Vem är du? Vem är jag? –

(1)

Uppsala Universitet

Institutionen för Informationsvetenskap Enheten för Medier och Kommunikation

C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2007

Vem är du? Vem är jag?

– Charader i dagens medierade värld.

En studie av identitetskonstruktionen på Facebook.

(2)

Abstract

Title: Who are you? Who am I? – Charades in the mediated world of today. A study of the construction of identity at Facebook.

(Vem är du? Vem är jag? – Charader i dagens medierade värld. En studie av identitetskonstruktionen på Facebook.)

Number of pages: 58 (66 including enclosures.) Author: Mathilda Wahlund

Tutor: Ylva Ekström

Course: Media and Communication Studies C Period: Fall 2007

University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.

Purpose/Aim: The aim is to study how people construct their own identities today. I want to understand and study how such a central thing as identity is being constructed, in a place which offers members to freely present themselves, the community Facebook.

Material/Method: Through Internet based interviews and observations I approach the inner worlds of my informants. Using semiotics I can detect underlying meanings. My theoretical base consists of modernist and postmodernist perspectives among others. Gidden’s theory of the self narrative, Butler’s queer theory, the theory of articulation represented by Stuart Hall,

Gauntlett’s model of objects and intersectionality represented by Nina Lykke among others. Main results: The main result is that people do not actively construct identity in one way on the Internet. They do it in several ways, deliberately and non deliberately. Identity construction today is very fragmented, like the world we live in. People choose their own ways to present themselves, and the ways they do it vary. But people are often aware of the fact that they do present themselves, they’ve just not been reflecting over who they present.

(3)

Identity is complicated. Everybody thinks they’ve got one. Magazines and talk show hosts urge us to explore our ‘identity’. Relig ious and national identities are at the heart of majo r international conflicts. Artists play with the idea of ‘identity’ in modern society. Blockbuster movie superheroes have emotional conflicts about their ‘true’ identity. And the average teenager can create three online ‘identities’ before breakfast.1

1

(4)

Sammanfattning

Medierad erfarenhet och internetbaserad interaktion är vardag för oss idag. Syftet med min uppsats är att förstå hur det påverkar vårt identitetsskapande. Jag undersöker jagbildningen som ser annorlunda ut idag än vad den tidigare gjort på grund av de förändrade villkoren. Jag vill med min uppsats närma mig hur vi konstruerar identitet i dagens värld, detta gör jag genom att studera en tidstypisk arena för den nya interaktionen, Facebook. Jag undersöker Facebook som en arena för medierad gemenskap där möjlighet ges att aktivt presentera och därmed konstruera sig själv.

I min undersökning använder jag mig av en kvalitativ metod där intervjuer blir den huvudsakliga metoden, men jag använder mig även av observationer. Genom kontakt via Facebook har jag fått tag i 29 informanter, Internetbaserade intervjuer med dem är det huvudsakliga materialet, men även observationer av fem utvalda informanter. Det är framförallt en teoretisk undersökning och jag diskuterar och problematiserar min

frågeställning teoretiskt men exemplifierar även mina teorier empiriskt genom att applicera dem på ett medierat fenomen, Facebook. För att analysera materialet används en

”multimetod”, jag har inspirerats av flera metoder där semiotiken, framförallt syntagm och paradigm samt tecknets tre betydelseordningar, ligger till grund. Semiotiken är användbar för att komma under ytan samt vid en studie av webbmaterial då begreppet text vidgas.

Metodverktygen har hjälpt mig komma nära mina informanter och mitt ma terial.

Jag ger en översikt över identitetsdiskussionen samt över Internets framväxt och fenomenet Facebook. Bakgrund till communities och till Facebook är viktigt för att förstå den värld jag undersöker och som mina informanter vistas i. Jag diskuterar hur människan sett på identitet, hur diskussionen tett sig och hur diskussionen ser ut idag vilket ger en naturlig brygga till teorin. Jag behandlar i teorin olika teoretiska begrepp och perspektiv kring jagbildningen, valda för att de alla har relevanta saker att säga om identitet. Tillsammans skapar de en bredd samtidigt som de kompletterar varandra. De berör alla hur man uttrycker identitet men gör det på olika sätt och jag visar i min analys hur man kan sammankoppla de olika teoretiska

perspektiven. De perspektiv jag berör härstammar från moderniteten, representerade av Anthony Giddens, postmoderniteten, företrädd av Judith Butler, diskussionen kring artikulation av självet som till stor del är formulerad av Stuart Hall. Jag har även med objektsmodellen som David Gauntlett utformat samt tar jag upp intersektionalitetsbegreppet där Nina Lykke är en av de främsta. Alla perspektiv jag diskuterar är olika med har mycket gemensamt och tillsammans fungerar de väldigt bra vid en analys av konstruktionen av identitet.

I analysen har jag återknutit till mina teoretiska perspektiv och gett exempel på hur identitet kan konstrueras på Facebook och hur människor själva reflekterar kring det. Jag har visat hur människor på Facebook presenterar sig själva. Informanterna kan inte kopplas till ett

teoretiskt perspektiv utan till flera. Det finns idag en variation olika sätt att skapa identitet på, vi ges stor valfrihet, vi får tillgång till mycket material och många arenor under vår

(5)

Innehållsförteckning

1. INLEDN ING ______________________________________________________________________________________ 6 1.1PROBLEMFORMULERING ___________________________________________________________________________ 6 1.2SYFTE_________________________________________________________________________________________ 7 1.3BEGREPPSDEFINITIONER ___________________________________________________________________________ 7 1.4SAMMANFATTNING ______________________________________________________________________________ 9 2. METOD ________________________________________________________________________________________ 10 2.1INSAMLINGSMETOD _____________________________________________________________________________ 10 2.2ANALYSMETOD_________________________________________________________________________________ 12 2.3GENOMFÖRANDE _______________________________________________________________________________ 15 2.4SAMMANFATTNING _____________________________________________________________________________ 17

3. TEORETISK BAKGRUND OCH ÖVERSIKT ____________________________________________________________ 18

3.1ÖVERBLICK AV IDENTITETS- OCH JAGDEBATTEN _________________________________________________________ 18 3.2INTERNET, COMMUNITIES OCH FENOMENET FACEBOOK ___________________________________________________ 21 3.3SAMMANFATTNING _____________________________________________________________________________ 24

4. TEORI __________________________________________________________________________________________ 25

4.1GIDDENS:SJÄLVIDENTITET, DEN REFLEXIVA BERÄTTELSEN OM SJÄLVET ________________________________________ 25 4.2BUTLER:GENUSTRUBBEL, QUEERTEORI OCH JAGETS FRAMTRÄDANDE _________________________________________ 27 4.3HALL:ARTIKULATION OCH PRESENTATION AV SJÄLVET ____________________________________________________ 30 4.4GAUNTLETT: TANKAR KRING NY IDENTITET, SJÄLVPRESENTATION GENOM OBJEKT_________________________________ 31 4.5INTERSEKTIONALITET:EN GRÄNSÖVERSKRIDNING ________________________________________________________ 32 4.6SAMMANFATTNING _____________________________________________________________________________ 34 5. IDENTITETSSKAPANDE PÅ FACEBOOK _____________________________________________________________ 35 5.1PRESENTATION AV INFORMANTERNA _________________________________________________________________ 35 5.2ANVÄNDARTYPER _______________________________________________________________________________ 36 5.3TEMATISK ANALYS ______________________________________________________________________________ 39 5.4DJUPANALYS AV VALDA INFORMANTER _______________________________________________________________ 46 5.5SAMMANFATTNING _____________________________________________________________________________ 51

6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION ____________________________________________________________________ 53

6.1IDENTITETENS MÅNGTYDIGHET _____________________________________________________________________ 53 6.2KONSTRUKTIONEN AV JAGET _______________________________________________________________________ 54 6.3ETT GRÄNSÖVERSKRIDANDE _______________________________________________________________________ 55 6.4FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING _________________________________________________________________ 55

7. LITTERATURFÖRTECKNING _______________________________________________________________________ 56

7.1TRYCKTA KÄLLOR _______________________________________________________________________________ 56 7.2ELEKTRONISKA KÄLLOR ___________________________________________________________________________ 57

BILAGA 1: IN TERVJUGUIDE

(6)

6

1. Inledning

Själv fallet så är den personen som finns på Facebook jag, men jag har ju f ra mhävt mina bättre sidor och kanske gömt de sä mre . Gre jen är att jag inte riktigt kan sätta fingret på e xa kt vad det är som är fra mhävt. Allt som står på presentationen är sanna grejer o m mig.2

Detta är ett utlåtande från en av de informanter som deltagit i min studie. Det sammanfattar vad min studie handlar om, hur människor konstruerar identitet på Facebook och hur den processen inte alltid är tydlig, enspårig eller helt medveten. I dagens värld lever allt fler människor, vi närmar oss varandra tidsmässigt och rumsligt i och med ny teknik för

kommunikation. En sak vi alla har gemensamt är att vi har en identitet, ett inre medvetande om vem vi är eller vem vi vill vara. Vi är alla olika personer med olika upplevelser,

erfarenheter och egenskaper.

