Stationsnat fbr ttusfi110r ｀

Stationsnat fbr ttusfi110r

｀

Av PER DouwES OCh HÅ KAN STENRAM

BakgFund

lnom naturvetenskapliga forskningsridets ekologikollllnittё har diskute―

rats,hur ett nit av observations‐ Och mitstationer fё

r registrering av nlilj6-

data limpligen organiseras. Diskussionen har dels avsett ett internationellt nit, dels nationella nit, vilka grenar ut frin den eller de internationella

stё

djepunkterna inom landet. Underlag har sanllnanstillts av Svenssoll (1968)och Stenram(1969).

Fё

rindringar i miljё n kan fё ljas pa minga sitt; olika parametrar kan

utnyttjas fё

r matningar.F6randringarna kan vara naturliga eller fё ljder av

fё

roreningar eller nya forlller av lnarkanvindning(land uSe).De kan gilla

biotiska eller abiotiska fё rhillanden. F6r tillfё

rseln av biologiskt Omsittbar energi ir minniskan beroende av att uppratthilla ett ekologiskt samband med biosfaren.oavsett orsakerna till miljё

fё

rindringarna― ― villade av minniskan eller ej __ kolllllner ined nyssnamnda utgingspunkt matningar

av fё

randringarna i ekosystemens saΠ IInansittning att bli av central be―

tydelse.

Fё

randringarnas geOgrafiska rickvidd ir av intresse.Darf6r b6r lnitningar

gёras inoln skilda delar av biosfaren.Fё

rindringarna ar ofta ekologisk1 01ik_

artade. Dirfbr bё r mitningar gё ras inonl flera typer av ekosystem. Tren‐

derna i fё

rindringarna ar av betydelse och kan vara lingsanllna. Darfё

r bё r nl■tningar utfё

ras under ling tid (deCennier eller mer). Ⅳ 10jligheten av

att anstilla jamfё

relser (i tid OCh runl)ar av vikt fё

r att gёra slutsatser mё^jliga.

I centrulll fё r intresset stir saledes de fё

rindringar,sonl sker i ekosyste―

mens biotiska del. Dessa fё

rindringar i vixt―

och djurvirld miste givetvis kompletteras med mitningar av abiotiska parametrar(sisom klimat eller halt av olika imnen m.m。

_)fё

r att Orsakssanlbanden skall kunna klarlttggas.

De biotiska f6rindringarna kan vara av nlinga slag och exempelvis gilla indringar i organismers nulnerir,utseende,levnadssitt eller reproduktions―

f6rinaga. Av praktiska skil maste ett fatal paran■

etrar utviljas. Valet bё r

di falla pi sidana,som blde ir litta att mita och ger utslag fё r intriffade

fё

rindringar. Arter och antal av organisnler (och variationen hiri)ir en sidan parameter.Insekterna ir sirskilt limpliga sonl studieobjekt,eftersom de genom sin ekologiska nlingforΠ

lighet iterspeglar fё rindringar i ll■ ^iljё

n

i stOrt.Av insekter kan dessuton■ erhillas stora nlaterial.

Eπιο,″ο′

rsヵ

σθθ ″ 7-3,I,72

[7q

LjusfJlla

Den exakta metoden ar att rakna antalet insekter i slumpmttssigt utvalda provytor eller provvolymer. Av praktiska skil miste man dock ge avkall blde pa slumpmassigheten och pl att exakt rakna djuren: man blir hin‐

visad till fingst med nigon typ av filla (fё r vissa speciella insekter kan dock taxeringar vara tankbara). Flllans fingstresultat blir inte enbart be‐

roende av populationens storlek (vilken eftersё ks)utan iven av djurens aktivitet samt av fillans effektivitet och urval genom det satt varpi fillan arbetar. Detta innebir emellertid ej att metoden skulle vara oanvindbar

fёr kvantitativa studier av insekter.

Av de minga falltyperna infriar enbart ljusfillan fё ljande fyra ё ^nskemil,

sonl bёr tingOdOses vid insanllingsarbetet:

1)fingstlnaterialet skall kunna ge prov pl olikartade ekologiska ll■

^iljёer,

2)materialet representerar sidana djurgrupper, sonl nigOrlunda enkelt

gir att fi bestalnda,

3)dessa grupper erhills i si stort individantal,att tillfredsstillande statistisk

bearbetning gё

res mёjlig,

4)insalnlingen kriver inattliga arbetsinsatser(helSt bё r den kunna automa‐

tiseras).

Fttllmaterialet skall ge en si representativ och fullstandig bild av faunan

:&ご

tじ

胤酬 ^ll認 量ζ .Tl鴇 ぽ :ittllFtti辟 鳳∫ 樹 ^th:‰ 鉗

vande att sortera och besamma materialet ju st6rre antal indi宙 der,som

fingas.Kostnaderna hirf6r far vigas mOt vinsten med det st6rre materialet.

Denna vinst sjunker ё ver vissa grinser― ―

signifikansen i antalet exen■

plar av arterna ёkar allt mindre,liksom antalet tillkommande arter ej ё kar i

proportion till det stё

rre materialet(redan tagna arter iterkommer).

ⅣIed nuvarande kunskaper ar det Omё

jligt att precist avgё

ra vad som ar

ett lagon■ stort inaterial och hur en filla b6r utformas fё r att ett sidant skall erhillas.En serie insall■ lingar pi fbrsёk kan ge ett exaktare svar.

Kravet pl jimfё rbarhet har tidigare understrukits. Det blir under alla omstindigheter svirt att uppfyna. En felkilla, som beror pi skiljaktig ut_

formning av insallllingsapparaturen, miste dirfbr undvikas. Denna miste ha samma utseende pi samtliga stationer.

01lka insektsgrupper attraheras skiljaktigt av ljusets intensitet och vig_

lingd(se t.eX.USARS 1961,Belton&Kempster 1963,Hollingsworth m.fl.

1968).Detta l■ otverkas genom anvandande av en ljuskalla sOIn ger bredast mёjliga fingstspektrum och fё

r jimfё

rbarhet samma typ av lampa pi samt‐

liga insanllingsplatser.

