Vem är du – vem är jag?
Analys av texter i ett svenskt L2-läromedel på grundläggande nivå i vuxenutbildning
Författare: Elisabeth Åman Handledare: Gunilla Byrman Examinator: Gilbert Ambrazaitis Termin: HT 20
Ämne: Svenska som andraspråk Nivå: Grundnivå
Kurskod: 2SS10E
Titel på engelska: Who Are You?
– Who am I?: Analysis of Texts in a Swedish L2 Textbook in Basic Adult Education
C-uppsats 15 hp
Abstract
This study analyses four texts for Swedish as a Second Language in an Adult Education textbook published in 2018. The target group has passed the first level of beginners’ studies. The study concerns how the texts represent different life conditions in general and more specifically how otherness is shown in the Swedish majority society. It also concerns how the texts adjust to the learners’ language progression in the course syllabuses. Both quantitative and qualitative methods have been used. The results of this study show that the textbook has a serious approach in that the analysed texts represent important and interesting perspectives in the curriculum. The fictional texts show a varied language and content – not too difficult to understand. The two factual texts though are far above the intended language level of the course, which has an excluding effect. These two texts could also – from a critical discourse perspective – be said to cause a feeling of other- ness and exclusion among the L2-readers and are therefore not consistent with the common values in the curriculum.
Keywords
Swedish as a second Language, Adult Education, Textbook Analysis, Language Progression, Readability, Otherness, Critical Text and Discourse Analysis, Common values, Curriculum
Nyckelord
Svenska som andraspråk, vuxenundervisning, läromedelsanalys, språklig progression, läsbarhet, andrafiering, kritisk text- och diskursanalys, värde- grund, läroplan
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Fördjupad bakgrund ... 2
Ämnet svenska som andraspråk ... 2
Forskning om L2-läromedel ... 3
Momentet läsa i styrdokument och i olika mätningar ... 3
2 Teorier och tidigare forskningsresultat ... 4
2.1 Lärande och språk – en dynamisk och kvalitativ utvecklingssyn ... 4
Språk och makt –textorienterad kritisk diskursanalys ... 4
Språkets form, funktion och innehåll – olika aspekter ... 4
Målgruppsperspektiv och läsforskning ... 6
Avsändarperspektiv och läsforskning ... 7
3 Material och metod ... 8
3.1 Material, texturval och avgränsning ... 8
3.2 Läromedel och texter ... 8
3.3 Urval och avgränsning ... 8
Styrdokument ... 9
3.4 Analysmetoder och diskussion ... 10
Metodval på övergripande plan och på detaljnivå ... 10
Metodanpassad presentation av resultatet ... 11
4 Trovärdighet och tillförlitlighet ... 12
5 Etiska krav ... 12
6 Resultat och analys ... 12
6.1 Block 1 - Jag i det personliga fältet ... 13
Skönlitterärt utdrag (R1) – delresultat och analyser ... 13
Sakprosautdrag (F1) – delresultat och analyser ... 20
6.2 Block 3: Vi i gemensamt liv i samhället ... 26
Skönlitterärt utdrag (R3) – delresultat och analyser ... 28
Sakprosautdrag (F3) – delresultat och analyser ... 34
Summerande analys av resultat ... 37
6.3 Slutsats och vidare forskning ... 41
7 Referenslista ... 42
Bilagor Bilaga 1. Roman 1 (R1) ... 47
Bilaga 2. Faktatext-Sakprosa 1 (F1)... 49
Bilaga 3. Roman 3 (R3) ... 51
Bilaga 4. Faktatext – Sakprosa (F3) ... 53
Bilaga 5. LIX -begrepp i tabellform ... 54
Tabellförteckning Tabell 2.1 Lix-värden i olika texttyper………...………...7
Tabell 3.1 Analystexter i block 1.…….……….9
Tabell 3.2 Analystexter i block 3.…….……….9
Tabell 6.1 Andel personliga pronomen i texterna………...38
Tabell 6.2 Jämförande LIX-värden i alla analystexter……….39
Figurförteckning Figur 6.1 Innehåll och topiker (R1) ………16
Figur 6.2 Innehåll och topiker (F1) ……….18
Figur 6.3 Innehåll och topiker (R3) ………22
Figur 6.4 Innehåll och topiker (F3) ……….24
Figur 6.5 Innehåll och topiker (R3) ………....29
Figur 6.6 Textuell analys från (R3) ………...31
Figur 6.7 Innehåll och topiker (F3) ……….34
Figur 6.8 Textuell analys från (F3) ………... 35
1 Inledning
”/…Vem är du, vem är jag, levande charader.../” (Holm, 1987).
En textrad från melodin ”Högt över havet” inleder denna uppsats, eftersom den för mig, reflekterar tankar i Saids verk ”Orientalism” (1978, 2016), som kan vara aktuella även i dag i Sverige. Karaktärer skapades, enligt Said, ofta med grovt tecknade positiva eller negativa attribut för att ge Väst- världen igenkänningsbara markörer i kulturyttringar såsom skådespel eller charader. Dessa fick också tydligt normerande effekt. Begreppet ”det annorlunda” används i svensk översättning av Said, förknippat med ”dom” i dikotomin ”vi och dom”.
Andelen elever födda utomlands är stor i den svenska skolan. Boende- miljöer kan negativt påverka känslan av utanförskap. Identitetskonflikter kan förstärkas av stereotypa synsätt. I en artikel ”Vem representeras i materialet?” på webbsidan Lärportalen (Åkesson, 2016) varnas för normativa föreställningar i valda läromedel. Diskriminerande maktperspektiv kan ne-gativt problematisera de allmänmänskliga identitetsfrågorna: ”Vem är du, vem är jag?” Enligt skollagen (SFS 2010:800 kap 6) ska var och en inom utbildning motverka kränkande behandling följaktligen även i läromedel.
Krav på flexibilitet och effektiv genomströmning råder inom vuxenut- bildningen (Abrandt Dahlgren, 2013, s.263). I en artikel om OECD:s under- sökning PIAAC av vuxnas färdigheter påvisas gapet mellan hög- och lågut- bildade efter flyktingströmmarna 2015. Detta har ökat och forskare har på- pekat att lägst utbildade får minst utbildning (Wallin, 2018). Användning av digitala lärplattformar och distansstudier kan t.ex. innebära egenstudier i ämnet svenska som andraspråk. Läromedlen i Sverige saknar central syste- matisk kontroll (Stridsman, 2014), men blir ofta styrande (Jaara Åstrand, 2019). Denna studie fokuseras på läromedlet Grundhjulet (Asker, 2018) ur perspektiv, som presenteras i efterföljande avsnitt.
1.1 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med denna studie är att granska ett urval av fyra läromedelstexter i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom vuxenutbildning i förhållande till L2-elevernas möjlighet till språklig progression inom det centrala området läsa i aktuell kursplan och i för- hållande till de vuxna elevernas utveckling av kunskap och upplevelse av värden i enlighet med kurs- och läroplan (Skolverket, 2019).
Med utgångspunkt i syftet har följande konkreta frågor formulerats om texterna i det för studien valda läromedlet Grundhjulet (Asker, 2018):
Hur ser de ideationella, interpersonella och textuella strukturerna ut i utvalda lärobokstexter och hur kopplas dessa till svenskhet i majoritetssamhället?
Hur relaterar form, funktion och innehåll till progression i tex- terna till förmågan läsa enligt kursplanens betygskrav på vad som eleven ska klara i inledande respektive avslutande del- kurser?
1.2 Fördjupad bakgrund
Språk kan ses både som mål och medel i ämnet svenska som andraspråk (Hult & Gustavsson, 1983, s.68–70), något som kan göra detta ämne till sy- nes gränslöst. I nedanstående ges en tillbakablick på ämnet inklusive läro- medelsforskning samt synen på momentet läsa inom angivet centralt om- råde i styrdokumenten.
