KUNGL. MYNTKABINETTETs VÄNNER

(1)

(2)

BLI MEDLEM I SAMFUNDET

KUNGL. MYNTKABINETTETs VÄNNER

"'t~J~ -~

...

^~

~

. ^.

^~

't

^J948

r#

.. ~J.~"'

För endast 150 kronor om året

- får Du fritt inträde till museet -har Du lO% rabatt på det m esta i museibutiken

(utom kommissionsvaror) - blir Du in bjuden till museets vernissager

och Samfundets egna arrangemang Årsavgiften f ör m edlem sk ap, 150 kronor,

sätter Du in på pg 35 48 60 - 9

Har Ou fdigor rörande Kun gl. Myntkabinenets Vänner 1ir Ou viiikommen alt ringa

Samfundets sekretcrare Ulrika Bomcstaftel. 08-5 1 95 5302

Innehåll SNT 2 • 2001

Artiklar och notiser

SVENSK

NUMISMATISK TIDSKRIFT

har en upplaga på 1 .400 ex.

Ca 1 /1 0 av dessa når utanför Sveriges gränser - Norde n, Europa, USA.

Tidningen kommer ut med 8 nr per år:

första veckan i

februari - maj, september - december.

Våra annonspriser är jämförelsevis låga.

För annonsering kontakta Frederic Elfver, tcl 08-660 25 46 (kvällstid och helger).

Prisexempel:

III

sida ( 151 x 21 4mm) 2:a omslagssidan 4:e omslagssidan

1/2 s ida ( 1 51 x l 05 mm) 1/4 sida (72 x l 05 mm) 1/6 sida (47 x 105 mm) 1/1 2 sida (47 x 50 mm)

1.800:- 2.200: - 2.500:- 1.000:- 500:- 350: -

175:- Sista materia Idag: Den l :a i månaden före utgivning.

Heloriginal eller manus och gärna skiss sändes ti ll Frederic Elf ver efter överenskommelse.

Anllol/ser som ej tir föreliliga med SNF:s, FIDEM:s och AINP:s etik avböjs.

Sid

Denna taler den ska vandra - Skruvtalem . . . •

. . . 29

Kung Ethelred i

Dalhem . . . . . . 36

En ovillig brudgum hittad på Gotlund. Denarfynd åren J

990-1993

. . . • . . . 37

Späkort med oförmodade pengar . . . • . . . . • . . .

40

Medalj över frihetshjälten Francisco de Miranda . . . • . . .

44 Penningförfalskningsbrottet utvidgas . . .

. . . • . . . 45

Tio år med SNT

. . . • . . .

46

Den sorgliga visan om

numismatik

. . . 47

Pollett från Rindöbaden . . . 47

Exklusiv autografbok i Bank of England . . . 48

Årsberättelse för år 2000 avgiven av styrelsen för Svenska Numismatiska Föreningen . . .

49

Stående rubriker Ny medalj. Josef H

ack!

70 år - medaljporträtt

av Knuko

Räsänen . . . . . . . . . . . . .

40 Utställningar. Sverige

1628

. . . 42

Utställningar. Ny numismatisk utställning i Stifts-

och

Landsbiblioteket i Linköping . . .

43

Personalia. Sven Brahme lO

juli 1917-

l

december 2000

. . . 44

Nytt om böcker - recensioner

. . . 46

Auktioner & Mlissor . . .

. . . 51

Omslag

Skru vtaler av silver gjord av en ta ler präglad för den tysk-romerske kejsaren Leopold l (1657-1705). Det ena ponränet visar en kvinna och det andra två personer i en intim pose. Elva olika glimmerskivor förvandlar porträtten. Skruvtalrar framställdes

under 1600-1700-talen och senare för att sprida politiska eller religiösa budskap, även f

ör nöjes skull. Foto Jan Eve Olsson.

Se art:ike

l av Eva Wisehn med början pä sid. 29.

(3)

ges ut av

SVENSKA NUMISMATISKA

FÖRENINGEN

i samarbete med

KUNGL.

MYNTKABINETTET

Föreuiugeu:

Banergatan 17 nb l 15 22 Stockholtn Tel 08-667 55 98 onsdag -torsdag kl l 0.00- 13.00

Fax 08-66 7 07 71 E-post: snf@wincasy.se

Postgiro 15 00 07-3 B:mkgiro 219-0502 Svenska Handelsbanken

Redaktioueu:

Kungl. Myntkabinettet Box 5428 114 84 Stockholm Tel 08-5195 5300 Fax 08-411 22 14

Allsl'arig wgimre:

lan Wischn

Htll"lldredaktör oclr /ayow:

Monica Golabicwski Lannby

Mwwskriprgranskare:

Lars O. Lagcrqvist Äventel 0152-200 79

Awwnser oclr a~tkriomkalemler:

Frederic Elfver Tel 08-660 25 46 0702-24 88 19 (kvlillstid och helger)

Preuumeratiouer:

Pris 160 kr/5r (8 nr) Medlemmar crh511cr tidningen

autommiskt

SNT trycks med bidrag frnn Gunnar Ekströms stiftelse samt Sven Svenssons stiftelse

Tryck:

Masterprim Sättcri & Tryckeri AB ISSN 0283-071 X

SNT 2 · 2001

2001 MARS 14 Föredrag Plats SNF. kl. 18.00

Cla.o.;,-Ovc Strandberg. Vittcrlu:tsakademicns bibli01ck: Drouni11g Un·i.m Ulrika.v mtmi.omuuiska bib- liotek. Varmt välkomna!

APRIL

5 Årsmöte

Plats KMK. Hörsalen 18.00 Årsmöte

18.30 Föredrag av lan \VisChn: Offemliga mym.mmlingar i St·erige.

19.30 Årsmötesmiddag i Myntkrogen. Meny: Pannalindad mozzarcllaost med basilik:t och olivsalsa.

kalv med vit ponvinss~' och rissolcpotatis. kaffe och kaka. Allt detta fOr 195 kr. Dryck tillkommer (lättöl eller mincmh•aucn 20 kr. eu glas vin 40 kr). Betalning sker vid middagen. An mUlan tillmidda- gen är obligatorisk och skall ~örn• senast torsdag29mars till kansliet. tel. 08-667 55 98. eller till Torbjörn SundquistteL 08-5195 5335.0708-82 46 50.

DECEMBER l Myntmässa

Plats KMK

Föredrag av Brita Malmer, auktion med nmtcrial ur Svenssons samling. middag p!' Myntkrogcn.

* * *

l fcbmarinumrct av SNT önskade jag och tidningens redaktion ta synpunkter fr~ n vd m Hisare p~ )(jr- eningens vcrks::unhctcr och tidningens innch~ll. Jag upprepar denna vädjan till mcdlcmnmma. Alla Ur

vannt välkomna till Clas-Ove Strandbergs förcdmg 14 mars. se ovan. NurnisrmHisk litter~Hur Ur cu

om~de som mycket starkt har ökat i intresse under senare tid. Ett annat intressant ilmnc !ir Sveriges ofl'cntliga myntsamlingar. om vilket lan W i sCh n bertittar vid årsmötet. Markera dessa bflda dagar i Din almanacka!

Mnl blista hiil.mingar Tt.JTbjönJ su,c/quist. orr/flirtuul~

Under en tid har det påg:iu en diskussion mellan KM K och Göteborgs stadsmuscum om möjligheten att produccm ..:n ny mynt-och mc<.hlljutsliillning i Göteborg. Stadsmuscct har en fantastiskt fin samling som skulle kunna prc~entcras i en "skattkammare ... Hcmlelinsskolan i Lule~ har besökts ~1v tjän·

s te män från KM K. Skolan Uger en mymsamling som omfattar ca 2200 mynt. Omkring hälften Ur svenska. Där finns mlnga sällsynta mynt fdn medeltid fram till och med 1800-tnlet. Samlingen kommer att uppordnas och förtccknas. Ä ven andra gamla s.k. Hirovc:rkssamlingar konuncr au besö- kas"'' KMK. t-Hlct :ir att vi skall få en bättre bild av mymbcståndet samt au kunna höja säkerheten.

Svenska Numismatiska Föreningen

Adress: Banergatan 17 n.b. Buss 4, 44; T-bana Karinplan Kansli: Besökstid 10.30-13.00 onsdag -torsdag.

SUingt: Midsommar- l september; jul- och nyårshelgerna.

Hemsida: http://www.users.wineasy.se/snf/

Kungl. Myntkabinettet

Adress: Slottsbacken 6. Buss 43_ 46, 55. 59. 76; T-bana Gamla stan.

Ursldllningar: Tisdag - söndag kl. l 0.00-16.00.

Numismatiska boksamlingen: Torsdagar kl. 13.00-16.00.

