APRIL 3 • 94

Ett okänt aktiebrev från 1750-talet stelansmedaljen Tjänstetecken från stockhol m

Fredrik Barbarossa SNFs vårauktion

APRIL 3 • 94

Pris 15 kr

MYNTÅUKTION

( Nr 15 l

^{29 APRIL 1994}

Svensk a p ollett er , del Il Prim itiva b etalningsm edel Svenska

&

u tländska mynt sedlar. medaljer & jeto nger

Numismatisk litte ra tur

Auktio n sk a ta log: Kr 6 0:- Postg iro : 48 9 2 0 3- o.

~:I:' til)

Q

031-183960 ·~

ULF NORDLINDS MYNTHANDEL AB

Nybrogatan 36, Box 5132, 102 43 Stockholm Tel. 08·662 62 61 Fax. 08·661 62 13

KÖPER • SÄLJER • VÄRDERAR MYNT • SEDLAR • MEDALJ ER

ORDNAR Nu mismatisk litteratur

,\ltdltm av St-orr~g~s Mymb.mdlarts Form mg

LAGERKATALOG 10

SVENSKA KOPPARMYNT

496 nr - rikt illustrerad Artiklar och kommentarer

UTE NU!

MYNT

t - - - -

GALLERIET _ _ _ _ --~

B iblioteksgatan 5, Box 7049, 103 86 Stockh olm.

Telefon 08-611 33 88. Telefax 08- 61125 11.

Helårsabonnemang 1994 (2 auktionskatalogcr, 2-4 lagerlistor) mot insättning av SEK 150:-på postgiro 83163 28-7.

50 SST 3 · 9J

MW~~

WllUI1Mlll~~~~

TIIW~OCm.lllFIF

SVENSKA NUMISMATISKA

FÖRENINGEN

i ':tmarbetc med

KUNGL.

i\IYNTKABINEITET

fim•flilll(ell:

13nn~rg:uan 17 n b 115 22 Stockholm Tel 08-667 55 98 onsdag -torsdag kl 10.00-13.00

Fax 08-667 07 71

Po~tgiro 15 00 07-3 Bankgiro 219-0502 S\cmka Handchbanken

Rt>tltl~tionnr:

Kungl. Myntkabinenet Box 5405 114 84 Stockholm Tel 08-783 94 00 Fax 08-663 97 35

1111.\l'llri/1 ttl/limre:

l:lll Wischn

lltmtdrt•tlllkliir och layom:

~tonica Golabic~ski Lannby

,\fmttt\~Tifltgrallskore:

La~ O. Lagerqvist A1·cn tcl 0152-200 79

11ntum,ri'r och aukriollskalender:

Kjell Holmberg Tel 018-38 23 47

(kviill~tid och helger)

l'rt•lllllllt'mtioner:

Pr i' 125 l. r l :\r (8 nr)

~lcdlcnunar c rh:\ Il~ r tidningen automatiskt

(nc·k:

~ Ja,tcrprint Sanert & Tryckeri AB

ISSN 0283-071 X

SNT 3 · 9~

SNFs program våren 1994

f'iircningslokalcrna är öppna fi)r mctllcnunar - giirna med siillskap - en torsdagkviill i månaden. Dörrarna iippnas kl I!UO.

7 april Öppet hus.

16 april Föreningens årsmöte 1994. Liirda~:cn den 16 april kl. 13.00 p:i Banergatan 17.

Kl. 13.00 Årsmöte. Diirdkr beger vi O~> till Tekniska mu,ccl.

där intendent Gen Ebtnim Ilemuar om våra omnibussar <X' h :\ng- båtar. Museet har ä1cn plod.u fr.un "n pollettsamling som 'i bc- 'er. Kanske ä\ en något annat

Kl. 16.00 ~liddag på rc'taur.tngcn r Folken> museum - Etnngra·

liska. bestående :1\' förr.lll. varmrJII. dc>sen och kaffe till en l.o,r- nad av kr 200:-. Dricka till maten betala> separat.

Fiir deltagande i middngrn hiir muniilun ske till SNFs kan.~li

senast 14 april. Tel 08-M7 55911. Bctalr1ing sker på plats.

21 april Föreningens auktion. Sc nuktionMiclcn. sid 64-79. i dell<t nr.

26 april Tam:ls Sarkany beriillar om modern medaljkonst och om FIDEMs kongress.

5 maj Öppet hus.

Om ej annat anges hålls mötena kl 18.30 på Banerga1:1n 17 nb. Tag bu;s nr ^-1-1 eller 54 eller T -bana till Karlaplan.

K1tnsli

Bc>ok;tid 10.30-13.00 onsdag och toMag.

Srangt: Midsommar- l september ;amt JUl· tK:h nyårshelgerna.

Innehåll SNT 3 · 94

^sid

Ell ökllnt nk tiebrev från 1750-wlet ... , . .. . • .. .. .. .. .. . . 52

Stcfimsmednljen ... , .. -. ... , ... , , .. , , . , ... , .. . .. . .. . .. 54

Tjiinstctccken från Stockholm ... , . .. . . .. .. . .. • . . .. • . . . .. . . .. 56

Fredrik Barbarossa i Varia by, Hallond . . , ... , , . . . .. . . .. . .. . .. .. .. 58

Myntmeduljcr 1973-1985 och medaljmynt 1972-1993 . . . • . • . 60

Mu<ocn c:om delade ut guldmynL . .. . .. . . •. . .. . .. . .. . . 61 Mynt funna vid Slussen i Stockholm . . . . . · 62

Kri tirta Charlottas d~l och andra mynbkallcr från Vickleb) socken på Oland. . . . . .. . . .. . .. . 63

Svenska Numismatiska Föreniogem auktion den 21 apnl 1994 . . . . . • • 64

Uppn~dda pri!.er vid SNFs auktion den 21 april 1993 . . . . . . . . . . • . 78

Svenska Numismati~ka Föreningens ~liftande 1873 . . . 80

Sedclnylt ... ·- . . . . . . . , . . . . . . 81

~.vcns~? Numismatiska Föreningens Årsbcr.lttelsc för år 1993 . . . . . . 82

Gotl mynt ... , . . . . . , .. , . . . 83

Gunnar Holsts Stifielse fdl' numismatik ... , .. , ... 83

Te-och kaffepolletter från Stockholm , , , .... , ... , .•... , .... , 84

Recensioner ... ,. .. . . .. .. . . .. . . . .. , .. . . .. . • . .. . . .. . • . • . . 85

Meduljnytt ............ ....... 86

Myntnytt ... , ... , ... --~--.... 86

Fnl~:espalten . . . .. . . • . • . . . . • . • . • . .. . . • . . . 87

Auktioner & :\lässor .. . . • • . . . . • . . . . • • • . • . .. . . .. . . .. • . . 87

Omslag

Prnkunedalj i silver präglad med anlednrng av Gu,tav Il Adolfs segrar mot prote-

~tanti~mens fiender. KUllgen står i full ru~lning på en strnnd. l höger hand håller han en värjo och i vänster spi ron, vilken hun ~t!Sdcr på en kolonn. På kolonnen brinner en eld, ur vars flammor texten VERBVM DEl (Guds ord) trlder fram. På en 11\g

rm

^{vid sidan} av !(ungen står h(lns fjäderprydda hj~lm. Ute på havet ~eglar

c u skepp, dv' ~vcnskama~om kommer (~vcr havet till prmest;mlerna~ hjälp. Mc·

daljcn är möjligen präglad i Nlirnbcrg. Hd G Il A, nr 53. Foto: ATA.

51

Ett okänt aktiebrev från 1750-talet

Av Magnus Hedberg

E

^{nda~t början av ett fåta1700-l aktiebtale}t är kända. ^{rev från} l den nyligen utkomna boken S1·enska akriebre1·j{ire 1850 anges en- dast ICm stycken från 1750 eller tidi- gan:. Det kan diirför vara av intresse au redogöra för cu h ini Ils okänt aktie- brev från 1751 från cu jämtländskt bolag med numismatiskt intresse som återfunnits i Landsark i vet i Öster- sund. (Hedberg. 1994.)