Andra insekter lockas ej alls till ljus.Trots dessa snedheter lned avseende

till anlockningen blir ll■

inga grupper och olikartade ekologiska nliljё

er f6re‐

tridda. Huvuddelen av materialet koIIIliner att hinf6ra sig ti1l ordningarna natvingar(lVθ

“

rο

ρ

^:θ

ra), nattSlindor eller laxmyggOr (TriCflο ρι θ

ra), f.jarilar

(i huVudsak nattfly,vissa spinnare, svarmare, mitare och olika s.k. ll■

^ikro‐

lepidopterer一 一

ordno Lθ

ρゴ ごορι θ ra),tViVingar(i huVudsak olika myggfaHliljer ordn.DfPι

θra)salllt Vissa steklar(ffynlθ ■lορ^:θra)・

Flertalet av dessa grupper

gir att bestimma relativt litt,vilket ar visentligt.

Ljusfa11。

r har den nackdelen, att fingstresultatet paverkas av ljusinten―

Eπ

`0″

07 7s /′ ク ,3 〃 r-3,ゴθ72

９

“

PER DOUWES OCH HAKAN STENRAM

siteten hos bakgrunden. De ar fё ga anvindbara under dagen. Resultatet paverkas av minljus och一 一

visentligt fё

r Sveriges del一 一 av dagens skilj_

aktiga lingd Och natthinll■ elns olika ljusstyrka i norra och sё dra delarna

av landet vid saΠllna tidpunkt.

Denna nackdel skan inte underskattas lncn ses lnot bakgrund av de

_ё

_vriga invindningar, vilka alltid ganer betraffande mё jligheterna till jimfbrelser

mellan fingstplatserna l ett stationsnit.

EFfaFCnheler

NIinga typer av ljusfa110r har varit i bruk. Fё r det engelska stations‐

nitet har den s.k. Rothanlsted‐

fillan (ヽ

Viniams 1948)koll■

Init till anvind―

ning,dirf6r att den ger ett inittligt och hanterligt rnen indi tillfredsstillande

material(Taylor 1968).Den synes inte vara limplig fё

r svenskt bruk,efter―

sOm fallan ger antfё r ringa fingster i virt land. Denna liga effektivitet beror pl att Rothamsted‐

fttllan ar fё rsedd l■ed en vanlig glё

dlampa(200ヽ

ヽ⁷⁾

som ljuskalla och pl att ett stort tak

ё

ver fallan skymmer lampan avsevirt.

En annan mycket anvind typ ar den s.k. Robinson― fillan (Robillson &

Robillson 1950,Robinson 1952).VisSa jimfё

relser av effektiviteten hos denna

och hos Rothan■

sted―

fallan har ansthnts (ヽ viniams 1951,

ヽVilliams n■.fl.

1955)。

Robinson‐ finan saknar skyddstak, vilket gё

r den Olttmplig fё

r kon_

tinuerligt bruk.

I USA har andra typer utnyttjats,bl.a. Pennsylvanian― och New Yersey―

finorna(southWOod 1966).Fё

r historik

ё

ver ljusfa11。r och tidigare litteratur

se t.ex.Frost(1952)och Hardvハ ck(1968).

Vid de mera kontinuerliga insalnlingar, sOm gjOrts utonllands, har bide

sug―

och ljusfanor kon.nlit till anvindning. En genomging av litteraturen utan ansprik pa funstindighet ger vid handen, att sugfanor begagnats i

鴻誌 ツ 織 th卵 肌醤 汁 ^1器 翌 1晶 ξ 賞島 謂べ ^{hn:‰ :鏃 1;け}

I Storbritannien har bida typerna anvints paranellt(Tay10r 1968). Ljus―

fanor har brukats i Danmark(Thygesen 1969), Norge(Bakke m.fl.1969), HoHand(FHnt 1964-66, 1967--69),「 rankrike(Gagnepain 1969),Osterrike

(MaZZucc0 1968,Malicky 1969),Ungern(Kovics 1962,Vojnits 1968),Sovjet (TerSkOV&Kolomiets 1966)och USA(t.ex.uppSatser i J Econ Ent.varje ar).Representativa arbeten finns frin Visttyskland(CleVe 1968)och SChヽ

Veiz

(BaChmann 1966,Aubert&Haengi 1967)m.fl.linder.

Aven i virt land har erfarenheter vunnits rё

rande olika fill― och lanlp‐

typer,dels genom minga enskilda ttirilsamlares verksamhet,dels i mer professionena samnlanhang (Sylvё n 1958, B. Persson 1969, 1971, Ulfstrand 1968, 1969a, b, 1970, lllessaurestationen Opubl.). RIled ljusfilla kan under

fangstperioden mars till septenlber i Sydskine antalet insekter ligga i nliljon_

klassen,varav enbart fjirilar i storleksordningen 40 tusen llled dygnsfingster pi 300--600 individer och i extremfanen l.ooO (B. PerssOn 1969, 1971). I

sё

dra Norrland har Overby(Opubl.)med ljusfana erhanit 50-1.400 fjirilar per dygn.l bide norra och sё

dra Sverige kan en fё

r nattslindor(TrjChο ρι θ

ra)

gynnsalnt placerad ljusfalla ge arsfingster pl ё ver 10.000 exemplar (Ulf―

strand muntl。 _)。

E,7`ο221ο′ rs.ノrク.θ3 〃′-3,ゴ ,72

Ljuskttlla

Lysrё r har i USA gett gOda fingster av vissa fjirilar.I sё

dra Norrland har de visat sig vara betydligt rnindre effektiva in kvicksilverlampor (OVerby

opubl.). Lysrё

ren uppskattas pi grund av sin ringa strbmf6rbrukning; de

kan drivas av batteri Och ir litt transportabla.

Glё

dlampor ar inte effektiva i ljusfi1lor.Kvicksilverlampor(Hg‐ lampor)

av olika slag ttr att fё

redra. I bruk ar framfё

r allt Hg‐

lampor nled fluore―

scerande skikt ined effekter frin 125 W til1 400

ヽヽア

. Aven Hg_lan■

por n■

ed klarglas och mattglas har begagnats.