För drygt ett halvt sekel sedan skrev antropologen Clyde Kluckhohn och psykologen Henry Murray att varje människa i vissa aspekter är:

- Som alla andra människor - Som några andra människor - Som ingen annan människa

Det är ett sätt att tänka kring identitet. Att vi alla är av samma sort, vi är människor. Vi har vissa saker gemensamt med andra grupper av människor, grupper som vi tillhör. Men vi är ändå alla unika.3 Det är ett intressant sätt att se på identitet. Men i dagens alltmer komplexa samhälle är inte dessa grupper lika tydligt definierade som de tidigare var, samhället har idag fler lager och människan tillhör otroligt många olika grupper.4 Det gör identitetsbegreppet lite svårare att hantera. Identitet i sig är ett svårt begrepp, men det är ständigt närvarande, ständigt med oss och runt oss. Det finns idag många sammanhang att uttrycka sig själv i. Identitet är komplext, samtidigt som det ligger nära vår vardagsupplevelse, livet igenom frågar vi oss vem vi är5. Vi blir inlärda att bete oss på olika sätt beroende på kontexten vi befinner oss i, vi visar olika sidor av vår identitet, vårt jag.

1.1 Problemformulering

Idag blir medierad erfarenhet och Internetbaserad interaktion en del av vår vardag, jag vill förstå hur det påverkar vårt identitetsskapande. Jag kommer att se närmare på en av de nya arenorna för denna medierade gemenskap och nya interaktion, nämligen Facebook. Jag avser att studera jagbildningen, därför att den ser väldigt annorlunda ut idag jämfört med tidigare. Genom den nya tekniken för kommunikation och interaktion ges vi nya verktyg för att presentera och uttrycka oss själva. Vi lever inte lika slutet idag, vi definieras inte utifrån det rumsliga på samma sätt. Rum och tid blir i stort sett oändliga genom Internet, vi begränsas inte längre utan är fria att uttrycka oss. Därför konstruerar vi också oss själva på nya sätt, genom de nya medel vi har till vårt förfogande.

Jag vill undersöka hur människan skapar eller konstruerar sig själv, detta gör jag genom en studie av hur människor använder sig av Facebook, som ett uttryck för identitet. Jag kommer i

2

En av informanterna i min undersökning. Nr 14, Toni.

3

Ca lhoun, Social Theory and the Politics of Identity, s. 176-177.

4

Ibid, s. 177.

5

(7)

7

första hand att fokusera på moderna och postmoderna perspektiv på identitet och jagbildning, därför att de skiljer sig mycket från varandra samt följer efter varandra. Dessa perspektiv har mycket att säga om jaget, de har olika syn på identitet och jagbildning, något jag vill fördjupa mig i. Jag ska fördjupa mig genom att se närmare på ett community på Internet, Facebook, där människor skapar profiler och interagerar. Man presenterar sig och artikulerar sitt jag

intersektionellt, gränsöverskridande. Identitetsbegreppet är brett och olika teoretiker använder det på olika sätt, samtidigt som de hänvisar till ungefär samma sak. Jag undersöker hur

människor på Facebook uttrycker sig själva och sin identitet, med det menar jag hur de väljer att uttrycka vem de är. Hur de väljer att artikulera sitt jag och hur de framställer eller skildrar sig själva.

Det är intressant att se närmare på hur människor presenterar sig själva på en arena såsom Facebook då jagbildningen idag inte fungerar på samma sätt som den tidigare gjort. Det finns idag fler grupper att vara en del av, fler sammanhang att vistas i, olika kontexter att artikulera sig själv i, fler aspekter att beakta. Idag behövs det en tydligare översikt över jagbildningen, det mest centrala för en människa. Vi behöver även nya exempel på hur jagbildningen rent praktiskt ser ut i dagens postmoderna värld. Facebook utgör ett bra exempel då det är

tidstypiskt. En ny form av medierad kommunikation, en ny kanal för interaktion där rum och tid suddas ut. Där människor genom nya verktyg är fria att skapa sig själva.

1.2 Syfte

Mitt syfte är att skapa förståelse för hur vi idag kan skapa oss själva. Jag vill förstå hur jaget konstrueras och undersöka hur vi idag skapar identitet i en så kallad postmodern värld. Detta ska jag göra genom att undersöka identitetskonstruktionen på Facebook. Jag vill förstå hur vi skapar oss själva i dagens samhälle, ett samhälle där vi har möjlighet att artikulera oss själva på helt nya sätt. Jag vill närma mig hur människor idag konstruerar sitt jag och se vilken roll medierna, i mitt fall ett Internet-community, spelar för jagbildningen. Jag vill genom en studie av Facebook närma mig hur vi idag aktivt konstruerar oss själva.

1.2.1 Frågeställning

Min huvudsakliga frågeställning är;

- Hur skapar och konstruerar människor sig själva på Facebook?

Facebook har blivit en arena för kommunikation och självpresentation, därför kommer jag att använda detta fenomen för att analysera identitetsskapandeprocessen. Men jag vill även skapa ökad förståelse för och återkoppling till mina teoretiska perspektiv.

1.3 Begreppsdefinitioner

I detta avsnitt kommer jag att gå igenom några viktiga begrepp som förekommer i min uppsats. Jag har valt dessa begrepp då de alla är vanligt förekommande samt är

grundläggande för min uppsats, både teoretiskt och analytiskt sett. Dessa begrepp

förekommer i min teoretiska diskussion och för att den ska vara förståelig krävs en kännedom om dessa begrepp. Jag förklarar begreppen utifrån teoretikernas definitioner av dem, men även genom Nationalencyklopedin, då de är en mer objektiv och övergripande källa. Jag har inspirerats av teoretikerna vid författandet av mina definitioner men det följande är min egen syntes.

Identitet

(8)

8

genom kontinuerliga erfarenheter.6 Det är den relation som råder mellan en individ och individen själv7, men även mellan individen och samhället8. Identitet har väldigt många definitioner beroende på under vilken tid vi ser på begreppsformuleringen eller utifrån vilket perspektiv man förhåller sig till. Det handlar om självmedvetenhet, relationen man har till sig själv och relationen man har till andra.

Jaget

Jaget är den icke-socialiserade aspekten av en individ, människans aktiva vilja.9 Det är jaget som förenar det själsliga till ett enhetligt medvetande.10 Därmed kan man säga att jaget är det drivande i identiteten.

Självet

Självet är den egna upplevelsen av sig själv, det handlar om medvetenhet om både kropp och själ.11 Det är de medvetna uppfattningarna, upplevelserna, minnena, erfarenheterna och värderingarna som bildar kunskapen om sitt själv.12 Självet är individuellt men formas av interaktion med andra.

Subjektet

Ett subjekt skapas genom dominerande praktiker och har legitimerande och exkluderande syften.13 Subjekt är ett väsen som uppfattar till skillnad från ett objekt. Subjektet kan ses som bärare av medvetandetillstånd. Det är därmed ungefär synonymt med jaget.14 Då subjektet, precis som jaget, är drivande.