Hemsida: www.myntkabineuet.se

27

(4)

Denna taler den ska vandra

Skruvtalern

Av Eva Wisehn

E n skruvtaler är en kombination av mynt, konst och konsthant- verk. Den består av en eller två talermynt, ibland av mynt med annan valör. Antingen sågas el! mynt itu och en gängad ring löds på va rdera halvan eller om mynten är tjocka nog kan de gröpas ur och gängas så au dc går au skru va in i varandra. På så vis skapas en liten dosa som, li ksom en medaljong, kan öppnas oc h stängas och förvara en gåva från givaren - eu minne.

De äldsta kända typerna är endast försedda med konstfu lla gravyrer el- ler oljemålningar direkt på insidans metall. Tidigt kom någon på iden au lägga in lösa bilder i skru vtalcrn. Det kan vara llera små bemålade rundlar av pergam ent , papper eller gli mmer, ofta kallat marienglas, som göm s innanför. Genom au lägga glimmer- skivorna på porträllen eller bi Iderna uppstår nya bi lder. Motiven bcräuar om viktiga händelser, högtider eller mode. Gl immerskivorna har säkert också kunnat fungera som eu slags modejourn al. Deua måste vara en tidig typ av påklädnadsdockor äm- nad för vuxna, en föregångare till pappersdockan. Eu smidigare och mer lällranspon abeh säll au sprida nyheter och budskap får man leta efter.

Så småningom försvin ner iden med glimmerskivor och man lägger i stället in grafi skt framställ da, ofta ko l orerade, rundlar av papper. Dessa siller ofta ihop med varandra och kan vecklas ut. Vanligtvis finns religiösa eller politiska undertoner i motiven.

Det äldsta kända myntet som an- vänts vid tillverkning av en skruvta- ler är från 1 540. Det rör sig om en taler präglad för hert ig Henrik av Sachsen. Den är hopfogad m ed en ta ler från 1557, präglad för kurfur- sten August av Sachsen. Della är en s.k. hybrid-skruvtaler bestående av två olika talrar. Ofta h ar skruvtalcrns frånsida en bild eller symbol för sta- den Augsburg. Under 1 600- 1 700- talen är Augsburg centrum för ti ll- verkningen av skruvtalrar m en dc görs även i andra tyska städer som t ex Niirnberg.

Det mest intressanta med skruv- talrama är innehållet - därför har man delat in dem vetenskapligt ef-

28 ter deHa. Numi smatikern Herman Clauss, vars arbete länge har ansens som standardverket vad gä ller be- stämning av typer av skruvtalrar, de- lar upp skruvtalrama i tre huvud- grupper med undergrupper efter in- nehållet:

l Den äldsta typen med inskrip- tioner och porträH målade direkt på metallen. A) daterad inlaga eller

B)

daterad utsida men oda- terad inlaga.

Il

Utan inlago r men gjo rd av mynt från 1 600-talet.

III Med inlagda eller inklistrade må- lade bilder, A) bröllops- och and- ra minnesgåvor, 1 600 -talet,

B)

försedda med dräktbilder av tvi- velaktig natur, slutet av 1600-bör- ja n av 1700-talet,

C)

äldre taler- typer med inlagor av religiös na- tur, 1 600- till början av 1700-ta- lct.

En annan forskare vid namn Ernst PreBier fick 1 990 möjlighet att göra en katalog till en utställning i "Valks-

bank Tlibingen" och passade på au skapa en egen indelning för skruvtal- rar. Han delar in dem i ålla grupper:

l) m ed gravyrer och oljemålade bil- der

2) med akvareller och glimmerskivor 3) religiösa

4) krig och fred 5) personliga

6)

tillställning, utställ ning eller min- ne

7) stadsvyer 8) utan innehåll

l Kungl. Myntkabinettets samling finns en nertal skruvtalrar. Några av dessa är tidigare beskrivna (se Sar- kany 1 97 1 och "Efter Llitzen" 1 982).

Jag kommer all ange grupptillhörig- het enli2t Clauss och PreBier i den förteckning som följer här nedan.

Bild l

S k hybrid-skruvtaler (Zwittertaler) be- stående av fr:lnsidorna av dels en "Salva- tors·dalcr'" präglad

1543 för Gustav Vasa.

visande en

stående Jesus-figur,

med tex-

ten: SALVATOR

*

MVNDI

* ADIWA *

NOS · 1 543

dels en bayersk taler

från

1626/27, med jungfru Maria med Jesus·

barnet på vänster knii sittande på ett moln

(Beierlcin 894),

med texten:

CLYPEVS

OMNIBVS IN TE SPERANTIBVS. In-

sidorna har kolorerade bilder som på den ena sidan visar Jesus

i siillskap med en kvinna

och en romersk

soldat. På

den andra visas

Jesu dop.

Skruvta

lern

inne-

håller 13 glimmerskivor vilka

anviinds

som förvandlingsbilder och skildrar Jesu liv framtill döden p1\ korset.

Clauss grupp

III C. PreBier grupp 2 och

3. KMK 100 875. Neg. 43

11.

Bild 2

Reichstaler präglad 1

625 i Miinehen för greve Maximilian av

Bayern (Beierlein

889).

Åtsidan visar

två

lejon som hål- ler upp Bayems vapensköld. Omskrift:

MAXIMIL:COM:PAL:RH:VT:BAV·DV

X·S

·R·I·ARCHIDAP·ET-ELECT. Från- sidan visar jungfru

Maria med Jesus-bar-

net pli höger knii sittande på ett

moln

och

omgivna av

en nammande gloria. Om-

skrift: CLY PEVS

OMNIBVS

IN

TE

SPERANTIBVS.

Talern saknar inne- håll.

Clauss grupp

Il,

Preiller

8. KMK

inv.

nr 22 721. Neg. 4554.

2.

SNT 2 • 2001

(5)

~ ~. \

.

l ' , , ; , . '.·

' • t! . ,, 1 ' \ \

. ^.

..

.• ,. r.

^.

^{' . )}

SNT 2 · 2001

- 29

(6)

Bild 3

Rcichstaler präglad

1

632 i Augsburg fOr Gustav Il Adolf (SBM 8. F&S nr 270).

Åtsidan visar kungens porträtt i semi- en face blickande "'

höger.

Omskrift:

GVSTAV:ADOLPH:D:G·SVECO:GOT HO:VANDALO:REX·MAG. Friinsidan visar Sveriges

ri

ksvapen och texten:

PR

INC:FINLAND:

DVX:ETHO:ET·

CA R DOM: ING 1632. Insidorna är brännförgyllda med inskriptioner. Den ena sidan: Firchte Gott Liebes Kind. Gott Sichet und Weisst alle Dieng. G:M:

(Frukta Gud kära bam. Gud .1·er och ''et allting. G.M.) Den andra: Das Blut Jesu Christi des Sohnes Gottes macht uns rein von allen Sinden amen. (Jesu Kristi blod renar o.\"S från alla synder muen.) (Sar- kany nr l). l övrigt sak

nas innc

h!\11.

Clauss grupp l B. PreBier grupp

l.

KM K -. Neg. 4091 b+c.

30

3.

SNT 2 • 2001

(7)

Bild 4

Reichstaler pr'Jglad 1632 i Augsburg för Gustav Il Adolf (SBM 8, F&S nr 270).

Åtsida, frånsida och omskrift som ovan.

Insidorna är bemålade. På den ena sidan ett mansporträtt och på den andm ett adelsvapen. Innehåller fyra glimmerskivor avsedda att lUgga som förvandlings- bilder på en pergarnentsrundel, vilken visar en ung kvinna i trekvansfigur. Det finns ytterligare en pergamentsrundel vilken visar en landskapsbild med en stubbe i förgrunden. Det har troligen funnits för- vandlingsbilder även till denna bild.

Skruvtalern är skänkt till Kungl. Mynt- kabinettet av friherre A. W. Stiernstcdts sterbhus (Sarkany nr 2).

Clauss grupp III B, Premer grupp l och 2. KMK 6766. Neg. 4456.

Bild 5

Reichstaler präglad 1632 i Augsburg för Gustav Il Adolf (SBM 8. F&S nr 270).

Åtsida, fränsida och omskrift som ovan.

På ena insidan finns en bild fastklistrad föreställande Kristus uppstånden från dc döda. Den andra insidans bild är lös och visar Jesu begravning. Skmvtalern inne- håller elva mindre pappersnmdlar, som en gång varit sammanhängande, p;' vilka Jesu passionshistoria är skildrad (Sark:lny nr 3).

Clauss grupp III C, PreBier grupp 3.

KMK Svensson 9010. Neg. 4091A.

Bild 6

Hybrid-Reichstaler präglad dels 1632 i Augsburg för Gustav U Adolf (F&S nr 270) dels 1639 (F&S nr 309). Åtsida och omskrift som ovan. Fränsida visar kotten framför staden Augsburgs stadssiluett med omskriften AVGVSTA·VIN DELI- CORVM (F&/S nr 309). Saknar innehåll men har stadsbilder målade på fastklis- trade pappersrundlar på insidoma ("Efter Liitzen'').

Clauss grupp III A, PreBier grupp 7.