Bide lysrё r och Hg_lanlpor finns ocksi i s.k. svartglasutfё rande (blaCk‐

light). Glaset har di egenskapen att absorbera huvuddelen av det synliga ljuset lllen slipper igenom ultraviolett(och ultrarё

tt)・

Dessa lampor ger ej

li肌 :摯 奮 ^lelwi」 ‖ ^{L;錯 l∬} 鶏‖ ^AfЪ 慧″枷 ^{u吉 :も F譜} 灘 r柵

fё

rdelen att i nlindre grad tilldra sig o6nskad, Ininsklig uppnlarksanlhet.

Blandljuslampor一

―

en teknisk kombination av vanlig glё

^d―

och Hg―

lan■

pa

一

an五 nds ofta vid manuell

_饉鴫

st men ger dgOt ttmre utbyte h rena

Hg―

lampor.

Ju starkare lampa (inom nlittliga grinser)destO Stё rre fingst erhills i regel. NIed tanke pi fё rhillandena i Nordsverige bOrde starkast mё

^jliga

lampa kolllina till anvindning.プ L andra sidan fingar en sidan i sё

dra delarna

av landet onё

digt stOra och ohanterliga nlaterial.I nordligaste Sverige(Nres_

saure―

stationen)har en 125

ヽ

V Hg_lampa visat sig vara tillfyllest, f6rutsatt att den kombineras med en gynnsan■ typ av fllla. I Skine ger 125 Wヽ

^ア

Hg_

lampa vil stora material men detta fir godtas med hansyn till kravet pl enhetlig lamptyp.Fё r sidana lnaterial kan man

ёverviga att efter bestilllda regler ta ut stickprov f6r bearbetningen.

En 125

ヽヽア

Hg_lanlpa med fluorescerande skikt rekonlnlenderas fё r en svensk insanllingsverksalnhet. Lamporna ir litt anskaffbara och har god anlockning.

Konstruktion i Ovrigt

l sanltliga lner anvinda filltyper finns under lampan en tratt,son■ stoppar upp insekterna och leder dem ned i ett uppsaΠ llingskarl.Detta kan antingen innehalla en giftig gas (k10rOfOrm, tetrakloretan, cyanvite el.dyl.) cller alkohol(girna med tillsats av etylenglyk01 0ch vitinedel). Fё r minga in―

sekter ar sistnimnda att fё

redra.Fjarilar ir宙 sserligen littare att bestamma i torrt skick men iven sidana i alkohol liter sig utan svttrighet bestinlnlas.

Uppsallllingskirlet lniste vara tillrickligt f6r att rynll■ a stё

rsta tinkbara

fingst inellan tё

mningarna. OIn dessa sker en ging per dygn ar kirl on. 1

liter tillfyllest. Uppsarl■ lingskarlen fё

rutsatts vara standardiserade och ut―

bytbara, si att de efter borttagandet kan anvindas fё r den vidare fё

rva‐

ringen Och transporten av sittinnehall av fingade djur.

Vissa insekter repelleras i lampans omedelbara nirhet(Southヽ Vood 1966).

Sidana insekter kolnlner ll■

era sillan ned i tratten,sivida de inte sugs ener blises ned(SiSOm i New Jersey‐ fallan).Resultatet frin de vid Messaure‐

stationen uppstillda fa1lorna

ё

kade betydligt, sedan man ovanfё r lampan

nlonterat en flakt, s。

ln bliser ner insekterna i tratt och uppsanllingskarl.

E″′ο

“οJ.Ts.メ′ク ,3 ″ r-3,r'72

―

10 cm

E2`0″2οJ rs ノィク ,3 ″ r-3,7,72

PER DOUWES OCH HAKAN STENRAM

plexiglas

Hg-lampa

Fig. 1.

Ljusfiilla. Jfr.

texten

一

︰

ｍ

¨ａｒ

ｐ ｇ ｐ ｎ ｕ

“

●:

Det ar nё dvindigt att med ett tak skydda lampa och uppsanllingskirlet

fё

r insekterna mot nederbё rd.Taket bё r skymma lampan si litet som mё

^j‐

ligt. Detta ordnas enklast genom att taket utfё rs i genomskinligt material (t.eX.plexiglas).Det placeras si hё gt ё ver lampan som mё jligt utan att skyddsfunktionen eftersatts.

Lampans hё ^jd ёver marken ar av betydelse fё r fingstens storlek och innehall.En standardhё

jd bё r dirfё

r tillttmpas,1lmpligen 180 cm ё

ver mar‐

ken, vilket

ё

verensstallllner med ineteorologiska skipens placeringo Ehuru inverkan av andra ljusk■ 1lor i omgivningen ej ar klarlagd (Tay10r i brev),

finns anledning se till att sidana ej riskerar st6ra anlockningen.

Fi1lorna bё r 6verensstaΠ

IIna betriffande f61jande fyra konstruktionsdelar

(fig.1):

1)125ヽ

^ア

fluorescerande k宙 cksilverlampa 2)flakt Ovanfё r lampa och tratt

3)hё gt Sittande och genomskinligt tak 4)lampan skall sitta 180 cm

ё

ver marken.

Sk●tsel

Uppsall■ lingskttrlet i flllan maste bytas regelbundet,fё rslagsvis varje dygn.

Det begagnade karlet etiketteras och tas omhand fё

^{r att ё}

versindas till den

central,sol■

har ansvar fё r den fortsatta bearbetningen.Hir sorteras mate‐

rialet och understills vederb6rande specialister.

Fa1lorna lniste ha kontinuerlig tillsyn,si att uppkolninande fel kan rittas.

Orn registrering av temperatur och andra fё rhillanden i anslutning till

fttllan kan arrangeras,bё r lnёjligheten absolut tas tillvara.

Tvi praktiska krav miste helt naturligt stillas:elektricitet fё r lampa och flttkt miste finnas tillginglig samt fa110rna kunna

^ё

vervakas och tё

^nllnas,

kanske fi sin skё

tsel ё

ver decennier. Dessa skal talar fё

r f6rlaggning till

filtstationer eller lnotsvarande(mё jligen lneteorologiska observationsposter).