Konstruktion

Konstruktion handlar om att bygga upp. Det är en process där man producerar något.15 Man talar om det konstruktivistiska perspektivet. Det är ett kritiskt perspektiv inom

samhällsvetenskapen som ser verkligheten, eller delar av den, som socialt konstruerad. Det ifrågasätter naturligheten hos företeelser, perspektivet finns i flera varianter men vill i

huvudsak förklara hur människor uppfattar och formar sin sociala verklighet.16 Identitet bli då bara en av de aspekter man kan se till, som en av de företeelser människan konstruerar.

Modernitet

Moderniteten handlar främst om kontroll. Det är ett system av kunskap och makt.17

Moderniteten är en posttraditionell ordning. En ordning där kunskap och rationalitet har ersatt de trygga traditionerna och vanornas obestridlighet.18 Man ifrågasätter traditioner och vill ha en rationell hållning och en öppenhet för förändring.19

Postmodernitet

Postmoderniteten utmärks av mångkulturalism och urval. De stora sanningarna har fått ge vika för individuella, partiella och subjektiva sanningar.20 I den postmoderna världen finns det inga gränser mellan det autentiska och det falska, mellan mediernas värld och vardagen.21

6

http://www.ne.se.e zpro xy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=20985 8&i_word=identitet 7_{http://www.ne.se.e zpro xy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=209857&i_word=identitet} 8 _{Hall, He ld & Mc Grew, Modernity and its Futures, s. 276.}

9_{Giddens, Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna epok en , s. 67.}

10_{http://www.ne.se.ezpro xy .its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=214913&i_sect_id=21491300&i_word =&i_h} istory=2

11

http://www.ne.se.e zpro xy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=209858&i_word=identitet 12

http://www.ne.se.e zpro xy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=306554&i_word=sj%e 4lvet 13

Butle r, Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion, s. 51.

14

http://www.ne.se.e zpro xy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=318310&i_word=subjekt 15

http://www.ne.se.e zpro xy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=229288&i_word=KOnstruktion 16

http://www.ne.se.e zpro xy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=1264276&i_word=konstruktion 17

Giddens, Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna epok en , s. 173.

18

Ibid, s. 11.

19

(9)

9

Genus

Genus skiljer sig från kön, det är frånkopplat det biologiska könet. Det kan sägas vara en tolkning av könet, en tolkning som har kulturella och samhälleliga betydelser.22 Men genus kan även ses som en relation, förhållandet till något annat.23 Kvinna i förhållande till man till exempel.

Artikulation

Begreppet artikulation kan både betyda att tydligt uttrycka något eller e n förening av olika element, en sammanslagning av delar.24 I identitetssammanhang kan man tolka artikulation som att tydligt uttrycka vem man är eller så kan det handla om att sammanfoga och

därigenom skapa sig själv.

Intersektionalitet

Ordet intersektionalitet betyder ungefär skärningspunkt, den punk där linjer korsas och

möts.25 Intersektionalitet handlar om att synliggöra situationer av förtryck. Utgångspunkten är att människors identiteter är givna utifrån samhälleliga positioner som ej kan förstås isolerade från varandra, intersektionalitet öppnar gränserna.26 Det handlar om hur olika aspekter

samverkar och interagerar, över gränser.

Performativitet

Det är svårt att göra en exakt definition av performativitet, det finns många olika tolkningar och förståelser av det skriver Judith Butler.27 Performativ kan benämnas som yttranden som medför handling. Det kommer från lingvistiken och man talar om performativt verb.28 Det är ett begrepp som är svårt att definiera, men handlar om att man är vad man gör.

1.4 Sammanfattning

I detta kapitel har jag sått fröet till hela min undersökning. Jag har beskrivit vad jag vill

undersöka och varför. Jag har angett ett syfte med min uppsats och ställt en specifik fråga som jag vill besvara. I uppsatsen kommer detta konstant att byggas vidare på. Uppsatsen

genomsyras av syftet. Jag har även gett en begreppsdefinition här, för att förtydliga och klargöra relevanta begrepp som förekommer i min uppsats. I det nu följande kapitlet kommer jag att behandla metoden, vald för att hjälpa mig uppfylla det syfte jag nu presenterat.

20_{http://www.ne.se.ezpro xy .its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=286175&i_sect_id=28617500&i_word =post} modernis m&i_history=3

21

http://www.ne.se.ezpro xy .its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=286175&i_sect_id=286169&i_word=postmo dernism&i_history=4

22

Butle r, Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion , s. 55.

23

Ibid, s. 59.

24

Morley & Chen, Stuart Hall: Critical Discourses in Cultural Studies, s. 141.

25

Borgström, ”Från redakt ionen – Om o rd, olikheter och ojä mlikhet”, Kvinnovetenskaplig Tidsk rift, 2-3.05, s. 4-5.

26

http://www.ne.se.e zpro xy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=1235061&i_word=intersektionalitet 27

Butle r, Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion , s. 28.

(10)

10

2. Metod

Jag kommer i min undersökning att använda mig av en kvalitativ metod där intervjuer blir den huvudsakliga metoden, men jag använder mig även av observation. Det är framförallt en teoretisk undersökning och jag kommer att d iskutera och problematisera min frågeställning teoretiskt. Jag kommer sedan att belysa och exemplifiera mina teorier empiriskt. Genom att applicera dem på ett medierat fenomen, i detta fall Facebook. Observationer av somliga av dessa användare blir även det en del av min metod, för att se hur de använder sig av och artikulerar sig själva på Facebook. Jag kommer att se närmare på hur individer genom det medierade fenomenet konstruerar sig själva.

Jag har delat upp metodavsnittet i insamlings- och analysmetod samt genomförande. Jag börjar att redogöra för insamlingsmetoden för att därefter gå vidare till analysmetoden innan jag berör genomförandet av studien.

2.1 Insamlingsmetod

I denna del kommer jag att utveckla min insamlingsmetod, observations- och intervjumetodiken. Dessa kvalitativa metoder kan ses som verktyg med olika

användningsområden.29 Jag kommer först att gå igenom observation som metod och därefter intervjuer.

2.1.1 Observation

Observationer i det vardagliga livet och observation på Internet skiljer sig något åt, men de har ändå samma mål och ideal. Vi närmar oss en miljö för att försöka förstå den, det gäller både verkligheten och Internet.30 Malin Svenningsson, Mia Lövheim och Magnus Bergquist har skrivit boken Att fånga nätet: Kvalitativa metoder för Internetforskning. De gör en, för mig, relevant åtskillnad mellan observation på Internet och i den verkliga världen. En

deltagande observation handlar om att man studerar miljön och människorna i den genom att själv ta del av den31. Observation ger en bra bild av hur människor samspelar med sin omgivning.32 När vi agerar som deltagande observatör på Internet kan vi inte uttala oss om hur varje person uppfattar en situation, det vi kan uttala oss om rör vår egen uppfattning.33 Vid en observation är det viktigt att vara öppen för vad man än stöter på samt att ha i tanken att det man studerar är dynamiskt. Det är en fördel att söka teman och att ha ordning på materialet underlättar.34 Det finns olika typer av roller man kan ta på sig när man observerar, i en av dessa observerar man öppet och deltar.35 Det är även min roll. Jag är under min studie själv medlem i Facebook. Jag skriver ett eller flera meddelanden till personerna som jag intervjuar och observerar och vissa av dem har jag en kontinuerlig interaktion med, även utanför studien. Något som Internet erbjuder är att observatörer kan vara helt dolda36. Men det är varken en fördel eller applicerbart i mitt fall. Mina informanter är medvetna om att jag

29

Kvale , Den k valitativa forskningsintervjun, s. 69.

30

Svenningsson, Lövheim & Be rgquist, Att Fånga Nätet: Kvalitativa metoder för Internetforsk ning , s. 107.

31

Ibid, s. 102.

32

33

Svenningsson m.fl., Att Fånga Nätet: Kvalitativa metoder för Internetforsk ning , s. 114.

34

Ibid, s. 103.

35

Ibid, s. 104.

(11)

11

kommer att se dem, men de vet inte när, hur eller vad jag söker. Jag tar därmed på mig både en öppen och dold roll.

