Akademin för hälsa, vård och välfärd
”ATT MISSTRO VACCINERING ÄR INTE
ATT VARA OLIKTÄNKANDE – DET ÄR
ATT VARA FAKTARESISTENT”
- En foucauldiansk diskursanalys med sikte på dagspressens normerande effekt
MADELEINE ERIKSSON MARIA GEORGSSON
Mälardalens Högskola HVV
Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61–90, SOA135
SAMMANFATTNING
Debatten kring vaccin och dess vara eller icke-vara har under årtionden brunnit med en stabil låga men tycks ha blossat upp under den rådande pandemin. Debatten i svensk dagspress utförs på olika plattformar men tycks ändå skapa två läger, ett läger som anser att vaccin är självklart och ett läger som anser att det inte är det. I relation till dessa två läger strävar denna uppsats efter att undersöka hur individer som inte anser att vaccin är självklart framställs i svensk dagspress och hur dessa individer inom ramen för denna framställning hanteras.
Detta har undersökts med en foucauldiansk diskursanalys där ett 50-tal artiklar från svensk dagspress har bearbetats. Empirin har lokaliserats från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Dalademokraten, Expressen och Svenska Dagbladet inriktat på perioden 2017–2021. Analysen visar att media samspelar med den samhällsbärande vaccindiskursen som konstruerar vaccin som samhällets räddning. Inom denna diskurs konstrueras tre olika subjektspositioner som tilldelas vaccinkritiker - samhällsfaran, naiv fanatiker och dålig förälder. Genom denna framställning blir det tydligt hur media kan utöva makt och styrning riktad dels mot populationen genom den normativa styrningens makt, dels mot andra samhälleliga maktapparater till följd av styrningen genom opinionsbildning.
Nyckelord: vaccin, vaccinkritik, foucauldiansk diskursanalys, governmentality, biomakt, subjekt, diskurs.
Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Tomas Kumlin! Tack för all tid du lagt ner och alla insiktsfulla kommentarer.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
1.1 Syfte och frågeställning ... 3
2 TIDIGARE FORSKNING ...3
2.1 Vaccinkritiker och misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner ... 4
2.2 Vaccinkritiker och djupare kunskap ... 5
2.3 Vilka är vaccinkritiker och hur positioneras dem?... 7
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 8
2.5 Studiens bidrag till forskningsfältet ... 9
3 TEORETISKT RAMVERK ... 10 3.1 Socialkonstruktionismen ...10 3.2 Diskurs ...11 3.3 Makt ...12 3.3.1 Styrningsmentalitet ...12 3.3.2 Biomakt ...14 3.4 Subjektet ...15 4 METOD ... 16 4.1 Foucauldiansk diskursanalys ...16
4.2 Urval och datainsamling ...17
4.3 Genomförande och analys ...18
4.4 Etik och kvalitetskriterier ...20
4.5 Reflexivitet ...21
5 RESULTAT ... 22
5.1 Den samhällsbärande vaccindiskursen ...22
5.2 Uteslutningen av vaccinkritiker i svensk dagspress ...23
5.3 Vaccinkritiker och dess subjektspositioner ...23
5.3.2 Vaccinkritiker som naiv fanatiker ...25
5.3.3 Vaccinkritiker som dåliga föräldrar ...26
5.4 Den normativa styrningens makt ...28
5.4.1 Normativ styrning genom tilltro till vetenskapliga fakta ...28
5.4.2 Normativ styrning genom tilltron till samhälleliga institutioner ...30
5.5 Vaccindiskursen och maktstrategier ...31
5.5.1 Reglerande insatser ...32
5.5.2 Informationsspridande insatser ...33
5.6 Sammanfattning av resultat ...34
6 DISKUSSION... 35
6.1 Syfte och frågeställning ...35
6.2 Diskussion i relation till tidigare forskning ...37
6.2.1 Vaccinkritiker och misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner ...37
6.2.2 Vaccinkritiker och djupare kunskap ...38
6.2.3 Vilka är vaccinkritiker och hur positioneras dem? ...39
6.3 Diskussion i relation till teoretisk och metodologisk begreppsram ...39
6.3.1 Diskurs ...40
6.3.2 Subjektet och subjektspositioner ...41
6.3.3 Makt, styrningsmentalitet och biomakt ...44
6.4 Kritisk reflektion ...46
6.5 Samhällsrelevans och en blick framåt ...48
1
INLEDNING
Jag är väldigt engagerad i den här frågan. Jag tycker att folk som inte vaccinerar sina barn är idioter och det står jag för.
- Aftonbladet, 2018, 28 januari
Ovanstående citat kommer från ett reportage i Aftonbladet och är ett sätt som individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin kan framställas i svensk dagspress. Detta exempel må vara en ytterlighet i denna framställning, däremot framställs ofta individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin på nedsättande sätt, exempelvis genom att benämnas som vetenskapsförnekare eller konspirationsteoretiker (Letmark, 2017, 3 mars; Malmodin, 2021, 7 januari). Den debatt som förs kring vaccin har brunnit med en stabil låga de senaste åren men tycks ha blossat upp än mer sedan vaccinen mot Covid-19 lanserades världen över. Diskussionerna runt vaccinets vara eller icke-vara förs på flera olika plattformar och på allt från sociala medier till svensk dagspress lyfts kontinuerligt diskussioner kring vaccin, dess biverkningar och upphovsmakare. Denna debatt aktualiseras ytterligare när förslag kring vaccinationspass lyfts och bildar två sidor. Den ena som anser att dessa pass kan fungera som en nyckel till ett mer öppet samhälle och den andra som anser att passen kan vara en inskränkning av människans frihet.
Vaccin är en form av läkemedel som gör att mottagaren löper mindre risk för att bli sjuk i den sjukdom som vaccinet skyddar mot och i likhet med andra läkemedel kan vaccin ge olika biverkningar. Olika vaccin kan föra med sig olika biverkningar. Ett exempel på en sådan biverkning som ligger nära till hands är den narkolepsi, vilket är en neurologisk sjukdom som bland annat gör den sjuke väldigt trött, som ett antal personer utvecklade till följd av Pandemrix – vaccinet mot svininfluensan (Vårdguiden, 2019). Denna narkolepsi som drabbade ett antal individer efter Pandemrix kan illustrera hur vaccin däremot inte kan antas vara helt riskfria. Trots dessa biverkningar så drivs det i media och från myndigheter en tydlig linje där vaccin och dess skyddande effekt för både samhälle och den enskilde starkt framhålls. Tydligt betonas det hur vaccin inte är något en enskild individ tar enbart för sin egen skull utan även för att skydda andra, ofta svagare individer, i samhället (Vårdguiden, 2021).
Denna linje som drivs i samhället i allmänhet och media i synnerhet, vilken betonar vaccins skyddande effekt, överensstämmer inte med alla individers syn på vaccin, allra minst från individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin. I dessa fall kan vaccin och dess samhällsbärande effekt ifrågasättas. Exempelvis genom att peka på hur det finns ett flertal fall där individer som varit vaccinerade mot sjukdomar ändock insjuknat i dessa sjukdomar som vaccinet uppgetts skydda emot. Ett annat sätt som vaccin kan ifrågasättas riktas mot läkemedelsföretagen och vilken vinst som distribueringen av vaccin genererar (Vaccin.me, 2021).