Ämnet svenska som andraspråk
År 1995 blev svenska som andraspråk ett eget skolämne. I rapporten ”Med annat modersmål” (Skolverket, 2008), framhölls att ämnet inte fungerat som det var tänkt för målgruppen barn och ungdomar. För vuxna elever har studier i sfi kunnat förbereda en övergång till grundläggande nivå. Kursen på 700 poäng är från 2017 indelad i fyra delkurser. Syftet var att utöka individens möjligheter att etappvis utveckla kunskaper i och om språket utifrån behov och förutsättningar, vilket har presenterats av Skolverket i en informerande videofilm (2016) inför kursplaneförändringen.
Forskning om L2-läromedel
Första gången svenska L2-läromedel för vuxna med utländsk bakgrund ana- lyserades ur ett ideologiskt perspektiv var år 2008 i Mattlars avhandling
”Skolbokspropaganda?”. I denna hävdas att fem analyserade läromedel, ak- tuella mellan 1995 och 2005, var arenor för ideologiproduktion och hege- monisträvanden och inte uppvisade ett kritiskt förhållningssätt. Mattlar på- visade ett svensk-etniskt ”vi”, som refererade till etniska svenskar och som kontrasterade mot det icke-svenska i samhällskontexten. Mattlar delar in lä- romedelstexter i primära, skrivna direkt för ändamålet och i sekundära, hämtade från annan källa. Pseudoautentiska texter förklaras ge sken av att vara äkta, men saknar källa och får förmodas vara skrivna av läromedels- författare eller redaktörer på förlagen (Mattlar, 2008, s.25–26).
Momentet läsa i styrdokument och i olika mätningar
I kursplanen nämns läsa som syfte men sägs också utgöra ett centralt områ- de (Skolverket 2019, s.192–193). I officiella mätningar finns olika skalor för läsfärdighet. Resultat går från mindre starka till avancerade nivåer. For- skare rekommenderar dock att bilden av läsaren ses som en skattning. Stu- derande på lägre nivåer kan klara läsuppgifter på högre nivåer och tvärtom beroende på motivation inför läsningen (Liberg, 2000, s.16).
I kursplaneskrivningar för grundläggande svenska som andraspråk an- ges att för L2-elever preciseras läsning i förhållande till användande av tex- ter i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv (Skolverket 2019, s.193). De, som representerar skönlitteratur, ska gälla ”/…från olika tider och skilda delar av världen.” (a.a., s.192). Sakprosa ska däremot representera olika funktioner och kan hämtas från tidningsartiklar, populärvetenskap eller ut- göra debattinlägg. Elever ska vid läsning ges förutsättningar att utveckla sitt språk samt skaffa lässtrategier för att: ”/… förstå, tolka, analysera och kri- tiskt granska texter från olika medier.” (a.a., s.193). I kunskapskrav för del- kurserna 3 och 4 tillkommer förmågan att kunna läsa mellan raderna för be- tygen A, B och C. Kravet att tolka och diskutera dolda budskap förekom- mer bara i delkurs 4 (a.a., s. 229). Bakomliggande forskning till skrivningar i svenska styrdokument och till modern språksyn redovisas i det följande.
2 Teorier och tidigare forskningsresultat
Inom språk- och specifikt andraspråksforskning har många länder längre erfarenhet än Sverige och ett internationellt referensperspektiv ges i detta kapitel parallellt med exempel från svensk forskning. Förklaring av begrepp från traditionell läsforskning – och i viss mån från klassisk retorik – före- kommer.
2.1 Lärande och språk – en dynamisk och kvalitativ utvecklingssyn I pedagogisk forskning om lärande och språk har Vygotskij (1999, s.333) hävdat att en individs språkutveckling är dynamisk och sker i socialt sam- spel med en omgivning. Teorin om den närmaste utvecklingszonen (ZPD) kan förklaras som en process och progression från den nivå, där en elev befinner sig till nästa utmanande nivå. Efterföljande pedagoger, även inom andraspråksundervisning, strävar efter att i Vygotskijs anda ge elever inle- dande och tillfällig stöttning men sedan individuellt också nya utmaningar.
Språk och makt –textorienterad kritisk diskursanalys
Fairclough visar i Language and Power (1989) hur ideologisk eller kritisk diskursanalys (CDA) ser på relation mellan diskurser och samhällsfenomen samt hur ojämlika maktförhållanden kan upprätthållas. Diskurser står för skriftliga eller muntliga sätt att uttrycka sig i t.ex. diskussioner om olika ämnen. Han har också lyft fram det dialektiska förhållandet (a.a.1992), där social praktik påverkar språkbruket, som i sin tur påverkar det omgivande samhället (a.a.1992, s. 65). Nord säger (2019, s.156) att analysformens syf- te ofta är att se problem och dold maktutövning på grund av normativa före- ställningar, som då kan friläggas och innebära att förändringar kan ske. I vissa fall kan i stället positiva värderingar (PDA) upptäckas (a.a. s.157).
Språkets form, funktion och innehåll – olika aspekter
Tidigare traditionell syn på språk fokuserade på dess form. medan senare forskning och tillämpning benämnd SFL (systemiskfunktionell lingvistik) utgår från språkets betydelseskapande sociala funktion. Kontext ses som det första övergripande skikt som omger ett språk – dess kulturkontext. Denna
kan få mer specifika sammanhang i situationskontexter. En text förhåller sig både till kontext och situationskontext (Martin & Rose, 2008, s.9). Den kan ha konkreta kontexter som speciella platser eller miljöer men även abstrakta sammanhang i form av diskurser (Sorbring et al., 2014, s.12–13).
I denna studie görs topikanalyser av de fyra ingående texternas inled- ningar. Analysmodellen har sitt ursprung i klassisk retorik, men används numera ofta överfört även på skriven text. Topiker kan ses ur både ett kollektivt och ur ett inferentiellt förståelseperspektiv, som inte utesluter varandra (Gabrielsen, 2009, s. 144). I båda perspektiven urskiljs en mikro- nivå, som kan förebåda eller spegla en makronivå. Exempel på topiker har visats i Lindqvist Grindes verk (2016).
Cummins (2000, s. 273–280) lyfter fram tre faktorer för andraspråks- elevers lärande: betydelse, språk och användning. Liberg (2000) anger tex- ters uppbyggnad och form som särskilt viktiga. I nyligen publicerad erfa- renhetsbaserad litteratur om systemisk-funktionell grammatik (SFG) exem- plifieras texter och deras semantik, dvs. betydelse, i olika faktiska samman- hang (Holmberg et al., 2019, s.10–11). Två olika metafunktioner redovisas nedan från Holmberg (a.a.) men också ett tredje perspektiv, som samverkar med dessa i genrer, diskurser och register.
Ideationell funktion betecknar innehåll, tolkning och erfarenheter. Den ger en bild av händelser och svarar på frågeorden vad, var och vart. Inne- hållets budskap kan t.ex. uppfattas på mikronivå och avspegla motiv eller topiker, som kan syfta framåt eller uppåt mot övergripande makronivå.
Interpersonell funktion anger sociala interaktioner. Den visar relationer mellan människor, ofta även mellan författare och läsare. Sociala ställ- ningar och värderingar kan tolkas. En texts dialog kan t.ex. visa på relation i ett hierarkiskt ”vi och dom”-perspektiv.
Textuell funktion visar på samband mellan funktioner i ett textsamman- hang. Språkets form har sin funktion anpassad till avsändare, budskap och mottagare. En texts syfte blir med stark kohesion tydlig för svaga läsare men tråkig för starka (Liberg, 2000). Skolverkets ”Form, funktion och inne- håll i samspel” (Tjernberg, 2017) stödjer kombinationer av forskningstra- ditioner, som presenteras i följande två avsnitt.
Målgruppsperspektiv och läsforskning
Forskning har undersökt både den skribent- och den läsarroll som fram- träder i en text och vilken påverkan som kan avläsas. Språklig analys visar hur värderingar och känslor interpersonellt uttrycks i texter. Folkeryd har funnit att känslomässig volym kan mätas genom att läsaren får guidning – från maximalt stor guidning i ett känslomässigt landskap till minimal sådan (2009, s.169–174). Attityd hos läsaren kan orsaka negativ eller positiv be- dömning av läsning men även texttyp och syfte kan påverka denna.