Vid en studie av en webbsida är det några faktorer man bör ta i beaktande påpekar Mia Lövheim i sin avhandling Intersecting Identities: Young People, Religion, and Interaction on the Internet, faktorer som även jag haft i åtanke. Det första man bör göra är att motivera val av webbsida. Man måste motivera varför den valda webbsidan är intressant vid en analys av Internet.37 Mitt motiv för valet av Facebook är att den är en ny form av medierad

kommunikation, en arena för nya gemenskaper och interaktion men kanske främs t då Facebook erbjuder en aktiv presentation av självet och därmed är intressant vid en studie av identitetskonstruktionen idag, på Internet. En annan faktor man enligt Lövheim bör tänka på är studiens omfattning på sidan38. Vad på sidan det är man ska studera då det är i stort sett omöjligt att studera en hel webbsida. Avgränsningar kan vara reklamen på sidan, forumen eller liknande. I mitt fall har jag begränsat mig till utvalda profilsidor, presentationerna. Webbens temporära natur är en faktor att beakta.39 Internet är ett föränderligt medium, där görs tillägg eller bortfall konstant. Man studerar bara ett ögonblick i tiden.40 Internet är ständigt ”vaket”. Det är en problematik men det är ofta tillräckligt att vara medveten om det och reflektera över konsekvenserna.41 Min observation görs genom att jag studerar utvalda informanters profilsida, genom att ta en stillbild av deras presentationssida vid en viss tidpunkt. Jag observerar därmed presentationen som den förefaller just då, inte hur den förändras. Jag har nu behandlat observation som metod, jag har berört observation på Internet och möjligheter och problem som finns med denna typ av observation. Nu ska jag även behandla intervju som metod, som är den andra av mina valda insamlingsmetoder.

2.1.2 Intervjuer

Målet med intervjuer är att få reda på hur de man intervjuar tänker och resonerar i olika frågor eller kring olika fenomen skriver Svenningsson, Lövheim och Bergquist. Man söker kunskap om intervjupersonens värld, så som den upplevs av personen. Det gäller tankar, känslor, erfarenheter, minnen osv.42 Man vill förstå intervjupersonens livsvärld och relationen till den och meningen i den.43 Min undersökning är en informantundersökning, intervjupersonerna fungerar som källor då de bidrar med information om hur verkligheten är konstruerad, deras verklighet.44 Intervjuerna kommer att göras via Facebook, elektroniskt med andra ord. Jag använder mig av detta forum då det är det studien handlar om. Det känns representativt och rätt med tanke på att det är det som studeras, därför är det också den kanalen som bör

användas. Min undersökning riktar sig till ett relativt nytt fenomen och därför använder jag en relativt obeprövad även kallad experimentell metod. En variant av intervjuer och observation, med Facebook som arena.

Ett problem som finns med intervjuer via Internet är att det lättare blir missförstånd då man inte har möjligheten att förklara eller förtydliga, man missar intryck som bara kan fås ansikte

37

Lövheim, Intersecting Identities: Young People, Religion, and Interaction on the Internet , s. 13.

38 Ibid, s. 12. 39 Ibid, s. 12. 40 Ibid, s. 12. 41

42

Ibis, s. 82.

43

44

(12)

12

mot ansikte. Det är något som inträffar mellan intervjuare (mig) och intervjuperson, men även mellan användarna på Internet.45Men detta är en del av Internet, jag erkänner problematiken, och det kan bli en svårighet för mig. Det kan ske bortfall och missförstånd, kommunikationen blir ganska ensidig. Men detta är en aspekt av kommunikation på Internet och det är det jag studerar. Jag anser att intervju och observation tillsammans kan ge mig ett omfång. Ett annat problem med Internet är enligt Svenningsson, Lövheim och Bergquist att vi inte alltid vet vem personen som finns bakom användarnamnet är.46 Men jag ser det inte som ett problem i det här fallet, snarare som en tillgång och en intressant aspekt. Vissa av mina intervjupersoner och tillika observeringspersoner känner jag till i verkligheten medan jag bara kommunicerat med andra på Facebook, det ger undersökningen bredd. När man genomför intervjuer på Internet måste man reflektera över vilka man kan nå, vill man t.ex. nå en viss samhällsgrupp måste man beakta Internettillgång, användning m.m. Men intervjuer som handlar om vad Internetanvändare gör på Internet fungerar bra,47 och det är precis det jag berör i min undersökning.

De frågor jag ställer till mina informanter är öppna och få, jag eftersträvar en berättelse. Ur svaren lyfter jag sedan fram det som är väsentligt för mig och min studie. Det är en

strukturerad intervju då jag har fasta frågor, men med öppna svar.48 Min intervjuguide (se Bilaga 1) rymmer redan formulerade frågor.49 Det är en mellanform av en frågeundersökning och en samtalsintervju. Den ger informanterna möjlighet att som i en frågeundersökning ändå berätta med egna ord vad han eller hon vill ha sagt.50 Öppna frågor gör det möjligt för

svarspersonerna att svara hur de vill, samtidigt som det är mer krävande för mig att sedan klassificera svaren.51 En svaghet som påpekats med den här typen av strukturerade intervjuer är att intervjuarens (min i det här fallet) flexibilitet begränsas.52 Det kan helt klart vara ett problem, att jag inte får möjlighet att utveckla eller omformulera mig. Genom att kombinera intervjuer med observation hoppades jag få möjlighet att följa upp och det känner jag att jag fått möjlighet till. Nu har jag behandlat intervjuer som metod, både generellt och på Internet specifikt. Efter att ha gått igenom min insamlingsmetod kommer jag nu att behandla min analysmetod.

2.2 Analysmetod

I denna del kommer jag att resonera kring de metoder som används för att analysera

materialet. Här har jag inte låst mig vid en metod utan inspirerats av olika metoder, det kräver denna typ av undersökning, jag ska förk lara varför. Svenningsson, Lövheim och Bergquist skrivet i Att Fånga nätet: Kvalitativa metoder för Internetforskning; ”ett forskningsområde som Internet ställer nya frågor till etablerade metoder som används för att studera

forskningsmaterial.”53

. De metoder som finns är skapade för text och bild, inte för den interaktivitet Internet uppvisar, därför tar jag fasta på detta påstående som de gör. Genom att

45

46

47

Ibid, s. 91.

48

Ibid, s. 83.

49

50

Esaiasson m.fl., Metodpraktik an: Konsten att studera samhälle, individ och mark nad , s. 254-255.

51

Ibid, s. 274-275.

52

(13)

13

kombinera olika metoder kan man få bättre grepp om kontexten skriver de, genom en kombination kan man få nya insikter54.

Uppbyggnaden av webbsidor kräver ett nytt sätt att tänka runt metodval. Sidorna är ofta uppbyggda av text, bilder, illustrationer, de kan ha ljud, musik, animationer, videos, olika typer av kommunikationsverktyg och dylikt.55 Jag kommer inte att studera en hel webbsida med allt vad det innebär utan jag fokuserar istället på profilsidan som användarna skapat. Dock har en profilsida på Facebook många av de element jag tidigare räknat upp. (Se Bilaga 2 för exempel på profilsida.) Att sidor har alla dessa element gör att man måste bestämma hur de ska läsas. Jag kommer att ansluta mig till semiotiken, ett verktyg som rekommenderas av Svenningsson, Lövheim och Bergquist vid en studie av webbmaterial. Där vidgar man

begreppet text till att innefatta alla former av tecken. Både skriftliga och icke-skriftliga, såsom fotografier, illustrationer och liknande. Man ser till tecknen och hur dessa bildar en

meningsfull enhet.56 Det känns väldigt relevant för mig och min studie av profilsidorna. Det jag vill analysera är Facebooks funktioner och applikationer, vad man vill uppnå med och presentera på sidan. Med till viss del även praktiker, vad människor gör med sidan.57 Vid en sådan analys är det intressant att söka finna vilka olika funktioner eller syften s idan kan fylla för sina användare. 58 Den komplexa sammansättningen hos webbsidor, och hos Facebooks profilsidor, kräver ofta att man kombinerar flera metodverktyg för bästa möjliga analys. Jag vill genom kombinationer av metoder möjliggöra variation, kvalitet och komplexitet för studien.59 Det blir därför inte en metod, utan en ”multimetod”60.