Deua aktiebrev. eller Försäkrings- Bre! :ir utfårdat ror andel no 6 för Guswj1·· och Carlbergs Koppan•·ärks Bolag med siitc i Stockholm. Brevet iir uttardat på Daniel H Almqvist.

tobakshandlare i Stockholm. Daniel Almqvist lwdc bl a tillsammans med handeismfin i Stockholm och borgare i Jämtland ?Jr 1737 startat ett bolag In- r ressentema uti A/der blygrum uti Jämtland och Offerdals socken fOr att exploatera en blymalmsförekomst på Oldfjällct. Bolaget skulle ha åtta lot- ter men kom senare an bestå av 16 louer.

Bolagsregia na IOijdc till en del be- stämmelserna i 1734 års lag om hur bolag skall läggas. hållas och brytas (Handelsbalken kap 15; §l om skrift- lig avhandling). Antagande av deläga- re i lou fick ske först efter övriga lon- ägares medgivande (HB §6). Vid för- säljning av lon giillde hembudsskyl- dighet. Bolagsmännen förband sig an svam alla för en och en f(ir alla (HB

§ 2). Även bestiimmclserna om pant- säuning fciljcr 1734 års lag (HB § 9).

HÅKAN WESTERLUND

MYNTliANDEL

KÖPER • SXWER • BYTER MYI'\T • SEDLAR • MEDAWER

52

Spt•c .. ~et/far

Bt•flllar hm fiir ,\l'tllar fore 1930

Vm.agatan 42 III 20 STOCKHOLM

· 1 c 1 os - 11 o s

01

Redan efter några år befanns till- gången på blymalm otillräcklig varför bolaget i stället började bryta koppar- malm niira Handöls by vid foten av Snasahögarna. Bolaget kallades un- der denna tid mr Handöls och senare även Jupe koppmwerks Bolag då en provhylla anlades vid Jerpc ström.

Då år 1742 nya kopparfyndigheter upptäckte~ p?! norra sidan av Åre- skutan övernytlades verksamheten dit och bolaget fick namnet Areskwe koppanl'(:rk. År 1744 då en ny gruva.

Gustafsgruvan. upptäcktes på Åre- skutans ~ödrJ sida kom bolaget slut- ligen all anta namnet Guswfsbergs kopparwerk.

Bolaget ombildades år 1745. Nyu regler utformades fOr bolaget som alltjämt skulle ha 16 lo!lcr. l e!l för- slag till bolagsregler omtalas att brev skall utgivas till bevis för ägarnas an- del i bolaget. Dc 16 lottiigarna kunde anta deliigare i sina lotler men endast lonens huvudman skulle ha röstfjn på bolagets sammankomster. Då oenig- het om reglernas utformning uppstod mellan delägarnn i Stockhohn och Jämtland kom antagandet av nya reg- ler an dröja. Först i mars år 1749 i samband med ansökan om förnyade privilegier beslöts all utfårda "försäk- ringsbrev" och låta trycka bolagsreg- lerna. Della tycks åter ha dragit ut på tiden.

Under tiden hade ett konkurrerande bolag. Carlshergs koppar11·erk. bil- dats i Jiimtland i slutet av 1740-ta- let. För all undvikn stridigheter och missämja. beslöt bolagen efter någ·

ra år all gh sarmmn. Den 17 deccm- ber 1751 sammanslogs dc två bolagen till Guswfs- och Carlsbergs kop·

pan•uks Bolag. Sammanslagningen

stadfåste~ av Bergskollegium dagen därpå. Det nya bolaget skulle besttl av 18 huvudloner vm och en bestående av ålla delar. tillsammans 144 andelar eller nummer. Samma dag utflirdades Fijrsiikrings-Bref för delägarna. För- säkringsbrevets text har vissa likheter med en FIJrslikringsbrtf för Gustaf Adolphs Silfwer- och Koppargrufwa fnin hr 1761 (~c B Strandberg. m Il.

1991: SYENSKA AKTIEBREV FÖ- RE 1850).

Bre\'Ct uppräknar för~t bolagets till- gångar i gruvor. hyuor mm. Därefter omniimns antalet louer och andelar liksom al! louäganl!! ~iger lika andel i vinst och förlust. Overlåtelse tilh1ts enligt bolagsreglernas bestämmelser.

På baksidan av brevet trycktes bola- gets Reglor.

Både Gustafsbergs och Carlbergs kopparverk erhöll under 1740-talet myntningsmil för kopparplåtar av l och 1/2 daler silvermynt. l ~amband

med forskningar om bolagens hi~toria

har även vissa uppgifter om myntnin- gen vid Husån resp Semlan framkom- mit liksom om mängden myntad kop- par och antal plåtar för vissa ~r (jfr Tingström. B. 1990. 1992). Stl mynta·

des tex år 1761 3 skeppund 9 lispund 15 5/9 marker Stockholms metall- vikt. Diirav erhölls 314 plåtar v:irdc- rade till 1884 daler kopparmynt.

Aktien no 6 är undertecknad av två av bolagets direktörer assessorn i Bergskollegium J G Wallberg och to- bakshandlaren i Stockholm Anders Sälgström. Bolagets tredje direktör vid denna tid var aktieiigaren Daniel H Almquist.

Försäkringsbrevet har iivcn haft bolagets eget sigill ~om nu aknas.

Stampcn för deua sigill har tlterfun- nits i annat sammanhang (~c Hedberg 1992). Sigillet har följande utseende:

-

Sid. 53. Färslikriii!;J·lJrt'futfilrdat för mt·

del 1111 6 j(h· Guswj.~-och Carlill'l'/:.f Kup·

pandirks Bolag. Stocklwlm. 1751. SNT .\ · 9~

-~

~

.

' '

~ffTllflt ^r fOrtl ~~nrjtrr bt!l~t'll,1rr6 ll•OI'~}.[•

Grdtn~c~

J' ,.... .

^{.if\ n<'}

e

1.)i~"f(n::Y

(~l

'Drd

21rftui ~r rarr~dtts t~af;vo ~c"'

frtfl r Denna fin \1'UbUnbrQbt foratJO t1rrbt~rl!!

21nllrf N:o (~_ or föroonra r töriiitio odl Trans- ponera; bod flirbrblllln~r at ·rnår Abalienatio- nen ITitr Iii n.igon antingen in-cUrr u l N Il ~r­

bet ~Il lllorbcr ^{i arr} tagit r forn ~lllng~­

i lo m dl Gr.lbBO r btuilt~ bårbOG bi·

of billob förbrmrlt fldr1 - od) Carlsbergs 3nJrgrl Mr111nrr1nhr ,fJufroub ~otagsmån~

'Dtlcl!)tlrre rarnM·nMaa namn!! uncrrfåttianbe

l)Ö Gu'fiafs-·.ll11>· Carls~

u«n""'""· <Sommantomft i Stock~.

!Börb ~ltuftnbr 'Gfil~

o.4! cen eiuttonbc ~Il

St-<T 3 • 94

llhint >t.irf orb 2igrn!lomar ·tU '.?lbtrton b ria IM

!fr

^r

ort> r t

IJ,ibanricrr f•llllfålt tilllut

te

~olag,

af <.!rtbuttbrll!le forario iHa mmbrr <.Dilar ruer Numrer. me b br tuilrl'r ^r ar t~ !la \:!o er tigare ffl'lll IIJUr,l llfu jörmott l 'IDirtl1 Ocf) acr!'r( ti!fr blu.tr!J ortJ rn~an!lr anticfr M~r fl'lll ~rirfrn 1111 år o 1 Nf> o m·ftrr i lilfNllllla!.tbf h!lrr br- ftnnnG tunn ~t~ HJtan ållf!HJ~a~_; JorDrn~uu, ocf>

ermllllrt

'f,.,·, . .l'r.<

~/l.

x

^J'[,l!/"/'l•l'>'-..--,.~

.'1 ^{l:' -- \ .} ""\...--

'l..- (___...--~ ~

,_'~ SEör ~n c.!lfbun!lratre forotio(ftrbe ~rl uti uvrrifnnnbe 21!ltnt>omot· orb QJruftuor. meD flm llfbörigbeter 1 l (Je

g

inilitlningl !lm fbrffn llltb Ilen tit>ffn ~mningm ricttigt erlagt ~cf) betalt; ~11 f~rfåfrel.'l f>lirmeq_ym i frait Maf !ltetn

o

7 1ma

~rrf1 tlft

!