KMK -.Neg. 1698 och 1700.

Strandbergs Mynt

&

Aktiesamlaren AB köper ocb säljer

M!1ll, sedlar, ordnar, medaljer, aktiebrL~'

äldre handlingar m.m.

chana sigillata, fornsaker m.m.

Se vår hemsida www.aktiesamlaren- bjb.se

Arscnalsg:u:m

se.

llox 7377. 103 91 Slockholrn Tel: 08·611 01 10. Fax: 08·611 3l9;

SNT 2 · 2001

5.

3 1

(8)

Bild 7

Reichslaler präglad

1638

i

AuJ:lsburg för

Ferdinand

III (F&S

nr

302). Alsidan visar en

k

rö m dubbelörn och omskri flen IMP:CIES:FERD:IIl·P·F·GER: HYN:

BOH:REX

1638. Fr5nsidan visar konen.

symbolen fö

r siade n Augsburg. saml om-

skri flen

AYGYSTA·Y

IN DELICORYM (jfr Simmermacher

nr 2). Skmvwlrarna

saknar inneh511 men insidorna iir brUnn- förgyllda.

Clauss gmpp Il. Preiller grupp 8. KMK -. Neg. 4554.

32

Bild8

Reichswler priiglad i Augsburg för Ferd- inand

III

1658 (F&S nr 309). Ålsidan visar Ferdinand med lagerkransal h5r och blicken riklad 11101 höger och lexlen IMP:CIES:FERD ll

i:P:F:GER:HYN:

BOH:REX. Fr:msidan visar konen fram-

för Augsburgs

s1adssiluen och lexlen AYGYSTA VIN

DELICORYM 1658 (jfr

Simmermacher nr 5). Skmvwlern inne- håller 1jugo pappersrundlar. delvis hop- fogade med varandra, illuSirerande olika händelser i live!.

7.

l) Copulmion von P:uri1ys (Patriciers förening).

2) Eine Bmu1 von der Gemcin (en brud av folker.)

3) Ein Bräuligam von

der Gemein

(en brudgum av jolker).

4) Eine Yornehme

Frau zur Hochzeil

gehend (en förnäm fru p& viig Till brijl/op).

5) Eine Yomehme Frau im Winler in die Kirch gehend (en förnämfru g(lendes i kyrkan p& vi me m.)

6) Eine Yomehmc Frau

im Sommer in

SNT 2 · 2001

(9)

~ ·

9.

-

SNT 2. 2001

33

(10)

die Kirch gehend (en förnämfru gd- endes i kyrkan pd sommaren).

7) Eine Hantwerks Frau zur Hochzeit gehend (en h alltverksfru på väg till bröllop).

8) Eine Fra u mit der Leicht ge h end (en fm gdr med ljuset?).

9) Eine Hantwerks Frau im Winter in die Kirch gehend (en hanrverksjn1 gåendes i kyrkan på vintern).

lO) Eine Kinds-Tauff (ett barndop).

Il) Eine Hantwerks Fra u zur Le ich t gehend (en hantverksfru gdendes till l.:yndelsmässan).

12) Eine Vornehme Jungfrau zur Hoch- zeit gehend (en fömäm jungfru gå- endes till bröllop).

13) Eine Hantwerks Tochter zur Hoch- zeit gehend (en hamverksdouer gd- endes till bröllop).

14) Eine Jungfrau spazierend gehend (en jungfru gåendes på promenad).

15) Eine Jungfrau im Gartcn spazierend (en jungfru spatserande i trädgår- den).

16) Eine Magd so Hochzcit geschenk

34

austrägt (s d bär en piga ut bröllops- gåvor).

17) Eine lungfer im Winter zu Haus (en ungmö hemma pd vimem).

18) Eine Magd ein Kind in die Kirch tra- gend (en piga bär e u bam i kyrkan.) 19) Ein Amtsdiener Ein Scharwächter

(en vaktmästare en ordningsman).

20) Ein Mody Schneider (en modeskrä- dare.)

Clauss grupp lli A, PreBier grupp 2.

KMK 29 863. Neg. 4554.

Bild9

Rcichstaler präglad 1690 i Hall för den tysk-romerske kejsaren Leopold I. Åtsi- dan visar Leopold l iklädd peruk, med lagerkransat huvud och blicken riktad mot höger och texten LEOPOLDVS:

D:G:ROM:IMP:SE:A:G:H:B:REX.

Frånsidan visar en vapensköld med en ordenskedja samttexten DVX-BVRGVN DIA':-COMES-TYROLIS (jfr Simmer- maeher nr 26). Insidan har två olika port- rätt. Det ena med en kvinna i en oskyldig pose, stående i naturen och den andra med två personer i en mer intim situation. Till

JO.

dessa portr'.itt hör Il glimmerskivor. Dc olika skivorna förvandlar porträtten så att de får en helt ny innebörd. Kvinnan kan till och med förvandlas till man. Det verkar inte finnas något djupare budskap i omvandlingsbilderna mer än att de ska roa ägaren och hans/hennes vänner.

Clauss grupp lll B, PreBier grupp 2.

KMK -.Neg. 1413A-B. Se också omsla- gets flirgbi Id.

Bild 10

Hybrid-Reichstaler präglad dels 1694 i Augsburg för Leopold l (F&S nr 412) visande den dubbelhövdade krönta ör- nen och texten LEOPOLDVs D+G+

ROM.+lMP+.AVG+ dels 1642 visande Augsburg stadssilhuett med kotten fram- för och texten AVGVSTA-VIN·DELI- CORVM 1642) (F&S nr 322). Skruvta- lern innehåller tio glimmerbilder att lägga på två pcrgamentbilder, den ena förestäl- lande en kvinna i oskyldig pose framför ett förhänge, den andra ett par liggande i naturen.

Clauss grupp III B, PreBier grupp 2.

KMK 102 199. Neg. 40938.

SNT 2 • 2001

(11)

Il.

SNT 2 · 2001

- 35

(12)

Bild Il

Re

ichstaler

präglad 1 698 i

Hall

för den

tysk-romerska

kejsaren Leopold

l.

Åtsi-

dan och frånsidan som ovan nr 9. Skruv- talcrn

innehåller nil!on pappersrundlar vilka e

n

gång varit sammanhängande med varandra.

Dc

handkolorerade kop- parsti cken beskriver den dansk-haiiiska mi ssion en

i Trankebar och är utförda

av Abraham Remshards (

1680-1754). Inläg-

gen till locken saknas. Denna skruvtaler är vä

lbeskriven av J~rgcn

Clauscn-Ka as (se referenser).

I-3)Saknas (se Clauson-Kaas

s. 1

04-

105).

4)

Leiter

der Blindcn

l

Rom.2.

vers 19.20 (de blindas ledare).

5) Die Hciden in dc i nem Licht wandcln .

l

Esai:e, 60 v. 3

(hedningarna vand- mr i dill ljus).

6) Die

Hcrrlichc, an denc

Gon hat all sein Gefallen

l

Psalm. 1 6. 3

(de /tär- liga, ri/1 vilka Gud /tar al/r sirr be- /tag).

7)

Lehrer der einflilligen l

R öm. 2, v. 20

(de enfaldigas liirarr.)

8) In

Fährlic hkeit zu W<tsser

l l

. Corin.

l l.

v. 26

(i fara på vallner ).

9) Ich will cuch die Fiircht des

Herren

lehren /Ps. 34. v.

1

2

(jag vill liira er all Jrukra Herren).

1

9)

Lchret alle

Yölcker und tautTet

l

Matth. 28. v. 19

(liirallrfolk och döp der.)

Il

) Ein Götze

ist nichts

in der W c ll / 1.

Corinth. 8. v. 4

(der finns ingen avgud i världen).

1

2)

Thut von cuch fremdcn Göttem /lo-

sua.24.v.23

(kasra ifrån eral/afriim·

mande gudfu:)

1

3) Der on da Golles Ehrc wohnct/ Pasl.

m26. v.8 (plmsen dät· Gud.\· ltiirliglte/

bor).

1

4) Erbauet zu e

i ner bahausung Goltes f

Ephes.2, v.22

(uppbyggda r il/ en Guds boning).

1

5) Das Won

ist dir nahc l

Röm.IO, v.S

(order är 11iira dig).

1

6) Worte des Evigcn lebens.

l lohan.

6.68

(der evigalivers mtl.)

17)

Die erste n Buchstabcn gölilieher Wone

f

Ebräern 5.v.

l2 (begwmelse- boksrävema i Guds 01rl).

1

8) Sic solle n schnecwciss werdcn

l

Es- ai:c.

l.

v.

l8 (de ska bli .l'llöviw).

1

9) Der Mensch lcbt

nicht

vom Brod al- lcin

/5. Buch Mosc R. v. :l (miinniskan lever inre av bröd allena).

20) Maehel die Tore wcit / Psalm.24.vcrs

7 (gör ponen vid).