2.2.1 Syntagm och paradigm

Begreppen syntagm och paradigm hänvisar till dimensionerna i en text och är ett centralt begreppspar inom semiotiken, men de är begrepp som härstammar från lingvistiken.61 Varje gång vi kommunicerar gör vi ett urval ur ett paradigm. Paradigm är nämligen en uppsättning där vi gör vårt urval.62 Alla enheter i ett paradigm måste ha en gemensam nämnare men ändå kunna skiljas från varandra.63 Exempel på paradigm är alfabetet, skomodeller, olika

kurslitteratur eller liknande. Det är kategorier man kan välja bland.64 Det vi väljer bestäms av det vi inte väljer, vad det valda betyder bestäms av vad det icke-valda betyder. Men när vi väljer finns det en betydelse bakom det.65 Syntagm är en kombination av enheter valda ur ett paradigm. Syntagm har regler eller konventioner om hur enheter får kombineras. Det tecken vi valde ur paradigmet får betydelse genom förhållandet till de andra tecknen i syntagmet.66 Samma kombination kan förmedla olika betydelser till olika personer i olika situationer.67

54_{Svenningsson m.fl., Att Fånga Nätet: Kvalitativa metoder för Internetforsk ning , s. 139.} 55_{Ibid, s. 155.} 56_{Ibid, s. 156.} 57_{Ibid, s. 159.} 58 Ibid, s. 159. 59

Lövheim, Intersecting Identities: Young People, Religion, and Interaction on the Inte rnet, s. 101.

60

61

Gripsrud, Mediekultur, mediesamhälle, s. 158.

62

Fiske , Kommunikationsteorier: En introduktion, s. 83.

63

Ibid, s. 83.

64

65

66

Ibid, s. 84.

(14)

14

Syntagmet blir en kulturspecifik kod.68 Ett exempel på ett syntagm är de kläder vi har på oss, vi har då gjort ett urval av de olika plaggen i vår garderob. En svart klänning kan betyda olika saker om jag kombinerar med höga klackar och smycken eller med en långärmad tröja under och heltäckande strumpbyxor till t.ex. Det paradigmatiska förhållandet handlar om urval medan det syntagmatiska förhållandet handlar om kombination.69 Det syntagmatiska är en kombination av tecken medan det paradigmatiska är relationen till andra tecken inom ett system.70 Paradigmet står för delen och syntagmet för helheten. Detta semiotiska verktyg är viktigt för min analys av profilsidorna då det förk larar urvalet mina informanter gjort. Varje applikation och funktion är ett urval, medvetet eller omedvetet. Deras presentationer är syntagm, helheter som de skapat genom att göra urval ur olika paradigm. Detta är ett bra verktyg för mig då det åskådliggör urvalet och sammansättningen av profilsidorna. Jag använder mig av ännu en metod från semiotiken för att komma materialet på djupet, den ska jag beröra vidare i det följande.

2.2.2 Ett teckens tre betydelseordningar

Ferdinand de Saussure formulerade tecknets tre betydelser71, men det har sedan

vidareutvecklats av Roland Barthes72. Ett teckens första ordning av betydelse är denotation. Denotationen avser tecknets uppenbara betydelse, den denotativa betydelsen är alltid samma för alla. Det är det direkta, det uppenbara.73 Det tecknet betecknar. Den andra ordningen av betydelse är konnotation. Konnotationen är det som sker när ett tecken möter betraktarens eller användarens inre.74 Känslor, värderingar, tidigare erfarenheter eller uppfattningar bestämmer hur tecknet ska tolkas. Det kan här även spela in vad en kultur har för

värderingar.75 Konnotationen är den indirekta betydelsen av kulturellt etablerade koder.76 Konnotationerna är ofta underliggande kulturella värderingar eller övertygelser som ett tecken uttrycker.77 Denotationen är den direkta återgivelsen av tecknet medan konnotationen är en mänsklig process eller tolkning.78 Ibland kan det vara svårt att skilja på denotativ och konnotativ betydelse då vi ofta är omedvetna om konnotationen, det är semiotikens mål att gardera sig mot misstolkningar.79 Semiotik kan verka abstrakt, med det är något som vi människor ägnar oss åt konstant, vi tolkar tecken, på olika nivåer.80 Tecknets tredje ordning av betydelse är myten. En myt är en berättelse genom vilken en kultur uppfattar eller förklarar verkligheten. Det är en kulturs sätt att förstå något, sätt att tydliggöra.81 Myter handlar om familj och relationer, om liv och död, gott och ont, manligt och kvinnligt. Myten har många drag från det klassiska berättandet.82 Myter är former av associationer eller till och med hela berättelser.83 Konnotationen gäller kulturen medan myten, associationen, kan vara både

68

69_{Fiske, Kommunik ationsteorier: En introduktion, s. 85.} 70_{van Zoonen, Feminist Media Studies, s. 75.}

71_{Gripsrud, Mediekultur, mediesamhälle, s. 144.} 72_{Ibid, s. 162.}

73_{Fiske , Kommunikationsteorier: En introduktion, s. 118.} 74

Ibid, s. 118.

75

Ibid, s. 118.

76

Gripsrud, Mediekultur, mediesamhälle, s. 142-143.

77

van Zoonen, Feminist Media Studies, s. 76.

78

79

Ibid, s. 120.

80

van Zoonen, Feminist Media Studies, s. 76-77.

81

82

Ibid, s. 122.

(15)

15

kulturell och individuell.84 Myter är samhälleliga produkter, de har genom tiden blivit dominerande och deras uppgift är att få historien att framstå som naturlig. Myter döljer sitt politiska eller sociala ursprung och framhäver det ”naturliga”.85

Myter uttrycker den dominerande ideologin och det är det manifesta uttrycket av det underliggande.86 Dessa semiotiska begrepp är viktiga i min studie och för min analys då jag vill se det

underliggande. Jag vill inte bara se det som visas utan förstå vad det betyder, egentligen. Jag vill inte bara se den uppenbara presentationen utan den verkliga identitetskonstruktionen. Därför är detta verktyg, tecknets tre betydelseordningar, lämpligt för mig och min studie. Efter en genomgång av analysmetod och analysverktyg ska jag nu beröra genomförandet och hur jag gått till väga.

2.3 Genomförande

I detta avsnitt går jag igenom hur jag gick tillväga i min studie, hur den genomfördes och hur metoden ledde till empiri och analys. Intervjuguiden och ett tydligare urval och genomförande för den finns att se under Bilaga 1. I Bilaga 2 exemplifieras en Facebookpresentation genom att jag visar min egen profilsida på Facebook.

2.3.1 Urval

Syftet med mitt urval av informanter är att de ska ge ett relativt brett urval. Det var inte relevant huruvida jag känner till informanten eller inte. Men jag såg gärna att det blev både och, därför uppmanades alla att skicka vidare förfrågan och jag fick även den bredden. Med för mig både kända, halvkända och okända människor representerade. Det kan vara ett problem att ha med vänner då de kanske svarar annorlunda på grund av det. Men då de inte visste studiens syfte så anser jag att de är likvärdiga som informanter som de jag inte tidigare kände till. Det finns även olika åldrar och båda könen represe nterade i min undersökning. Det är viktigt med en bredd då jag vill se hur människor presenterar och konstruerar sig själva, då är det viktigt med flera olika människor. Jag har nu möjlighet att studera och analysera män och kvinnor, unga som gamla, vänner och nya bekanta. Jag har en bredd som är viktig för att göra mitt material och min analys trovärdig och tillräcklig. Även o m min studie är kvalitativ så krävs det en bredd, inte för att studien ska vara representativ för alla Facebookanvändare, men för att den ska vara av intresse. Jag är dock begränsad i det att majoriteten av mina informanter är kvinnor. Men jag avser inte göra en jämförelse mellan könen utan vill se identitetskonstruktionen hos respektive person. Men det blir ändå ett problem om det skulle finnas avvikelser. Det gör det svårt för mig att uttala mig om köns- eller genusskillnader. Men det är inte syftet med studien och därför menar jag inte att detta blir ett problem för mig, även om jag är medveten om det. En avgränsning jag gör är svensktalande personer, svenskar i den betydelsen. Meddelandet samt frågorna ställs på svenska, därmed blir det en avgränsning. Undersökningen är för liten för att jag ska rikta mig till alla, därför görs en avgränsning där.