_1.,.1

i

¹n11itl !lr.,'f(,·l;lf)• 'l)

q ...,

^;--~ / 7 /...-; _ __

.,_r·: - .., -

J ( l ..__..,-; { , / l ----,

'\....~ro ri<ira ~1lf1ru ^l ~arn

om

~tfluingor,

eUer

ffilirt!l innrbaftt ¹ (foltl o~rbinDra~e åga i alt m fuHromlig r!lt • .gbrt !il ~~~ ~llbunbra­

iorntion!lr iier!lrllil!! anbel uti aua oftuannåmllt fafligbrcn ^r (!}ruftuor . ^cd). '.IDdrr ^l Gtog ocf>

m art

^r <5iöor ^l tliflttt' od) uilfttuatn ^r csrröm- mor, f)rmman, ~fra!l6fan!l, ,floUmar ¹ .Qtuar- nar S:ort> oct> ?aoggnaDrr 1 Effccrer, Pr~

duäer, 'IDårftog, 1\laterialier od) 'IDarorl

r o m

nu år o

eUrr

bå~anef(er uptoga~ 1 Clffiöpa~ ocQ

fortuorftua~ tunna 1 (amt be brrtuib föllanile Privilegier,

intet

unbantogmtbe, .boet meb III- go on bra tuilfor 1 råttigbeter oct> förrnonrr ,. ~IS

forn be fafffldlte; 5§otag6 -Regiorne a(. ~~~

17 Dec.

Detta 21r

i ~ofnaftuen loba

oq>

-ttme-

~dUa fornt: ~tvab ~ofoget. gnmnfamt fd ~itintil~ 'l

' . bt·

~ Ola~~ ., REGLOR

53

Runt kanten löper texten GUST: &

CARLB: KOPPARWÄRKS DIREC: SJGILL l STOCKHOLM. Överst vi- sas Jämtlands vapen. Därunder avbil- das tre berg, varav ett med mineraltec- ken fOr silver och bly samt två med tecken för koppar. Bergen motsvarar Oldfjällct, Snasahögarna (Handöl) och Areskutan.

År 1783 ombildades bolaget åter.

Flera av aktierna hade då inlösts eller forfallit varfOr bolagsregler trycktes.

Bolaget bestod därefter av 90 lotter.

Bolaget upphörde år 1805 efter att brukspatron F O Lorichs köpt upp samtliga aktier. Direktörernas namn har då överkorsats. Brukspatron Lo- richs son majoren vid Jämtlands rege- mente Otto F Lorichs kom sedan att driva kopparverket 1805 • 29. År 1859 bildades Gustafs-och Carlbergs kop- parverks bolag med 250 lotter

a

5000

kr. Företaget ombildades år 1865 och fick då namnet Gustafs· och Carl- bergs aktiebolag men rekonstruera- des redan året därpå under namnet

Gustaf~ och Carlbergs kopparverks aktiebolag. Redan efter något år sked- de åter en ombildning till länu/ands koppar-och sågverksaktiebolag. Bo- laget ombildades år 1893 till Huså aktiebolag med 300 aktier

a

1000 kr.

Försäkringsbrevet har en senare påskrift: "Dediee au Gouverneur M von Törne". Möjligen är det Otto F Lorichs som skänkt brevet till Mikael von Törne som var landshövding i Jämtland 1818-41 och själv var myc-

ket aktiv att starta och driva olika bergverk i Jämtland (se vidare Hed- berg 1992).

Förutom det nu återfunna aktie- brevet från år 1751 finns även aktie- brev från bolagsbildningar åren 1859,

1893 och 1913. Förhoppningsvis skall Landsarkivet i Östersund även

ta

till- gång till exemplar av ännu saknade aktiebrev från år 1783 och från slutet av 1800-talet.

Referenser:

Hedberg. M. Berg•·erk i Jämtlands län, Dröm och •·erk/ighet 1651-1871. Stock- holm 1992

Hedberg, M, Plåtmynt stämplade vid pri- vata kopparverk, S•·ensk Numismatisk Ttdskrift 1994: l.

Tingström, B. Plate money. 71re 1\'0rlils fargest currefl()', Stockholm 1986 Strandbem, B. Franzen. B. Wisehn. l. Jan- son. J. S~enska aktiebre1· - före 1850, Stockholm 1991

Ullberg, G. Huså bruks historia. Öster-

sund 1967.

O

==============~==============

Stefansmedaljen

Av Bengt Olof Kälde och Lars O. Lagerqvist

S

verige fick 1990 en ny, officiell belöningsmedalj, Stefansmedal- jen, som utdelas av ärkebisko- pen för förtjänster om Svenska Kyr- kan. Stadgarna fastställdes av H. M.

Konungen i Hovprotokoll den l okto- ber 1990. De har fdljande lydelse:

l §

Stefansmedaljcn är instiftad av Ärke- biskopen och stadgarna fastställda av Hans Majestät Konungen (Riksmar- skalksämbetet) den l oktober 1990.

Ärkebiskopen utdelar medaljen till företrädare får och medlemmar av Svenska kyrkan för fårtjänstfulla in- satser i kyrka och samhälle.

2 §

Stcfansmedaljen är en medalj av fOr- gyllt silver i form av en spetsovaL Medaljen är uppkallad efter förste ärkebiskopen av Uppsala, Stcfan (1164-1185). Åtsidan iir belagd med ärkebiskop Stefans sigillbild. visande honom iförd tunika. mässhake. palli- um, manipet och mitra, i högra han- den hållande en uppslagen evangelie- bok och i den vänstra en balkvis stiilld kräkla. åtföljd av den upptill från cll 54

mantuanskt kors utgående omskriften SlGILLV STEPH' l D'l GR'A VPSA- LENSIS ARCHIEP'l.* Frånsidan är belagd med Svenska kyrkans vapen- bild, visande ett genomgående kors, i korsmillen belagt med en öppen kro- na. Spetsovalen är upptill försedd med en förgylld mitra, vid vilkens övre spets medaljbandet fåstes genom en i en ögla fästad förgylld ring. Me- daljen bäres i ett purpurfärgat band på vänstra bröstet. får dam monterat i rosett.

3 §

Stefansrnedaljen utdelas i ett antal som bestäms av Ärkebiskopen. dock högst tre per år.

4 §

Stefansmedaljen bör överlämnas un- der högtidliga former.

5 §

Stcfilllsmedaljen bekostas av medel som står till Ärkebiskopens för- l{>gande.

6 §

Förteckning över tilldelade medaljer mrs vid iirkebiskopsämbetet.

Tanken på en kyrklig medalj fram- fördes i november 1989 av ärkebis- kopsämbetet till den förstnämnde av författarna. Ärkebiskop Bertil Werk- ström hade föreslagit, att den skulle få namn efter den förste av våra iirke- biskopar.

Genom en lycklig slump är den äldsta i Sverige bevarade urkunden utställd av kung Karl Sverkersson (1161-1167) och ärkebiskop Stefan (1164-1185) gemensamt och försedd med deras sigill. Stefan** var cisterci- ensmunk från Alv-astra. siikerligen född utomlands (möjligen var han en- gelsman). Som biskop i Uppsala reste han ner till Sens i Frankrike med en supplik från kungen. biskoparna och jarlen Ulv om att Sverige äntligen skulle få en egen ärkebiskop. Här be- fann sig samtidigt den landsflyktige påven Alexander III och ärkebiskop Eskil av Lund (Sveriges primas): den sistnämnde var oense med kung Val- demar av Danmark. Ansökan bevilja- des, Stefan mollog palliet och vigdes till vår förste ärkebiskop i början av augusti 1164. Även fortsättningsvis skulle den svenska kyrkoprovinscn länge höra under Lunds ärkebiskop.