21) Solche Opfer ge fallen Gol! wohl

f

Ebräern.l 3. v.l 6

(.wldana 1!/}'cr har Gud behag ri/1).

22) Paulus der hcidcn Apostel

l Romcrn

2.v.l 3

(Paulus. hednin~:ama.v apos- ref).

23-24) saknas (se Clauson-Kaas s. 116).

Clauss grupp

III

C, PreBier gn1pp 3.

KMK

103033.

Den ä

ldsta skruvtalern

i Kung

l.

Myntkabine

ttets samling

är a

lltsil en

36 hybrid-taler där den ena

halvan ut-

görs av en av Gustav

l:s

riksdale

r a

v "Salvator"-typ. Vidare

finns inte mindre

än fyra skruvtalrar med talrar från Gustav

Il

Adolfs

tid,

a

lla från hans dödsår 1632.

Skmvtale m förändrar så små ning- o

m

karaktär. Från att ha

hållit talerns storlek och tj

ockle k blir de

nästan

dubbe lt så tjocka och snart förä

ndras

även sto

rleken,

d vs di ame tern. För att belöna väl förtj

änta personer. som

e

n gåva eller för

att roa vänner

fun-

gerade d

en

skru vta

lern

a

llde

les

ut-

märkt. De

n

ägde värde, skönhet, konstnärsskicklighet och budskap.

Ett tack till Christo ph Kilger och

Harald Nilsson som granskat

de tys- ka översiiltningarna.

Litteratur

Beicrlcin. J. P .:

Die M edail/en und Miin-

~en des Gesammrlwuses Winelsbach.

Miinchcn 1897.

Clauson-Kaas,

J.: "Trankcbar

skruedale- rcn''

fra

Augsburg. 'Tcgneserie" om den Dansk-

haiiiske

Mission i Trankebar.

Nu- mi.mwrisk rapporl 65,

Danmark 2000.

Clauss,

H.:

Der Schraubtalet

und

scine Geschichte.

Minei/ungen Bayerische Nu- mismalische Gesel/sclwfr XXXI. Miln-

c

hen

1913.

Collecti on

le

Maistrc. Pax

in nummis.

1

913.

Ejier Liir~en. Gus/av If Adolfv minne p11 my111 och medaljer:

Kungl Myntkabinet-

tet, katalog nr 22. 1982.

F&S = Forster. A & Schmid

R.: Die Miinzen derfrden Riechsswdr Augsburg.

Augsburg 1 897.

Flensborg, P .:

Numismmisk leksikon.

Kö- penhamn 1996.

Förschner, G.:

Kleinkmw im Sifber:

Schraubwler mul Schraub-Medaillen des

Miin~kabiners.

Frankfun 1978.

G&M =

^Gomy ^&^Mosc/1. ^Giessener

Miin~luuulilmg.

Auktion

11

.112. Oktober

2000. Minclaltcr und Ncuzeit. Nr

l 06.

Hd

=

Hildebrand. B. E.: Sveri ges och Svenska konungahusets minnespenning- ar. Stockhohn

1875.

Jensen, J.

S.:

Numismarisk ordbog.

Kö- pen

hamn

1974.

Lindahl, F.: En Augsburg-Skmcdalcr - En kongclig gave.

NNUM 1969.

Ossb

=

Ossbahr, C.A.:

Mynl och medal- ja

Uppsala

1

927. P = PreBier, E.:

Schraubwler Schraub- und Sreckmedaillen au s vi er Jahrhrmder- ren.

Eine Ausstellung in der Y olksbank

Tilbingcn. 1

990 Sarkany,

T.: Tre skruvtalrar

i Kungl.

Myntkabinetlct, Stockholm.

NNÅ 1971.

SBM =

Svenska be.1·innitlgsmy111.

B. Ahlström,

Y.

Almcr, B.

H

c

mmingsson.

Stockholm

1976.

Simmcrm achcr. R.:

Scilraublilfet:

Schraub -und Sreckmaedaiflen aus 3 Jahrlumderren.

Waldkirch

1

981. D

Soneli skriven vid arkeologisk utgr' .ivning i april

1

999 av skallfyndsplatsen vid Hallfose, Dalhems socken på Gotland.

Kung Ethelred i Dalhem

Noga skrive

n kri

ng med mannens namn Oss möter bilden av Kung Ethelred Med band om pannan och i mantel klädd H e

ll kejsarlik i åkerlerans famn

En penning fr11n en gäld som

fOrts

i hamn Från härfard utav sol och stjärnor ledd Tagen från en kung så illa hädd All Rådlös blev hans vrånga vedernamn

V

i minns en kung som inte hade råd

M ed alla danagälderna som togs Men silverpenningen av kunglig n11d

Är lika blank som dagen då den slogs

l

åkern vittnar den att det är sant All tiden alla slår en gång till slant.

Av Manin Rrmdkvisl,

doktorand vid arkeologiska institutionen, Stockholms un iversitet

SNT

2·

200l

(13)

Der tir 1990 funna Caracal/a-mylllet jrfln Gotland. Be.1·kril'lling. se nedan mu/er rubriken ''Brudgummens mym··. Förstorad.

Foto: )(In E1·e Olsson.

En ovillig brudgum hittad på Gotland

Denarfynd åren 1990 -1993

A v Len11a rt Lind

A o r 202 e.

Kr.

rustades det för bröllop i Rom. världens hu - vudstad. Brudgummen var Marcus Aurelius Antoninus Pius ( Il), i historien mera känd under namnet Caracalla, son och medkejsare till Septimius Severus. Severus innehav av kejsarti teln gick på sill tionde år;

för Caracallas del rörde det sig om det femte. Far och son hade just åter- kommit till Rom efter en längre vis- telse i dc östra delarna av det väldiga romerska riket. där de bl.a. fört krig mot

parterna,

eu grannfo lk.

Caracalla var ännu en mycket ung man, kanske inte mer än 1 6 år. Bru- den var den ungefår jämnllriga Plau- tilla. douer till pretorianprefekten Plautianus. mäktig på eu säll som inte stod dc bägge kejsarna efter. Två ant ika förfallare har skildrat omstän- digheterna kring bröllopet. å ena si- dan Dio Cassius. som var samtida. å den andra Hcrodianus. som l evde nå- got senare. Bägge är överens om all den unge Caracalla var en ovillig brudgum.

Nu är det möjligt au Plaut illas an- ständighet lämn ade en del all önska.

Men den verkliga haken tycks ha varit au den unge mannen avskydde sin blivande svärfar. Caracalla har inte precis något gott rykte i his- torien, men det de ant ika förfa ttar- na har all berälta om PI a ut i anus väc-

SNT 2 · 2001

kcr också betänkligheter. Plautianus skulle t. cx. ha låtit mörda många högt uppsalta män som stod i hans väg. Han plundrade och utövade utpressning. Men om vi får tro de antika förfallarna var det mer eller mindre vardagsmat när det gällde makthavare i Rom. Dio Cassiu s har dock en uppgift av det mindre van- liga slaget. Han påstår au Plautianus, som tidigt hade stora planer för sin dollers räkning, i heml ighet skulle ha låtit kastrera hun dra romerska ädlingar för all tjäna som hennes uppvakt ning. Eunu cker var vid den här tiden inget okänt fenomen i Rom.

men för en romare ansågs det som en stor skam all undergå kastrering, sär- skilt då för en av hög börd. Ur Ca- racallas synvinkel var det nog all- varligare all Plautianus. som hade Severus odelade förtroe nde, uppen- barligen strävade efter all bli hans cftcrtriidarc.

Som man kunde vänta blev äkten- skapet mycket olyckligt. Caracall a lyckades efter några år (205) störta Plautianus. som av räHades tillsam- mans med en stor skara medhjälpare och anhänga re. Plautilla förvisades och blev efter Severus död (2 11 ) sl ut- ligen bragt om livet.

V id den här t iden präglade man mynt i Rom , i guld, silver och kop- par. Alla dc nämnda personerna,

utom Plautianu s, har avporträuerats på mynt, även Plautilla. M ed jämn a mellanrum delade kejsarna ut mynt till medlemmar av vissa målgrupper, först och främst soldatern a, men även civila. Till dc senare hörde de invånare i hu vudstaden Rom som hade räl! till fri tilldelning av spann- mål. De var förtecknade på en sär- skild lista och omfallade på Severus tid nästan 200 000 perso n er. Strax efter sin och Caracallas återkomst till Rom år 202, före bröllopet, hade Severus distribuerat inte mindre än ti o guldmynt till var oc h en av dessa samt dessutom till de cirk a 10 000 pretorianerna, gardet i R om. Gardets uppgift var au försvara kejsarens liv.

me n av och till förekom det all de i stä llet slog ihjäl den kejsare de var salta all skydda, som t.ex. åren 1 93 och 222. Severus kunde dock lita på si n a pretorianer.