Med detta synliggörs två läger, de som är för och mot vaccin, som åtminstone den svenska dagspressen tydligt framställer. Dessa två sidor, den sida som anser att vaccins samhällsnytta trumfar dess eventuella biverkningar och den sida som anser att kritiska diskussioner kring dessa biverkningar bör lyftas och att det aldrig är självklart att ta vaccin, porträtteras på olika sätt. I relation till dessa två olika grupper så strävar denna studie efter att undersöka hur den ena sidan, den som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin, framställs i svensk dagspress. Det svenska samhället genomsyras av en stark tilltro till myndigheter (Göteborgs Universitet, 2020, 8 april). Med denna tilltro i åtanke sammantaget med det faktum att myndigheter kan kommunicera genom media så kan det vara möjligt att förstå vilken inverkan dessa har på rådande samhällsdiskurser. Därmed faller valet på insamling av empiri från svensk dagspress som når ut till många läsare.
Den studie som denna uppsats då kommer att presentera tar avstamp ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med en foucauldiansk diskursanalytisk metodansats. Detta innebär att språket är något som här betraktas som konstituerande - genom språket konstrueras kategorier och mening (Taylor, 2001:6). Detta illustreras väl genom begreppet diskurs, som syftar till att beskriva hur språket kan bidra till att konstruera specifika tolkningar som präglar individens sätt att både förstå verkligheten och bete sig i den (Willig, 2013:130). Detta gör att det sätt som svensk dagspress beskriver individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin också kommer få faktiska konsekvenser i hur människor både betraktar och förhåller sig till dessa individer samt i vilka maktrelationer som därmed produceras.
Hur språket då används i relation till dessa olika läger kan antas göra något med de konstruktioner som skapas kring dessa grupper av individer. Kan svensk dagspress bidra till att utöva makt och styrning över dessa vaccinkritiska individer? Genom att på ett metodiskt sätt ta sig an dessa frågor som synliggörs genom de diskurser kring vaccin som konstrueras blir det även möjligt att öppna upp för en djupare förståelse av hur vaccinkritiker framställs och vilka konsekvenser denna framställning kan få. Detta kan leda till en fördjupad insikt kring olika alternativa sätt som vi som samhälle kan förhålla oss till det motstånd som kan finnas gentemot vaccin.
Avslutningsvis så genomförs denna studie med en tilltro till hur språket som används för att tillskriva individer olika epitet även kan få faktiska konsekvenser i hur dessa individer förstås och bemöts. Detta gör att vi aktivt väljer bort epitet såsom ”vaccinmotståndare” eller “anti-vaxxer” när vi talar om den grupp som de individer vi valt att undersöka utgör. Det här valet motiveras i relation till att vi försöker avstå från att bidra till att förstärka denna grupps eventuellt marginaliserade ställning. Den benämning som vi aktivt valt att använda väljer vi till fördel för en mer neutral benämning än den som genomsyrar tidigare beskriva epitet. Dessa epitet väljs bort med fördel för benämningen “individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin” samt “vaccinkritiker”. Vi kommer att återkomma om valet av benämning i diskussionsavsnittet. Detta val baseras på det faktum att vi som upphovsmakare till denna studie inte kan ställas oss utanför den diskurs som vi genom språket bidrar till att producera och reproducera. Här ställs det också ett högt krav på oss som uppsatsförfattare att genomgående förhålla oss reflexivt gentemot den kunskap vi kan bidra till att reproducera. Denna diskussion
kring reflexiviteten kommer att fördjupas i metodavsnittet. Med tanke på att språket kan få faktiska konsekvenser så tar vi oss nu vidare till nästa avsnitt där vårt syfte och frågeställning behandlas.
1.1 Syfte och frågeställning
Denna studie strävar efter att undersöka hur individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin framställs i svensk dagspress och hur de inom ramen för detta hanteras. Denna hantering blir intressant i relation till hur makteffekter kan antas syfta till att hantera de som gör motstånd till diskursen. Med detta i åtanke kommer studien, i relation till detta syfte, med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys, undersöka ett femtiotal olika artiklar från svensk dagspress vilka behandlar vaccin och vaccinkritik. Dessa insamlas från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Dalademokraten, Expressen och Svenska Dagbladet och har publicerats under perioden 2017– 2021.
Med detta sagt så kommer denna studie adressera dessa frågeställningar: • Hur framställs vaccinkritiker i svensk dagspress?
• Hur hanteras vaccinkritiker inom ramen för denna framställning?
2
TIDIGARE FORSKNING
Kommande avsnitt ämnar redogöra för den tidigare forskning som finns inom det fält som denna studie verkar inom - vaccin och media. Kartläggningen har valt att fokusera på vaccinkritik som fenomen, med inriktning på individers egen förståelse av sin kritiska inställning. Vidare har forskning på vilka faktorer som kan påverka denna inställning, hur aktörer inom hälsovården rådgiver dessa individer samt hur media väljer att beskriva dem valts ut.
Samtliga artiklar har lokaliserats via den sociologiskt inriktade databasen Sociological Abstracts. Med hjälp av sökord såsom “vaccine AND media”, “anti-vaccine”, “vaccine-hesitant”, “vaccine AND CAM” (complementary and alternative medicine), “vaccination AND socioeconomic status” och “anti-vaccination” har tio olika artiklar lokaliserats som samtliga har blivit referentgranskade. Artiklarna rör sig samtliga inom samma fält, är internationella och är av både kvalitativ och kvantitativ art. Efter bearbetning av dessa tio artiklar har tre olika teman identifierats - Vaccinkritiker och misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner, Vaccinkritiker och djupare kunskap och Vilka är vaccinkritikerna och hur positioneras dessa. I kommande presentation av dessa teman kommer varje artikel att beskrivas första gången den nämns och därefter endast refereras med författarnamn och resultat.
2.1 Vaccinkritiker och misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner
Det första temat som går att urskilja innefattar hur personer som är kritiska till vaccin också tenderar att ha en misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner. Detta är ett tema som är genomgående i ett flertal av de utvalda artiklarna. Den misstro som kan återfinnas hos personer som är kritiska till vaccin kan ta sig uttryck på olika sätt.
Ett av de sätt som misstro kan uttryckas på går att finna i artikeln skriven av Vulpe och Stoian (2018). Denna diskursanalytiska studie undersöker inlägg och dess kommentarer på olika rumänska sidor på Facebook som är antingen kritiska eller positivt inställda till vaccin. De två första facebooksidorna som författarna presenterar syftar till att sprida kritisk information om vaccin och dess bieffekter med hjälp av olika videos, bilder och uttalanden. De två senare facebooksidorna syftar till att sprida information om vaccin och dess positiva effekter med hjälp av olika bilder, hänvisningar till dokument och uttalanden. Utifrån dessa fyra olika facebooksidor valde forskarna ut varje sidas 50 senaste inlägg med tillhörande kommentarsfält. När dessa femtio inlägg valts så valde forskarna utifrån dessa ut de tre olika inläggen som resulterat i störst engagemang på vardera sida.