SNT 3 · 94

Förslaget tOrelades ärkebiskopen den Il december 1989 :w forfanaren (Kälde) som en ritning i spetsoval form med Stefans sigill som åtsida och Svenska Kyrkans vapen på frånsi- dan. Konstnärens ursprungliga tanke var. au bandet skulle ha ffirgerna gult- rön-gult. men när ärendet forciades H. M. Konungen i mars 1990 fram- kastade denne tanken au utnyuja vio- leu. som internationellt brukas som färg på bl a biskoparnas stock (pr'.ist- skjorta). Sålunda fastsiiilides purpur som bandfiirg i ovannämnda hovpro- tokolL Den nya medaljen är graverad, präglad och monterad i 30 ex hos Olof Sundqvist Silversmide, Uppsala. Den mäter 28 x 47 mm; inräknat mitran blir den 59 mm hög. På randen åter- finns silver- och tillverkningsstämp- lar. (Sundqvists kontrollstämpel:

KAOS.) Verktygen är ärkebiskopsäm- betets egendom.

Medaljens namn och åtsida går allt- så tillbaka på v.lr fOrste ärkebiskop.

Korsvapnet är känt från det ärkebis- kopliga sigillet sedan 1296 (Nils Al- lessons sigill och kontrasigill) och fOijaktligen mycket äldre än vår kors- fana.***

SNT J· 9.1

Stt'fimsmetllll·

jl'n. mdelad en·

tlrkebio~kapen.

Klml/1. Mymkabi·

111.'111'1. I'Xtmplar llll'tl rosl'llband

(til'l ftJr dam). Fow:

Gabriel Hilclebrmul.

RIK·fow.

Följande personer och myndigheter har t o rn 1993 erhållit medaljen:

Herrar

O. Ordenskansliet (utställt på Kungl.

Slonct i en av ordenssalarna).

L Clarence Nilsson (1990) 2. Gömn Göransson (1991) 3. Konung Carl Gusmf (1992) 4. Erik Petr~n (1992) 5. Per Erik Persson 11993) 6. Lars Thunberg (1993)

Dn mer (roseu) l. Oroilning Silvia (1992) 2. Kungl. Myntkabinenet 3. Uppsala Univ. Myntkabinett 4. Anne-Marie Thunberg (1993)

Någon riktig parallell till Stefansme- daljen utomlands finns nog inte. Den ortodoxa kyrkan i Finland delar ut Det Heliga Lammets orden (instiftad 1935). Den har en slags halvofficiell ställning. Det finns också ett par ord- nar inom den ryskli kyrkan. Påven har sin ''Pro Ecclesia" (och många ord- nar), men han iir ju statsöverhuvud.

Ärkebiskopen av Canterbury har nå- got som brukar kallas Lamb.:th-kor- set. som vid en eller två tillfällen (i alla händelser 1915) getts till den svenske ärkebiskopen. Det är av guld och kopierat efter ett förnormandiskt sk Canterbury-kors. Isländska Skål- holt-medaljen 1963 var en statlig cn- gångsutmärkelse. - För dessa upp- lysningar tackas Leif Påhlsson. Göte-

borg.

O

*

l översiitlning: Sigill (!lir) S1cf:m. av Guds nåde ärkebiskop i Uppsala.

**

Uppgifterna om denne efter G. As·

brink och K. B. Wc, tinan: Svea rike>

ärkebiskopar fr:in 1164 till nuvarande tid. Stockholm 1935. ~- 4)ff.

***

Bet r. eu något äldre mynt med korsfa.

na. nyligen påtriiffat. se anikel av L.

O. Lagerqvist i Fia/Igor. utställning på Läckö slotl 1993. Svenska Kyrkans

\'lipen är in>pircrat av ärkestiftcls.

men antogs~ scnl ~om J maj 1977 av biskopsmötet (ärkebiskop var då Olof Sundby) efter gran,kning av dåvaran- de statsheraldikern Jan von Konow: i fåll av guld etl rötl kors. i korsminen belagd med en krona av guld. Det går tillbaka på korsskölden med krona i korsmillen på Uppsal:a domkyrkas sydponal från 1300-wleLs fOrsta hiilft, se B. O. Kälde. Uppsala ärkestifls vapen. lirkrstiftrt 1987/88. Upps.1la 1987. s. 24-11: dcn~ammc. S'•cnska Kyrkans heraldik. flt'raldisk 7ids·

skrift nr 35. Köpenhamn 1977. Det bör också p;\pcka,, all vi inte vet nå·

got om fiirgcrna (gult kors på röd bot·

ten) fOrriin 1456 - en kalkmålning i Rasbo kyrka iir daterad till delta år.

55

Tjänstetecken från Stockholm

Av lan W ise/111

S

tiith.:rna~ tjiin~temiin hade ofta

tjiin~tcteckcn i sina dagliga viirv.

Dcua var niidviindigt i en tid utan andra legitimationshandlingar.

Brickor av metall eller trii förekom i alla möjliga sammanhang som bevis p:\ all man hade riill au utöva makt, skydda och överhuvudtaget ägde befo- genhet au handla i stadens namn. l Stockholm fanns fler typer av brickor iin i andra stiider. Dessa ii r ofta kopp- lade till hamnen eller ordningsmak- ten. Det ii r inom sistniimnda gren som brickorna fonfarande finn i bruk. Nedan fårtecknas och avbildas en li- ten samling blandade brickor från Stockholm. Dc äg~ av Stockholms stadsmuscum och privatpersoner.

l. Ämhcl~hricka fiir burlustvukl. För- silvrad mibsing. höjd 71 ^111111. l>r~dd 60 mm. Drickan iir från tiden omkring sckel-

;kifl~t 1800. Möjligen har den tillverkats av mcduljgr:wörcn Carl Enhörning och hos Capitainc-Mecanicus Charles Appclquist.

Gåva till Stockholm' ~l:ltbmuscum 1934 (SSM 1512: 1).

Brickan har oval form. från,idan ii r slät.

på åt~idan inom två kuncentri,ka replik- nande ringar S:t Erik' brö~tbild en face.

Upptill finn' texten: BALLAST WACKT.

Över't en borrat hål >amt en ring.

Sedan 1733 hade 'wtlcn hafl 1\lagistra- tcn, till,tånd an inr;uta barla~tplatscr. All barla,t \-:lr bc:,kallninl!,bar (utom när rc- d:trcn placerat barJa,t~n p:1 egen strand).

Barla,tvaktcn ,kulle kontrullcr.J :111 ~laden

fick in riin ~kan på :111 J>arla~t ~om fanns

~pridu på alla kaj~r och Mriindcr.

2. Ämhctshricka

m r

exckutiunshetjänt.

För~ilvrad mäs~ing. hiijtl ca 60 mm (inkl ögl:m). Brickan iir miijligen tillvcrk;td vid millen :w 1800-talct. Priv;n i1go.

Åhidan vi,ar S:t Erik' brii\tbild en face inom enkel rinc. Om~kriften lyder:

TJENSTETECKEN FÖR EXECUTIONS BETJENT l STOCKHOLM. Överst upp- himgning,anordning i fimn av hand med knut ''m1 hitdar ögl:m. Från,iuun är 'lät.

E\.:l.utuln,bc:tjäntcn \Jr an,tillld av sta·

den fiir .111 biträda utmalmng<.mannen (l.mnufugden) 'id utmätnmg eller 'id an- n.m \NJ..,talligh.:l a' tlmn. E'ckutionsbc- tjJntcrn.o \;or l.nutnJ ull 0\cr,tålhållarc- iimbctct.

56

3. Ämbetshricka fc.ir hamnfoj:!dc. Silver (svenska )tiimplar G. Folck.:r. Stodholm 1836). hiijd med ring 105 mm. hrcdd 70 mm. G:\va till StockhuJm, 'lathmu,eum 193-1 (SSM 1512:2) och dcpuncr.u.l till P\>- lismuseum. Stodholms 'tad\mu~cum

äger ) th:rligarc et i c'cmplar. men av fiir- 'ilvrJd mJ"inc.

Oval form. på j1~idan inoml'<l l.mu:cnt·

riska rcp~la,-ar S:t Erik~ hrihthlld en face

i hög relief. nedtill ingraverat: HAMN FOGDE. På bril·kans frånsida finns f1il·

jande graverade inskription: Minne af L.

Lindström till C. Penersson år 18-18.

Upptill finns ögla med ring fOr fa,tnn- dct.

Hamnfol!darna '-ar underställda hamn- kaptenen.

Dc

skulle kontrollera ordningen i hamnen enligt Hamnordningcn~ ll1rc·

,krifter.