Den sammanlagda summa som spenderades vid detta tillr ålle var 2 miljoner guldmynt,

aurei,

vart och ell värt 25 denarer (s ilvermynt) el- ler l 00 sestertier (kopparmynt). Di o Cassius. som lämnat uppgiften. till- lägger all ingen kejsare före Severus vid ell och samma tillfållc delat ut så mycket pengar till befolkningen i Rom.

Vad som sedan hände med alla dessa guldmynt kan man fråga s ig.

-

³⁷

(14)

Denar från år 202 i Kungl. Mymkabinettets samlingar. Okänd proveniens. På tltsidan ~yns ett portriiii av Plawilla.

påfnlnsidan Camcalla och Ptautiila skakande iland. Texten PROPAGO IM PER! syftar på den. som det skulle visa sig,fclflinga förhoppningen att äktenskap mellan de 111 skulle utgöm grundenför imperietsframtida växt. Förstorad.

Men faktum ä

r

att guldmynt med Severus e

ller

Carac allas porträtt har en ganska vid spridning. Man hittar dem även utanför vad som e

n gång

var Romarri ket, i Danmark och ä nda bort i Indien. Guldmynt me d de

två

kej sarn as porträtt saknas

i

Sverige.

Silvermy

nt,

d enarer, med Severus bild, före ko mmer d äremo t, praktiskt

taget

alltid tillsammans med äldre mynt.

I

sj ä

lva verket

är de t så, att mynt med Severu s porträtt brukar utgöra slutmy nt i de depåfy

nd

av denarer som man hittar i Sverige och som ofta börjar med mynt med kejsar N eras porträ tt (Nero dog år 68). Det gäller t.ex. de

t största fynde

t av dena- re r som gjorts i Sverige och i Ska ndi- navie

n, det som grävdes

fram av två drängar och e n piga vid d

ikesrens-

ning år 1870 , på gården Si ndarve i He mse socke n på södra Gotland. Det be

stod frå

n början av l 500 mynt.

vilket mo tsvarade 60 guid

myntlaurei

U fr ovan). Av de

l 488 id

ag bevarade och tillgängliga mynten tillhör två N era oc h date ras till tiden 64-68. Inte mindre än

14

har Seve rus porträ tt.

men de hör alla till de tre första åren av hans regering,

193-

1 95. Denarer präglade efte r år

195

är överhuvud-

taget

sällsynta som fy ndmynt i Sve- rige. Några exemplar är visserligen sedan gammalt kända från Gotla nd.

men

in

ga med Caracallas po rträtt

-

mynt med Caracallas bild hö r alla till tiden 1 96- 2 17.

De t är e

tt

välkä nt faktum a tt mynt utgivna efter år 195 är sällsynta i de narfynd uta nf ö r Romarriket Uag har be handlat de

t

i min d oktorsav- ha ndling. Romerska denarer

fttmw i Sverige, 1988), och det stora

fy ndet

38

Foto: Jan Eve Olsson.

från Sindarve på Gotland följer bara

regeln.

Det följer också en annan regel: de fl esta större denarfynd i Sverige har hittats slumpmässigt, vid j ordbruksarbete och för länge sedan.

Det sista s törre

fyndet

av det sla- get gjordes

193 7, också på Gotland

(Bo ters i Anga socke

n) och omfattade 18

1 de na re r, från Nero

till

och med Septimius Severus. Sedan hän- de i stort sett ingenting under när- mare ett halvseke

l.

Genom det s.k. s kattfyndsprojek-

t.~t

på Gotla nd -

initierat

av Maj vor Oste rgren 1977 och går ut på att sys-

tema

tiskt

undersöka

kända platser för fy nd av forntida före må

l

av guld och

silver-

har dock bilde n ändrats nå got. På 1980-talet

hitta

des på så sätt fle ra depåer av de narer, den stör-

sta omfattande

mer än 200 mynt. De kronologiska rama rna bröts dock inte. De päer hittade på

1980-talet

ha r j ag behandlat

i

en

tidi

gare arti- ke

l (SNT 9/ l

O 199

1, s. 220-222).

Efte r

1985

inträdde en ny pa us.

Men åren 1990-93 tillkom flera in-

tressanta fynd.

Mynte n finns nu på Kungl. Myntkabinettet i Stockholm i väntan på fyndfördelning. De ko m- mer att publiceras

i

min kommande bok Roman dena

riifound in Sweden,

l, Anal ysis, e n utvid gad engelsk ver- sion av min bok från 1988.

Det största fy ndet efte

r

år

1985

gjordes i oktober 1990 vid e n e fter- undersökning med metall detekto

r

i Geretc

i

Fardhems socken, av

fynd-

platsen för e n berömd folkvandrings-

tida

g uldbra kteat, "Gerete -brak tea-

ten" ( 1927). De

narer var inte tidigare kända frå n fyndplatse

n. Nu hittade

man. spridda över ett större område,

sa

mma nlagt 6 1 mynt, det ä

ldsta från

Neros efte rträdare V espasianus (69- 79), de två yngs ta från Septimius Severus och präglade 193-1 95. Ett mynt me d Severus po rträtt, präglat senast år 195, ingic k också i e tt min- dre fy nd gjort

1992

på gårde n Stora He

ll

vigs i Fa le socke n, där det ä lds- t a my ntet

tillhörde kej

sar Traj a nus (9 8

-11

7).

Brudgummens mynt

Vi kan av dessa två fynd se att de kro- nolog iska

ra

mar för denar fynd på Go tla nd

som

e table

rades

redan på

1800-

talet te nderar a tt

stå fast. Un-

dersökningarna 1 990 - 93 har något

lyckats

rucka på dem, och här kom- mer vi äntlige n

tillbaka till den ovil- lige brudg

ummen år 202.

l

Hcmse socke n - dä

r det stora Sindarve-fyn-

det gjordes

1870 me

n på en a

nnan

gårds ägor, Arges -

hittades

nämli- gen

120 år senare vid

regelrätta un- dersökningar av en äldre fyndplats, e

n de

nar me d Caracallas porträtt, den första frå n Gotla nd. Vid samma t ill- fålie

hittades

ytterli gare tre de

narer,

varav en med Vespasia nus porträtt, försedd med hå

l.

Caraca

lla-

myntc t var präg

lat just

år 202, ka nske i an- slutning till bröllopet.

Mynte t uppvisar på å tsida n ett porträtt av e

n

16-å rig skägglös eara- caila och har texten ANTONINVS PJV S AVG (Antoninus Pius Augus- tus, e n del av ha ns o ffi cie

lla namn).

På frånsida n kan man se en Lrofe med två sitta nde fångar. Texten PART M AX PON TR P V COS ska läsas ut Part(h)icus Maximus Ponti fex Tri- bunida potestate V Consul, ytte rli- gare titlar och befogenh eter. Tillnam- net

"Parthic

us" syft ar på segrar i den nyss a vslutade kampen mot parterna.

SNT 2 · 2001

(15)

Fördelning av mynt på kejsare/kejsarinnor, efter porträtt, i fynd nämnda i texten

Fyndort Nietulisko Sindarve Ge re te St.

Arges Hellvigs

N e ro 13

Galba, Otho, Vitellius

13

Vespasianus 151

Titus 22

Domitianus 45

Nerva 18

Trajanus 225

Trajanus, drakm l

Hadrianus 385

Sabina 45

Aelius Caesar 12 .

Antoninus Pius 586

Faostina I 338

Marcus Aurelius 549

Faostina II 269

Lucius Verus 73

Lucilla 77

C o m modus 275

Crispina 38

Pertinax 3

Didius Julianus med familj 3

Clodius Albinus 3

Septimios Severus 19

Julia Domna 6

Caracalla (år 202)

l

Barbariska efterbildningar

Totalt 3170

"Tribunicia potestate V" betecknar att han

är

kejsare (medkejsare) för femte året i följd och ger därmed myntets datering.

Ett Caracalla-IT!ynt (en denar) har faktiskt hittats på O land, vid arkeolo- giska utgrävningar av en boplats på 1960-talet, tillsammans med andra denarer, men det är något äldre (från 199-200) och av en annan typ. Från Sveriges fastland är inga Caracalla- mynt kända. Mynt med Ptautilias porträtt, som präglades åren 202- 205, har inte hittats någonstans i vårt land.

Till det gotländska Caracalla- myntet finns en intressant parallell utanför Sverige. Strax före eller un- der andra världskriget gjordes ett stort denarfynd vid Nietulisko Mate i södra Polen. Det publicerades första gången 1949 och omfattade något mer än dubbelt så många mynt som fyndet från Sindarve, 3 170 stycken, från Nero till Septimios Severus. Det utgör den största väl beskrivna anti- ka ansamlingen av romerska denarer utanför vad som en gång var Romar- riket. Det väldiga fyndet avslutas av 19 mynt med Severus porträtt, alla från åren 193-195, samt av några mynt med det av hans hustru Julia Domna, av vilka två hör till tiden

SNT 2 · 2001

2 l 16 5 13 7

148 4

l

218 10 4

12 l

6 317 Il 7

127 6 2

257 10 l

90 6

49 3

26 l

153 6

16 l 2 3

14 2

4

1488 61 17 4

efter 195. Dessutom finns ett Cara- calla-mynt, från 202(!), av nästan identiskt samma typ som det från Hemse på Gotland. Skillnaden ligger i att det står PONT istället för PON på frånsidan (jfr ovan), i bägge fallen förkortning för "Pontifex" ("Präst").

