet.

Svar: Projekt för nyanskaffning av bättre teknik och injusteringar av befintliga.

3. 2/25 fastigheter, Tavastehusgatan 6A & 8 - 10, har åtgärdsförslag från energideklarationen 2008. Har alla åtgärdsförslag vidtagits? Hur stor tyngd läggs vid att vidta åtgärdsförslag?

Svar: Vid åtgärdsförslag så utreds det hela. Vet ej vilka åtgärdsförslag som föreslog här men då fastigheten är mycket liten så vågar jag anta att vi har prioriterat åtgärder på större fastigheter där åtgärderna har slagit större.

4. Tavastehusgatan 8 – 10 har högre energiförbrukning totalt sett 2018 i jämförelse med 2008 trots att energiexpert lämnat åtgärdsförslag. Har åtgärdsförslag utförts i denna fastighet, och i sådana fall vad kan den ökade energianvändningen bero på?

Svar: Som ovan. Vi måste väga våra åtgärder mot en underhållsbudget och prioritera där det ger störst effekt. Små fastigheter med mycket gamla hus är i sig mycket kostsamt och svårt att räkna hem, samt att de befintliga byggnadstekniska lösningarna ofta innebär att åtgärderna medför större arbeten än vad som anses vid start av utredning.

5. Varför presenteras oftare åtgärdsförslag i aktuella deklarationer än i de äldre?

Svar: Detta har jag egentligen ingen aning om, men kan tänka mig att det handlar om att man med tiden har provat åtgärder i större omfattning och vet vilka som ger goda resultat.

Svar: Ja.

Svar: Jag skulle säga att det beror på hur fastigheten är konstruerad. Man bör fokusera åtgärderna där de ger störst effekt. Dvs de större objekten.

Hur man väljer att prioritera detta måste bygga på en väl avvägd beräkning för åtgärdens faktiska resultat.

(41)

31

Svar: I grunden är det användbart för att enkelt och smidigt se vilka fastigheter som har god förbättringspotential.

Svar: Personligen tror jag energiförbrukningen kommer öka under de kommande 10 åren. Hårda krav på inomhusmiljön gör att det i princip är omöjligt att bygga sig bort från vissa typer av installationer.

Ekonomiska krav gör även att det är mycket svårt att få projekt i mindre och lägre fastigheter att vara ekonomiskt hållbara.

(42)

32

Frågor besvarade av förvaltare i område södra hos Uppsalahem.

1. Energianvändningen på Peterson Bergers Väg har sjunkit avsevärt, vad kan detta bero på?

Svar: Energianvändningen vid Peterson Bergers väg udda kan jag svara på. Där har vi satt in FTX ventilation i ca 70 lägenheter under 2018. Peterson Bergers väg Jämna har jag inget ansvar för.

2. För byggnader i området där energianvändningen sjunkit. Vilka kan vara de vanligaste anledningarna?

Svar: Anledningen till lägre energianvändning i våra områden är att vi bytt ventilationsanläggningar från frånluft till FTX och sedan har vi bytt till LED-belysningar i våra områden (Stolpbelysningar, trapphusbelysningar och allmänbelysningar).

3. Har Uppsalahem satt upp något mål gällande den specifika energianvändningen i södra området? I så fall vilket/vilka?

Svar: Södras energimål följer Uppsalahems energimål.

Svar: Min åsikt är att vi fortsatt kommer att ”jaga” möjligheter att spara på energi. Det blir genom fönsterbyten och att bygga om frånluft till FTX.

(43)

33

Frågor besvarade av drifttekniker i område östra hos Uppsalahem.

Övrig elförbrukning har dock bara sänkts i 3/25 fastigheter. Vad kan detta bero på?

Svar: Det vi har arbetat med är att drift optimera alla omr. hela tiden som att injustering av alla radiatorsystem i fastigheterna och fått alla undercentraler data övervakade så att vi har kontroll över systemen

Elen kan jag inte svara på för det skiljer lite på vad det sitter för ventilation i omr.

Svar: Att jobba kontinuerlig med driftoptimering av värmesystem och ventilation.

3. Klarbärsgatan 52 – 54, 56 – 60 & 70 – 74 har alla sänkt sin energianvändning med ca 100 %. Vad för åtgärder har gjorts i dessa byggnader?

Svar: Klarbärsgatan har vi byggt om frånluft värmepumpar i Uc senaste året så nu går dom som dom ska.