Begreppet genre används traditionellt som inriktning inom en konst- form, t.ex. litterär genre (Molloy, 2014, s.23). I sin forskning har Langer (1995, s.24–32) beskrivit att olika genrer av skönlitteratur kännetecknas av att de förstås av sina läsare genom att möjliga horisonter utforskas men att sakprosa kan förstås genom att en och samma referenspunkt behålls. Inom SFL-forskning tolkas begreppet genre på ett mer konkret och funktionellt sätt. Många texter kan innehålla en blandning av genrer i heterogenitet eller hybriditet (Fairclough, 1992, Nord, 2019, s.165–166). Det märks mest i längre texter. En annan dimension på hybriditet ges av sammanhanget, vil- ket i viss mån har relevans för denna läroboksstudie. Sakprosan kan med sitt faktainnehåll uppfattas tydligt som en brukstext, vilket skönlitteratur därmed inte skulle vara. Hellspong (2001, s.17) anser dock att om en läro- bokstext är en brukstext blir skönlitteratur i en lärobok det också. Texten påverkas av sitt sammanhang – med målgrupp och funktion i samspel.
Forskning nämner att inferenser – förmågan att läsa mellan rader – ger djupare förståelse hos mer avancerade läsare genom att dessa kan dra slut- satser (Keene& Zimmerman, 2003, s.168, Westlund, 2009, s.102). Ovana eller svagare läsare läser mer ytligt. Läsförståelse varierar beroende på för- kunskap på eget språk, kunskaper i andraspråket och förförståelse om kon- text. Mottagarreferenser har graderats i tre nivåer av förståelse: ”text-till- själv-koppling”,”textkoppling”,”text-till-text-koppling” och ”text-till-värl- den-koppling”, där den första är den basala (Keene & Zimmermann, 1997, s.74–75).
Avsändarperspektiv och läsforskning
Avsändare kan enligt Björkvall (2004, s.87–96) ha en abstrakt och fiktiv representation av läsaren. Vissa texter anpassas oftast till tänkta modellä- sare (a.a. s.5). Avsändare kan ta hänsyn till rådande värdegrund eller med- vetet avvika från denna för att kanske provocera och väcka uppmärksamhet (Björkvall &Nyström Höög, 2017). I texter kan olika porträtt framställas av en avsändare som symbolporträtt för t.ex. personlighetstyp, etnicitet, kön eller ålder (Lindgren, 2002). Om ett porträtt uppfattas som negativt av mot- tagare kan igenkänningseffekten bli negativ men i stället positiv under and- ra premisser.
När texter planeras av avsändare för olika mottagare sker någon form av bedömning av hur enkel eller svår en avsänd text kan anses vara att läsa och förstå. På 60-talet skedde kvantitativ forskning om texters läsbarhet, vilket resulterade i ett så kallat läsbarhetsindex, förkortat LIX (Björnsson, 1968).
Textmätning för LIX erbjuds med digitalt mät- och analysverktyg via hem- sida. I tabell 2.1 nedan syns hur texttyper representerar olika LIX-värden.
Tabell 2.1 Lix-värden i olika texttyper.
LIX-värden Texttyper
20–25 Barnbok eller enkla texter för vuxna
31–35 Skönlitteratur, populärtidningar, vardagsspråk
40–45 Tidningstext, enklare ämnestexter grundläggande nivå 50–55 Vanligt för officiella texter och gymnasiala ämnestexter 60– Byråkratisk svenska och akademisk nivå
Källa: https://www.lix.se/
Graderingen ovan gäller texter. Försök att gradera läsnivåer förekommer, där koppling görs till användares språknivåer. Kombination mellan kvanti- tativt och kvalitativt sätt att analysera läsbarhet i text och läsförmåga hos läsare rekommenderas och gränser ses inte som absoluta. Tabell 2.1 har beaktat detta och marginal finns därför både uppåt och neråt.
3 Material och metod
I detta kapitel beskrivs i olika steg hur undersökningen i denna studie har planerats för att leda till svar på dess forskningsfrågor i förhållande till as- pekter som preciseras i det följande.
3.1 Material, texturval och avgränsning
Här presenteras det läromedel och de texter som analyserats samt de urval och avgränsningar som har skett. Jämförelser har i denna studie skett löpan- de med delar av Skolverkets styrdokument, vilka också presenteras nedan.
3.2 Läromedel och texter Utbildningsförlaget Sanomas Grundhjulet (Asker, 2018) är ett läromedel
för svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning. Det utkom 2016 och kompletteringar vid kursplanerevideringar har skett. Läroboken omfattar 367 sidor fördelade på 24 kapitel. Läromedlet har karaktären av en antologi med olika typer av texter, som har genrebetecknats i innehålls- förteckning och introduktion. Flertalet texter presenteras i utdrag från au- tentiskt material, men förlagsproducerat material förekommer. Författaren Kristina Asker förklarar avsikten med läroboken i dess förord och även via ett webbinarium (2016). För blockavsnitt och grupper av kapitel anges te- ma. En kunskapsprogression är enligt författaren avsedd i bokens olika av- snitt, vilket enligt forskarna Lundberg och Reichenberg (2009, s.48) kan in- nebära successiv ökning i textlängd.
3.3 Urval och avgränsning
Denna studies val av fyra texter i läroboken innebar ett bekvämlighetsurval, som tänktes representera bokens två texttyper och en kunskapsprogression mellan första och sista blockavsnittet. Följande tre urvalsskikt tillämpades:
1. I ett första urvalsskikt gjordes en tudelad indelning i skönlitterära texter och texter av sakprosakaraktär enligt kursplanens direktiv.
2. I ett andra urvalsskikt observerades lärobokens målgruppsrekom- mendationer från block 1 (elever i inledande delkurs 1–2) till block 3 (elever i avslutande delkurs 4). Block 2 valdes bort för att undvika att studien skulle bli alltför omfattande.
3. I ett tredje urvalsskikt valdes fyra analystexter. Avgränsningar gjor- des till en sammanhängande text av vardera skönlitterär typ respek- tive sakprosatyp från block 1 och från 3. Statistik, tabeller, övningar etc. ansågs här ej utgöra textunderlag.
I Tabellerna 3.1 och 3.2 nedan visas valda texter i två uppställningar med rubriceringar inklusive kapitelnummer från läroboken Grundhjulet (a.a.):
Tabell 3.1 Analystexter i block 1
Kapitel och tema Texttyp /genre Textutdragets titel 1. Jag och min
berättelse
Roman (R1) Jag fick en trickcykel
8. Jag och miljön Sakprosa i form av faktainformation från webbsida (F1)
Miljösmarta matval
Tabell 3.2 Analystexter i block 3
Kapitel och tema Texttyp/genre Textutdragets titel
21. Vi på jobbet
Roman (R3) Och vad har du sysslat med då?
19. Vi och dom Sakprosa i form av Fördomar om andra referat av forsknings-
rapporter (F3)
De fyra läroboksutdragen finns som fulltext i bilaga 1–4 och i citatform i resultatdelen. Textcitaten är förkortade jämfört med lärobokens utdrag, var- för begreppen utdrag och citat används särskiljande.
Styrdokument
Eleverna i lärobokens målgrupp studerar kurser reglerade i styrdokumenten
”Skollag” (2015) respektive ”Läroplan för vuxenutbildning” (2017) och
”Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kom-
mentarer” (2019). De olika delkurserna inom ämnesurvalet svenska som andraspråk presenteras i aktuellt styrdokument avseende syfte, centralt innehåll och kunskapskrav (Skolverket 2019, s.192–233). Jämförelser med styrdokument skedde löpande i studien. Gjorda avgränsningar påverkade vilka av kursplanens bedömningskriterier som berördes.
3.4 Analysmetoder och diskussion
Metodval i denna studie innebar att anpassa detta val till ovan nämnd granskning av läromedelstexter i förhållande till möjlighet för kunskaps- progression inom ett centralt område i aktuella kursplaner. Även upple- velse av svenskhet i texterna jämfördes med skrivningar i styrdokument.