Forskarna analyserade inläggen med hjälp av ett schema som möjliggjorde fokus på olika dimensioner av diskursen, exempelvis genom att inledningsvis fokusera på hur argumenten i inläggen konstrueras, vad inläggen vädjar till, om de baseras på offentlig kommunikation eller anekdoter och huruvida humor används. Resultatet från de kritiska facebooksidorna är det som är av relevans för denna studie. Forskarna upptäckte att det fanns ett flertal olika sätt som de individer som är kritiska till vaccin uttryckte sig på Facebook, men ett genomgående resultat var att de på olika sätt uttryckte misstro mot hälso- och sjukvården. Denna misstro uttrycktes genom allt från användningen av ironi och citationstecken runt ord som ett sätt att understryka deras motsatta mening till att hänvisa till källor som förhåller sig kritiskt gentemot hälso- och sjukvård.
På samma tema så beskriver Rossen et al. (2019) vilka grunder som australienska föräldrar bygger sina beslut på gällande vaccinationer av sina barn. Studien undersöker, med hjälp av enkäter, 296 respondenters attityd gentemot vaccin, beteendeintentioner och moraliska preferenser och hur dessa leder till vaccination eller avståndstagande från densamma. Den enkät som respondenterna fick svara på bestod bland annat av 18 olika påståenden som sammantaget undersökte respondenternas attityd. Detta gällde attityden gentemot institutioner såsom staten och sjukvården samt aktörer såsom läkemedelsföretag. Dessa påståenden kring attityder i relation till vaccin graderades på en 5 gradig skala, från 1 = håller verkligen inte med till 5 = håller verkligen med. Dessa påstående kunde bland annat formuleras som följande - “läkemedelsföretagen döljer medvetet information om hur säkra vaccin är”, “staten döljer information om vaccins säkerhet” och “läkemedelsföretag skapar ineffektiva vaccin med syfte att öka sina intäkter”. Utifrån dessa påståenden så visade det sig att 24 % av de respondenter som tar avstånd från vaccin baserar det på en misstro till staten och medicinska institutioner. Kopplingen mellan misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner och vaccinkritik går även att urskilja i studien gjord av Krishna (2018). Krishna undersöker med hjälp av enkäter, vilka 448
respondenter i blandad ålder och med blandad utbildningsnivå svarade på, vilka faktorer som kan påverka amerikanska invånares vaccinkritiska åsikter. Några av dessa faktorer rörde respondentens tilltro till staten, till hälso- och sjukvårds institutioner och till läkemedelsföretagen. Resultatet av enkäten visade på att det finns ett signifikant negativt samband mellan amerikanska medborgares tilltro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner och avstånd från vaccin, ju mindre tilltro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner, desto större avståndstagande till vaccin uppdagades.
Denna korrelation bekräftas även i Reuben et al. (2020) studie där de genom enkäter, med 484 respondenter, undersöker vilka attityder som kan ligga till grund för vaccinskepticism hos föräldrar i USA, Kanada och Storbritannien. Forskarna undersöker således vilket samband som finns mellan olika faktorer, så som utbildningsnivå och tilltro till läkarprofessionen, och en skeptisk inställning gentemot vaccin. Sambandet mellan tilltro till läkarprofessionen och vaccinskepticism undersöktes genom frågor som rörde tilltron till olika medicinska professioner och de undersökningar som görs på sjukhus. Med hjälp av regressionsanalys så identifierar forskarna att tilltro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner var den allra främsta prediktorn till vaccinskepticism.
Den spanska studien gjord av Hornsey, Lobera och Díanz-Catalán (2020) undersöker sambandet mellan vaccinskepticism och användandet av alternativmedicin genom strukturerade intervjuer, där 5200 respondenter intervjuats. Frågorna undersökte bland annat tilltron till konventionell medicin samt alternativmedicin och attityden gentemot vaccin och kunde se ut som följande - “vilken tilltro har du till dessa metoder och dess användbarhet i relation till hälsa och välmående”, där 1 = ingen tilltro, 5 = väldigt hög tilltro. Resultatet från den insamlade data visade att de personer som hade högre tilltro till vaccin också hade högre tilltro till den konventionella vården och att de personer som hade låg tilltro till vaccin också hade högre förtroende för den alternativmedicinska vården. Det fanns således ett negativt samband mellan tilltro till konventionell medicin och misstro till vaccin och ett positivt samband mellan tilltro till alternativmedicin och misstro till vaccin.
Detta tema har nu ringat in hur en av de främsta faktorerna till en kritisk inställning till vacciner kan härledas till en misstro till olika hälso- och sjukvårdsinstitutioner. Denna misstro kan karaktäriseras på olika sätt men har gemensamt att den tenderar att resultera i ett avståndstagande till vacciner.
2.2 Vaccinkritiker och djupare kunskap
Kommande avsnitt strävar efter att presentera det andra temat som går att urskilja. Detta tema innefattar hur personer som är kritiskt inställda till vaccin också tenderar att motivera denna kritik med att beskriva hur de nått djupare kunskap vilket i sin tur möjliggjort ett högre vetande. Detta sätt att motivera sin djupare kunskap ter sig på lite olika sätt men har samma konsekvens - just misstro till vaccin.
Ett sätt som dessa individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin också motiverar sitt beslut och djupare kunskap går att finna i Attwell et als. (2018) studie. De undersöker med hjälp av semistrukturerade intervjuer huruvida det finns en koppling mellan 29 australienska föräldrars syn på alternativmedicin och deras avståndstagande från, eller användande av, vaccin. Samtliga föräldrar som deltog i studien fick svara på frågor rörande deras inställning till vaccin, vilka källor de får sin vaccininformation ifrån och frågor om deras sociala miljö. Flera av dessa föräldrar positionerade sig själv som bättre vetande gentemot vaccinpositiva individer. Detta gjorde de då föräldrarna ansåg sig besitta en viss kunnighet, till följd av sin interaktion med aktörer inom alternativmedicin, som möjliggjorde deras navigerande mellan informationskällor som berör hälsofrågor. Denna kunnighet möjliggjorde tillgången till djupare kunskap vilket resulterade i att föräldrarna ansåg sig ha en god kapacitet för att själva både förebygga sjukdomar och aktivt välja behandling till sina barn.
I likhet med denna djupare kunskap som dessa föräldrar ansåg sig besitta så redogör också Vulpe och Stoian (2018), i den studie som redovisats ovan, för hur personer kritiska till vaccin tenderar att framhäva hur de besitter en djupare kunskap om vaccin och hälsa än personer som är vaccinpositiva. Detta kan illustreras genom att personer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin på olika facebooksidor uppfordrar vaccinpositiva att läsa på själva innan de blint accepterar vaccin. Denna uppfordran kan förstås som ett sätt för dessa vaccinkritiker att framföra hur de har nått en djupare kunskap och därmed ett högre vetande jämfört med gemene man.
Upplevelsen av djupare kunskap och känsla av att ha nått ett högre vetande går igen i studien av schweiziska aktörer aktiva inom alternativmedicin gjord av Deml et al. (2019). Denna etnografiska studie undersöker genom semistrukturerade intervjuer och observationer hur 17 olika aktörer aktiva inom alternativmedicin, i vaccinrådgivning med klienter, förhåller sig. Intervjuguiden bestod av öppna frågor rörande olika teman, exempelvis rörande aktörernas bakgrund och utbildning och deras perspektiv på vaccin. Observationerna visade på att dessa aktörer, som ofta förhöll sig relativt kritiskt till vaccin, under vaccinrådgivningar tenderade att referera till hur de tillskansat sig erfarenhet av vaccins bieffekter och djupare kunskap om detta vilket föranleder deras kritiska inställning. Detta kan då således tolkas vara ytterligare ett sätt som personer som är kritiska till vaccin genom att referera till djupare kunskap också kan motivera sin kritiska inställning.