2.3.2 Från material till analys

En viktig del i arbetet blir att gå från materialet, då syftar jag på svaren på frågorna samt profilsidorna, till en analys och ett resonerande. Det är svårt att återge precis hur analysen gått till och hur den ska eller borde göras påpekar Tobias Olsson i sin avhandling Mycket väsen

84

85

(16)

16

om ingenting; Hur dator och internet undgår att formas till medborgarens tekniker.87 Men det finns vissa riktlinjer som jag kommer att ha i beaktande under arbetets gång. Olsson nämner i sin avhandling några punkter eller ambitioner hans analys ska försöka leva upp till. Dessa vill även jag ha i beaktande under min analys. Det handlar om att låta materia let tala för sig själv, men hjälp av bland annat citat. Man ska befolka texten och låta alla personer, i mitt fall alla informanter, komma till tals, genom att t.ex. alla ska citeras minst en gång. I analysen ska man både tolka och ta på orden, man arbetar därmed på två nivåer. Läsaren ska under läsandet lära känna mina informanter, genom citaten och beskrivningarna.88 Detta påpekar Tobias Olsson och det vill även jag ta fasta på.

Det jag ägnar mig åt i analysen är att beskriva och tolka mina informanters livsvärld.89 Jag går in med ett öppet förhållningssätt till texten och analysen styrs av vad jag finner i materialet, som Esaiasson m.fl. framhåller är ett bra tillvägagångssätt i metodboken Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad.90 En del av en analys är även att koncentrera, strukturera, kategorisera och tolka.91 Vad gäller tolkning kan en text säga någonting och uttrycka något annat.92 Tolkningen kan även belysas olika beroende på vilka teoretiska ramar som appliceras.93 Analys och tolkning beror därmed på mina teorier då det är dem jag applicerar på materialet.

2.3.3 Att kontrollera analysen

Vid läsning av en analys har vanligen inte läsaren tillgång till samma material som författaren skriver Steinar Kvale i Den kvalitativa forskningsintervjun. Det har heller inte min läsare, av bland annat anonymitetsskäl. Jag har använt mig av Kvales text till viss del tidigare, men jag anser att han är speciellt intressant och viktig för mig i detta avsnitt. Ursprungstexten och olika versioner av tolkningar saknas ofta läsaren och därför är det viktigt att vara tydlig med hur urvalet och sammanhanget sett ut men även hur man gått tillväga i sin undersökning. En kategorisering underlättar kontrollen av reliabiliteten. I viss mån även en intervjuguide som visar tillvägagångssättet.94 Idag är det vanligt att fråga sig huruvida resultaten är

generaliserbara för en större population. Men humanismen framför även att varje situation är unik95, och jag kan bara uttala mig om vad mina resultat säger om den grupp människor jag studerat. Värdet i sådana studier ligger istället i att de kan bidra till att omforma

generaliseringar som gjorts eller utvidga tidigare slutsatser och teorier skriver Mia Lövheim i sin avhandling96. Det blir även någonstans där mina resultat hamnar, jag kan i min kvalitativa studie inte säga något om alla Facebookanvändare eller om hur alla människor konstruerar identitet i dagens värld. Jag kan bara uttala mig om hur de människor jag studerat konstruerar sig själva, på Facebook.

87_{Olsson, Myck et väsen om ingenting; Hur dator och internet undgår att formas till medborgarens teknik er , s.}

98.

88

Ibid, s. 101.

89

90

Esaiasson m.fl., Metodpraktik an: Konsten att studera samhälle, individ och mark nad , s. 240.

91

92 Ibid, s. 184. 93 Ibid, s. 182. 94 Ibid, s. 188-189. 95 Ibid, s. 209.

(17)

17

Reliabilitet handlar om resultatens utfall.97 Hur sanna resultaten är. Men det finns inga standardmallar för kvalitativ textanalys och det gör att man kan få oerhört många tolkningar av samma text, vilket försvårar reliabilitetsfrågan.98 För stark tonvikt på reliabiliteten kan motverka öppenhet och kreativitet skriver Kvale vidare.99 Validitetsfrågan handlar om giltighet och vad som är sant.100 Om man undersöker det man avsett undersöka.101 Att validera handlar till stor del om att kontrollera analysen kritiskt. Det handlar även om att ifrågasätta materialet.102 Validitet ska inte bara vara en slutgiltig granskning utan en

kvalitetskontroll son görs fortlöpande.103 Något jag hela tiden avsett göra. Analysens validitet handlar om huruvida de tolkningar som görs är logiskt försvarbara104. Autenticitet handlar även om huruvida analysen kan bidra med ny kunskap som kan hjälpa till att utveckla området105, vilket jag hoppas och tror mina resultat gör. De ger en ny inblick och en ny förståelse för identitetskonstruktionen på Facebook, ett innan relativt outforskat område. Tidigare var det objektiva det sanna, idag betraktar man istället verkligheten som en social konstruktion och det objektiva och blir därmed ouppnåeligt framhåller Kvale.106

2.4 Sammanfattning

I detta kapitel har jag diskuterat mina metodval och hur jag använder mig av dessa verktyg. Jag har gått igenom min insamlingsmetod, som är observationer samt intervjuer online. Insamlingsmetoden är det sätt jag samlar in mitt material på, grunden för min empiri. Jag har även redogjort för analysmetoden. I mitt fall är analysmetoden en så kallad multimetod där jag främst kombinerar olika semiotiska metoder. För att se sammansättningen av profilsidorna samt för att hitta det underliggande. Att inte bara se ytan i presentationerna utan se djupet i dem. Till sist tog jag upp genomförandet, där urvalet var en faktor som diskuterades och problematiserades. Jag diskuterade även hur jag gått från material till analys samt hur jag försäkrat mig om validitet och reliabilitet. Allt för att skapa förståelse för hur jag gjort och för att jag vill vara öppen med min arbetsmetod. I mitt metodavsnitt har jag nu avhandlat hur jag gått till väga, på flera plan. I nästa kapitel går jag vidare genom att presentera en teoretisk forskningsöversikt. För att ämnet ska klargöras innan jag går in på teori och empiri.

97

98 Ibid, s. 165. 99 Ibid, s. 213. 100 Ibid, s. 215. 101 Ibid, s. 85. 102 Ibid, s. 218-219. 103 Ibid, s. 213. 104 Ibid, s. 214. 105

Lövheim, Intersecting Identities: Young People, Religion, and Interaction on the Internet , s. 104.

(18)

18

3. Teoretisk bakgrund och översikt

I detta kapitel kommer jag att ge en teoretisk bakgrund. Detta gör jag i två delar. I den första ger jag en översikt över hur identitetstänkandet har växt fram, sett ut och formats. Det blir en kort sammanfattning där jag vill skapa en röd tråd, ett sammanhang i diskussionerna. I den andra delen ger jag en översikt över Facebook, hur sidan har skapats, växt fram och

omständigheterna kring fenomenet.

3.1 Överblick av identitets- och jagdebatten

Tankar och diskussioner om identitet är inget nytt, det har varit en del av vårt samhälle under hundratals år skriver Craig Calhoun.107 Identitet var inget som uppkom i och med det

moderna samhällets utveckling hävdar Anthony Giddens.108 Dessa teoretiker och författare poängterar identitetsdiskussionens vikt och hur länge den faktiskt upptagit människans tankar och diskussioner. Identitetsdiskussionen har pågått väldigt länge, men den ser annorlunda ut idag, som jag ska visa. Jag ska se över diskussionen, belysa några viktiga stadier i den och följa den fram tills idag, där min teori tar vid.