Metodval på övergripande plan och på detaljnivå
I ett övergripande metodval stod övervägandet mellan kvantitativ eller kvalitativ analys. En kvantitativ mätning å ena sidan kan anses objektiv totalt sett, men inbegriper inte aspekten rimlighet och i efterarbetet bör enligt Denscombe en utvärdering ske om erhållet resultat kan ses som rimligt eller sannolikt (2016, s. 379 – 380). En kvalitativ metod innebär å andra sidan att större hänsyn kan tas till olikheter i det som mäts. En nack- del vid denna metod kan vara svårigheten att göra generaliseringar av ett diversifierat material. Tidsaspekten kan också vara begränsande vid kva- litativa analyser (a.a., s.412, s.416 - 417).
I denna studie valdes en metodkombination av kvantitativa och kvali- tativa metoder (a.a., s.216). Fördelen med kombinationen ansågs ligga i möjlighet till efterföljande triangulering som stärkande effekt för resultat och analys (a.a., s.222). Insamling av textbaserade data i urval skedde från läroboken i småskalig omfattning, varefter de fyra utvalda textutdragens läsbarhet mättes beträffande medeltalet ord per mening och andelen ord med fler än 6 bokstäver (uttryckt i procent) varvid ett så kallat LIX-värde uppnåddes. Texterna finns i analyserad textlängd i bilaga 1–4. Forskare anser att ett kvantitativt LIX-värde ofta samvarierar med andra språkliga egenskaper (Melander, 1995, s.33). Det kan därmed ge ökad beviskraft och tillförlitlighet vid resultattolkning.
Kvalitativ metod användes i studien i form av textanalys (CA), genom metoden närläsning (Bookman & Horn 2016, s.248–265) av de fyra valda lärobokstexterna. Den därefter utförda topikanalysen tillämpades med mo- dern förståelse i denna studie på skriven text. Topiker tänks på mikronivå i en specifik situation frilägga och kartlägga teman (Gabrielsen 209. S.148f).
De kan spegla ett budskap med värderingar och präglas av en grupp människors världsbild vid detta tillfälle, vilket – enligt Rosengren – med ett klassiskt uttryck kan benämnas dess doxa (2008, s.192). Topikerna kan eventuellt peka vidare mot företeelser på makronivå. Kritisk diskursanalys (CDA) användes i sin tur för att upptäcka problem i förhållande till svensk- heten och varierades med alternativet positiv diskursanalys (PDA) vid eventuell positiv kommunikation. Båda alternativen lyfts av Nord (2019, s.156–157). De kvalitativa metoderna bedömdes ge både bredd och för- djupning i studien, men skulle kunna medföra risk i neutralitet vid pre- sentation och tolkning av textens mening (Denscombe 2016, s.418). Urval av texter och analyspresentationer har skett i flera steg utifrån tydliggjorda kriterier för att genom systematik motverka nämnda risk.
Metodblandning har inneburit att dra nytta av olika aspekter, men ändå möjliggöra kontrollerad hantering genom t.ex. kategorisering och analys – likartat för varje text. Medvetenhet fanns om risk för överförenkling vid tolkning med metodkombination (a.a., s.231). Studien tog hänsyn till redo- visade teorier, men öppenhet fanns för det som upptäcktes t.ex. vid kritisk diskursanalys (a.a., s.399) i en abduktiv ansats mellan teori och empiri.
Metodanpassad presentation av resultatet
Eftersom studiens tyngdpunkt låg på kvalitativ forskning, har resultat kom- binerats med analys i presentationsdelen, eftersom dessa anses sammanväv- da. Kvantitativa resultat har främst använts kompletterande. Anknytning till studiens syfte och två forskningsfrågor har varit vägledande i olika analyser men också då resultat löpande har jämförts med styrdokument avseende språklig progression och kritiskt diskursperspektiv.
4 Trovärdighet och tillförlitlighet
Den kvantitativa undersökningen skulle i studien kunna anses svag i sig själv, men bör kunna bidra till ökad tillförlitlighet i ett kompletterande perspektiv vid resultattolkning av kvalitativa data. Den senare aspekten kan också visa sådant som den kvantitativa undersökningen kan förbise, men vara känslig vid tolkning (Stukát 2005, s.126). Initialt har därför planerats att minimera sådan risk genom kategorisering och insamling av kvalitativa data på strukturerat sätt, vilket även har präglat redovisningens upplägg.
Tillvägagångssätt i processen är noggrant beskrivet.
Eftersom studien totalt får anses vara för liten för alltför generella tolk- ningar har försiktighet tillämpats. Redan i studien överförs och jämförs redan vissa resultat mellan texter. Dessa skulle kunna överföras till ytter- ligare texter i utvald lärobok, men även till texter i andra läromedel.
Studiens val av metodblandning har skett för att få möjlighet till trian- gulering vid resultattolkning (Denscombe 2016, s.411).
5 Etiska krav
Endast analys av läromedel har förekommit i studien och ingen privat- person har påverkats. Citat ur texter från läromedel har använts i forsk- ningssyfte. Inga bilder eller övningar har kopierats. Vid hänvisningar har korrekthet eftersträvats. Huvudsakligt syfte ska avspeglas i resultatet.
6 Resultat och analys
Detta kapitel innehåller redovisning av delresultat med analys enligt upp- lägg som presenterats i metodkapitel 3.2.2 ovan. Upplägget är anpassat till denna studies forskningsfrågor dels om valda lärobokstexters strukturer och innehåll i förhållande till svenskheten i majoritetssamhället och olika värde- diskurser i styrdokument, dels om texternas möjlighet att ge L2-eleverna progression inom området läsa jämfört med mål och betygskriterier.
Redovisningarna nedan sker blockvis samt per text i texttyperna skönlit- teratur respektive sakprosa (Skolverket 2019, s.155).
6.1 Block 1 - Jag i det personliga fältet
Lärobokens första avsnitt, ”Jag i det personliga fältet”, anger huvudtema för texter, som riktas till elever i de inledande delkurserna 1 och 2. Primärt observerades i studien att de två utvalda analystexterna är exempel på både sakprosa och berättande text, som utifrån sin rubricering kan tänkas stimulera elevers läsintresse (Skolverket 2019, s.192 - 193). Romanut- dragets rubrik ”Jag fick en trickcykel” liksom boktiteln Jag är Zlatan Ibrahimovic. Min historia (2011) ansågs, för L2-elever på lägre språknivå, tydligt kunna kopplas till blockets jag-tema. Det personligt enkla och när- liggande i analystextens barndomsanknytning kunde tänkas bidra till att vid läsning förstärka elevernas egna vardagsnära svenska språk. Avsnittets sak- prosatext ansågs dessutom kunna vidga det språkliga användningsfältet, eftersom rubriken ”Miljösmarta val” anknyter till en aktuell samhällsdis- kurs. Läsning ska enligt kursplanen på denna nivå kunna ske ”med flyt” (a.
a., s. 204). Flyt brukar tolkas som förmåga att avkoda korrekthet och upp- fatta prosodi. Lindberg (2005) nämner även förmåga att hantera texters komplexitet som en faktor för detsamma.
Skönlitterärt utdrag (R1) – delresultat och analyser Nedan följer delresultat och mina analyser av studiens första text:
Kontext, citat och topiker text R1(se bilaga 5 för längre textutdrag).
Det skönlitterära textutdraget, ”Jag fick en trickcykel” (Asker, 2018, s.32ff) är enligt Mattlars kategorisering (2008, s.25–26) en sekundär text. Fotbolls- spelaren Zlatan har berättat om sitt liv för författaren David Lagercrantz, varför boken har setts som självbiografisk. Läroboken använder begreppet roman. Studien visar dock på hybriditeten mellan autentisk livshistoria och fiktion, vilket minskar krav på – eller tilltro till - dokumentär exakthet.
Texten syns tydligt fokusera på Zlatans autentiska anknytning till för- orten Rosengård genom berättarens närvaro i den pojke som han en gång var. Förortsmiljön i situationskontexterna skulle kunna uppfattas präglad av utanförskap i förhållande till världen utanför Rosengård. Förutom yttre miljö har dock varje barn en egen mindre värld att förhålla sig till. Alltefter- som samverkar dessa världar för det växande barnet. Relationen mellan text
och kontext kan sägas vara rörlig eller dynamisk (Holmberg et al., 2019, s.156). Dessutom kan kontexten till texten nedan samtidigt anses bå-de konkret med sina autentiska miljöer och diskursiv med hänsyn till en rådan- de uppfattning om vad dessa miljöer representerar beaktas (Sorbring et al., 2014, s.12).