Ett annat sätt som personer som förhåller sig kritiskt till vaccin kan illustrera införskaffandet av djupare kunskap och därmed ett högre vetande återfinns i Toths (2019) studie. Toths diskursanalytiska studie undersöker och identifierar vilka typer av identiteter som föräldrar, som inte vill vaccinera sina barn, konstruerar och gör anspråk på. Det empiriska materialet som utgör studien innefattar transkriberingen från fem olika intervjuer gjorda med mödrar som beslutat sig för att inte vaccinera sina barn. Studien visar att ett av de sätt som dessa föräldrar som avstår vaccin kan motivera sitt val är att just hänvisa till hur de lägger stor tid på att undersöka och identifiera de rätta dokumenten som erbjuder dem tillgång till en djupare kunskap om bland annat vaccin. Denna djupare kunskap bidrar då till föräldrarnas val att avstå vaccin samt till att möjliggöra deras beskrivelse av sig själva som välinformerade.
Sammantaget går det att se hur det kan finnas en viss konsensus i att personer som förhåller sig kritiskt till vaccin också anser sig ha fått tillgång till en djupare kunskap som möjliggjort ett slags högre vetande. Detta kan karaktäriseras på lite olika sätt men resulterar i liknande motiveringar.
2.3 Vilka är vaccinkritiker och hur positioneras dem?
Kommande avsnitt ämnar presentera det tredje identifierade temat för denna studie, närmare bestämt jakten på att försöka profilera vaccinkritiker och undersöka hur de positioneras. Detta är ett tema som är återkommande i den tidigare forskning som är aktuell för denna studie. Peretti-Watel et al. (2014) undersöker i sin studie, med hjälp av telefonenkäter som 9480 franska medborgare i åldern 15–79 svarat på, huruvida det finns ett samband mellan socioekonomisk status och en kritisk inställning till vaccin i allmänhet och H1N1-vaccinet i synnerhet. Respondenterna ombads skatta sin attityd gentemot vaccin på en skala från “väldigt uppskattad” till “väldigt ouppskattad” samt svara på frågor rörande utbildningsnivå, hushållskonstellation och inkomstnivå. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan ålder (50–64 år) samt lägre utbildningsnivå och misstro till vaccin. I kontrast till detta så visade det sig att respondenter i ålder 15–24 generellt hade en högre tilltro till vaccin än resterande åldersgrupper (25–79).
I relation till detta så presenterar Reuben et al. (2020) ett resultat som påvisar ett liknande samband. I relation till studien gjord av Peretti-Watel så visar studien av Reuben et al., som tidigare redovisats, på liknande resultat. Deras resultat påvisar hur det finns ett samband mellan vaccinkritik och ålder, högre religiositet och lägre grad av utbildning. Detta resultat ter sig således annorlunda från det resultat som Capurro et al. (2018) identifierade i sin undersökning. Påstående från Reuben et al. kan anses stärkas med hjälp av Hornseys (2020) studie, som tidigare redovisats. Där påvisar resultatet att det finns ett ökat samband mellan vaccinkritik och lägre utbildningsnivå, ålder och kön.
Detta påstående rörande sambandet mellan lägre utbildningsnivå och ökad sannolikhet för vaccinkritik bekräftas också i Goldberg och Richeys (2020) studie. Deras undersökning strävar efter att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan att vara vaccinkritisk och att tro på andra, orelaterade, konspirationsteorier genom att använda tidigare insamlade enkäter. Dessa enkäter hade ett deltagarantal på 4230. Inför forskarnas val av hypoteser utgick de från forskning som visar på att konspirationsteorier tenderar att erbjuda en mer lättförståelig förklaring till händelser och därför anses attrahera personer med lägre utbildningsnivå. Frågor som användes för att besvara hypotesen och undersöka tilltron till konspirationsteorier innefattade frågan rörande huruvida respondenten ansåg att det var en stor, eller liten, sannolikhet att den amerikanska staten kände till att terrorattacken som inträffade 9/11 skulle inträffa. Deltagarna ombads också skatta påståenden rörande huruvida hälsovinsten med vaccin överträffar dess risker. Andra frågor innefattade deltagarnas ålder och utbildning samt huruvida
de ansåg att det var möjligt att lita på att den amerikanska staten agerade på rätt sätt. Denna korrelation som forskarna antog fanns påvisades och visade dessutom att det fanns ett negativt samband mellan tron på konspirationsteorier, vaccinkritisk inställning och lägre utbildningsnivå. Ju högre utbildning en individ har, desto mindre är sannolikheten att denne skulle tro på konspirationsteorier och vara kritisk till vaccin.
I relation till detta samspelta resultat så kan det vara intressant att lyfta den studie som Capurro et al. (2018) gjort. I deras diskursanalytiska studie strävar forskarna efter att undersöka hur den retoriska konstruktionen av “anti-vaxxers” konstruerades i media efter ett omtalat mässlingsutbrott på Disneyland som resulterade i ökad spridning av mässling i Kanada, Mexico och USA. Forskarna undersökte kanadensisk media och deras rapporterande av mässlingsutbrottet och dess efterskalv under december 2014 fram till april 2015. Data visade på att media tycktes vara ambivalenta i profileringen av vaccinkritiska individer. Men trots detta så framhävde media i olika artiklar hur vaccinkritiska individer tenderade att vara både välutbildade och välbärgade. Gruppen av individer som är kritiska till vaccin anses vara tämligen svår att profilera beskriver Capurro et al. (2018), trots detta så använder sig media av olika liknande attribut när de beskriver denna grupp. Individer som förhåller sig kritiska till vaccin beskrivs som irrationella forskningsmotståndare och som ångestfyllda, själviska personer fast i en gammal tid och framställs som ett stort hot mot den globala hälsan. Gruppen framställs också som personer som aktivt väljer bort att uppfylla sin förväntade roll som önskvärd samhällsmedborgare när de väljer att inte vaccinera sig själv eller sina barn.
Detta tema har nu illustrerat hur det tycks finnas en samstämmighet i den forskning som gjorts i strävan efter att identifiera och profilera personer som förhåller sig kritiskt till vaccin. Det tycks således finnas ett samband mellan en vaccinkritisk inställning och utbildningsnivå samt ålder. I relation till detta till synes samspelta resultat så kan det ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv tyckas vara intressant hur media ändock tenderar att konstruera en bild av vaccinkritiker som både välutbildade och välbärgade. Dessa påståenden tycks sakna vetenskaplig grund, men kan trots detta bidra till att konstruera individer som förhåller sig kritiskt till vaccin på ett visst sätt.
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Detta avsnitt har nu presenterat tre olika teman som går att urskilja utifrån det fält som denna studie verkar inom. Dessa teman - Vaccinkritiker och misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner, Vaccinkritiker och djupare kunskap och Vilka är vaccinkritikerna och hur positioneras dessa kommer nu att i kommande avsnitt sammanfattas.