「

ingstpeFiOd

Fingstperioden b6r sjilvfallet motsvara den tid, di insekterna flyger, iven om detta medfё r att fingsterna blir magra vid periodens bё rjan och

slut. Fjarilarna hё r till de insekter, som har lingst aktivitet. NIed utgings―

punkt frin dessa synes fingstperioden i sё dra Sverige bё ra omfatta tiden

15 1nars―

-30 november,i norra 15 april一 -l november.

Bcarbetning

Filln■aterialets storlek kan endast fё

rutses mycket ungefarligt. Innehillet blir berOende av insaΠ llingsarbetets inriktning (=fi110rnas placering). Vad

L潔

_ポ

1‰

Ⅷ

I:』

〃

il器

神 釜

よ 器 で

:肥

_{吊 認} ^礼

:Ъ

恩

:

antalet fingade djur.Inriktas fingsten pa Trichoρ

ιθra kan 10.000 per filla bli ett genomsnitt.

E″′ο″ο′.Ts ノ″クθ3 ″ r-3,r,72

76 PER DOUWES CCH IIÅ KAN STENRAヽ

1

Det ar pi nuvarande stadium omё jligt att ange en mera bestimd mal―

sittning in den, att nigon eller nigra insektsgrupper skall bestilllll■

_{as till} art.Detta ar i fё

rsta hand genOmf6rbart betriffande Lθ

_ρごごοpιθ

ra,men aven

W額

鮮 霜 露 勲

ftt°

^{翼 絡 ご洲 露 ポ 鑑}

eRI鰍

ι α

^J`ι

fingade exemplar av olika ord_

ningar eller familjer(det senare framf6r allt betriffande Dご ρι θ ra)i briSt pa narmare bestimning far tas som grova parametrar betriffande sin andel i materialet.I framtiden kan mё

jliglleter erbjuda sig att fi materialet vidare

bearbetat,inte nlinst sedan verksan■ heten konlΠ

lit att stabilisera sig. Betrif_

fande l■

6jligheterna till bearbetning se Andersson & Lindroth (1969)sanlt CederhOlm(1972).

Uivttrdering

Hittillsvarande erfarenheter ir alltfbr ringa fё r att tillita lner in antyd―

ningar om de vttgar en utvardering av materialet kan fё

lja. Stora variationer

i stOrlck Och sanllnansittning kan piraknas, bide ir frin ir Och nlellan langre tidsperioder. Detta har ofta en helt naturbetingad bakgrund. Det

ilttIハ

』

1:lぶ

踏

httr群

鵡 肌

ti脳

_{乱 胤} 汀

unttv面

激

bn… a

Av intresse ar att fё

r olika arter studera aktivitetsperiodens b6rjan och

赴撚 i醜 il選顆 よ T:ぽ 器貯 iT柵 七 鰍 ^c難

F6randringarna nled ursprung i minniskans itgirder kan bero pi fё

_r―

orening av ll■

ilj6n eller pl indringar i landskapets utnyttjande (land uSe).

Bidadera leder vanligen till att antalet individer av vissa arter eller(i fё

_r―

langningen dirav)till att antalet arter lninskar.

Fё

r att upptacka sidana skeenden studeras fё rindringar i materialets mingfOrmighet(diVersity).SOm framhillits kan antalet arter per totala antalet fingade exemplar icke tas son■

lnitt pi n■

ingfornligheten, eftersOm

tlrtantalet inte alltid ёkar proportionellt n■

ed st6rre fingster.

ヽrissa olnrik―

ningar tillgrips dirfё

r(IndeX Of Diversity― se t.ex.Len7is& Tay10r 1967, MclntOsh 1967).

Ett annat sitt hr att studera arter,son■ ar n.er utsatta hn andra fё

r f6r―

oreningarna ener det indrade markutnyttjandet. Di kan sidana s.ko indi_

kator_arter utvaljas Och fё rindringar i antalet individer av dessa arter fё ljas mera i detalj.

I fёrsta hand blir det friga on■ att fёr varje station jinlfё ra fingstresul―

taten ir frin ar.Svirigheten ё kar,nar stationerna skall jimfё ras sinsemenan.

Genlensamma arter kan emellertid utviljas och fё ljasは ven om indi宙

d_

antalet ar olika lnenan stationerna).

Slutligen skan understrykas,att det borde vara till fё rdel n■ed ett ёlnsesidigt

utbyte av resultat lnellan den hir behandlade fingstverksamheten och den

Sveriges vaxt_。

ch djurgeografiska undersё kning,sOm har fё

reslagits(Natur‐

resursutredningen 1967, Sjё rs 1968, Johnels 1969, Bj6rkbick & ヽ ヽ

^Zallin

1970).

E″

`ο

′,2ο′ rs プ″ク ,3 〃 7-3,ゴ,72

Stationsnttt

Ett stationsnit bё

r si val son. mё jligt iterspegla de faunaf6rindringar som kan iga run■ . Detta innebir, att stationerna b6r f6rdelas

ё

ver landet.

Fi1lornas placering, siv■

l regionalt sOn■

i biotopen, samt deras antal beror elnellertid pl avsikten med insanllingsarbetet. Bl.a. Iniste verksamheten sittas in i sitt internationella salnmanhang. Fё r vissa vigledande principer redogjordes inledningsvis.

ヽ4ycket sι οrθ

`OgraノごSIt・α_{(ι .ο}

.m.

_θ′ο

bara)ノ

δ

randringar av typen

ёkad kol―

dioxidhalt ener grulnlighet(turbiditet)i atlnOsfiren (Se G. Persson 1969) och iterverkan harav pi faunan (ヽ

ヽア

att 1969)ar av sidant slag, att studiet

bёr fёrliggas si lingt borta sonl n■

6jligt frin piverkan av annan minsklig aktivitet. F6r sidana indamal ar nigOn eller nagra finor i fjanomridet och nlindre piverkade delar av Norrlands skogsland lilnpliga.

Fёr undersё kning av storregiOnala fё

rindringar av typen luftfё roreningar frin kontinentens industricentra (Od`n 1968)kvarStir

ё

nskemilet om att avligsna insanllingen frin omriden piverkade av annan verksan■

het. San■ ‐ tidigt finns nё

dvindigheten av att fё

rligga arbetet inolll rickhill fёr ifriga―

varande regionala inflytande. Sidant virt landutnyttjande kon■

Illit att ge‐

stalta sig,konll■ler de tvi synpunkterna i kollision vid fbrsё ket att lokalisera insan■

lingsverksamheteno NagOt Onlride inom vistra delen av smilindska

hё

glandet ligger nirmast till fё

r en fhH‐

station nled det aktuella motivet (Riihling&Tyler 1968,1969,1971).