SNT .1· 'N

-

₅₇

SST 3 · 9-1

-l . .\lii\\llliirJ,.c fiir hamnfogdl'. Mä~'ing.

,l.iJ1dformad. modell 1859. höjd 44 mm.

br~'dd .l-l mm G:h~r till Stockho1m~ ;,ta•h·

mu,eum !SS.\1 1821!2) m Hamn>tHchen 195-l Kun,tnar"rgnatur (?): L. B. ~lärl.ct vl\ar S:r l:nl.' hm\lbi1d en face inom 0\<JI nng. rnramatl "' orden: HAMN FOGDE. 5. 1\lib~miirkc fiir hyrkusk. Vitmewll. 43 mm i di:uuc11:r. Miirkcttillhör Stockhohm ,radsmuscum (SSM 10683). Mössmärket ii r troligen fr:\ n andra hälflen av 1800-talet.

Inom en repliknande ring finns S:t Erih brii,tbrld en face 'amt överst i bah•cirkcl tc\lcn: I)ROSK-KUSK.

Stncl.twlm' h> rku,kar fick eu ~är~kih

n:gkmcnrc 1851 l denna fiireskrev~ nm ta'""' 'tmlo:l.. h) rl.u,l.ens journal. lm,.

l.cn> lider. uppf(lr.inde inför kunder och på 'raden, g.nnr. ha,ughct. drickspenningar

~le. l rcgkmcntcl angav' också att ku.,kcn 'kulle h.u-:1 ell igenkänningstecken - ell

mih~m:irke -^Mllll v:1r väl synligt.

6. l'ulishricku. Miissing. höjd ca 70 111111

(inkl. ring). tmligen mitten av 1800-talet.

Brickan rillhiir Stockholms stadsmuseum (SSM 40M2)

Den runda cn;,idiga brickan övergår ö\ef\t i en l.ungl1g kmna. med ögla och nng. l nuttpanict finn> S:t Eriks bröstbild en fale. Te" mer <>eh under li!!urer:

STOCKIIOI.!IIS POLIS. -

Ordnulg,nlJI.tcn r Stockholm har allt-c- dan 1600-t.llet haft ~}n liga igenkännin!;'·

teden. lXI had~ '-ladens betjänter. poli1i.:-

g~v;1ldrger o~h fhkalcr tjänstestavar eller

~må metall b r ickur. Bruket med brickor har f()l'tSall in i v~ra dagar.

7. Bl'icka filr lullhcljiint. Mässing. oval limn. hiijd 7J mm. bredd 57 mm. troligen bi1rjan av 11100-talct. Brickan tillhör Stot·k-

hulrn~ >t:~<hmu,eum (SSM 20744): den är pr'.iglatl och tmligen framställd av någon nll!dJIJI.Un,rnar. En.,idig. Längs kanten linn' en l.nm:cnlri'l. n:p,La\'. Inom 0\al.

krnnt med l.unglig krona. texten:

TULL RETIENT. nedtill bladranka. Hål

• gentun bncl.an 1 O\ re kanten.

Tullbctjantcrna l)ddc. tillsammans med hcsök:lrc och roddare. under Generahull- liirvalrar.:n. '1\rllcn var i gamla tider uppdc- lad p~ t vii grenar. niirnligcn Sjö· och Land- tullvcrkcn. Del iir osiikert om de använd.:

sauuna typ av brickor.

Kiillor:

Ferlrn. P R .. Stod.lw/ms sratl i juritlilkl.

tulllmm/1>11111. lltltisrisl.t och borgerli~1 hml\ctllllc•. l)cl 1-11. Stockholm 1858.

Jarbt:. B. Polt\C'IIt Swcklwlmforroclt nu.

Arhl' 197:'\.

Nilt.cn. G &.lkr!!!!rcn. J. (red.). Tttlllwkrt 16J6 1986. l:11 juhill'ttmsbok. Falköping 1986.

Samtliga hitder kommer från Swck-

holm, >tadsnlu,cum.

D

58

Fredr ik Barbarossa i Varia by, Halland

All arbeta med arkeologiskt matenal ar an standig t konfronteras med det forflutna An under en grävnmg eller. för all del. vid en skrivbord plötsligt finna sig stå ansikte mot ansikte med gångna tiders hjältar äger en ljusning som kanske bara den insane kan dc ta. En dag dök Fredrik Barbarossa helt oväntat upp.

Fi~:. l. Mynt ^{Il l'} Nmna Capttt Mttndi-1.'7"'"· l·h·clrik l Barborossa (l/52-90). ilaC'Itt•ll, I,OCJ;.:. N1f: Me11adier nr 21./r Myllll't ltitllld1•.r i l/a/land. Tiilii s11, litrla. tlr 11)1).1.

Foto: Jan 1:'1'1' Ol.v.wn. RIK.

Fig. 1. Ftwlrik &rbaro.na. r.nk l.;onttlt}: fnln 115~. kqwre m· Ty.<k·rliiiii'OÅII rtÅc•t jm11 1155. dl/d ///)(). "Cappr:nberga Bar/wmmt-1\opj" ·. co 1160. Ur l-am/og Die Zrit d t• r

Staufer. Il. Abb. J15. Ht'fll't!}i•to: Ja11 E•·e Olsso11. RIK.

sr-: 1

-

.l . CJJ

•

Fig. 3 .J. '/hi l'.l<'lllf'lar m· Rm11u Capiii Mu11di-m.mtet ur KM/\.• ·"·'lt'IIWti~ka .mmling. Rtf.: ,\le111ulit•r nr :!6-27. I . .J2 rt•sp. 1.17 !l·

Fom: &•ngt ^A. Lwulhrrg, RIK.

l samband med explomeringar ror byggandet av viigar. industrier. bo·

städer och annat giirs stora arkeo·

logiska undersökningar över hela lan- det. Inte minst i Halland har utgriiv- ningar pågått under :.enare år.

Vid en arkeologisk undersökning m· fornliimning nr 173 i Tölö socken - i ett omr~dc som kan knytas till

Varia~ gamla by i Kungsbacka kom- mun - har man kunnat konstatera en ornfattundc bebyggelse diir under överg;\ngspcrioden mellan vikingatid och äldre medeltid. Men bosiittningar har funnit~ på platsen l~ngt tidigare.

Under grävningarna sommaren 1989 hittades bland andra förem~l ett 800- talsmynt av silver. Detta utgörs av ett halvt fragment. som kunde bestäm- mas till Aglabidcrna och präglats i Nordafrika (i nuvarunde Tunisien) under lbrahin l ibn al-Aglab ca 799- 809. Som fynd betraktat är myntet mycket O\•anligt och från denna dy- nasti h<tr fårrc än tio exemplar påträf- fats i svenska fynd (enligt uppgift från Bengt E. Hoven). Hösten 1993 hitta·

des tre 1000-talsmynt. ett anglosax- iskt (Edvard Bekiinnaren 1042-66) samt tv~ danska (Svend Estridsen

1047-75).

Vid undcr~ökningarmr

*

sommaren 1993 kom ytterligare ett i svenska fynd sälbynt mynt i d<tgen. Det är Fredrik B<trbarossa (1152 -1190). som på detta sätt gör sig påmind för efter- världen. Myntet är av silver. väger 1.09 gram. har en diameter om 16 mm. och är ganska slitet i synnerhet på åtsidan. ¹orm<tlvikten bör ligga på närmare 1.5 gram. Myntets dåliga be·

skaffenhct gör att det inte har gått att bestämrna niirmare. men med hjiilp av sliiplju~ och förstoringsglas har det iindå kunnat konstateras att det rör sil!

om ett mynt av Rorna Caput Mundi~

typen (jig. /). På tusidan skymtar den

• ~lynrbildcn iir -lihom på övriga mynt fr.in 1100-t;Jicr -ej en ponrJu. SI'T J · 9~

sägenormpunrre* med krona. sviird och riksiipplc. ~ittande på lejontro- nen. Omskriften skall vara FREDE- RIC IMPR eller varianter därav, på detta mynt ser m<tn bara -EDER!-.

Frånsidan visar den under denna tid så vanliga ~wd~synrbolen. en mur med tinnar. torn. t\'å flygelbyggna- der och delar av omskriften RO·

MA CAPVT MVNDI. vilket betyder Rom. Världens St:td: på detta exem- plar syns cnda~t otydligt -AP•V-.