Nedan följer textcitat ur romanutdrag (se Bilaga 1 för textutdrag R1).
Jag fick en trickcykel
Jag fick en trickcykel av brorsan när jag var liten, en BMX. Jag kallade den Fido Dido.
Fido Dido var en tuff liten tecknad lirare med spretigt hår. Jag tyckte han var hur cool som helst. Men cykeln blev snodd utanför Rosengårdsbadet och farsan kom dit med skjortan öppen och armarna uppkavlade. Han är den typen som säger: Ingen rör mina barn! Ingen tar deras saker. Men inte ens en tuffing som han kunde göra något åt det. Fido Dido var borta, och jag var helt förtvivlad.
Efter det började jag sno cyklar. Jag slog upp låsen. Jag blev en mästare på det.
Bang, bang bara, och hojen var min. Jag var cykeltjuven. Det var min första grej.
Det var rätt oskyldigt. Men ibland spårade det ur.
En gång klädde jag mig i svarta kläder och gick ut i mörkret som värsta Rambon och klippte en militärcykel med en stor jävla bultsax och absolut, visst, den hojen var cool. Jag älskade den. Men uppriktigt sagt, det var mer kicken än cykeln. Jag triggade igång på att smyga runt i mörkret, och jag slängde en del ägg på fönsterrutor och den typen av prylar och bara ibland åkte jag fast.
Det var en pinsam grej i Wessels varuhus ute på Jägersro. Bland annat. Men jag förtjänade det ärligt talat. Jag och en kompis var klädda i dunjackor mitt i sommaren, helt idiotiskt, och under de där jackorna hade vi fyra pingisrack och annat skit som vi plockat på oss. ” Och hur ska ni betala för de här?” sa vakten när vi åkte fast. Jag tog fram sex tioöringar från fickan: ”Med de här, typ.” Men killen hade ingen humor och jag bestämde mig för att bli mer professionell i
fortsättningen, och jag gissar att jag blev en rätt skicklig galning till sist.
(Asker, 2018, s.32–33)
I analysarbetet med citattexten ovan studerades målgruppsaspekten i jäm- förelse mellan den skönlitterära romanens läsare och lärobokens brukstexts- läsare (Hellspong 2001, s.17). Detta ledde till tanken att i förlagets för- handsplanering skulle en modelläsare (Björkvall 2003) ha kunnat vara ung och sportintresserad – och kanske av manligt kön. I textutdragets förord bryter dock läroboksförfattaren primärtextens tänkta målgruppsinriktning genom att erbjuda byte av läsperspektiv och därmed öppna upp för utökat målgruppsengagemang.
Asker uppmanar i läroboken de troligen heterogena vuxna L2-eleverna att lägga märke till Zlatans uppväxt i en miljö präglad av penningbrist.
Detta sker genom ett personligt engagerande du-tilltal i lärobokens fråga:
”Hur tror du att det har påverkat honom?” (2018, s.32). Det är en öppen fråga, där svar tillåts variera. Den kan anses leda djupare och bortom en första ytlig association till sport och i stället lyfta fram den vardagsnära livssituationen för huvudpersonens familj, men också för andra boende i området. Det centrala innehållet från delkurs 2 t.o.m. delkurs 4, (Skolverket 2019, s. 210), betonar att L2-elevers läsande ska belysa människors upp- levelser och erfarenheter – en formulering som motsvaras av textens per- sonligt återgivna innehåll.
I studiens syfte ingick även att granska texter i förhållande till L2-ele- vernas möjlighet till inlärningsprogression per se inom det centrala om- rådet läsa. Här kan bokens och textutdragets barndomstema anses ge en bred initial ingång till ”text-till-själv”-koppling för många läsare, vilket en- ligt forskning sägs underlätta läsförståelse (Keene & Zimmermann 1997, s.74–75). Anknytningen till Zlatan kan bedömas ha givit positiva läsar- attityder och därmed motivation till läsning (Folkeryd 2009, s.169–174).
Detta gav romanutgåvan stora läsarskaror både i Sverige och internationellt.
Det skulle kunna antas att många L2-elever också känner till fotbolls- stjärnan och därför kan motiveras till läsning på grund av dennes ”kändis”- faktor. På denna nivå kan läsningen ännu behöva automatiseras genom lästräning, för att läsförståelseprocesser ska kunna ta vid.
I en artikel hösten 2019 i Sydsvenskan, (2019-11-24), redovisar journa- listen Ingrid Sommar statistik från 2006, där hög arbetslöshet och andel unga i Rosengård hade rapporterats med koppling till rekrytering till kriminell verksamhet. Detta ansågs av Sommar ha kunnat förutspås tidigare och kopplingen får anses ha aktualitet även i dag. Artikeln visar ett negativt förknippat diskursperspektiv på denna miljö. Både den konkreta och den diskursiva kontextbeskrivning kan tänkas sammanfalla i tid med Zlatans barndomsår och ger därmed underlag till jämförelse med resultatet i to- pikanalysen nedan.
Topikanalys och resultat - text R1
Närläsning genom topikanalys på mikronivå av sju textdelar från citatets in- ledning nedan visar vad och hur författaren redan där kommunicerar med sin publik i form av sina läsare. I Figur 6.1 nedan presenteras resultatet.
Min utförligare analys följer efter denna figur och visar på tänkbara kon- sekvenser för en fortsatt utveckling i livsberättelsen.
Inledningstext i sju delar Topiker
Jag fick en trickcykel av brorsan när jag var liten, en BMX. Jag kallade den Fide Dido.
Barnet och hans ”rikedom”
...farsan kom dit med skjortan öppen och
armarna uppkavlade. Pappans attityd och karaktär
Efter det började jag sno cyklar...
Zlatans behov att hämnas på allt och alla genom brottslig- het egentligen utan egen vin- ning
En gång gick jag ut i mörkret som den värsta Rambon
Zlatans anspråk på att uppfat- tas som tuff
Jag slängde en del ägg på fönsterrutor Intentionen att våga riskera att upptäckas av andra
Jag och en kompis var klädda i dunjackor mitt i sommaren, helt idiotiskt, och under de där jackorna hade vi fyra pingisrack och annat skit som vi plockat på oss.
En upptrappning av Zlatans intention och anspråk enligt ovan och kanske även för- hoppning om anseende via ryktesspridning i vissa gäng
-Hör nini, hur ska ni betala för de här? sa vakten när vi åkte fast.
Gräns i form av att någon äldre har högre anseende och makt, av repliken att döma en svensk man. Maktperspektiv och även förhållande till svenskhet friläggs
Figur 6.1 Innehåll och topiker (R1).
Topikerna i figuren ovan syntes vara personrelaterade (Lindqvist Grinde (2008, s.130 - 138), men även maktperspektiv med viss koppling till majo-
ritetens svenskhet kunde friläggas och hör ihop med studiens andra forsk- ningsfråga om just detta förhållande.
Författaren presenterar Zlatan för textläsarna som ett oskyldigt förorts- barn i en icke svensk-dominerad miljö, oftast på sin trickcykel Fido Dido. I samband med att cykeln stals – förändrades hans roll. Han blev någon som stjäl. Det skulle genom inferens kunna tolkas som att ingen fanns riktigt nä- ra Zlatan och att cykeln var en låtsaskompis. Zlatan ville hämnas och gjorde sig stark genom identifiering med Rambo för att få mod till detta. En upptrappning av Zlatans frustrerade känslor leder från busstreck till stöld, parallellt med att han utvecklas från barn till ungdom.
Det märks också i textutdraget hur Zlatans värld växer i omkrets från det begränsade området utanför familjens hyreslägenhet till områden lite längre bort, där han stjäl cyklar och kastar ägg på fönsterrutor. Något längre fram i tiden kommer den dag, då han och en kompis lämnar Rosengård för att ta sig över gränsen till ett annat mer svenskdominerat bostadsområde för en utvidgad stöldverksamhet – alltså en gränsöverskridning på flera sätt – som ändå avspeglar hur livet i det lilla samhället avspeglar livet i det större.