Harigenom blir Sverige inte sArskilt val intackt ined fingststationer.FttHor kan ocksi ё vervagas nigot sё

der on■ det vixt―

och djurgeografiskt intres―

santa

ё

vergingsOmridet inellan norrlandsterringen(se oVan)OCh det nlellan‐

svenska liglandet(lilnes nOrrlandicus

―一

se t.ex. Fries 1948), likSOm f6r Gotland,01and Och Skine(sistnimnda fё

r jamfё

relser med Daninark).Dessa omriden kan dock ej betecknas sonl ostё

rda.

SivAl terrestra som akvatiska biotoper ar givetvis av intresse, eftersolll bida ir underkastade piverkan. Aven nlyrarna ir intressanta ur samnla synvinkel.

Ovan avsedda undersё kningar har emellertid vanligen varit inriktade pi den terrestra faunan(se tidigare angiven litteratur).Fё

r att gёra jamfё relser

mё

^jliga,bёr di ett i gёrligaste min likartat biotopval efterstrivas.Av stё rsta

vikt ir att finna platser,vilka―

一

iven inom redan piverkade on■ riden一

^―

icke fё

rvintas bli underkastade ytterligare, starka, lokala fё rindringar (se nedan).

Den dピrθA・

ι

(〔 inυ

θ

^rFt・arl

αυ

rlarriθ grlndθ

ノ

^Orοrθningsarsrapρ

kan med ett fё

^r‐

sё

k till renodling betecknas som en annan typ av undersё kningar(janlfё

r

Skye 1968, Skye & Hallberg 1969, Staxing 1969). Svirigheten ligger i att sarskilja piverkan av en faktor frin ё vriga i detta slag av omriden undcr stark inen ofta lningskiftande omvandling.

Till studier av f6roreningar kan raknas undersё kningar av verkan av bekalupningsmedel lnen ocksi f61jder av ttndrat utnyttjande av landskapet

(land use)siSOn. igenvixningen samt effekter av utbyggnader i vatten fё

^r

kraftindamll. Gemensalnt fё r sidana undersё kningar kan sigas vara, att de piverkande faktorerna och dessas gradienter i olika riktningar kan klar―

laggas med kell■

isk/fysikaliska nl五

tningar eller genom direkt kartlaggning.

Vad soln stir i fё rgrunden blir att fё lja konstaterade faktorers inverkan

E″′ο″ο

7rsプ

′ク,3″ /3,ゴ '72

78

PER DOUWES OCH HAKAN STENRAM

pa bi。1。

giska system.Vid sidan av direkta iakttagelser och andra studier kan detta pakalla uppstanande av ljusfi1lor inom undersё kningsomridet, lamp―

ligen en hel serie fa1lor.

En narliggande specialstudie, som dock ej synes ha utfё

rts, lr att stilla upp ljusfa11。

r lings ett vattendrag, fё r vilket beslutats att det skall tas i ansprik som recipient ener f6r en vattenkraftutbyggnad, och att frin ur‐

sprungsstadiet fёlja de fё

rindringar,son■

sker.

En annan form av specialstudier kan inriktas pl olika insekters beroende av lokala, klimatiska fё rhillanden (se t.ex. JohnsOn 1969). Fё rutom att

utgё

ra grundfOrskning kan sidana undersё kningar avse att fungera som

varningstjanst fё

r skadegё rare i jordbruk och skogsbruk (Se tidigare litte_

raturhinvisningar fё

r belysning av fё rhillandena utollllands).

I specialstudierna ingiende ljusfanor kan limpligen knytas till men be‐

hёver ej utgё

ra del av ett stationsnit. Om prOjektet skall vara ett led i en provdrift av ljusfa1lor, bё r dock standardfallan konlllla till anvindning.

Frivilliga instatseF

Sonl framgitt av det fё regiende, rider osakerhet Om hur ett stationsnit av ljusfa110r skall se ut. Det giller frimst filltypen, dir den f6reslagna ar konstruerad pi grundval av de ringa erfarenheter man har av fillfingst i Sverige. Denna konstruktion,son■ mycket liknar NIessaurefttHan, finns bara pi pappret.Fallan miste prё vas innan dess anvindbarhet kan avgё ras. Det

ar av intresse att olika falltyper prё

vas. IIuruvida sanllna filltyp bё

r an‐

vindas

ёver hela landet fё rtjanar kanske ytterligare diskussiOn.

Stё

rre erfarenhet av fallfingst ar nё dvindig, innan ett mera definitivt stationsnit byggs upp.Har skulle en insats frin amatё rentomologerna vara mycket vardefull. NIanuell fingst med lampa har lttnge varit en standard‐

metod bland fjarilsa.llarna och att bё rja finga med falla bё r darf6r ligga

nira till hands fё r dessa.卜 〔etoden har klara fё rdelar framfё

r den manuella,

bl.a. darfё r att den tilliter saⅡ

ltidig fingst p1 01ika platser. FttHfingster ir mer objektiva in manuellt erhillna och kan darfё r bittre ge svar pl en rad fragor av intresse aven ur entomologens synvinkel: Hur vanliga eller sa11- synta ir olika arter och hur stora ar de irliga fluktuationerna? Nar infaller flygtiderna och varierar de ir frin ir?Hur snabba ar faunafё randringarna

och vilka arter tillkoll■ iner eller fё

rsvinner? Hur stir fingstresultatet i

relation till viderlek och klimat?

Den solll finner ovanstiende synpunkter intressanta och garna vil1 86ra cn illsats har att vilja menan flera olika fallkonstruktioner (se litteratur―

fё

rteckningen)men bё

r kon■

nla ihig att speciellt den har fbreslagna stan‐

dardfiHan bё

r prё

vas. Ar fjarilar huvudintresset kan en uppsanllingsburk lncd bonlull el.dyl.i botten indrinkt llled klorofornl rekonlmenderas. Kloro‐

forin har fёrdelen att vara tyngre in luft Och ej alltfё

r flyktigt,varf6r gasen

effcktivt fbrtringer luften ur kttrlet och en pifyllning kan ricka en hel llatt.