4. Stålgatan 24A-H finns åtgärdsförslag från energideklarationen 2008 med befarad energibesparing på 2500 kWh/år, men där faktisk besparing blivit 147 585 kWh/år enligt energideklaration från 2018. Har andra åtgärder utförts i byggnaden?

Svar: Stålgatan så är det samma undercentral som på Klarbärsgatan.

5. Skomakargatan 9 – 11 finns åtgärdsförslag från energideklarationen 2008 med befarad

energibesparing på 11 000 kWh/år, där faktisk besparing blivit 12 461 kWh/år enligt energideklaration från 2018. Befarad besparing verkar alltså stämma bra överens med verkligheten. Har åtgärdsförslaget från 2008 som var att tilläggsisolera vind utförts?

Svar: Det jag vet så har man injusterat och installerat ventilations aggregat i ena fastigheten och ny styr för 10 år sedan, sen är det frånluftventilation i dom andra.

Svar: Det märks över lag på alla fronter som tex på byggteknik, ventilation och styr mm men fortfarande så har dom problem med att injustera flödarna till radiatorerna i fastigheterna.

Svar: Vi har ingen skillnad på styr och ventilation när det gäller att drift optimera gamla eller nya områden i våran fastigheter vi går över vad som ska göras, även belysning byter vi till LED.

Svar: Energideklarationen är bra för hålla koll på vad fastigheten drar och när man ska renovera gamla omr. så har man redan ett förslag vad som ska göras för att energi optimera fastigheten

Svar: Jag tror att den kommer att öka i vissa områden när det gäller el, ladd stolpar el gater för lastbilar och nya fastigheter i våra städer mm och elnätet kommer inte att räcka till det kommer att bli en stor kostnad för nya matningar till våra städer mm.

(44)

34

(45)

35 Enkät

(46)

36

(47)

37

(48)

38

(49)

39 Data från energideklarationer område östra

Område

Energianvändning värme & komfortkyla första deklarationen (kWh)

Energianvändning värme & komfortkyla andra deklationen (kWh)

Energianvändning övrig el första deklarationen (kWh)

Energianvändning övrig el andra deklarationen (kWh)

Östra

Dragarbrunns-gatan

12a-c 43350 31504 1100 5563

Linnégatan 9C 17580 11829 550 2091

Kungsgatan 23-25 520540 431988 102700 106857

Linnégatan 13 86680 88017 4900 13299

Kungsgatan 19-21 219520 180839 25000 42896

Himmelsvägen 14-30 162290 201074 10500 15820

Himmelsvägen 34-38 47990 46299 1100 3643

Himmelsvägen 90-92 24900 22515 2000 6546

Salabacksgatan 25-33 498300 479426 4400 19648

Salabacksgatan 35-41 416700 354430 4100 14325

Källparksgatan 1-3 227230 227724 2200 9204

Källparksgatan 9 139710 111340 1400 5000

Källparksgatan 5-7 437570 336476 4000 15744

Skomakargatan 9-11 37450 28024 4180 2977

Skomakargatan 14 154930 93099 4300 6206

Skomakargatan 18A-D 365720 344565 2800 13927

Mistelgatan 2A-H 408040 296253 39230 12763

Taborvägen 12-14 30284 16749 1000 2413

Taborvägen 30-32 72645 39355 2700 5682

Klarbärsgatan 52-54 172257 87067 5890 6555

Klarbärsgatan 56-60 121461 56019 4000 4217

Stålgatan 24A-H 199123 74506 12870 6758

Klarbärsgatan 70-74 115139 53224 3790 4007

Källparksgatan 11A-D 369020 378043 4000 15280

Källparksgatan 13 A-E 485590 483681 4400 19686

(50)

40

Område

Byggnadens energianvändning första

deklarationen (kWh)

Byggnadens energianvändning andra

deklarationen (kWh)

Normalårskorrigerat värde första

deklarationen(kWh)

Normalårskorrigerat värde andra

deklarationen(kWh)