Det första temat syftar till att återge hur det kan antas finnas ett visst samband mellan vaccinkritik och misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner. Detta samband redogörs det för i ett flertal av de artiklar som utgör den tidigare forskningen, vilken bland annat visar att misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner kan antas vara den främsta prediktorn för en vaccinkritisk inställning. Denna misstro kan kopplas till det andra temat som redogjorts för, närmare bestämt
hur vaccinkritiker tenderar att motivera sin kritiska inställning med att de nått djupare kunskap. Här redogjordes det för hur personer kritiska till vaccin tenderade att rättfärdiga detta med att beskriva hur de tillgodosett sig djupare kunskap kring vaccin och hälsa som föranleder denna kritik och att de varit noggranna i tillförseelsen av denna kunskap. Det finns således ett flertal likheter i individers motivering av sin vaccinkritik vilket föranleder nästa tema rörande huruvida det är möjligt att profilera personer som är kritiska mot vaccin eller ej. I detta tredje tema så visade det sig att det fanns en koherens i forskningen rörande vilka som är vaccinkritiker. I relation till denna koherens så visade det sig ändock i en studie att media tenderade att beskriva individer som förhåller sig kritiskt till vaccin som både välutbildade och välbärgade. Här uppstår det således en diskrepans mellan den forskning som finns och det sätt som media skriver.
2.5 Studiens bidrag till forskningsfältet
Denna studie strävar efter att undersöka hur svensk dagspress framställer individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin och hur dessa individer inom ramen för denna framställning hanteras. Det tycks finnas en gedigen samling forskning inom vaccinområdet som undersöker vilka faktorer som påverkar vaccinkritik, vilken koppling det finns mellan vaccinkritik och tilltro till alternativmedicin samt kopplingen mellan misstro till hälso- och sjukvårdsinstitutioner och vaccinkritik. Det tycks dock finnas mindre forskning som undersöker hur dessa individer framställs i dagspress, allt mindre inom svensk sådan, bortsett från den studie av Capurro et al. (2018) som presenterats. Detta kan således indikera att det finns en lucka i den nuvarande tillgängliga forskningen som denna studie kan bidra till att fylla. Det tycks också finnas en viss diskrepans mellan den forskning som finns på området vaccinkritik och det sätt som media väljer att framställa individer med en vaccinkritisk inställning. Denna diskrepans kan ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv antas vara relevant då media kan antas besitta en viss makt i hur resterande samhälle uppfattar olika grupper. Här uppdagas nämligen en möjlighet att se hur media kan bidra till att konstruera uppfattningar om olika grupper, utan att nödvändigtvis ha några belägg för denna konstruktion. I relation till detta så kan vår studie, med hjälp av en diskursanalytisk ansats, och med en socialkonstruktionistisk grund, erbjuda en möjlighet att undersöka hur dessa individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin framställs i svensk dagspress. Till följd av denna framställning blir det därefter möjligt att undersöka hur dessa vaccinkritiska individer hanteras. Avslutningsvis tar vi således med oss insikten hur media kan bidra till att konstruera uppfattningar och därmed positionera grupper utan närmare vetenskaplig förankring tar vi med oss i resterande del av denna studie.
3
TEORETISKT RAMVERK
Denna studie tar avstamp i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med en diskursanalytisk metodansats, vilken grundas i Michel Foucault idéer och tankar. Vi strävar efter att undersöka hur svensk dagspress framställer individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin och hur de inom ramen för denna framställning hanteras. Detta avsnitt ämnar redogöra för det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmänhet, för att sedan redogöra för fyra olika foucauldianska begrepp mer ingående. Fyra begrepp - diskurs, styrningsmentalitet, biomakt och subjekt, har valts ut. Dessa begrepp ger en möjlighet att dels få fatt i framställningen av vaccinkritiker, dels hur denna framställning synliggör makteffekter. Det är genom dessa makteffekter som vi kan få fatt i hur hanteringen av vaccinkritiker sker inom ramen för framställningen av densamme.
3.1 Socialkonstruktionismen
Denna studies grund ligger i det socialkonstruktionistiska perspektivet där verkligheten betraktas som bestående av olika uppfattningar. Detta innebär att människans sätt att förstå och uppfatta sin omvärld både skapas och upprätthålls genom sociala processer - genom socialt samspel konstrueras förståelse (Winther Jørgensen & Philips, 2000:12). Ett av de främsta sätt detta kan ske på är genom språket. Det är genom språket som kategorier, begrepp och representationer konstrueras och tillskrivs mening, på detta sätt så ges också människan tillgång till en del av verkligheten (Taylor, 2001:6). Inom det socialkonstruktionistiska perspektivet så går det således att betrakta språket som något som gör något.
Dessa kategorier, representationer och begrepp är både historiskt och kulturellt präglade. Detta kan förstås som en förklaring till varför kunskap och den sanning denna producerar kan antas vara relativ. Sanning och kunskap bör betraktas som ett tillfälligt accepterat sätt att förstå något, snarare än en slags objektiv avbildning av något. När sanningen förstås på detta vis - som relativ, konstruerad samt historiskt- och kulturellt bunden - så möjliggörs också en förändrad syn på sanningsanspråk. Dessa sanningsanspråk kan då betraktas som konstruerande, de skapar mönster som kan resultera i att vissa sociala handlingar premieras medan andra utesluts. Sanningsanspråk, och de konstruktioner av världen som de erbjuder, kan då antas vara tätt sammankopplade med maktrelationer. Detta får konsekvenser för vilka handlingar som blir tillgängliga för olika grupper och individer, vilket leder till att synliggörandet av maktrelationer blir viktiga (Burr, 2015;4–5).
Detta sätt att betrakta språket som konstituerande och att betrakta sanning som något som är relativt och konstruerad genom sociala processer innefattar också att forskning kan bidra till att kategorier, begrepp och representationer konstrueras och till att sociala handlingar utesluts (Burr, 2015:9). Med detta i åtanke så kan det anses vara av relevans att här poängtera att denna studie endast kommer att återge en konstruktion av verkligheten och sanningen snarare än att återge en objektiv bild av densamma.
Sammanfattningsvis så menar således socialkonstruktionismen att det sätt som språket används i relation till en viss grupp individer kan komma att prägla hur människor tänker och pratar om dessa. Dessutom kommer det att prägla hur gruppmedlemmarna själva tänker och pratar om sig själva. Hur denna grupp då konstrueras kommer i sin tur få följder för hur gruppmedlemmarna behandlas (Burr, 2015:21). Då vår studie strävar efter att undersöka hur svensk dagspress, med hjälp av språket, framställer individer som förhåller sig kritiskt till vaccin, faller valet av teori på socialkonstruktionismen. Detta val av teori möjliggör då ett sätt att undersöka dagspressens språk och vilka konstruktioner som detta språk bidrar till att konstruera. Detta för oss nu vidare till nästa avsnitt som kommer att redogöra för hur dessa sociala processer kan bidra till att fenomen förstås med hjälp av begreppet diskurs.