Myntet iir priiglat i Aachen (alt. Duis·

burg) i nordvästra Tyskland, mera känd som Karl den store. residens- stad. Men Aachen iir också en mynt- ort, vars stiillning Fredrik Barbarossa återuppr'.ittadc rör St<Juferiittcns mynt·

ning troligen redan i samband med sin kröning där år 1152. från vilket år iiven detta mynt k:m vara utgivet.

Omskriften ii r ett uttryck får Fredriks str'.ivan efter att tydliggöra irnperie- tanken.

Fredrik Oarbaros<;a

*

av den tyska fursteätten Hohen~taufen (jig. 2). som har fått tillnamnet på grund av sitt röda skiigg, var samtida med vår Knut Eriksson. Han toodes omkring 1122.

vid trettio ;\r~ ålder valdes h<tn till ''romersk konung" den 5 mars 1152 och kröntes den 9 mars S<tmma år i Aachen. Tre år senare blev Fredrik krönt till tysk-romersk kejsare av på- ven i Ron1. Den lO juni 1190 drunk- nade han genom en olyckshändelse i floden Salef i M indrc Asien under det tredje korståget. Tillsammans med Rikard Lejonhjärt<t i England och Fi- lip Il August i Frankrike var han en a'' Europas miiktigastc män. en energisk och beslutsam hiir~kargestalt. som kom i konflikt med påvemakten då han viigrade crkiinna kejsardömet som påvligt liin och istiiiJet ville hiivda kej- sarmaktens överhöghet. Han var res- lig till växten. fysiskt stark och skick-

lig i idrott~lig:r utiivningar. kort sagt den tidens riddarideaL l den tyska folksägnen har h:rn framstiillts som en hjälte.

l KMKs syMematbka

*

~amling linns två exemplar av Roma Caput Mundi- myntet men t) \'ärr utan proveniensan- givelse (jig. J· 4). Menadier beskri- ver ett tlertal varianter som dock inte går att hänför:.t till det slitna myntet från Varia. Någon siirskild undersök- ning av tyska fyndmynt från 1100-t<t- let i Sverige har iinnu inte gjorts. men det kan åtminstone konstateras att en- ligt Klackenherg~ inventering av mynt i kyrkor inte påtriiffats ett enda tyskt mynt i sådana ~ammanhang från den- na period.

Undersökningen av Varia by görs av Riksantikvarieämbetet. UV-Väst.

i Kungsbacka.

Monim Golti!Jh'lt'Ski Lannby

Litteratur

Klackenberg H.: Mllllt'lil 110~1ra. MOIIl'lll·

risering i mede/t ideiii S••rrigl'. Lund 1992.

Lundqvist L.: Umlt•r,tllmin.'lell •·id 11trla i Tö/ii. Kunf(sburl.tl 1989. ~!anus.

Menadier J.: Die Aachcncr Miinzen. Zeit·

schriftfiir Numismmik XXX. s. 321-422.

Berlin 1913.

Rev M. van: Gr~chiclur der Aachener Mån~en. Aachen 1969.

Suhle A.: Dem1rltr Mrin:· llflll Gl'itf.r:e·

schichte t'Ofl den All/tingen bis ^:11111 15.

Jahrl11mderr. S. 128-129. Abb. 210. Ber·

lin 1955.

Wunrcmbcrgi~chc' Land~'mu,curn. Sturr- gart. Die Zi'it tlt•r Stuufcr. Geschicht•' - Ku11st - Kulwr. Karalog der Aussrellung.

Band 1·11. Sturrgarr 1977.

59

Myntmedaljer 1973 -1985 och medaljmynt 1972 - 1993

Av Jan Alexandersson

J

ubileumsmynt i kronvalörer finns utgivna under Oskar Il, Gustav V, Gustav VI Adolf och Carl XVI

Gu~taf. Alla mynt under de tre fOrsta regenterna har en naturlig koppling till dc ordinarie mynten. På senare tid har man på grund av in nation och sti- gan<Je ~ilverpriser ökat valören från 50 kr till 200 kr med bibehållande av diameter 36 mm, vikt och silverhalt.

Diametern 36 mm finns även hos 5 kr jubileum 1935 och 5 kr jubileum 1952 men med annan vikt och silverhalt.

Jubileumsmyntet 10 kr har blivit 100 kr med samma diameter. men vikten har sänkts från 18 till 16 g och silver- halten höjts från 83% till 92,5% (fin- vikten siinkt från 15.0 g till 14,8 g).

men allmänheten lär uppfatta dessa mynt ~om identiska förutom valören.

Moderna jubileumsmynt utgivna under Carl XVI Gustaf har i prakti- ken upphört att fungera som betal- ningsmedel. Jag har dock själv anv'.int 50 kr jubileum 1976 som betalning, men aldrig något senare utgivet jubi- leumsmynt. Finns det någon som har försökt sig på en krogsväng med ett 1000 kr mynt i guld eller att handla dagligvaror i !CA/Konsum med ett 200 kr mynt i silver? Man kan undra om dc ta~ emot av personaJen? Jubi- leum~mynten har idag blivit en sorts medaljer ~om jag skulle vilja kalla

"medaljmynt". men som trots detta kan vara trevliga att samla. Du kan dock hoppa över dc dyra guldmynten i sam l ingen om inte plånboken räcker till. Det blir fel om 1000 kr jubi- leumsmynt d(lmincrar din svenska myntsami i ng. s;i stanna gärna vid 200 kr s;\ att du kan skaffa äldre mynt från tidigare århundraden. Din budget för köp av äldre mynt bör vara större än det du lägger ut på nyutgivna!

Myntmcdulj 32 mm brons (diameter som 10 och 100 kr) (:inalct priighll på randen) Flyttning till Eskilstuna Flyttning till Eskilstuna

Gu~tav VI Adolf Mynttypcr: Brons Gu,tav V Mynttyper: Brons. Fe O)kar Il Mynttyper: Brons K.:!rl XV Mynttyper: Brons Ook:1r l Mynttyper: Cu, Brons Karl XIV Johan Mynttyper: Cu

Myntmcdnlj 32 mm silver (diurnctcr snm lO och 100 kr) l...ug om rikets mynt 1873 Flyttning till Eskilstuna Flyttning till Eskilstuna

Gu,tav VI Adolf Mynttyper: Ag. CuNi Gu,tav V Mynttyper: Ag. CuNi

O~kar Il ~lynttyper: Ag Karl XV Mynttyper: Ag 0>kar l Mynttypcr: Ag K.:!rt XIV Johan Mynttyper: Ag

Myntmedalj 36 mm silver (diameter som 50 och 200 kr) Gu.tav VI Adolf Mynttyper: Jubileum Gu.t:rv V Mynttyper: Jubileum Q,kar Il ~tynttyper: Jubileum

;\lyntmcdulj 18 mm guld 23 K (diameter som 10 kr Oskar Il) Gustav V Mynttyper: Au