Myntet är tyvärr inte bevarat och ingen avbildning finns.

Jag har tidigare i olika samman- hang hävdat att de romerska dena- rerna på Gotland kommit till ön sam- lat, vid ett litet antal tillfällen, när- mast från kontinenten rakt söderut, dvs vad som nu är Polen. Därför är det mycket intressant att det enstaka Caracalla-myntet dyker upp just i Hemse socken, dit det stora Sind- arve-fyndet hör. De l 500 denarerna från Sindarve kan tänkas ha utgjort en del av en större myntmassa, till sin sammansättning liknande den hos det stora fyndet från Nietulisko Mate i Polen. Väl på Gotland har denna större myntmassa delats upp i mindre enheter, som hamnat på olika platser.

l 500 mynt har kommit till vad som senare blev gården Sindarves ägor, en annan post till vad som senare blev Arges. Denna andra post tänkes då ha innefattat bl.a. det Caracalla- mynt som nu sett dagens ljus.

D

Svenska och skandinaviska mynt och sedlar.

Stor sortering av utländska jubileumsmynt, årsset samt småmynt.

Euro-utgåvor, polletter och medaljer.

Prislistor gratis.

~

NORRTÄLJE MYNTHANDEL

Box 4, 761 21 Norrtälje Tel. 0176-168 26, Fax 0176-168 56

INTERNETADRESS:

http://www.nmh-mynt.a.se

MUNTRANDEL G.HENZEN

- Ancient Coins - - Medieval Coins -

- Modern Coins - free price/ists on request!

Postbus 42 NL-3958 ZT Arnerongen

Tei.0031-343-430564 Fax 0031-343-430542 c-mail: henzen.coins@wolmail.nl

• *

Presentrörpackning 2000 special

Med anledning av millennieskiftet 2000 har Riksbanken gett ut en spe- ciell enkrona med ett nytt porträtt av kungen. Myntet är modellerat av konstnären Bo Thoren. I myntsetet ingår även en miniatyrvariant i silver av jubileumsmedaljen som beskrevs i SNT 1999:8 s 188, också utförd av Bo Thoren. Presentförpackningen har en upplaga av 15.000 exemplar.

Enkronan (ocirkulerad) kan även köpas separat. Pris 5 kr.

Millenniernynten 2000

kr,

18 k, res- pektive 200 kr silver finns också till försäljning.

Säljs i Kungl. Myntkabinettets

butik.

Tel. 08-5195 5304

39

(16)

Ask och kort tillleken Sptlkort - osviklig rtldgifvare i alla framtidsange-

liigenhetet: Obsen•era sedeln som avbildas på

m

ter .1}11!

Foto: Jan Eve Olsson.

Spåkort med

oförmodade pengar

Pedagogi ska kortlekar av alla dc slag var populära under 1800-talets andra hälft. Ofta rörde det sig om lekar som gav kun skap t ex om namnen på europeiska städer. Under samma tid och äve n långt tidigare har män- niskor roat sig med spådomskonst.

Spelkort och spådom har ibland kopplats ihop för att på irrationella grunder förutsäga kommande hän- delser.

Vid slutet av 1 800-talct utgavs i Sverige på Adolf Johnsons förlag i Stockholm en lek som heter Spåkorr - osviklig rådgiji1 are

i

alla jiwn- tidsangelägenhe/el: På omslaget till kortleken ser vi en häxa med en svart katt på axeln. Hä xan sitter vid ett bord och lägger ut kort på bordsski- van. Hela bilden finns innanför ett spader ess! På omslaget finn s även ett par kasperhuvudcn. Innanför om- slaget finns korten som lämnar upp- gifter om framtiden. På ett av korten (ruter sju) finns emellertid dels en gök .. och en tiokronorssedel ut given av Orebro Enskilda Bank . Till sam- mans med göken finn s texten: Fram- gång

i

e11 fö retag. Till sedelbilden hör lämpligt nog texten: Oförmo- dade pengm:

/W

40 Värdesättning.

Tnnt Mnrin

(till lille Karl, sedan mamma beklagar sig öfvcr dennes oly- dig her och i allmänhet dåliga uppfora n- de). Hör du lilla Karl, om du nu är rik- tigt snäll en vecka,

så

skall du nästa gång jag kommer hit ra tjugofem öre af mig.

Nästa

vecka.

Tant Marin. Nå

Karl lilla, hur är det nu. Har du varit riktigt snäll? Jag vill inte fråga mamma, utan du skall säga det sjiilf.

Lt1!t• Karl

(efter en stunds funde- rande). Ge mej

fem

öre.

Ur Söndngs-NiSSI:

Josef Hackl70 år - medaljporträtt av Kauko Räsänen

Den t1itige tyske numismatikern Jo- sef Hack! fyllde 70 år den 6 novem- ber förra året. Sedan länge är han medlem i SNF och har H t,: ra gån ger medverkat i vår tidskrift. Aven i sina tyska artiklar har han ofta behandlat svenska ämnen, inte minst från Gus- tav Il Adolfs tid - han är ju född den 6 november, närmare bestämt i Steingriin, som ligger i kretsen Asch (Egerland). Han praktiserade inom verktygsindustrin 1950- 53 i Sverige och lärde känna vårt land och dess historia, särskilt Mälardalen. Han har återkommi t många gånger och även skrivit om t ex Gustav Adolf-medal- jen på den stora klockan i Åkers

kyrka. Deutsche Numismatische Ge- sellschaft har två gånger utmärkt honom med Eli gius-priset ( 1986, 1988). Alldeles nyligen har han skri- vit i Miinzen und Papierge/d om Gri- penhielms-dukaten 1695 och andra svenska sällsyntheter i guld (M.u.M . 2000:3) och om Kristinas krönin g, ett 350-årsjubileum (M.u.M. 2000:

l 0), där han avbildar den stora rari- tet som tirar Westf aliska freden och även den nämnda tilldragelsen - 4 dukater från Ri ga (Ahlström 31 ).

Givetvis, hade jag så när sagt, är Hack! medlem i t1era tyska numis- matiska föreningar. Han är grundare av Miinzverein Neumarkt Opf 1111d Umgebwrg, där han var ordförande 1 990-94 och numera hedersledamot.

Han är också mycket intresserad av modern medaljkonst. Hans favorit är den välkä nde linske skulptören och medaljkonstnären Kauko Rä- säncn, vars arbeten han samlat i många år - när jag senast skrev om hans samling fattades det två medal- jer, och numera, sedan helt nyligen,

ingen! Kauko har också bli vit hans personliga vän, och redan före 70- årsdagen (där han var närvarande) kunde Räsänen presentera en hyll- ningsmedalj för jubilaren. Den hann komma med på FIDEM-utställning- en i Weimar tidigare under hösten och återfinns som nr

32

i katalogen.

D en avbildas här invid.

Den ståtliga och skulpturala me- daljen mäter 80 mm i diameter och är utgiven i en numrerad upplaga om etthundra exemplar i patinerad brons (ca 400 g). D e n som vill köpa en medalj (pris 1 68 DM + porto) kan

SNT2·200t

(17)

skriva till Josef Hack), Gerh. Haupt-

mann Ring

l l,

DE-81737 Miinchcn.

Åtsidan

med JOSEF HA CKL upp- till

längs

kante

n visar ett huvud en

face, vänster hal

va e

tt realistiskt por- trätt

av Hack), höger (nedsänkt) ab- strakt.

Runt

ansiktet har konstnären velat belysa auto

didakte

ns

m

ångsi-

diga

intressen,

t ex överst

till höger

kurfursten av Sach

sen,

Fredrik den

vise (1463-1525), Luthers vän och gynnare, e

tt li

tet svenskt

my nt, under

vilket e

n mexikansk

skulptur; dub- belmedaljen till Hackls 60-årsdag kan också urskiljas; nedtill nära kanten e

n

sittande

kvinnogest

alt, som skall vara hans

livska

mrat Annika;

vi

dare åt

vänster ett

indiskt arbe

te

"Torwächter" och ovanför Antonio

Pisanus

bekanta "ung prinsessa" e

f-

ter en målning denne

utförde

1439.

Lä

ngs kanten står konstnärens namn och årtalet att läsa.

Bli medlem i

Frånsidan upptas främst av e

n

bröstbild av S:t Eligius

med he lgon-

gloria; han är iförd biskopsdräkt och håller sin stav; han framställs omväxlande upphöjt och fördjupat.

Runt omkring återlinner vi e

lva me

- daljsidor frå

n fe m

olika medaljer,

Medalj över Josef Hack/

utförd av Kauko Räsänen. 199912000.