3.1.1 Tanken om något mer föds

Redan under Antiken reflekterade man över identitetsfrågor. Vissa filosofer framhöll tanken om människans psyke. Men detta psyke var inte skilt från det kroppsliga, det var

sammankopplat med vår andning.109 Det är en tanke som även fanns hos egypterna, där härrörde man psyket eller själen till olika kroppsliga organ.110 Från ca 400-talet f.Kr. fick termen psyke en mer spirituell betydelse om man börjar då att tala om människans själ.111 I början kopplar man alltså samman människans inre med människans yttre, innan man börjar att skilja dem åt.

3.1.2 Personen och individualismen

Under det Romerska rikets storhetstid fick den latinska termen persona sin nuvarande betydelse och man börjar föra ett samtal om människans karaktär och dimensioner av den. Hur vi genom vår person skiljer oss från men även hör ihop med andra.112 Individualismen föds här skulle man kunna säga. Den eklektiska författaren113 Cicero (106-43 f.Kr.) för fram tanken att varje människa är unik, en tanke som tidigare varit främmande,114 dock var individualitet inget som hyllades under förmoderna epoker.115 Man fortsätter att utveckla tanken om själen, det är den enhet som gör livet meningsfullt, men den måste vara en sammanhängande enhet.116 Hos själen ska det även finnas en självmedvetenhet.117

107_{Ca lhoun, Social Theory and the Politics of Identity, s. 23.} 108

Giddens, Sociologi, s. 635.

109

Martin & Baressi, The Rise and Fall of Soul and Self: An intellectual History of Personal Identity , s. 9.

110 Ibid, s. 9. 111 Ibid, s. 10. 112 Ibid, s. 30. 113

Taylor, Sources of the Self: The Mak ing of the Modern Identity, s. 153.

114

Martin & Baressi, The Rise and Fall of Soul and Self: An intellectual History of Personal Identity , s. 30.

115

116

Martin & Baressi, The Rise and Fall of Soul and Self: An intellectual History of Personal Identity, s. 36.

(19)

19 3.1.3 En djupare mening och subjektet

I och med de tre stora religionernas framväxt (judendomen, kristendomen och islam) så fördes diskussionen om personlig identitet vidare.118 Biskopen och kyrkofadern Augustinus (354-430) tankar och skrifter om identitet var betydande genom Medeltiden, Reformationen och ännu längre fram.119 Han beskrev människans utveckling från ungdomligt intresse i den ytliga världen till en mognare medvetenhet om livets andemening. Därmed var han en av de första att närma sig människan som subjekt.120 Hans formuleringar antog även sekulariserade former i det moderna samhället. Människan sökte inåt, inte nödvändigtvis för att finna Gud, men för att finna mening med och i livet.121

3.1.4 Det essentiella självet

Under slutet av 300-talet levde Themistius, han levde i Arabvärlden men hans verk översattes senare och fick stort inflytande på Europeiska filosofer, bland and ra John Locke. Themistius gjorde en distinktion mellan den biologiska människan och det essentiella självet. Han gjorde en åtskillnad mellan passivt och aktivt intellekt. Den passiva delen utgörs av minnen, känslor, fantasi och liknande. Det associeras med det kroppsliga och försvinner i och med döden. Enligt Themistius är människor sina aktiva intellekt, det essentiella självet.122 Det essentiella självet sätter människans identitet i centrum och det är en individualistisk syn.123 Vi är med andra ord våra tankar, reflektioner och vi har en medvetenhet om oss själva.

3.1.5 Självpresentation, självmedvetenhet, självkonstruktion

Under 1500- och 1600-talet, under Renässansen, börjar man att resonera kring

självpresentationen och en människas uppbyggnad.124 Tidigare spann man endast vidare på tidigare tänkares idéer samt var religionens syn dominerande. I och med Reformationen och humanismens framväxt så placerades människan i centrum, till skillnad från Gud.125 Många nya tankar föds och det finns nu flera olika sätt att se på identitet.126 René Descartes, den franske 1600-tals filosofen, har kallats fadern av modern filosofi och han framförde tanken om det medvetna, rationella subjektet.127 En annan av den tidens största var John Locke som i slutet av 1600-talet skrev en av sina mest uppmärksammade skrifter; Essay Concerning Human Understanding. Han diskuterar personlig identitet och självkonstruktion. Locke är intresserad av hur självet skapas, hur människan skapar ett enhetligt själv över tid och rum.128 Han hävdar även att självet definieras genom upplysning.129 Upplysningssubjektet ser

människan som en enad individ med kapacitet att resonera och agera medvetet. Man ansåg att vi föddes med en kärna som sedan utvecklas med oss.130 Under Romantiken, på 1700-talet, var Rousseau en framträdande tänkare. Han var individualist och hyllade den mänskliga

118_{Martin & Baressi, The Rise and Fall of Soul and Self: An intellectual History of Personal Identity , s. 41.} 119_{Ibid, s. 69.}

120_{Ibid, s. 70.} 121

Taylor, Sources of the Self: The Mak ing of the Modern Id entity, s. 177.

122

Martin & Baressi, The Rise and Fall of Soul and Self: An intellectual History of Personal Identity , s. 78-79.

123

Ha ll, Held & Mc Grew, Modernity and its Futures, s. 275.

124

Martin & Baressi, The Rise and Fall of Soul and Self: An intellectual History of Personal Identity, s. 121.

125

126

127

128

129

Taylor, Sources of the Self: The Mak ing of the Modern Identity, s. 164.

(20)

20

naturen.131 Vi bör lyssna på naturens röst, samvetet hävdade Rousseau.132 Under 1800-talet dominerade Kant och Hegel diskussionen. Kant var liberalist133, för honom är det tanken och förmågan att erfara och uppleva som definierar ett subjekt.134 Hegels viktigaste synpunkt är hur människan blir medveten om sig själv då hon erkänner och identifierar andra. Självet utvecklas interaktivt med andra, det är en dynamisk process där vi behöver andra för att definiera och bli medvetna om oss själva.135 Självmedvetenhet är alltid en konstruktion, som inte går att separera från interaktionen med andra.136

3.1.6 Psykoanalysen och könsidentiteten

Under början av 1900-talet var Sigmund Freud ett stort namn inom psykologin och han utvecklade psykoanalysen.137 Han utvecklade även tankarna kring vilka vi är och hur vi skapas. Freud delade in personligheten i tre system, detet, jaget och överjaget. Beteendet är en produkt av interaktionen mellan dessa komponenter.138 Hans teori baserades på att det är det undermedvetna och dess processer som styr oss.139 Freud framför att jaget är subjektet

framför andra.140 Freud utvecklade även en teori om hur barn lär sig könsroller, hur de skapar sig en könsidentitet beroende av huruvida de har en penis eller ej.141 Detta har dock senare kommit att kritiserats, det finns fler processer inblandade i skapandet av könsidentiteten än bara könsmedvetenheten hävdar kritikerna.142 Man börjar även att ifrågasätta de traditionella könsrollerna alltmer. Kön ses inte längre enbart som något medfött, man vill få bort det tillskrivna könet och förväntningarna på hur man ska vara som man eller kvinna.143

3.1.7 Den medierade erfarenheten och jagets nya villkor

När samhället var styrt av tydliga traditioner och etablerade seder var det enkelt för människor att följa dessa, utan att behöva reflektera så mycket över dem.144 I dag bor vi inte längre i byar eller mindre städer, individen måste hela tiden samspela med främlingar.145

Identitetsbildningen och föreställningen om sig själv och andra är beroende av upplevelser, erfarenheter, uppfattningar, värderingar, antaganden m.m.146 Tradition, religiösa seder och olika beteenden är exempel på symboliskt material, de är vanligen sammanvävda med vardagen. I dagens samhälle har inte traditionens betydelse försvunnit, men delvis

omgestaltats, mycket på grund av medierna. 147 Identitetsbildningen har blivit mer reflexiv hävdar både Giddens och Thompson. Thompson skriver vidare i Medierna och Moderniteten att man kan skilja mellan den levda erfarenheten och den medierade erfarenheten. Den levda erfarenheten är det vi upplever i det dagliga livet, de praktiska aktiviteterna och mötena.