3.2 Diskurs
Diskurser kan förstås som en samling utsagor vilka samtliga är beroende av samma formeringssystem. Detta betyder att utsagor, så länge de finns en slags regelbundenhet mellan de begrepp som använts och det som utsagorna åsyftas, kan utgöra en diskurs. Det viktiga är att utsagorna bildar en enhet som återknyts till samma diskursiva objekt. Om detta sker så spelar det ingen roll om utsagorna är spridda i tiden eller om de är olika till sin form (Foucault, 2002 [1969];48;54–55). Det här kan då förstås som att olika utsagor kan bilda en enhet, utgöra en diskurs, när de syftar till liknande objekt. Detta kan innebära att utsagor kan gestalta eller relateras till diskursens objekt på olika sätt, men trots detta ändock innefattas i samma diskurs. På detta sätt kan diskursen då förstås som ett fält vari olika sorters utsagor kan ta plats.
Utsagor verkar då inom ett visst diskursivt fält. För att detta diskursiva fält ska kunna analyseras krävs det att utsagan fångas upp och att det samband som finns med andra utsagor fastslås för att kunna visa på vilka utsagor som inne- och utesluts från det diskursiva fältet (Foucault, 2002 [1969]:43). Diskursen vilken då formas genom språkliga utsagor kan bidra till att forma människans sätt att tänka på, prata om och förstå ett fenomen (Burr, 2015:74). Diskursen kan då antas forma det som den beskriver och därmed kan dess utsagor bidra till att både inne- och utesluta olika förståelser.
Viktigt är dock att betona att det kan finnas flera olika diskurser som återger olika perspektiv av samma fenomen. En diskurs kan således, genom det som sägs, konstruera människans värld på ett visst sätt, medan en annan, motsatt diskurs, återger en annorlunda bild av samma fenomen (Burr, 2015:76). Detta kan fungera som en illustrering över det faktum som togs upp i ovan avsnitt rörande socialkonstruktionismens relativa syn på sanningen. Detta för att var diskurs hävdar sin egen representation av fenomenet som sann. Detta gör att var diskurs kan hävda att sin egen representation är sann, vilket innebär att det går att betrakta diskursen som kraftfull (Carabine, 2001:268).
En diskurs syftar då till en samling utsagor som beror av samma formeringssystem, den är på intet sätt en formell enhet som kan anta en tidlös form, snarare så är diskursen präglad av den historiska kontext den verkar i. Detta innebär att diskursen är präglad av den diskursiva
praktiken vilken utgörs av den samling kontextbundna regler som verkar under en bestämd tid och för en given ekonomisk, social eller språklig krets vilken har definierat de villkor som utsagorna utövas under (Foucault, 2002 [1969]:144).
Detta sätt att förstå diskursbegreppet som en samling utsagor som påverkar hur något förstås, vilket i sin tur kan påverka hur annat utesluts kommer ha inverkan på denna studie som undersöker hur vaccinkritiker framställs i dagspress. Denna framställning kan i sin tur antas konstruera en representation av dessa individer som i sin tur också fungerar meningstillskrivande. Dagspress kan inte antas verka i ett samhälleligt vakuum utan verkar inom ett diskursivt fält där utsagor kan antas fungera konstruerande. Med detta i åtanke så erbjuder diskursbegreppet en möjlighet att undersöka vilka diskurser som produceras och konstrueras genom det sätt som dagspressen framställer individerna och vilka andra diskurser som då kan uteslutas från det diskursiva fältet.
3.3 Makt
Makt är ett tema som intresserade Foucault på många sätt. Foucault beskriver hur samhällsstyrningen kan te sig efter feodalismens nedgång med hjälp av begreppet governmentality, vilket kan antas verka genom biomakten. Efter en inledande redogörelse för Foucaults syn på makt kommer dessa två begrepp att ingående beskrivas.
Foucault (1998 [1982]:219) beskriver hur makt och dess utförande handlar om de sätt som olika handlingar kan påverka eller förändra andra handlingar. Makt bör således inte i första hand tolkas som en relation mellan olika individer och kollektiv - det är snarare något som är djupt rotat i den sociala verkligheten (Foucault, 1998 [1982]:220;222). Maktutövandet bör därmed betraktas som det sätt varigenom vissa handlingar strukturerar ett fält av andra möjliga handlingar. Makten bör däremot inte betraktas som ekvivalent med en specifik institution, inte heller som något slags innehav av resurser som en enskild person besitter (Lindgren, 2000:357– 358). Makten bör snarare betraktas som en slags kraft som ständigt är närvarande i alla relationer och som har möjlighet att både påverka och förändra. Med detta i åtanke syftar vi nu till att redogöra för Foucaults begrepp governmentality och biomakt.
3.3.1 Styrningsmentalitet
Med begreppet governmentality, vilket hädanefter kommer kallas styrningsmentalitet, syftar Foucault till att beskriva den komplexa form av styrningsmakt som riktar sig mot populationen. Denna form av styrningsmakt skiljer sig från den feodala regleringen där syftet var att med hjälp av lagar få människor att upprätthålla ordningen. Styrningsmentaliteten syftar däremot till en samling procedurer, institutioner och kalkyleringar som används för att styra populationen och bäst främja dess hälsa, livstid och välfärd (Foucault, 1991:100–102).
När städer och handlingsplatser började växa fram, vilket föranledde feodalismens nedgång, så ledde det också till att människor som tidigare varit mer utspridda inom ett territorium allt mer
började samlas där. Detta gjorde också att populationen allt mer växte fram, vilket i sin tur ledde till att nya utmaningar uppdagades i relation till styrningen av dessa. När populationen som koncept växte fram så skildes den åt från kollektivet, populationen blev nu delaktiga i olika processer som främjade samhället och som därmed skall säkras. Den samling av människor på samma plats som växte innebar ett samhälleligt skifte som möjliggjorde chansen för ökat välstånd. Men detta skifte kunde också resultera i att den samling människor som nu befann sig i städerna, snarare än spridda över landet, lättare kunde både göra uppror och lättare kunde drabbas av olika sjukdomar och avlida i större mängder. För att samhällsstyret då skulle fortsätta bibehålla sin makt, genom att städer och handlingsplatser fortsatte blomstra, så krävdes det också att de risker som detta nya skifte innebar kunde handskas med. Det var här som styrningsmentalitetens, som syftar till att styra populationen, växte fram (McWhorter, 2009:422;424).
Det främsta målet med styrningsmentaliteten är, som tidigare beskrivet, att bevara och främja populationens hälsa samt främja välfärden. Detta kan ske med hjälp av direkta medel, såsom stora kampanjer, till mer indirekta medel som syftar till att stimulera födelsetal, påverka val av bostadsort eller val av sysselsättning (Foucault, 1991:100). På så sätt kan det som anses vara navet i styrningsmentaliteten komma fram, nämligen att människan själv ska välja att handla på det sätt som anses mest önskvärt för att upprätthålla samhällsordningen (Öhman, 2007:129). Denna ordning kan innebära att de värderingar, övertygelser och kunskaper som anses mest accepterat i samhället upprätthålls. Människan ska således vilja handla i linje med det som anses vara rätt genom sin egen vilja, snarare än genom lagstiftning och tvång vilket var vanligare i tidigare samhällsstyren. De processer varigenom styrningen sker är då inte bara närvarande i samhället som stort utan är även närvarande i varje individs enskilda handling (Öhman, 2007:130).