Topiker som inte nämns explicit är känslor, men genom inferens kan anas Zlatans stolthet och kärlek över att ha fått en cykel från sin storebror, vilket också påtagligt var en identitetsbekräftelse för honom gentemot andra barn på gården – men som övergick i förtvivlan och sorg, när cykeln stals.
Dessa mikroteman pekar mot självbiografins makrotema – en lång kamp för att hävda sig både på och utanför fotbollsplanen – med vunna positio- ner, som först tydligt måste bekräftas men senare även alltid försvaras – i en hård samhällsmiljö, präglat av ett doxa ((Rosengren 2008, s.192), där någon antingen är innanför eller utanför.
Resultatanalys av ideationell och interpersonell struktur - text R1 Som berättare lyfter Zlatan fram ett kollektivt mångkulturellt persongalleri i sin omgivning med: ”somalier, turkar, juggar, polacker, alla möjliga blattar, och svenskar” (Asker, 2018, s. 33). Zlatan ser dem först med barnets ögon som tillhörande en lite äldre grupp, i vilken han själv inte har tillträde. När Zlatan längre fram tidsmässigt kommer i clinch med en vakt efter en butiks-
stöld – i ett då mer svenskpräglat område i Malmö – kan han inte tåla att känna sig förringad. Det kan mellan raderna tolkas som att han vill ta per- sonlig revansch på ”någon” eller ”något”. Dessutom väljer han i sin egen trängda situation ett personligt ”jag och dom”-perspektiv. Kanske har Zlatan spelat ett rollspel för att få anseende i en äldre gruppkrets, som to- pikanalysen låter ana? Händelserna i situationskontexterna kan uppfattas präglade av utanförskapet som ”liten fattig kille”, men på gruppnivå blir han också en del av Rosengårdsminoriteten, som är ”bredvid” och på olika sätt också ”utanför” den svenska majoritetsgruppen i andra delar av Malmö i en yttre kontext. Genom ”jag-perspektivet” sammanfaller berättarens röst med Zlatan som fokalisator (Heith, 2006, s.215–216). Den unge Zlatan be- skrivs full av skiftande känslor.
Genom inferens skulle läsare kunna få kontakt med Zlatans känslomäs- siga landskap (Folkeryd, 2009, s.169–174). Många barn- och ungdomar har identifierat sig med Zlatan genom sport. Andra känner empati för hans barndom eller fascineras av hans klassresa. Infallsvinklar finns för möjlig- hetshorisonter (Langer 2017:52) genom textens genreblandning av modern hjältesaga och roman. Sagor växer genom upprepning av välkända mönster över tid och rum, vilket skulle kunna ge inkluderande igenkänningseffekter för L2-elever.
Textuell resultatanalys, språknivå och kunskapskrav text R1
Den textuella analysen i Figur 6.2 nedan visar att textens olika språkstilar på ett inkluderande sätt har tillåtit ett multietniskt förorts- eller ungdoms- språk tillsammans med slang och svordomar för att förmedla en autentisk språklig stil i kontrast till ett parallellt mer enhetligt standardspråk i texten.
Det kan också ses som exempel på Faircloughs teori om ett dialektiskt förhållande, där språkbruk påverkar samhället och tvärtom (1992), eftersom ett antal romaner i Sverige senare i sin helhet har publicerats med använ- dande av ungdomsspråk färgat av blandat transspråkande.
I ett kvalitativt perspektiv noterades för texten flera kriterier som bidra- gande till läsförståelse t.ex. möjlighet till förförståelse, positiv attityd men även engagemang från författare och läsare. Detta märktes på både primär
och sekundär textnivå. Läsbarheten mättes för textutdraget R1 kvantitativt i LIX- analys till resultatvärdet 23, vilket enligt Tabell 2.1 tidigare i denna studie. (s. 7) indikerar nivån ”enkel text”. Se Figur 6.2 nedan för övrig tex- tuell analys.
Texttyper/
funktion Berättande text Beskrivande text
Textens syfte
Att berätta med känslor och dramatik, som i en roman Att beröra läsare med stark berättarröst i Jag-form Att ge viss frihet till fantasi och inferens
Att ge många lust att läsa
Att i viss mån återge händelser från Zlatans uppväxttid på ett objektivt sätt
Att beskriva
faktiska platser (t.ex.
Rosengård och Jägersro),
personer t.ex. Zlatan, hans far, en väktare)
händelser som har utspelats t.ex. stölder Struktur Berättandet blandas med
personliga kommentarer.
Händelseförloppet återges i princip kronologiskt Händelser dyker upp, till
synes som spontana minnen.
Varje situation har en egen kronologi
Lexiko- grammatik
Blandningen av korta och långa meningar ger variation och liv åt berättelsen Vardagsspråk avspeglas
Dialog återges mellan Zlatan och en väktare där maktfördel- ning märks i den senares starka imperativ: Hör nini!
Multietniskt förortsspråk efterliknas i vissa delar av texten
Svordomar /slang ger autenticitet: t.ex. Jävla och hojen
var cool Läsaren tycker sig höra jag-
berättandet trots skriftform i en blandning med fonologi
Beskrivande adjektiv: kaxig tuff Beskrivande verb: läspade Jfr
Kvantitativa data:
LIX-värde 23 = andel långa ord 12,7
+genomsnittlig meningslängd 10,2
Störst andel personliga pronomen: 5% JAG
Figur 6.2. Textuell analys av utdrag R1. Källa: Modell fritt efter Olofsson (2015)
I analysen har långa och korta meningar noterats i båda texttyperna, men eftersom inte långa ord dominerar, anses inte texten svår att förstå gällande ett ytligt händelseförlopp eller öppet redovisade känslor. Djupare och mer dolda nivåer, som texten också erbjuder, kräver större förmåga till infe-
renstolkning, vilket är krav först i delkurs 4 för högre betygsnivå (Skolver- ket, 2019, s. 231).
Textens växling mellan dokumentärt korrekta delar och fritt berättande syntes ge exempel på varierad, komplex och utmanande textläsning högre än basnivå. Att textens ytliga händelser är tydligt framträdande kan ändå göra viktig lästräning lättillgänglig och stimulerande. Att läsa och analysera skönlitteratur och sakprosa för olika syften är ett syfte för kurserna i grundläggande svenska som andraspråk (Skolverket, 2019, s.156).
Resultat R1 - läroplanens värdegrund och diskursanalys
Temat om Zlatans kamp från tuff barndom till ungdomens brytningstid, då föräldrarna förlorar i auktoritet kan sägas främja förståelse för andra män- niskor och förmåga till inlevelse (Skolverket, 2017, s.5) och befanns i stu- dien anknyta till rubriceringen ”Förståelse och medmänsklighet” i läropla- nens kapitel ”Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund”. Exempelvis skulle Zlatans identitetssökande strävan efter bekräftelse i ett utökat ”vi”
kunna ge igenkänning även för L2-läsare på ett mer personligt plan genom
”text-till-själv-koppling” (Keene&Zimmermann, 1999, s.74–75). Textens sagodiskurs, där hjälten i mikro- och makroperspektiv söker lyckan ”längre bort”, men alltid får kämpa, bedömdes i analysen som tidlöst intresse- väckande och med möjlighet till igenkänning i ”text-till-text-koppling”
(a.a.) och inkludering oavsett elevers bakgrund. I de lägre delkurserna 1 och 2 fick förutsättas viss lärarstöttning av L2-elever (Gibbons, 2010, s.39), när det gäller inferenstolkning.
Genom kritisk diskursanalys skulle Zlatans möte med butiksvakten kun- na ses som ett möte mellan det ekonomiskt svaga Rosengård och ett rikare
”svenskt” område i Malmö och för läsarna frilägga en skillnad mellan maktlösa och maktfulla i både mikro-och makroperspektiv (Fairclough, 1992, Nord, 2019, s.165–166).
Sakprosautdrag (F1) – delresultat och analyser
Nedan följer det studiens och jag- blockets första faktatext med introduk- tion och olika resultatanalyser.