131

132

Taylor, Sources of the Self: The Mak ing of the Modern Identity, s. 357-358.

133_{Martin & Baressi, The Rise and Fall of Soul and Self: An intellectual History of Personal Identity, s. 187.} 134_{Ibid, s. 174.}

135_{Ibid, s. 188.}

136_{Ca lhoun, Social Theory and the Politics of Identity, s. 10.}

137_{Tite lman, Samlade sk rifter av Sigmund Freud; 1, Föreläsningar: Orientering i psyk oanalysen , s. 9.} 138

Ha ll & Lindzey, Theories of personality, s. 32.

139

140

Tite lman, Samlade sk rifter av Sigmund Freud; 1, Föreläsningar: Orientering i psyk oanalysen , s. 478.

141 Giddens, Sociologi, s. 170. 142 Ibid, s. 171. 143 Ibid, s. 170. 144 Ibid, s. 128-129. 145 Ibid, s. 635. 146

Thompson, Medierna och Moderniteten, s. 233.

(21)

21

Medan den medierade erfarenheten betecknar erfarenheter som fås genom medierad interaktion, händelser som vanligen är avlägsna i rummet.148 Media gör det möjligt att avlägsna händelser tränger in i vårt vardagsliv.149 Vi införlivar erfarenheter i vårt jag utifrån dess relevans, den levda erfarenheten är där oundviklig och den medierade mer eller mindre bräcklig.150 Genom media får vi uppleva saker vi kanske aldrig annars kunnat, samtidigt som andra erfarenheter konfiskeras.151 Jagbildningen av det medierade symboliska materialet löser upp tid och rum på ett sätt det traditionella inte gör.152 De visuella medierna omorganiserar tid och rum.153 Det möjliggör intimitet på avstånd, utan krav och engagemang då den inte är ömsesidig. Individerna får själva fastställa villkoren för relationen.154 Den medierade, icke-lokala kunskapen berikar jagbildningen155 och skapar nya förutsättningar för och nya krav på jaget.156 Livsförloppet skiljs från platsen på ett sätt som tidigare inte skett.157

3.1.8 Dagens debatt

I dagens värld är inget längre fast eller stabilt, inte heller vårt jag. Vår jagbildningsprocess ser annorlunda ut idag än för de individer som levde för flera sekler sedan, erfarenhetens struktur har förändrats och med den våra villkor.158 I dagens diskussioner ser man på självet som fragmenterar, precis som den värld vi lever i.159 Teoretikern och professorn i Sociologi Stuart Hall ansluter sig också till tanken om mänsklig identitet som fragmenterad och splittrad i dagens samhälle, ”modern identities are being ’de-centred’; that is, dislocated or fragmented.” skriver Hall.160 Genom alla tider har samhällssynen även präglat synen på människan och människans identitet, så även nu. Enligt flera moderna och postmoderna författare är självet idag kontextualiserat och nästintill upplöst.161Allt fler betonar att identiteten nu blivit

förhandlingsbar.162 Identitetsprocessen har blivit mer problematisk och öppen. Inom oss finns flera identiteter som framkommer i olika sammanhang.163 I och med att

identitetskonstruktionen ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare och då det finns nya arenor att artikulera sig själv på, även det något nytt. Internet är bara några decennier gammalt och Facebook är ett relativt nytt fenomen. Jag vill nu ge en bakgrund till denna nya arena som ger upphov till nya former av identitetsuttryck.

3.2 Internet, communities och fenomenet Facebook

Valet av Facebook som medierat fenomen baseras på att Internet är en kanal där människor inte bara är passiva mottagare utan aktiva deltagare. Internet blir ett forum där individer aktivt kan uttrycka och därmed skapa sig själva. Det gör att det blir intressant att se hur de väljer att

148

Thompson, Medierna och Moderniteten, s. 280-281.

149

150_{Thompson, Medierna och Moderniteten, s. 283.} 151_{Ibid, s. 258.}

152_{Ibid, s. 257.}

153_{Giddens, Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna epok en , s. 37.} 154_{Thompson, Medierna och Moderniteten, s. 271-272.}

155

Ibid, s. 262.

156

Ibid, s. 263.

157

Giddens, Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna epok en , s. 176-177.

158

Thompson, Medierna och Moderniteten, s. 286-287.

159

160

161

162

Olsson, Myck et väsen om ingenting; Hur dator och internet undgår att formas till medborgarens teknik er , s. 101.

(22)

22

göra detta. Facebook erbjuder ett jagbildande som är annorlunda jämfört med tryckta medier eller tv- medier där man tillägnar sig information och erfarenhet som sedan kan integreras i konstruktionen av jaget. Facebook erbjuder en jagbildning som också skiljer sig från den i det verkliga livet. På communities såsom Facebook får människor möjlighet att inte bara

tillgodogöra sig material utan faktiskt skapa. Kanske skapar de då sig själva, det är det jag vill studera. Hur de väljer att artikulera sig själva. För att klargöra vill jag börja med att ge en överblick över Internet och communities mer generellt och sedan övergå till Facebook mer specifikt.

3.2.1 Internet blir tillgängligt för privatpersonen

I början av 1990-talet öppnades Internet upp på allvar upp för privatpersonen.164 Internet kommersialiserades och alla ville ta del av de t; privatpersoner, organisationer, myndigheter, företag m.fl.165 Vi såg ett nytt socialt fenomen födas, den Internetförmedlade

kommunikationen.166 Det skapades nya arenor för kommunikation. En sådan ny arena för just kommunikation och interaktion blev communities. Ordet communities kan närmast översättas som gemenskaper. De ger användare möjligheter till att skapa sin egen sida och interagera med andra människor genom bl.a. diskussionsgrupper, chatt- eller meddelandefunktioner.167 Internet främjar nya gemenskaper168 och syftet för användaren är ofta gemenskap.169 Men det kan skilja sig väldigt mycket mellan användare. Syftet kan vara diskussion,

informationssökning, uppdatering, samarbete, undervisning, socialt förankrat, att knyta nya kontakter, att söka hjälp eller konsumtionsrelaterat.170 Konsumtionsaspekten återfinns i det att communities kan ha mer kommersiella syften. Ett community kan samarbeta med företag och då låta annonser, tjänster, varor och kampanjer utannonseras på sidan och dessa kan även skräddarsys för målgruppen.171

3.2.2 Communities och individualitet

Individens sätt att se på världen påverkas mycket av hur vi interagerar med andra

människor172, och Internet har gjort det möjligt att interagera på helt nya sätt. Communities har blivit en ny typ av småsamhällen, samhä llen som inte är bundna av rum eller tid utan hålls ihop av gemensamma intressen. Individualitet får i och med detta en ny innebörd, för det finns alltid någon att finna med samma intressen som dig själv173, via Internet kan du finna de personerna.174 Internet främjar obehindrade kontakter och uppmuntrar diskussion och

uppriktighet.175 Internet blir en ny arena för meningsutbyte och debatt.176 I dagens samhälle är det inte ovanligt att människor du en gång levde nära nu finns långt borta, Internet gör det

164_{Svenningsson m.fl., Att Fånga Nätet: Kvalitativa metoder för Internetforsk ning , s. 36.} 165_{Ibid, s. 37.}

166_{Castells, Informationsåldern: Ek onomi, samhälle och k ultur. Bd 1, Nätverk ssamhällets framväxt, s. 404.} 167_{Svenningsson m.fl., Att Fånga Nätet: Kvalitativa metoder för Internetforsk ning , s. 46-47.}

168

Castells, Informationsåldern: Ek onomi, samhälle och k ultur. Bd 1, Nätverk ssamhällets framväxt, s. 404.

169

Svenningsson m.fl., Att Fånga Nätet: Kvalitativa metoder för Internetforsk ning, s. 46-47.

170 Ibid, s. 51. 171 Ibid, s. 48. 172 Ibid, s. 15. 173 Ibid, s. 15. 174 Ibid, s. 19. 175

Castells, Informationsåldern: Ek onomi, samhälle och k ultur. Bd 1, Nätverk ssamhällets framväxt, s. 404.

176