O~kar Il Mynttyper: Au Kurl XV Mynttyper: Au

O~kar l Mynttypcr: Au Karl XIV Johan Mynttyper: Au

~~~n t medalj samlarset i kassett

Vikt Antal Arta l gram

16 2589 1974 16 ingår 1975 16 5396 1976 16 10000 1977 16 10000 1979 16 5000 1982 16 5000 1984 16 5000 1985

A!! Vikt Antal Arta l

% gram

83 18 10000 1973 83 18 9646 1974 83 18 in2år 1975 83 18 5685 1976 83 18 10000 1977 83 18 10000 1979 92.5 18 5000 1982 92.5 18 5000 1984 92.5 18 5000 1985

Ag Vikt Antal Årtal

% gram

92.5 27 6814 1976 92.5 27 10000 1977 92.5 27 10000 1979

Au Vikt Antal Årtal

% gr.un

95.8 4.6 10000 1977 95,8 4.6 10000 1979 95,8 4.8 5000 1982 95.8 4,6 ₅₀₀₀ 1984*

95.!1 4.6 5000 1985

Myntverket har fr. o. m. 1973 g i' it ut medaljer med samrna diameter.

vikt och ~ilverhalt som jubileums- mynten. De~sa - av förf. kallade

"myntmcdaljcr" - är präglade med samma låga relief och upphöjd kant som 0111 dc hade varit mynt. Det iir endast valören ~om saknas och den legala statusen som mynt. Alla som

Gu\t:rv VI Adolf 167 kr 3 st (155 kr mctl31jer ... 12 kr kassett) (ka;.,cttcn s~ld först 1982)

60

Gu,tav V Q,kar Il Karl XV Q,k:1r l Karl X IV Johan

350 kr -1 ~t

655 kr -l st 630 kr 3 st 890 kr 3 st 890 kr 3 st

*) Utgi\'ct 1984 men präglat 1983 med kontrollstiimpel 110.

l'ris kr 22 22 35 -10 50 50 60 60

Kontr l'ris kr 30 Z9 -10 A lO -10 BIO 50 C lO 60 E10 100 H lO 135 KlO 155 L lO 155

Korlir l'ris kr BIO 70 C lO 80 El O 130

Kontr Pris kr C lO 225 E lO 420 H lO 535 110 800 L lO 800

SI'T ·' · 9J

Valör ,\rral kr

Jubileumsmmt sih·er ·

Diam Vikt Ag Antal

mm gram %

10 1972 GVIA90år 32 18 83 13-17093•

(såld med 5 kr tillägg för G VI A 80-år~fond!)

50 1975 Grundlagen 36 27 92.5 500000

50 1976 Bröllopet 36 27 92.5 1760000*

100 1983 Riksdagen 100 1984 Europa 100 1985 Ungdom 100 1985 Musik 100 1985 Skogcn 100 1988 Dclawarc 350 år 200 1980 TmniOijd 200 1983

200 1989

Kun~ i 10 år lshock.:y vM 200 1990 Regalskeppet Vasa 200 1992 Gustav Il!

200 1993 Kung i 20 år 200 1993 Dronning Silvia

*) efter ncd,miiltning.

Valör Arta l Jubileumsmynt

kr guld

1000 1988 Delaware 350 år 1000 1989 Ishockey VM 1000 1990 Regalskeppet Vasa 1000 1992 Gustav III 1000 1993 Kung i 20 år 1000 1993 Dronning Silvia

samlar svenska jubileumsmynt bör även samla dessa av Myntverket ut- givna myntmedaljer. "Myntmedal- jer" från andra utgivare t. ex. Tonkin har mindre intresse fOr en myntsam- lare.

Mynt och medaljer med ungefårlig vikt av 18 g med 83% silver har egentligen 15.00 g finvikt så au total- vikten blir 15/83% = 18,07 g. Mot- svarande för 27 g med 92,5% silver är 25,00 g finvikt så att totalvikten blir 25/92,5%

=

^27,03 g.

Miniatyrmedaljer

Det finns en ny myntliknande medalj på 23,25 mm i aluminiumbrons. d.v.s.

samma legering som 10 kr-myntet.

Den medföljer souvenirförpacknin- gen "Coins of Sweden 1993'. (pris 80

32 16 92.5 400000 32 16 92.5 300000 32 16 92.5 120000 32 16 92.5 120000 32 16 92.5 120000 32 16 92.5 150000 36 27 92.5 400000*

36 27 92.5 100000

36 27 92.5 80000

36 27 92.5 50000

36 27 92.5 50000

36 27 92.5 50000

36 27 92.5 50000

D lam Vikt Ag Antal

mm gram %

21 5.8 90 10000

21 5.8 90 20000

21 5.8 90 15000

21 5.8 90 15000

21 5.8 90 15000

21 5.8 90 15000

kr, upplaga 5000 ex) utgiven av Mynt- verket i kartong (6 sidor) med fler- targstryck och ett komplett myntset 1993. Denna ''Mint medal'' har Es- kilstuna-bilden från flyttningsmedal- jen 1974 på ena sidan och Myntver- kets emblem på andra sida11. Eskil- stuna-texten iir dock ändrad från Kvaneret Värjan (1974} till Kvaneret Valören (1993).

Myntverket har även givit ut en provpriigling av 50 öre brons utan va- lörbeteekning. Bilden på båda sidor- na iir identisk med ovanstående ''Mint medal" men präglad i brons med 50- öringens vikt och diameter. Den tota- la upplagan är 12 000 ex varay 5 000 ex sålts i en numrerade specialf6r·

packning (pris 70 kr) till myntsam-

lare.

O

'~~~~·~{', Vilka göra ej tjänst flirrtin IIU/11

•' i

lamnar bort dem?

ll

Svar: Penningarna. !Swckholm) ~

"' ..

••c&•.•t;w.~~~.r~

Sf\T 3 ·'N

M usen som delade ut guldmynt

Vi har alla som barn läst om skatter som bevakats av bergatroll i sjumila- skogar. Att en gyllene skatt finns att hitta vid regnbågens slut vet vilket barn som helst. Men vem känner till att råttor och möss ofta förknipppas med skatter? l äldre litteratur om folktro nämns då och då råttorna som skatt väktare. Säkert ansågs dc som ef- fektiva i vaktsysslan. Vem vill möta horder av framspringande råttor i mörka bcrghålor? Meningen var ju att tvinga skallletaren att ge upp sill sö- kande. Det finns sägner som beriillar om hurrållor visar tacksamhet genom att beriitta var skatter finns. Det finns andra där djävulen upptriider i form av en råtta och som lämnar guldmynt till den som förskriver sig till honom.

Den tyske forskaren I. B. Friedreieh (Die Symbolik und M)11wlogie der Nawr. Wiirzburg 1859.) berättar om en gammal böhmisk sägen som ytter- ligare befåster råttans och musens roll

~om beskyddare av skatter:

En fattig gammal handelsman vandrade en gång genom den stora skogen Böhmerwald. När han hade gått många mil satte han sig ned trött och hungrig för att äta ett stycke bröd, som vara hans enda föda. Då kom en liten mus fram och satte sig framför handelsmannen. Mannen förstod att musen hoppades få smaka av brödet.

Handelsmannen bjöd då musen på en bit av brödet, och gick sedan för ah dricka vatten i en källa i närheten. När han kom tillbaka fann han ett guld- mynt på marken! Strax kom musen fram med ännu ett guldmynt och snart ännu ett. Handelsmannen trodde näs- tan att ett under skett och såg nu in i hålet där musen krupit in, och fann där en stor guldskatt. Att han gick därifrån som en rik man säger sig självt. Hän·

delsen ansågs som så märklig, att den till minne huggits i sten i det närbeläg- na Reichenau.

/W

F~'ot~rre~~~"T"~~~~~~

~

^{Det här är i alla fall}

~

~

^böJjan till miljonen.

~

f~

^{sa tiggam}

~

~ om ettöringen. .~~

~~t~:~:X:;!;J;.,~·;lG:.'2·:',~~;..~

61

Mynt funna vid S lussen i Stockholm

l dagarna di,kutera' aterigen el! garn- malt kiirt iirnne: SJu,~plans utform- ning_ Den nuvarande \lussen är den ljiirde i ordningen. Den första byggdö av holliindarna. N~bt:r slu~s konstrue-

ra{tc~ av den ;ildrigl.! Christoffer Pol- hem och hiirjadc hygga~ 1744. Denlåg på samma plats Milli den nuvarande.

Den trl.!djl.! ~lus~cn byggdes av järn- viigsbyggaren Nib Erics~on 1845 50.

Den motsvaras nu av den överbyggda

:l\ \'allning,kanal \Oill går fram under Karl XIV Johan-\tat) n. Den senas- te omh)ggrraden ~kedde 1931-35 då