Östra

Dragarbrunns-gatan

12a-c 44450 37067 48707 38449

Linnégatan 9C 18130 13920 19863 14439

Kungsgatan 23-25 623240 538845 674405 558989

Linnégatan 13 91580 101316 100104 105515

Kungsgatan 19-21 244520 223735 266095 231886

Himmelsvägen 14-30 172790 216894 188744 228014

Himmelsvägen 34-38 49090 49942 53805 52502

Himmelsvägen 90-92 26900 29061 29823 30560

Salabacksgatan 25-33 502700 499074 551401 521117

Salabacksgatan 35-41 420800 368755 461526 384972

Källparksgatan 1-3 229430 236928 251638 247347

Källparksgatan 9 141110 116340 154765 121277

Källparksgatan 5-7 441570 352220 484336 367391

Skomakargatan 9-11 41630 31001 45012 32551

Skomakargatan 14 159230 99305 174372 103645

Skomakargatan 18A-D 368520 358942 404264 374257

Mistelgatan 2A-H 447270 309016 486182 322065

Taborvägen 12-14 31284 19162 34269 19918

Taborvägen 30-32 75345 45037 82486 46812

Klarbärsgatan 52-54 178147 93622 197614 98240

Klarbärsgatan 56-60 125461 60236 139255 63207

Stålgatan 24A-H 211993 81264 231843 84258

Klarbärsgatan 70-74 118929 57231 133061 59535

Källparksgatan 11A-D 373020 393323 409086 410620

Källparksgatan 13 A-E 489990 503367 537449 525551

(51)

41

Område

Energibesparande åtgärdsförslag på första deklarationen

Förväntad enerergibesparing (kWh/år) efter åtgärdsförslag

Faktisk

energibesparing (kWh/år)

Utförda energibesparande åtgärder

Östra

Dragarbrunns-gatan

12a-c 10258

Linnégatan 9C 5424

Kungsgatan 23-25 115416

Linnégatan 13 -5411

Kungsgatan 19-21 34209

Himmelsvägen 14-30 -39270

Himmelsvägen 34-38 1303

Himmelsvägen 90-92 -737

Salabacksgatan 25-33 30284

Salabacksgatan 35-41 76554

Källparksgatan 1-3 4291

Källparksgatan 9 33488

Källparksgatan 5-7 116945

Skomakargatan 9-11 Tilläggsisolera vind 11000 12461

Skomakargatan 14 70727

Skomakargatan 18A-D 30007

Mistelgatan 2A-H

Isolera värmerör i

fjärrvärmecentral 4000 164117

Taborvägen 12-14 14351

Taborvägen 30-32 35674

Klarbärsgatan 52-54

Behovsstyrning

ventilation 7000 99374

Behovsstyrning samt byte av från-luftvärmepumpsanl.

Klarbärsgatan 56-60 76048

Stålgatan 24A-H

Behovsstyrning

ventilation 2500 147585

Behovsstyrning samt byte av från-luftvärmepumpsanl.

Klarbärsgatan 70-74 73526

Källparksgatan 11A-D -1534

Källparksgatan 13 A-E 11898

(52)

42 Data från energideklarationer område västra

Område

Energianvändning värme & komfortkyla första deklarationen (kWh)

Energianvändning värme & komfortkyla andra deklationen (kWh)

Energianvändning övrig el första deklarationen (kWh)

Energianvändning övrig el andra deklarationen (kWh)

Västra

Svartbäcksgatan 50I-L 225550 189632 5900 18116

Svartbäcksgatan 50A-

C 178920 142004 4700 12768

Svartbäcksgatan 50N-

M 127000 79048 9300 9376

C 461670 315884 45000 39877

B 326600 218862 34800 27054

Ringgatan 6D-L 1050000 1257828 69100 175503

Ringgatan 6A-C 229000 273523 57900 33448

Torbjörnsgatan 9-11 308000 309600 11700 39114

Täljstensvägen 1A 208200 185775 28000 35488

Granitvägen 4A-B 611400 622998 57200 55729

Granitvägen 6A-B 625190 624840 57200 55894

Marmorvägen 13 67390 65768 6810 3224

Marmorvägen 11A-D 1206780 1030766 122000 59118

Marmorvägen 7A-B 554280 471389 56030 27036

Ekebyvägen 17 89655 98604 15900 23281

Ekebyvägen 19 88014 99449 18600 20256

Tavastehusgatan 6A 106420 99127 3500 5917

Tavastehusgatan 8-10 21960 35818 1200 2138

Tartugatan 2 46780 38760 5020 2997

Nordengatan 13-15 90360 78191 9700 6046

Nordengatan 11 56810 48727 6100 3768

Nordengatan 25 47710 41448 5120 3205

Ringgatan 1A-B 59300 53085 1200 4432

Ringgatan 1C 33100 32398 1000 2699

Ringgatan 1D-E 24600 22379 600 1864