Eftersoln fillans placering och olngivning sakerligen inverkar pa fingst_

resultatet ar det viktigt, att fttHan far sti pi sanllna sthlle hela tiden och

att inga viktigare fё

rindringar i finans omedelbara nirhet gё

rs,on■

fingster frin olika tidsperioder(ex. dygn eller ar)skall kunna jimf6ras.

″η′ο,ηο′

rsヵ

ク,3〃 ゴー3,ゴ,72

″

Fё

rfattarna ar angeligna om att fi ta del av samlarnas erfarenheter rё

^‐ rande ljusfallefingst av olika slags insekter.Fё rfattarna stir ocksa garna till

fё

rfogande med ytterligare upplysningar (adr・ : Z001ogiska institutionen, 223 62 Lund).

Sulnmaw

On the basis of a discussion initiated by the Ecological COlninittee Of the Swedish National Research Council about inonitoring systems a light trap survey of insects is proposed. Light traps are particularly suited for this purpose mainly because they give sufficiently large catches of easily identified species such as most Macro‐

lepidoptera. Light trap surveys have been used in Great Britain and also, but in a smaller scale,in a number of other countries referred to in this paper.In order to get cOmparable catches the same trap should be used in the whole survey.The great north―

south extension of Sweden and hence great differences in light cOnditions

makes equivalent sampling over theヽ ドhole country difficult. A consequence of this

、

vin probably be that if suffient samples have to be obtained in northernmost

Sweden the catches in the southern parts lⅣ ill be too large.

The ailn of a light trap survey is to obtain annual samples of insects(e.g.ド Iacro―

lepidoptera)in order to demonstrate changes in fauna composition and try to relate

these changes tO changes in environmental factors, Particularly those emanating

from human activity e.go air pollution,the use of biocids and land use.As regards factors with g10bal range such as atinospheric turbidity light traps should be located

in northern Sweden remote from activity of man that could influence upon the

fauna.Light traps in the low populated area in Sヽ V Sweden are of partiCular interest because of the air pollution fronl the continent. Furthermore light traps arOund

》lilnes norrlandicus》 and in southernmost Sweden are suggested.

Litteratur

ANDERSSON,H. &LINDROTH,C.1969.Entomologisk service― verksamhet. F6reslagna arbets―

uppgifter inOm nliljёvardsomradet Mili6Vardsprogranllnet (offSet)Lunds universitet.

Sid 31--33

AuBERT,

」. & HAENGGI, A. 1967. Captures nocturnes de L6pidoptёres en altitude. NIitt

Schweiz Ent Ges 39:3‐

,Lausanne. Sid 259

BACHMANN, H 1966. B6zberg_Rapport 1964. Das Auftreten von Nachtfaltern am B6zberg im Jahre 1964.NIitt Ent Ges Basel NF 16:2-3,Riehen/Basel.Sid 18-75.

BAKKE, A., NESFELDT, A. & STENDALEN, A H. 1969. The occurrence and Flight Periods of Bombyces and Noctuoidea (Lepidoptera)in Siljan, South Norway, Based on Light Trap Catches.Norsk Ent Tidsskr 16:2,Oslo.Sid 71--75.

BELTON,P. &KEMPSTER, R. H. 1963. Some Factors Affecting the Catches of Lepidoptera in Light Traps. Can Ent 95:8,Otto、 va. Sid 832-837.

Bぬ RKttCK, F. & WALLIN, L 1970 Blodata‐ gruppen vid Riksnluseet _一 en presentation Fauna och Flora 65:1,Stockholln Sid l15--157

CEDERHOLM, L. 1972 Zoo― Tax

―― serviceorgan f6r ekologer Forskning och Framsteg 1972:1,Stockholin.Sid 31--32.

CLEVE, K 1968. Neuere Beobachtungen von Grosschmetterlingen iln Kaiserstuhl. ヽIitt

Ent Ges Basel NF 18:3,Riehen/Basel Sid 103--110.

FLINT, G. J. 1964--1966 Vangsten van Lepidoptera op de lanlp van de Plantenziekten―

kundige Dienst te Abdij Sion.Ent Ber 24:8 sid 148-150,26:2 sid 23--24,ヽ Vageningen.

FLINT,G. J. 1967--1969.Lichvangsten van Lepidoptera bij de Abdij Sion (1965, 1966, 1967, 1968). Ent Ber 27:8 sid 152, 27:10 sid 183--184, 29:7 sid 121--122, 29:1l sid 205--207.

ヽヽアageningen

FRIES, N1 1948. Lilnes nOrrlandicus‐studier Sv Bot Tdskr 42:1, Uppsala. Sid 51--69.

E′″02220′ rS.プ′フ 03 ″ /-3,ゴ '72

80 PER DOUWES OCH HAKAN STENRAM

FROST, S

ヽV. 1952. Light traps. Pensylvania Agric ExP StatiOn, Bulletin 550, University Park.

GACNEPAIN,(〕 1969. Pren■^iёre 6tude d'un peuplement en L6pidoptё res faite a l'aide d'un

piёge lunlineux de type》Jernly》.Alexanor 6:3,Paris.Sid 101--111

HAINE,E 1968 Systematische Untersuchungen zur Erforschung、 vetterkontrollierter Flug_

und

^ヽIigrationserscheinungen virusibertragender lnsekten in ヽVest―, Nord― und Siid―

deutschland Z angew Ent 61,Heide.Sid 435-411

HAINE,E. & EASTOP,B.E. 1967-1969.Systematische Untersuchungen iber den lnsekten‐

flug in ヽVest‐, Nord― und Siddeutschland. Z angew Ent 611, sid 199--210, 412‐ 16, 61 sid 247--252, 63 sid 25--31, Heide.

HARDWICK, D F 1968. A brief review of the principles of light trap design. J LcPidop‐

terist's Soc 2212, Nev「 Haven Sid 65--75.