Styrningsmentaliteten kan därmed vara delaktig i att producera, konstruera och prägla synen på vad som anses vara sant och falskt, rätt och fel, önskvärt och avvikande. Genom att göra detta, och dessutom vara närvarande i varje människas handling, så styrs också individer till att handla på de sätt som är mest fördelaktigt för samhället som sådant, snarare än för sig själva. Den här typen av styrning menar Foucault kan utgöras av en rad olika samhälleliga institutioner som gemensamt fungerar som verktyg som präglar synen på kunskap, värderingar och övertygelser (Foucault, 1991:103). Foucault placerar inte ordagrant media som en samhällelig institution, men då vi ser hur myndigheter kan kommunicera via svensk dagspress så blir det även tydligt hur media kan prägla synen på kunskap, värderingar och övertygelser.
Detta sätt att förstå hur samhälleliga institutioner kan ha som syfte att styra populationen och dess individer till att handla på sätt som möjliggör samhällets ordning och populationens hälsa och välfärd kan antas vara relevant i relation till denna studie. När fokus ligger på att undersöka hur vaccinkritiker hanteras i svensk dagspress uppdagas en möjlighet att just undersöka hur individer som avviker från att handla på sätt som möjliggör och främjar kollektivets hälsa också framställs. Denna framställning kan, i relation till styrningsmentaliteten och dess syfte, vara intressant att undersöka närmare. Här tänker vi således att media kan anses vara en del av den maktutövning som styrningsmentaliteten innebär, då media kan antas vara delaktig i att
producera och konstruera sanningar, värderingar och normer. Den allra främsta taktiken som styrningsmentaliteten kan tänkas verka genom kommer nu i kommande avsnitt att beskrivas, närmare bestämt biomakten, som syftar till de sätt som makten över människans liv allt mer premieras.
3.3.2 Biomakt
Foucaults begrepp biomakt syftar till att förklara hur makten över människan genom historien har förändrats, från makten över människans död till makten över människans liv. Makten har således förflyttats från strävan efter att kuva människan till att handla om att stimulera människan och få henne att ordna in sig i ledet. Här uppdagas en tydlig koppling till de mål som styrningsmentaliteten också strävar efter att uppnå, vilket kommer förklaras djupare i avslutet av detta avsnitt. Biomaktens fokus ligger i att kontrollera biologiska processer - allt från reproduktionen till hälsonivå och livslängd kontrolleras genom olika ingripande. Vidare så menar Foucault att biomakten utgjorde en bidragande roll i kapitalismens utveckling genom kontrollen av kroppar och påverkan av populationens anpassning till nya ekonomiska processer (Foucault, 2002:138;142)
En konsekvens som den makt över kroppar som biomakten medför är att några av de mest hotande farorna, såsom svält och sjukdom, elimineras allt mer. Genom detta eliminerande så uppstår också en ny arena där människan är mindre hotad och kan leva längre, kropparna kan därmed organiseras på ett nytt sätt. Organiseringen av denna arena, samt vidgandet av densamma, kan då tas tillvara av makt- och vetandeprocedurer vilka in sin tur tar hand om livsprocesserna och både modifierar samt kontrollerar dessa. De krafter som verkar genom biomakten kan både påverka människans syn på allt från olika livsvillkor till vad som är kollektiv hälsa samt insikten i att dessa kan modifieras och fördelas. Foucault menar att makten-vetandet genom biomakten påverkar omvandlingen av det mänskliga livet. Detta görs genom att krafter påverkar människans syn på allt från livsvillkor till kollektiv hälsa och insikten i att dessa kan modifieras och fördelas (Foucault, 2002:142–143).
En konsekvens av biomakten handlar om normens roll och hur denne har utvecklats på bekostnad av det juridiska systemet och lagen som sådan. Då biomakten är en makt som syftar till att tillvarata livet med hjälp av korrigerande och reglerande mekanismer gör det också att den roll som lagen fyllt i feodala samhällen förändras. Snarare än att hota människor till lydnad så behöver biomakten istället uppskatta, mäta och bedöma människan och således konstrueras normen därefter. Med detta menar Foucault att det inte nödvändigtvis är så att lagen på något sätt utplånas, utan snarare att den alltmer börjar fungera som norm medan den juridiska institutionens funktion blir av mer reglerande karaktär (Foucault, 2002:145).
Sammanfattningsvis så påverkar biomakten och dess konsekvenser människan, dennes kropp och dennes livsprocess. Den syftar till att genom olika tekniker omhänderta människan och dennes liv, vilket i sin tur ger tillgång till kroppen och dennes biologiska processer. Detta syfte kan kopplas till styrningmentalitetens syfte att garantera samhällets ordning och populationens hälsa. Man kan förstå detta som att biomakten fungerar som en maktform som
styrningsmentaliteten använder sig av för att kunna uppnå sitt mål. Biomakt kan då i relation till denna studie, vars syfte är att undersöka hur vaccinkritiker framställs i svensk dagspress och hur dem inom ramen för det hanteras, användas för att undersöka huruvida den styrningsmentalitet som tidigare beskrivits kan synas i dagspressen. Med hjälp av begreppet biomakt kan då denna styrningsmentalitet synliggöras med ett speciellt fokus på vilken roll som vaccin kan antas spela i den makt som behandlar kroppar.
3.4 Subjektet
Den sista delen i detta avsnitt om teori ämnar redogöra för Foucaults förståelse för subjektet och dess betydelse för makten och maktrelationerna. Inledningsvis beskrivs subjektet såsom Foucault förstår det och avslutningsvis beskrivs begreppet subjektsposition och dennes relevans för vår studie.
Det finns olika sätt att förstå begreppet subjekt på menar Foucault, exempelvis kan det syfta till någon som antingen underkastas eller underordnas en speciell makt eller ordning (Lindgren, 2000:346). Det finns flera olika processer varigenom människan formas till ett subjekt menar Foucault (1998 [1982]:208–209). En av dessa processer syftar till hur en individ själv, genom olika former av självregleringstekniker, aktivt kan omvandla sig själv till subjekt (Lindgren, 2000:347). Detta synsätt blir av relevans när makten också förstås ur Foucaults perspektiv, där det mänskliga subjektet är delaktig i relationer där makten också kan ta plats (Foucault, 1998 [1982]:209). Ett sätt att förstå hur denna makt kan te sig erbjuder begreppet subjektsposition. Begreppet subjektsposition syftar till det utrymme vari människans identitet kan konstrueras. Dessa subjektspositioner skapas i diskursen och människan kan inte undkomma den subjektsposition som diskursen bjuder in till, däremot kan hon försöka att motstå dessa. När en subjektsposition tilldelas en individ så låses denne in i ett slags system av rättigheter och skyldigheter och därmed ett handlingsutrymme som medföljer positionen fortsätter Burr. Människan är således begränsad av den diskursiva position denne tillskrivits då dessa positioner existerar före människan och diskursen som sådan begränsar dennes subjektivitet och erfarenheter (Burr, 2015:129–130).