Tilil•erkad av AB Sporrong. Ekenäs. Finlwul.

Brom, 80 111111.

Fotograf okänd.

som Räsänen skapat för tysk

räk-

ning.

Medaljen återfi

nns också i

senas-

te

upplagan av Eligius auf Miinzen, Medaillen und sonstigen Samm/er- objekten som nr L 224.

LLt

SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGEN

MYNT & MEDALJER Sveavägen 96

Arsavgiften är 200 kr.

Som medlem får Du SNT automatiskt

Du kan också enbart prenumerera på tidningen Det kostar endast 160:- per år.

SNT 2 · 2001

Box 195 07

S-104 32 Stockl10lm 19

T-Rådmnnsgntnn (nJlpgång Hnndelshögskolnn)

m' + fax 08-673 34 23

Sve nska och utlii rulslur. mynt, sedlar och orllrwr i stor sorte ring.

Öppet: vnr·d. ll-18, lörd. 10-14

4

1

(18)

"Sverige 1628" är Vasamuseets nya stora basutställning. Den har produce- rats av Katarina Schoerner, tidigare medarbetare vid Kungl. Myntkabinettet och författare av flera artiklar i SNT.

Carl-Axel lindblom har sett den. Utifrän Gustav Adolf-bakelsens chokladmedalj skriver han här några rader om utställ- ningen.

En liten god "medalj"

Det finns åtskilliga "myntgodsaker"

av choklad, klädda med guld- och silverpapper. Det enda oklädda ob- jekt jag känner till är Svenska Han- delsbankens lilla "plakett", åttkantig till formen, som vi aktieägare snas- kade i oss, när banken, ursprungligen Stockholms Handelsbank, fyllde l 00 år 1971.

Min första kontakt med den chok- ladbildsprydda Gustav Adolf-bakel- sen fick jag för mer än ett kvarts sekel sedan genom musikprofessorn Uno "Myggan" Eriksson, som jag träffat i hans favoritstad Dubrovnik i Dalmatien, Jugoslavien. Staden kal- lades en gång, på italienska, för Ra- gusa.

Vi

tärde sagda bakelse i Gö- teborg- var annars- Gustav Adolf gav ju staden privilegium 1621. Vid vårt samtal framkom bland annat att

"Myggan" var myntsamlare - med världens smalaste intresseområde - mynt från Ragusa. Jag lyckades så småningom få fram en rektorstaler från mitten av 1700-talet, den fick han överta.

Gustav II Adolf firas alltjämt även om synen på hans krigiska insatser förändrats under åren till en mera nykter bedömning. Jag erinrar mig en tysk liten "dikt"- tid och upphov obekanta. Den lyder:

Gustav Adolf Christ und Hel d rettete bei Breitenfeldt Glaubensfreiheit flir die Welt.

Svenskarna, med flera, besegrade ju där den kejserliga katolska hären under Tillys befål. Kanske står de tre minnesraderna på det monument som uppfördes år 1837 vid Liitzen.

Hur som helst, den 6 november firade Vasamuseets vänner och and- ra intresserade Gustav Adolf-dagen.

Förutom intellektuell underhållning bjöds vi på bland annat Gustav Adolf-bakelser, ett smakligt bakverk krönt av en siluett i choklad av hjäl- tekonungen. Denna lilla s.k. medalj kom i bruk i Göteborg i slutet av 42

t l

1800-talet, kanske i samband med 400-årsminnet av konungens födelse 1594, och bruket spred sig i första hand till Malmötrakten. De bakelser, som i våra dagar serveras i Stock- holm den 6 november, tillverkas av välkända Dittes finbageri på Öster- malm.

Mynten på Vasa

I

slutet av år 2000 kallade Vasamu- seet till en ny utställning, kallad

Sverige 1628, syftande på det år då

konungens regalskepp gick till bot- ten efter den mest famösa seglats en svensk örlogsman genomfört. Ut- ställningen är synnerligen informativ och ger en detaljerad skildring av livet i alla avseenden på den tiden.

Jag sökte givetvis efter några prov på dåtidens penningar - 1628 är ju ett intressant år för den svenska mynt- ningen i koppar. Mynt i klippingform hade upphört att präglas 1627, och dc runda kopparmynten hade just intro- ducerats ( 1627). Jag var anlitad som

"Vasa-räddare" på den trätekniska sidan långt innan hon kom loss från lerbotten och hade tillfälle att studera de viktiga fynd av framför allt klip- pingar, som gjordes.

I

bergrummet på Beckholmen förvarades mynten i åtskilliga skokartonger, man kan lugnt tala om världens största klip- pingsamling.

I

gamla Vasamuseet fanns en hel långbänk innehållande fyndmynt, det äldsta var ett markmynt från Gus- tav Vasa. Jag har sökt förmå varje museichef att exponera det rikhaltiga materialet men utan framgång - ma- rin numismatik är inget gångbart tema. Numera har alla mynten "num- merstämplats" och befinner sig i museets källarvåning. Tyvärr inte

alla,

en del intressanta exemplar avhämtades för länge sedan av en

person för "studium". Han hade den dåliga smaken att aldrig återlämna mynten!

Nåväl - några mynt ingår i ut- ställningen. Främst en rad riksdalrar med en tidig svensk dylik samt några från kontinenten. I de dåtida svenska provinserna slogs i en 12-15 städer dukater och riksdalrar med Gustav Adolfs bild för att förhärliga "hjälte- konungen". Ett fåtal klippingar finns också att se. Skeppet var tämligen fårdigrustat för avfärd söderöver och kopparmynten var manskapets kon- tanter.

Man får hoppas att Vasas unika klippingsamling får komma upp till ytan så småningom - en vältalig ex- ponent för en av dåtida Sveriges ri- kedomar- koppargruvan i Falun.

Carl-Axel Lindblom

Sverige 1628

Kommentar

Gustav II Adolf är onekligen en bety- delsefull person i Vasamuseets verk- samhet. Museet arrangerar varje år den 6 november föreläsningar i äm- nen med anknytning till Gustav

II

Adolfs tid. Bakelser med en välsma- kande liten chokladbit avbildande kungen hör till programmet. Roligt att det smakade!

Roligt också att den nya utställ- ningen Sverige 1628 av artikelförfat- taren upplevdes som "synnerligen in- formativ". Det är alltid vanskligt i utställningar - det där med informa- tion! Långa texter får många besö- kare att huka och stöna - lite text, å andra sidan, gör att många tycker att de inget får veta! Utställningen Sve- rige 1628 innehåller relativt mycket text- ett medvetet val i en tid av allt- mer textfattiga museiutställningar.

De kopparmynt som finns utställ- da ligger där som illustration till de historiska sammanhangen - den svenska kopparhanteringen under 1620-talet, handel och köpenskap samt båtsmannens enkla tillhörighe- ter.

I

en monter ligger några klip- pingar tillsammans med andra ex- empel på produkter från svensk bergsnäring-tackjärn och stångjärn, kanonkulor och små filar av järn.

Intill denna monter finns två text- skyltar. Den ena handlarom järn, den andra om koppar och då i synnerhet klippingar. Där får man bl.a. veta att drygt 4000 kopparmynt återfanns ombord på Vasa.

SNT 2 • 2001

(19)

Mynten

från

Vasa har under de

senaste åren varit föremål för en stor genomgång -

märkning, fotografe- ring

etc.

Därför har de

inte varit

utställda i montrar. Naturligtvis är dessa mynt utmärkta utställningsfö- remål. Vi

kanske

inte

ser

dem

som

numismatiska föremål i första hand, utan som exempel på, eller just illus- trationer

till olika

företeelser i gån-

gen

tid - allt från den begynnande

stormaktens ekonomiska politik till

d

en omkomne

båtsmannens mynt i fickan -

vad skulle han använda dem

till

? Eller tullen som skulle erläggas vid stadsporten av var och en som skulle frakta varor till stadens

mark-

nad. Mynten berättar om såväl poli-

tiska och krigsstrategiska beslut som om det

alldagliga

livet

för gemene

man.

Uppgiften om att

mynt

skulle

ha avhämtats

för studium och inte åter-

lämnats har inte kunnat bekräftas av

museets

personal. Huruvida detta

är

sant eller inte kan ingen

svara

på.

Rent allmänt kan emellertid sägas att Vasamaterialet har, sedan det bärga- des på 1960-talet,

g

ivit upphov till många myter.

Förvisso bär det gamla skeppet på en spännande historia!

Katarina Schoemer

Ny numismatisk utställning i stifts- och Landsbiblioteket i Linköping

Det

är

inte

of

ta

som en helt

ny permanent numismatisk utställning öppnas i Sverige. Men

så skedde ändå år 2000 i

Stifts-

och landsbib-

lioteket i Linköping. Bakgrunden

är

den tragiska biblioteksbranden 20

september

1996. Redan i n n

an

detta datum fann

s en

trevlig mynt-

och

medaljutställning i biblioteket, men

stora

delar av det utställda förstör- des av lågorna. Lyck ligtvis fann

s det

kvar delar

som var magasinerade, och annat har

man kunnat

återan- skaffa genom mynthandeln eller

på

auktioner.