HARZ, K nlfl 1967--1968 Jahrcsbericht der dentschen Forschungszentrale ftir Schinetter―

lingswanderungen (1966, 1966 tilligg, 1967). Atalanta 2:4 sid 69--93, 2:5 sid 132--135, 2:6 sid 145--184, ? ヽltinchen (ei Bergen).

HOLLINGSWORTH, J. P., HARSTACK JR, A ^ヽV. & LINDQUlST, D. A. 1968.Influence of Near―

Ultraviolet Output of Attractant Lamps on Cathes of lnsects by I"ight Traps J Econ Ent 61:2, Baltimore. Sid 515--521

JOHNELS,A G. 1969. Sveriges biologiska undersё kning. Fauna och Flora 64:2, Stockholin.

Sid 50--53

JOHNSON, C.G 1969.

ヽligration and Dispersal of lnsects by Flight ヽIethuen, London KovAcs. I. 1962 Zehn Jahre lン ichiallenaulllahnlcn in じ1lgarll Ann Hist‐Nat NIus Nat

Hungar 54, Budapest. Sid 365--375

LEWIS, T. & TAYLOR, L R 1967. Introduction to ExPerilnental Ecology. Acadenlic Press, London & Beccles. Sid 107--109.

｀IALICKY, H. 1969 Das Erkennen von ヽヽアanderfaltern mit der Lichfallenmethode. Atalanta 2:7, ? 卜Iiinchen (ej Bergen). Sid 227--233.

NIAZZUCCO, K. 1968. Bericht der BeobachtungsstatiOn Weiss― see 1966. Z Wiener Ent Ges 52:11/12, ヽヽアien Sid lll―-135.

ヽICINTOSH, R. P 1967 An index of diversity and the relation of certain concepts to diversity. Ecology 48:3, Durham Sid 392--404

｀IESCH, H 1965 Erfahrungen mit Lichfallen fir den ヽVarndienst. Betr Ent 15, Berlin.

Sid 139--155.

NATURRESURSUTREDNINGEN 1967. .llilj6vardsforskning I. S01」 1967:43, Stockholin. Sid 148--150

0DЁN,S 1968.Nederbё rdens och luftens fё rsurning.EkologikOnin■ itt6n Bulletin l Statens naturvetenskapliga forskningsrid (stenCil) StOCkholln.

PERSSON,B.1969 1)e nattflygande fjirilarna Skines natur 56:1,Lund Sid 12--19 PERSSON,B 1971 Flight activity of Noctuids I)issertation(stencil),I´

und

PERSSON, G. 1969. IンuftfOrorening Och luftvard. Bonniers, Stotkholm Sid 99-107.

RoBINSON, H. S 1952 0n the behaviour of night― flying insects in the neighbOurhood of

a bright sOurce of light.Proc R Ent Soc London(A)27:1--3,Dorking. Sid 13-21.

RoBINSON, H S & RoBINSON, P. J. N1 1950. Some notes on the observed behaviour of

I´epidoptera in flight in the vicinity of light― sOurces together 、vith a description of a light trap.Ent Gazette l:1,London. Sid 3-20.

RiTHLING, A.& TYLER, G. 1968. An ecological approach to the lead problem. Bot Notiser 121. Lund. Sid 321

RUHLING, A & TYLER, G 1969. Bly i bladmossor. Forskn & Framsteg 4:1, Stockholin Sid 10-11

RUHLING,A &TYLER,G 1971 Reglonal differences in the deposition of heavy metals over Scandinavia J APpl Eco1 8, Oxford Sid 497--507.

SJёRS, H 1968 Sveriges vixtgeografiska undersё kning. Fauna och Flora 63:1, Stockholln.

Sid 5--11.

SKYE, E. 1968. Lichens and Air Pollution. Acta PhytogeOgr Suec 52, Uppsala.

SKYE,E & HALLBERG,1 1969. Changes in lichen flora fonowing air pollution。 ()ikos 20:2, Copenhagen Sid 547--552

SouTHwooD, T R. E. 1966. Ecological methods

^ヽlethuen & Co, London. Sid 201--205.

STAXANG,B 1969.Acidification of bark of some deciduous trees.Oikos 20:2,Copenhagen, Sid 224--230

STENRAM, H 1969 Ljusfti1lor som biologiska pegelstationer Ekologikomnlitt6n, Arbets―

gruppen f6r global lnilj66vervakning,Arbetspapper nr l(Stencil),Stockholnl.

SVENSSON, S 1968. Pegelstationer Ekologikommitt6n, Statens naturvetenskapliga forsk―

ningsrid lstencil)StoCkhOlin.

E71′022ιO′ rs ノ″ク ,3.″.ゴー3,ゴθ72

SYLVЁ N, E. 1958. Studies on fruit leaf tortriCidS. Statens vixtskyddsanstalt NIedd ll:74, Stockholnl.

TAYLOR, L. R. 1968. The Rothamsted insect survey. Nat Sci in Schools 6:1, u o.

TERSKOV,I.A.&KoLOMIETS,N. G. 1966.Liusfi110r och deras tillampning fё r att skydda

vixtligheten (pa rySka).Akademia Nauk USSR,Moskva.

THYGESEN, TH. 1969. Natsonllnerfugle af OkOnonlisk betydning i Danmark. Tidsskr f Planteav1 72:5, Kobenhavn. Sid 635‐62

ULFSTRAND, S. 1968. Life cycle of benthic insects in Lapland streams.()ikos 19, Copen―

hagen. Sid 167--190.

ULFSTRAND, S 1969a. Nattslindorna (TriChOptera)Vid en skansk bick. Fauna och Flora 64:3, Stockholm. Sid 122--130.

ULFSTRAND, S. 1969b. Ephemeroptera and Plecoptera from River Vindelilven in Swedish Lapland.Ent Tidskr 90:3--4,Stockholnl.Sid 145--165.

ULFSTRAND, S 1970 Trichoptera from River Vindel,lven in Swedish Lapland. Ent Tidskr

91:1--4,Stockhohn.Sid 4643.

USARS 1961 Response of lnsects to lnduced Light,Presentation Papers.Agric Res Service 20:10, US dept agric,ヽ ヽアashington D.C.