Topikanalys och resultat - text F1 (se bilaga 5 för längre textutdrag).
Det första blockets valda sakprosatext utgörs av en myndighetstext från Livsmedelsverket, ”Miljösmarta matval” (Asker, 2018, s.82–83). Den är en sekundärtext på grund av att myndighetens webbsidetext från har överförts till lärobokssidor. En del förändringar har gjorts layoutmässigt – i viss mån språkligt men inte faktamässigt. Val av en webbsida får primärt ses som en mediering med god spridningsmöjlighet (Mattlar,2008, s.25 - 26).
Textutdraget i läroboken föregås av en kort inledning, där L2-läsare bjuds in via du-tilltal. Frågan ”Hur påverkas miljön av den mat du väljer att äta?” kan vara ett försök att etablera kontakt med läsaren genom ett du- tilltal. Efterföljande text är från första sidan av lärobokens två sidors text- utdrag.
Miljösmarta val
I Sverige äter vi cirka 800 kg mat och dryck per person och år. Ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som svenska hushåll orsakar kommer från maten vi äter. Genom att ändra på hur vi äter skulle vi kunna halvera utsläppen av växthusgaser och samtidigt få ett bättre näringsintag.
Maten påverkar också miljön genom övergödning, utfiskning, användning av växtskyddsmedel med mera. Men maten kan också ha positiv effekt på till exem- pel odlingslandskapet och den biologiska mångfalden. En del mat har stor påver- kan på miljön, en del har mindre. Därför spelar de val vi gör i butiken roll.
Det finns mycket man kan göra för att minska matens miljöpåverkan:
Minska på mängden kött, ät i stället mer vegetabilier. Pröva att byta ut några rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter, eller minska på köttportionen.
-Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk.
-Välj frukt och grönt som tål att lagras, till exempel grova grönsaker, välj känsliga frukter och grönsaker efter säsong.
(Asker, 2018, s.82)
I lärobokens förord till texten ” Miljösmarta matval” möts L2-läsaren av ett ”du”-tilltal i frågan ”Hur påverkas miljön av den mat du väljer att äta?”
Ett personligt tilltal får ses som läroboksförfattarens försök att etablera kon- takt med läsaren och inbjuda till någon typ av dialog, vilket är i enlighet med kursplanens centrala innehållsdirektiv om kommunikation, interaktion och åsiktsyttrande med samhällsanknytning (Skolverket, 2019, s.163 - 164) och kan verka tillämpbart på texten. Däremot finns ingen indikation på att
detta tilltal kommer från myndigheten, utan själva citattextens inledning är identisk med textutdragets och kräver läsares uppmärksamhet från början genom ett påbjudande pronomenbruk från Myndighetens sida. Det första pronomen som möter läsarna i texten är ”vi”.
Ett första observationsresultat vid analysarbetet gav vid handen att textens layout förefaller tät och svårgenomtränglig för L2-elever. Det är inte tydligt om texten i sin helhet ska ses som ett exakt citat eller om den endast efterliknar en webbsida. Det fanns ingen källhänvisning löpande i de två sidornas text utan endast i form av en avslutande generell hänvisning till Livsmedelsverkets hemsida. Inte heller gavs datering av faktauppgifterna.
Topikerna i figur 6.2 nedan hämtades från textens ingress med inle- dande information. De bygger ytligt sett på faktaspäckade och samman- fattande meningar, som är logiskt koherenta med syfte att förstärka begrip- ligheten.
Innehåll Topiker
I Sverige äter vi cirka 800 kg mat och dryck per person och år.
Nationalitet anges.
Direktanspråk på trovärdighet genom fakta.
Ska vi tolkas påbjudande eller bara neutralt informativt?
Ungefär en fjärdedel av den
klimatpåverkan som svenska hushåll orsakar kommer från maten vi äter.
Problem presenteras i form av klimatpåverkan från maten.
Nationalitetanknytning ges igen.
...samtidigt få ett bättre näringsintag. Belöning lovas: Ät nyttigare/ rädda kroppen så uppnås säker win /win- effekt.
Figur 6.3 Innehåll och topiker i faktatext 1 (F1).
Stilen verkar visa att en akademisk text finns som underlag men skulle ock- så kunna ses som ett stilistiskt drag för att ge tyngd åt fakta och argument i citattexten. Texten kan sägas betona fakta följt av problematisering. Avslut-
ningsvis föreslås en personlig lösning, men i gott syfte ur ett större sam- hällsperspektiv – alltså från mikro-till makronivå.
I den aktuella lärobokstexten kan vid analys flera olika tidigare lager av kommunikationsnivåer tänkas. Ursprungligen har myndigheten samlat in skriftliga rapporter inom området mat och miljö. Dessa har rekontextua- liserats till en webbsida, där läsare själva kan välja hur de tar till sig inne- hållet (Holsanova & Nord, 2010, s. 110 - 123). Därefter har denna websida rekontextualiserats till en sida i en läroboksantologi. Texten kan sägas beto- na fakta följt av problematisering. Innehållsdelar från textcitatets ingress presenterar snabbt de topiker som författaren – som primärt representerar en statlig myndighet – genom sin text kan tänkas vilja kommunicera till läsarna här lika med medborgarna.
Ingressens topiker leder till en brödtext, rörande mat och miljö – i sig två aktuella diskurser, som analysen fann nationellt och internationellt över- gripande. I textens inledning möts läsaren av nationalitetsanknytning sam- manfogat med första personspronomen: ” I Sverige äter vi...” och i detta sammanhang nämns också ”svenska hushåll”. I dikotomiperspektiv tolkas ett ”vi” i motsatspar med ett ”dom”. Ingressen tycks förmedla att matval kan ha antingen positiv eller negativ effekt på klimat och miljö. Siffror i texten kan tyckas bidra till trovärdighet för sakinnehållet genom sin precisering.
Resultatanalys av ideationell och interpersonell struktur – text F1 I skolans styrdokument är ” Miljöperspektivet” ett av sex rekommenderade perspektiv i utbildningen, som nämns i läroplanen (Skolverket, 2017, s.7).
Brödtexten ger i en punktlista handgripligt praktiska råd och instruktion om matvanor. En nyckelmening är:” Därför spelar de val vi gör i butiken roll.”
Det skulle kunna tolkas som att världsproblem förs ner till gemene mans vardagliga verklighet och att myndigheten på ett personligt sätt vill enga- gera var och en i kundrollen – en koppling mellan mikro- och makronivå.
Om texten ”Miljösmarta matval” riktar sig allmänt till alla i Sverige, så blir det samtidigt mindre träffsäkerhet mellan avsändare och mottagare.
Med ett budskap i form av två sidors ordrik text och långa meningar med
nominaliseringar och speciella ämnesord bär inte budskapet sig självt utan försvinner i mängden av ord. Miljöperspektivet är en diskurs i samhället, men för ovana L2-elever tar läsandet tid och kraft och fokus tas bort från ämnet.
Textuell resultatanalys, språknivå och kunskapskrav i text F1
Myndighetsspråk har i ett decennium varit ett område för förändringsarbete och uttrycket Klarspråk har blivit ett begrepp för ökad förståelse och inkludering vad gäller myndigheters kommunikation med medborgare. Den textuella analysen nedan visar på en förtätad text, vilket anses utmärkande för sakprosa. LIX-mätningen kompletterar med det ganska höga värdet 39.
Det ligger precis på gränsen till nivå 3 av 5 i läsbarhetsnivå, vilket innebär att det är högre än både nivåerna enkel text, respektive vardaglig text (Jfr Tabell 2.1) och därmed representativt för en myndighetstext. Livsmedels- verket har med den analyserade texten ett syfte att informera, instruera och påverka. Specifikt visas i textutdraget på miljöpåverkan av mat som äts.
Informationstexten får anses syfta till en förändring.
I läroboken beskrivs texten som exempel på genren instruera som beskrivs som kortfattad text, som riktar sig till läsare med korta meningar och verb, som ofta är i imperativ (Asker 2018:85). Ingen kommentar finns i blockavsnittet om myndighetstexters eventuella särdrag. En primär obser- vation var att denna text i läroboken omfattar två hela tätt skrivna sidor med meningar som verkar långa, vilket inte stämmer in på lärobokens egen beskrivning av genren instruera.