,)u~~.:n llyuade~ liingre 'öderut och nu korn p;i 'amma plat~ som Polhems

,)u~~-

Vid varjl.! omhyggnudstillrållc har man hitlat mynt i ~chaktmassorna.

Den tredje ombyggnaden av området gav en del intressanta mynt. Dc Ocsta mym..:n hiuade~ vid muddringsarbe- ten för den nya slu~sbyggnaden och

Skepp~brokajcn. N ii r arbetena var av-

~lutadc ovcrliimnadC!> alla fynd till Kgl. Vith:rhcts-. 1-li~wrie-och Amik- vitel\akadernien. Givare var Stock- holnh ,ta<J, Drät\clkommission. När mvmcn inkom till Kungl. Mvmkabi- neuet 18.55 fick dc inve~tarie;urmmer 2113.

Sammanlagt övcrliimnades fem guld- mym och en guldmedalj samt fyrtio större och mindre silvermynt från 1500-1600-talcn. Man bör dock no- tera all inga mynt h illades i grupp utan :111 samtliga är cn~amfynd. ·

Nedan fiiljer en summarisk fOrteck- ning över my men:

Guld St·erige

Fredrik l. dukat 1720.

Fredrik l. dukat 1746 (sveasköldcn).

Karl IX 1607. medalj. Konung Karls och dronning Kristinas kröning i

Uppsal:~ domkyrka dt:n 15 mars 1607 (Hild. 6).

N ^t• de r/1/tttlt• n111

Dukat fiir Viistfril.:slaml 1645.

Preii.\.\Ctl

Fredrrk Wilhelm. 114 dukat 1713.

Unge nr

:-.Iaximilian Il (1563-1576). dukat.

med el! kriint patriarkalkors (Danzigs m:irkl.!) i kontramarkeL

62

Slussen från Komlrmmr~mry: 1862.

Stt•n•o,,~opfowgmfi Il\' firman Fcrrirr. pi't'l'. ji/1 & Soulicr. Rt•tmifmo: RIK-f

Sihrr Sn•rige

Johan III. uppgift saknasom valöroch årtal. 2 ex.

Sigismuntl. uppgift saknas om valör och årtal. l ~.:x.

Karl IX. l mark 1606

Gu<.tav Il Adolf. uppgift saknas om valör och årtal. 6 ex.

Kristina. uppgift sakna~ om valör och årtal. 5 ex.

K;~rl XI. l nmrk 1694.

Karl XI. uppgill ~akna~ om ,·alör och

~nal. 10 ex.

Karl XII. 2 camliner 1718.

Frt:drik l. uppgift saknas om valör och årtal. 4 ex.

Adolf Fredrik. uppgift saknas om va- lör ot:h årtal. 2 ex.

Gustav III. uppgift saknas om valör och ~rtal. 3 ex.

Nor~: e

Han>. mynt pdglat i Bergen.

Netlerlätult•nltt

Spt:t:ic fiir V;btfrie~land 1695.

Ry.,_,{and

Pctt:r l. l ':! rubel utan ~nal.

Nit r ltl) men anlände till Kungl.

Mymk;~hinellcl skedde en för,Ht sor- tering. Riksantikv;~ricn Bror Emil Hildehr.tnd plockade ut Fredrik b duk:11 1746. Karl IX:s guldmedalj.

den netkrliindska specien och Peter l: s 1/2 rubel. Dcs~a exemplar ansågs så lina och välbehållna au de lades in i samlingen. De övriga guldmynten lades till museets "dubleuer". Alla silvermynt gick till nedsmältning för au diirmed hjälpa till att beko~la den amiharbka 'erk~amheten.

År 1914 h illades vid Slussen tre kop- parmyru: Gustav Il Adolf l ex: Kristi- na l c' och Adolf Fredrik l ex. Dessa mynt h inades under grävningsarbeten i t:n avlopp~trumnm av trä. lnv. nr 15 160. Några år senare. 1921. griivdes det ytterligare vid Slussen. Då hiua-

de~ eu plåtmym. nämligen Karl XI.

l dal\! r ~m 1661. lnv. nr 16 733.

l samband med grävningarn:~ för nuvarande Slus~en inkom el! större antal mynt åren 1933-36. Oftast rör- dc det \ig om enstaka S\'enska ~kilje­

rnynt frå~n 1600-1800-talen _~om hit-

tal~ :t\' arbetare. Dc Oesta av de!'.sa mynt lin n' idag ho~ Stockholms stads-

lllU\Clllll.

lan lVise/w SNT .l· 9-1

Kristina Charlottas dukat och andra myntskatter ..

från Vickleby socken på Oland

Ar 1858 var en f1ic:ka vid namn Kris- tina Charlolla Eriksson sysselsaumed au griiva i jorden på gården Stora Frö i Vicklcby socken på Öland. Plötsligt glimmade det till och hon böjde sig fr.un ror all ~c vad det var för något.

Det vbadc ~ig aH hon hade hitlat cH

guldmynt - en italien~k dukat priig- lad i Bologna !Or påven Clemens VII.

~om rcger.tde 1523-43 (SHM/KMK 2425).

~1) nteh åh ida vi~ar den helige Pet- rus stående mellan två sköldar. text

läng~ kanten S. PET RUS. På frånsi- dan ~yns eu st;knde lejon hållande i en funstång. liings kanten texten BO- NONlA DOCET. Se bild.

Romerska guldmynt kiinner vi till tidigare från Öland. men mynt från 1500-talcl\ början och priiglade i Bo- logna är inte kända förut. På Öland har i övrigt påtr'.iffats ell nenal hol- ländska och ungerska dukater. Eu stort fynd uranför Ölands kust är skat- ten från regalskeppet Kronan där mer än 255 guldmynt påträffats. Bland andra fanns det några italienska guld- mynt priiglade i Venedig på 1500-ta- lets slut.

Det v-Jr cmelkrtid inte första gån- gen man hiuat mynt vid Stora Frö.

Endast tv:i år tidigare. år 1856. hilla- de fårje~kepparen Peter Eriksson eu guldmynt (SHM/KMK 2267). Della var dock betydligt äldre än Kristina

Charloua~. Det var nämligen en ro- mersk \olidu' präglad får kejsar Va·

lentinianu~ III (425 ·55). Tyvärr vet vi inget niirmare om fyndomständig·

hete rna.

Kanske var Peter Eriksson. med tanke på efternamnet, en släkting till Kristina Charloua. Två gånger har man haft turen au hiua guldmynt i jorden pfl gården. Troligen har myn- ten inget ~amband med varandra.

skillnaden i tid mellan dem är för stor.

Frnn Vickleby socken känner vi till yuerligarc myntfynd. Eu är en Wit- tenplcnnig från Siralsund som hilla- des vid griivning i en trädgård år 188!:!

(SHM/KMK 8384). Eu annat hitta- des i en grav i Karleby flr 1899 och utgör.. av ell vikingatida tyskt silver- mynt fr.\ n Met7 eller MainL (SHM l KMK Il 008). Kända från Karlcby är

SNT .l· 'IJ

Kristina Charlotta:. dukat pr{lglatl i lloloww fiir pån'll Clemt•n.• VII (1523 ·.J J).

RIK-fmo. GabriellliltMmuul. KMK 11eg J728C. Sl.ula 2:1.

också lkra fynd av romerska silver- mynt, som t. ex. Antoninus Pius.

Marcus Aurelius och Faustina 138- 180 (Wibcrg 1868 s. 53). År 1957 in- lämnades jordfunna medeltida mynt.

bl. a. eu priiglat för Magnus Eriksson.

till Kalmar liins museum (KLM irw.

nr 24 882).

KriMina Charlolla Eriksson fick 8 riksdaler 90 öre riksmynt när guld- myntet inlöstes. Del motsvarade nii~­

lan en månadslön !Or en fårpiga och måste ha upplevts som en riktig

""skau··. trots au det bara var ell mynt.

Otrycktu kiillor:

SH.\1/KMK inventarium.

KMK:' tnpograti~ka arkiv.

Bolin S .. fiirtecl..11ing Ön' r skattfynd jnJn iiJtra. 1111rro od1 mellersta Europa frtln omkr. 800 till omkr. 1100. Otr)t:kt ma- nuskript.

Litteratur:

Corpu.~ NIWI//ItJI"II/11 ltalicomm X. "llov.

V:2. Rom 1927.

Wibcrg C. F .. De klassiska folkens ftirhin·

de/se n~t•tl N()rt/en och iiifl.\1allde ptl tft•l\

cidhwtion. Stockholm 1868.

El"(l Wi.H:Jm

KÖPER SALJER VÄRDERAR

Kvalitetsauktioner

o o o

tva ganger per ar

B. AHLSTRÖM MYNTHANDEL AB

Norrmalmstorg l, l tr.

Box 7662 103 94 STOCKHOLM Tel: 08·10 10 10 Fax: 08-678 77 77

63