マVATT, K. E. F. 1969, Prospective effects Of air P。 1lutiOn on insects. Can Ent 101:12, Ottowa Sid 1235--1238.

｀VILLIAMS, C B. 1948 The Rothamsted light trap. Proc R Ent Soc London (A)23:7-9, Dorking. Sid 80--86.

｀VILLIAMS,C.B.1951.Comparing the efficiency of insect traps.Bull Ent Res 42:3,Ilford.

Sid 513--517.

ヽヽアILLIAMS,C.B。

,FRENCH,R.R.& HosNI,M. M. 1955 A second Experiment on Testing

the Relative Efficiency of lnsect Traps. Bull Ent Res 46:1, Reading. Sid 193-204.

VOJNITS,A 1968.Das ungarische Lichfallen‐

Netz Atalanta 2:6, ?Minchen(ej Bergen).

Sid 189--192.

EfterskFift

Under den tid son■

fbrflutit sedan artikeln skrevs har itskilligt tillkonllnit (t.eX.BOlin nl.fl. 1972).Ytterligare litteraturreferenser har vi sё kt tillfoga i

texten. I salnband med FN‐ konferensen i Stockholin 1972 har registrering

av nliljё

data, sivil biologiska sonl icke― biologiska, diskuterats (UN Conf.

1972). Rekolllinendationer har ingivits till kOnferensen om hur denna regi―

strering bbr ske(SCOPE l,1971).OΠ lfattande och ingiende planer presen―

teras och intresset fё r

Ⅱ

^liljёdata‐registreringar tycks vara stort, varfё r sta‐

tionsnat,blde globala och regionala, fё r mitning iven av biologiska para―

metrar snart kan kolllma att bli verklighet.

De former av registrering, vilka avser att studera fё rindringar i tiden

inom宙 ssa omriden och/eller miljё typer kan sammanl農 nkas med mer in‐

venteringsbetonad verksamhet (se Sid 76). I si fall b6r placeringen av stationerna vara sidan att iven inventeringssyftet tillgodoses.

_ヽrid den s.k.

BIN‐

konferens, som hё lls i Stockholln i b6rjan av 1972, tillsattes arbets‐

grupper,vilkas arbete fё

rhoppningsvis resulterar i ett bittre teoretiskt under―

lag fёr inventeringar.

De rekoΠ

llnendationer,som vi givit On■

fillans konstruktion och placering sanlt stationsnitets uppbyggnad, baserar sig delvis pa osakra grunder. 1)et

ar dirfё

r

ёnskvart att studier gё

rs(se sid 78), som belySer betydelsen av fallans konstruktion (inklusive lamptyp) och placering i terrangen fё

_r

fingstens storlek och artinnehill. Angelaget ir Ocksi att utr6na, hur stort fallans

^》

fingstomride》 ar, eller uttryckt pl annat sitt, hur mycket ytter―

ligare information,son■

erhilles,On■ fa1lornas antal utё

kas frin en och uppat inom ett visst omride. Dessa tre probleⅡ

I sa■

1lnanhinger, nigot sOnl man

Eπιο%οJ.rs ノ″ク.,3 rf ゴー3,I,72

82 PER DOUWES OCH HAKAN STENRAM

miste vara medveten om nir man fё

^rsё

ker 16sa ett av dem. Exempelvis fir

inte olikheter i placering inverka pl en test av olika fillkonstruktioner.

Till de referenser, som givits i uppsatsen om fill_ och lamptyper, kan fogas Andreyev m.fl.(1970),Dickerson m.fl。 (1970),Heath(1970),Stanley

&Dominick(1970)och OISSOn(1971).

En ljusfilla av i uppsatsen fё reslagen kOnstruktion men med starkare lampa(400 VV)har varit i drift vid Abisko Naturvetenskapliga Station under solnrarna 1970 och 1971 och fingat 103 ex.(17 arter)respektiVe 625 ex.

(19 arter)aVル Iacrolepidoptera.Totalt togs 1970 cirka 40.000 insekter. Verk―

san■

heten fortgar 1972. Om denna fana ger tillrackligt utbyte kan bedё

n■

as

fbrst efter ytterligare drift ett antal ir.

Litteratur

ANDREYEV, S V.

ヽ

IARTENS, B K. &

ヽIOLCHANOVA, ｀7 A 1970 Electric light traps in research on the l)rOtectioll of plants against insect l)estS・

Ent Rev

■9:2, ヽヽアashinglon.

Sid 290--297

BOLIN,I〕 nl fl 1972.Air polllltion across national boundaries Thc impact on the environ―

lnent of sulfur ill air and Precipitation. Sweden's case study for the United Nations conference on the hunlan environment lscCOnd Printing) Royal 卜Iinistry for Foreign Affairs,Stockholnl

l)ICKERSON,｀

V A,GENTRY,C.R.&NIITCHELL,｀

V.G 1970 A Rainfree Collecting COntaillcr That Scparates I)esired Lepidoptera fronl Snnaller Undesired lnsects in Light Traps J Econ Ent 63:4,Baltinlore Sid 1371

HEATH、 J 1970 1nscct light traps.Anlateur Entolllologists' SOc, I´ eaflet No.33, Strca11lan1/

1´

ondon

OLSSON, T. 1971 1´ jusfillefangst av Trichol)tera OCh Plecoptera vid Ricklel 1970: art sammansittnillg, flygtider och flygrilitning. Iミ apport frin Ricklei fliltstation, ビ11■ea universitet 1971 1stenCil)

S(〕OPE l. 1971. Global environmental nlonitoring COnlnlission on monitoring, SCOPE, Intcrn Council Sci Unions,Stockholnl

STANLEY, J _lI. & 1)oNIINICK, C B 1970 Funnel Size and Lanlp ヽVattage lnfluence on

I´ight‐Trap Perfornlance J Econ Ent 63:5,Baltimore.Sid l123-1126.

ピN CONF 1972. l:nitcd Nations Conlerencc on the hunlan environment Envirolllllental aspects()f natural resources management(A/(〕

onf 48/7)一

Identification and control of pollutants of broad intcrnational significancc tA/(〕 onf 48/8),Genё ve

Eπ

`ο

″2ο7.rs ノ′ク ,3 ″.7-3,ノ,72