Faktatexter förväntas hållas neutrala, vilket gör att ovanstående text vid kvantitativ analys visar sig avvika från den neutrala normen med sina 8%
”vi” i resultat från LIX-analysen, som anges i modellen ovan. Syftet i myndighetstexten med sitt användande av pluralformen av förstapersons- pronomen kan vara att försöka ge ett inkluderande intryck, på ett sätt som ibland används lirkande eller hurtfriskt gentemot barn eller gamla personer.
I figur 6.4 nedan visas exempel på texttyper, funktion och språkliga kännetecken, som framkommit både i kvalitativ och kvantitativ analys:
Funktion
Beskrivande text Instruerande text
Beskriver den mat vi äter
och dess miljöpåverkan. Instruerar om vad som kan göras för att minska miljöpåverkan.
Syfte Förmedla information och försöker påverka känslomässigt
Instruera om och förklarar hur man kan förändra matvanor.
Struktur Först allmän information och sedan vissa detaljer
Exempel ges i punktform, vilket förtydligar.
Presens i informationsdelen Påbjudande ton i instruktioner ger auktoritärt intryck.
Stildrag och lexiko- grammatik
Vi kan uppfattas som in-eller exkluderande beroende på läsare.
Ämnesspecifikt ordförråd tex miljösmarta, växthusgaser och utfiskning. Svåra, långa ord och ibland nominaliseringar.
Tät text t.ex. många sammansatta ord och nominaliseringar, som ger expertintryck. Kan exkludera genom sin svårighetsgrad.
Neutral ton, där fakta preciseras i siffror.
Jfr
Kvantitativa data:
LIX 39 =
andel långa ord 22,48 + genomsnittlig meningslängd 16,41
Andel personliga pronomen:
8% Vi
Figur 6.4 Textuell analys av text F1.
Källa: Modell fritt efter Olofsson (2015)
Vi-tilltal kan inte bara användas vänligt utan också återfinnas i skarpare till- rättavisningar. Just i skriven text kan tolkning bli svårare än om samma tilltal hade använts muntligt. Tydlighet är ofta utmärkande vid informa- tionstillfällen.
Specifik ämnesvokabulär i faktatexter utmärks av långa ord, som också har exemplifierats i figur 6.4 ovan. Vid jämförelse med den skönlitterära texten i figur 6.1 visar denna sakprosatext en dubblering av andelen långa ord. Ord som hör ihop med miljöpåverkan hamnar utanför en vardaglig sfär, vilket specialord inom området mat i denna text också verkar göra.
Även om vissa matord kan tyckas enkla, ingår de i långa uppräkningar som subjekt eller objekt men blir inte tydligt betydelsebärande, utan deras be- tydelse kan tänkas försvinna i mängden av ord för en ovan läsare.
Resultat F1 - läroplanens värdegrund och diskursanalys
Analysresultatet visar att texten kan ses som ett exempel på en värdegrunds- diskurs om miljö i det rådande samhället. Via ett statligt verks hemsida kommer budskapet till en textantologi som exempel på sakprosa.
”Miljöperspektivet” är ett av sex rekommenderade perspektiv i utbild- ningen, som också nämns i läroplanen (Skolverket 2017:7). I analystexten kan i ett diskurskritiskt perspektiv ett normativt hegemonitänkande märkas, som kan anses förstärkas genom en uppfattad påbjudande ton till läsare (Fairclough 1992, Nord 2019:165–166).
Textens svårighetsgrad, både innehållsligt och språkligt, representerar ett mycket högt värde för L2-läsare på lägre delkursnivåer och riskerar att bli exkluderande i och med att också ett ”vi- och – dom”-perspektiv framträdde i analysen där” vi” förknippas med svenskheten i majoritet. En viktig fråga blev då i studien vilka i så fall ”dom” är? (Said 1978, 2016).
Detta riskerar att gå emot läroplanens påbud: ”Alla tendenser till diskriminering och intolerans ska aktivt motverkas.” (Skolverket 2017:5).
6.2 Block 3: Vi i gemensamt liv i samhället
I det tredje och sista blocket i läroboken behandlas temat ”Vi i gemensamt liv i samhället”, som här ses som ett makrotema. Blocket riktar sig till L2- elever på avslutande grundläggande nivå som ska få betyg i delkurs 4, som också resulterar i ett sammanfattande betyg för hela kursen svenska som andraspråk.
Läroboksförfattaren Asker nämner, i sin inledande mediering i läro- boken, gemenskap i ett generellt globalt perspektiv, men tar också mer specifikt upp gemenskap i en svensk arbetsmiljökontext, som får anses ligga utanför privatlivets kända sfär och mer i kontakt med ett omgivande samhället. Den första skönlitterära texten är hämtad från en delvis verk-
lighetsbaserad roman New Delhi – Borås: den osannolika berättelsen om indiern som cyklade till Sverige för kärlekens skull (Andersson:2013) och förmedlade vid primär observation tydlig anknytning till blocktemat.
Dessutom kunde titeln på tredje blockets sakprosatext Fördomar om andra med sina olika underrubriceringar också ge ” vi och dom”-associationer.
Det centrala innehållet i hela kursen svenska som andraspråk – att vald skönlitteratur från skilda delar av världen ska belysa människors livsvillkor (Skolverket 2019:224) kunde i studien med dessa texter också relateras till läroplanens skrivning:
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell och etnisk mångfald.
(Skolverket 2017:6).
Det skulle kunna antas att flera vuxna L2-elever i den avslutande delkursen har hunnit få egna erfarenheter från ett gemensamt liv i samhället. Detta skulle ge möjlighet att i stigande nivåskala tolka och föra välutvecklade re- sonemang om budskap som i graderad form kan beskrivas som: ”… tydligt framträdande, som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika texter.”
(Skolverket 2019:189).
Arbetslivserfarna L2-elever kan ha upplevt att identitetsfrågor har upp- kommit i möten med ett okänt svenskt arbetsliv: ”Vem är du, vem är jag?”.
De kanske har mött fördomar eller har upplevt kulturkrockar i ett jobb- sökande skede eller under praktik i arbetslivet. Några kanske även redan har haft egna jobb. En igenkänningseffekt skulle då kunna underlätta förståelse vid läsning av de aktuella texterna.
I kunskapskrav för svenska som andraspråk för delkurs 4 (Skolverket 2019:189) finns, jämfört med tidigare, förhöjda betygskrav på elevers läs- ning och förståelse av både sakprosa och skönlitteratur även på djupare plan och genom att läsa mellan raderna.
Skrivningarna i betygskriterierna nedan visar krav på förståelse som även omfattar en ökad komplexitet i texterna:
för betyget E sägs att eleven kan
/…utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter …/
för betyget C sägs att eleven kan
/…utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika texter…/
för betyget A sägs att eleven kan
/…utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika texter…/
Lärobokens tredje blockavsnitt med rubriken Vi - i vårt gemensamma liv i samhället, anger huvudtema för två texter riktade till elever i avslutande delkurs 4.
Skönlitterärt utdrag (R3) – delresultat och analyser Nedan följer den skönlitterära textens resultat och analyser:
Kontext, citat och topiker text R1(se bilaga 5 för längre textutdrag).
Textavsnittet ”Och vad har du sysslat med då?” är hämtat från romanen New Delhi–Borås av författaren Per J. Andersson (Asker 2018:290–292).
Berättelsen bygger på en autentisk historia om svenska Anna och indiske Pikej, som träffas i Indien. Den är skriven i romanform och berättad i tredjepersonsperspektiv. När textutdraget i läroboken tar vid bor huvud- personen Pikej i Boråstrakten med sin fru. Han söker aktivt ett arbete för att inte behöva leva på sin fru. På grund av sin konstnärliga utbildnings- bakgrund har han blivit kallad till en intervju. Situationen skildras nedan i textcitat ur roman 3 (se bilaga 3 för längre textutdrag).
Situationskontexten i inledningen är ”här och nu” i Sverige, men läsaren bjuds även på en glimt från en kontrasterande situationskontext ”då och