Det

var

Ulf Nordlinds Mynthandel AB som fick uppdraget att inkö pa nya föremål

samt att

"

bygga" en ny utställning. Orsaken till att Ulf Nordlind oc h hans kollega Hans Hirsch drogs in i uppbygg- nadsarbetet

var att

de lång t tidigare

SNT 2 · 2001

Två bibliotekarier studerar en monter i e/et s. k. Östgöta rummet.

Foto: Ulf Non/lind.

hade in

venterat,

förtecknat och upp-

ordnat hela samlingen.

Den nya utställningen i Linköping

fick en ny uppläggning. I tio montrar

presenteras lika många te man: l) Svenska författ

are i medaljkonsten, 2) Modern medaljkonst-

1900-talet,

~)Gustav

IV Adolfs medaljgåva, 4) Osterggtland - mynt, medaljer,

sed-

lar, 5) Oschötar

- Guskelöv (dvs me-

daljer med koppling till Östergöt- land, 6) Svenska mynt under 1000 år,

7) Kopparmyntningen-viktig i Sve-

rige,

8)

Utländska mynt -

eurons

föregångare,

9)

Banksedlar

-

en

svens

k upptinning, JO) Svenska kast-

och

minnesmynt

Resultatet har verkligen blivit en

vacker utställning där

montrarna fint

smälter in i biblioteksmiljön. För den som ett tag tröttnar på att hänga över

böckerna kan upplivas av spännande möten med my nt, sedlar och medal- jer. Den

gamla

utställningen

fan

ns placerad för

sig själv i biblioteket. Så är inte fallet idag.

Till utställningen finns några nya

skrifter. En enkel broschyr som heter Vägledning till Mynt- och medalj- samlingen i Stifts-och landsbibliote- ket i Linköping.

Författare

är

Lars O. Lagerqvist och Ulf Nordlind. Det har även utkommit en bok som heter

Linköpings stadsbiblioteks återupp- byggnad /996-2000.

l denna

bok

har Ulf

Nordlind

på s idorna 205-2 16 beskrivit

De numismatiska samling- arna.

Till

sist kan

nämnas att det

även

utkommit

ett

praktverk med titeln Märkliga

ting - Kuriositets- kabinettet i Linköpings bibliotek.

Här finns många intressanta artiklar

skrivna av

flera författare. Tyvärr finns här inte någon

separat artikel över

my nten

och

medaljern

a.

Där-

emot finns flera vackra färgplanscher över en

medaljmonter och

separata

föremål.

lan Wisehn

HÅKAN WESTERLUND

MYNTHANDEL

KÖPER•

SÄLJER•BYTER

MYNT • SEDLAR • MEDALJER

Olympiska föremål

Vasagatan 42 III 20 STOCKHOLM

TEL 08-411 08 07

43

(20)

Medalj över frihetshjälten

Francisco de Miranda

Den venezuelanske generalen och frihetshjälten Francisco dc Miranda ( 1 750-1 81 6) har fak tiskt även svensk anknytning. Della faktum kanske ur- säktar au en medalj över 200-1\rsmin- net av hans födelse publiceras i

SNT.

Till en början tjänade han i den span- ska armen, men flydde 1783 till USA och senare till Europa, där han pro- pagerade för lat inamerikansk själv- ständighet från Spanien. Han besökte Sverige år 1787 och skrev i samband med besöket sina dagboksanteck- ningar, utgivna som

Miranda i Sve- rige och Norge 1787.

Dagboken kom ut i svensk översättning 1950 (utgi- vare var Nordiska museet). l Sverige träffade han Gustav III och umgicks med kulturpersonli gheter som Carl Gustaf Pil o, Elias Martin och många andra. Miranda passade pil au resa runt i Sveri ge och såg allt som en

"turist" då skulle se. Så t ex besökte han 28 september 1787 myntverke t i Avesta.

År 1 806 ledde han eu misslyckat upp rorsförsök mot det spanska väl- det i Venezuela. Den gången utgick Miranda från New Y ork med segel- fartyget

Lem1der

på 200 ton. Desti- nationsorten var Jacmc l pil Santo Domingo. Ombord befan n sig Mi- randa och en styrka pil ca 200 man.

Fartyget hade fåu siu namn efter Mirandas äldste son. Hela äventyret med denna resa är spännande som en pojkbok, men Miranda mi sslyckades och kuppmakarna måste skyddas av Royal Navy. Efter nya strider blev Miranda 1812 venezolansk diktator.

Några månader senare förråddes han och rängslades och fördes därefter til l Spanien.

l

flingelset i fiistningen Carraca i Cadiz avled Miranda den

1 4juli 1816.

SELINS MYNTHANDEL AB Mynt sedlar medaljer

ordnar nålmärken

44 @)

Öppettider

Vardagar 10.00-18.00 LOrdagar 10.00-14.00 Regeringsgatan 6 111 53

Stockholm

Tel. 08-411 50 81 Fax. 08-411 52 23

Si!l·ermedalj över den sydamerikanske frihetshjälten Fm11cisco de Mi randa.

okiind gmvih: 50 111111.

Foto: Jan Eve Olsson. RAÄ.

K yrkogården, där man en gång begravde Mirandas stoft, är sedan länge försvunnen. Idag vet ingen vart hans ben tagit vii gcn. l Venezuelas Pantcon står en tom sarkofag med avtagel lock och v äntar på stoftet ef- ter denne Sydamerikas förste frihets- hjälte.

Den 28 mars 1950 firade hela syd- arnerika 200-årsminnct av Francisco de Mirandas födelse. Bl a utgavs också den medalj som här linns avbild ad. Åtsidan visar Mirandas bröstbild, vänster profil. Omskriften lyder:

GENERALIS IMO FRANCIS CO DE MIRANDA l HOI\1ENAJE DE SU PATR lA l CARACAS VENE- ZUELA 1 750- 1 81 6. Frånsidan vi- sa r segelfartyget

Leander

med vind i seglen. Pil en textplaua framför vågorna linns namnet LEANDER utskrivet. Omskriften lyder: BICEN- TENARlO DEL NAC IMlENTO DEL PRECURSOR DE LA IN- DEPENDENCIA AMERlCANA 28 DE MARZO DE 1950.

_/_W

Sven Brahme

J O juli 19 J

7-

J december 2000

Sven Brahrne var född i Malmö. Han utexaminerades från KTH 1 943, lick omgående anställning vid

L.

M. Ericsson, och blev efterhand produk- tionsansvarig för Ericssons hu vudfa- brik och chef för logistikstaben inom produkti onen. Hans specialområden var matematik och statistik, men han hade också stora humanistiska in- tressen. Han blev medlem av Sven- ska Numismatiska Föreningen 1 978.

H östen 1 98 1 började han läsa histo- ria på kvällstid vid Stockholms uni- versitet och fortsalle på heltid efter pensioneringen 1982. År 1986 till- dclades han Sven Svenssons stipen- dium för numismatisk forskning.

Under åren 1979-88, då numis- matikprofessuren ännu saknade uni- versitetsanknytning, försökte under- tecknad så gott sig göra lät neutra- lisera detta handikapp genom au varje termin hålla en serie seminarier i numismatik. I närvarolistan för den l 5 februari 1982 linner jag för första gången namnet Sven Brahm e. Jag minns hur en äldre, men spänstigt ungdomlig herre presenterade sig och bad mig om hjälp all hitta ett numismatiskt ämne, l ämpligt för en trebetygs uppsats i histori a. Gärna eu ämne med möjlighet till statistisk- rnatematisk bearbetning.

Jag blev m ycket glad över denna förfrågan. Utan au vara matematiker som Sven hade jag sedan decennier intresserat mig för statistisk bear- betning av det väldiga vikingati- da myntmaterialet Min m etod au i CNS -publikationerna presentera mynten i tabellform enligt nog- grann a definitioner syftade ju j usttill statistisk bearbetning. Siffermateria- let i CNS-serien passade Sven Brah- me precis. Redan våren 1 983 höll han eu seminarium "Om grafi sk- statistisk bearbetning av CNS-mate- rialet'·, och på hösten samma år låg hans trebetygsuppsats i historia kl ar:

"Tyska och engelska mynt i gotländ- ska rnyntfynd. Studier kring CNS- materialet". Problematiken kring myntfynd och myntcirkulation upp- hörd e aldrig au fascinera Sven Brah- me.

l

uppsatsen

On the Cain Circula- rion 011 Gotland i11 the late Viki11g Age.

NNÅ 1983-84 ( 1 990), 143-66, sammanfauar han en del av sina stu- dier. Uppsatsen illustreras m ed olika typer av diagram, ej alltid helt läua

SNT 2 · 2001