På detta sätt så beskriver Wreder att subjektspositionerna erbjuder individen ett visst utrymme att handla och uttala sig beroende på den diskurs som subjektspositionen verkar inom. Makten inom en viss diskurs är knuten till subjektspositioner och dess möjlighet att utföra handlingar som föranleder, påverkar eller förändrar andra handlingar. Wreder betonar vidare hur alla subjektspositioner inom en diskurs däremot inte är tillgängliga för alla individer. Det betyder att diskurser skapar såväl överordning som underordning, inklusion som exklusion (Wreder, 2007:46)
Sammanfattningsvis så går det således att betrakta subjektet som något som skapas i diskursen. Var subjektsposition möjliggör också ett visst tal- och handlingsutrymme inom den denna. Diskursen präglar således inte bara människans sätt att förstå och tolka världen utan också
hennes sätt att förstå och tolka sig själv. I relation till detta så kan begreppet subjektsposition, i denna studie där syftet är att undersöka hur vaccinkritiker framställs i dagspress, erbjuda en möjlighet till en djupare analys. Denna djupare analys kan bestå av ett fokus på vad det är diskursen gör när denne positionerar individer på olika sätt. De sätt som svensk dagspress framställer individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin kommer följaktligen få konsekvenser för vilka tal- och handlingsmöjligheter individerna har inom diskursen samt vilka subjektspositioner som däri kan tilldelas.
4
METOD
I kommande avsnitt beskriver vi den foucauldianska varianten av diskursanalys, hädanefter FDA, som utgör uppsatsen metodologiska grund där syftet är att undersöka hur vaccinkritiker framställs i svensk dagspress. Vårt empiriska material är artiklar från de fyra största, rikstäckande svenska dagstidningarna - Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. För att skapa en bättre ideologisk balans mellan höger och vänster har vi också inkluderat artiklar från Dalademokraten. Det empiriska materialet kommer att analyseras med hjälp av begreppen diskurs, styrningsmentalitet, biomakt och subjektsposition.
4.1 Foucauldiansk diskursanalys
Detta avsnitt ämnar redogöra för FDA, vilket är en metod som är tätt sammanknuten med den socialkonstruktionistiska teori den bygger på. Detta innebär att de bärande begrepp som avhandlats i teoriavsnittet kommer återkomma i detta avsnitt, men då för att spela en mer metodologisk roll.
Diskursanalys kan sägas vara ett paraplybegrepp som innehåller flera olika analysmetoder (Edley, 2001:189). Synen på språket är något som dock kan anses vara gemensamt för samtliga av dessa metoder. Denna syn på språket innefattar att språket betraktas vara något som konstruerar mening - språket är således konstituerande, språket gör något. Detta är något som djupare diskuterats i teoriavsnittet. FDA koncentreras till att undersöka hur diskurser, och makten i dessa, konstrueras och reproduceras (Carabine, 2001:268). FDA undersöker därmed de sätt varigenom diskurser formar och skapar kunskap om hur världen är och ordnar individer i olika subjektspositioner. Denna studie undersöker hur diskursen kring vaccinmotstånd kan konstrueras och reproduceras i svensk dagspress och vilka maktrelationer som i denna framställning kan produceras. Detta kan FDA hjälpa oss att se.
Bolander och Fejes (2009:84) beskriver hur Foucault i sin diskursanalys var intresserad av den roll som diskursen utgör. Som tidigare beskrivits så menar Foucault att makten och diskursen är tätt sammanknutna. Detta innebär att den diskurs som då är dominant för stunden kan bidra
till att premiera de utsagor som i sin tur leder till att rådande maktrelationer likväl som strategier legitimeras (Willig, 2013:130). De maktrelationer som media bidrar till att konstruera och reproducera kan även bidra till att olika subjektspositioner skapas som människor tilldelas. Detta innebär att språket, som verkar genom utsagor, utgör en tydlig roll i konstruerandet av människans liv (Willig, 2013:130). Denna syn på språket delar FDA och det är också ett synsätt som präglar vår studie och de sätt vi i kommande analys kommer att närma oss det empiriska material som valts ut.
4.2 Urval och datainsamling
Kommande avsnitt presenterar studiens urval och datainsamling. Den aktuella frågeställningen riktar in sig på svensk dagspress där metoden FDA använts, vilken präglas av en syn på språket som konstituerande. Därmed faller valet av data på tidningsartiklar som möjliggör en analys i relation till frågeställningen. Initialt söktes artiklar utifrån ett ändamålsenligt urval med syfte att möjliggöra så informationsrika data som möjligt. Inledningsvis valde vi därmed att använda oss av ett kriterieurval för att få fatt i den övergripande diskursen kring vaccin. Ett kriterieurval innebär att det empiriska materialet väljs ut baserat på förutbestämda kriterier för att möjliggöra informationsrika data (Patton, 2002:238).
De kriterier som låg till grund för val av empiri upprättades med syfte att lokalisera data som tydligt illustrerar den övergripande diskursen kring vaccin. De kriterier som valdes syftade till att tidningarna skulle vara rikstäckande och finns att tillgå i dagligvaruhandel och digitalt. Utifrån dessa kriterier valdes fyra stora, rikstäckande svenska dagstidningar ut. Dessa fyra tidningar innefattar Aftonbladet, med sina 3,9 miljoner dagliga läsare, Expressen, med sina 2,9 miljoner dagliga läsare, Dagens Nyheter, med sina cirka 790 000 dagliga läsare och slutligen Svenska Dagbladet, med sina 750 000 dagliga läsare (Bonnier News, 2021a; Samuelsson, 2020, 1 september; Svenska Dagbladet, 2021).
Då vi strävade efter att nå så informationsrika data som möjligt använde vi oss sedan av ett intensitetsurval. Patton (2002:234) beskriver att ett intensitetsurval syftar till att möjliggöra att så informationsrika data samlas in. Vi strävade då efter att lokalisera ett antal artiklar, vilka kunde vara allt från insändare till reportage, som tydligt berörde vårt ämne. För att kunna säkerställa detta så använde vi tidningarnas egna sökmotorer, med sökord såsom “vaccinkritik” och “vaccinmotstånd”, för att kunna få en känsla för inom vilka tidsspann som mest data producerats. Här märkte vi att det fanns en tydlig ökning av artiklar som berörde vaccin under och till följd av mässlingsutbrottet i Göteborg 2017 och under den rådande pandemi som för tillfället är aktuell. Vi valde därför att rikta vår sökning mot årsintervallet 2017–2021, detta för att mässlingsutbrottet 2017 tycks initiera en ökad debatt runt vaccin som följer med in i den rådande pandemi vi befinner oss i nu.
Baserat på detta urval så söktes ett antal artiklar upp från dessa olika tidningar. Vi valde att söka efter artiklar som publicerats de senaste fem åren med hjälp av våra sökord. Innan en artikel valdes så gick vi igenom den och kontrollerade dels längden, dels att den tydligt berörde vårt
ämne. Genom detta fick vi fram 49 olika artiklar som samtliga berörde vaccin. Efter en genomgång av dessa artiklar upptäckte vi att det fanns en viss möjlig ideologisk snedvridning. Denna upptäckt väckte reflexiva frågor hos oss kring vilken kunskap denna studie bidrar till att reproducera. Med detta i åtanke valde vi att inkludera tre olika artiklar från den socialdemokratiska tidskriften Dalademokraten, vilket är en tidning som når cirka 38 000 läsare per dag (Bonnier News, 2021b). Detta val bidrog däremot enbart till en ideologisk bredd vilket kan resultera i att andra ideologiska perspektiv utesluts.
Samtliga artiklar gjordes tillgängliga för analys genom att vi laddade ner dem och kopierade sedan in varje artikel i ett samlat dokument. Genom färgkodning av de olika mönster vi urskilt så fortsatte vi sedan vår analys. Denna färgkodning syftade till att tydligt särskilja var i artiklarna våra valda begrepp diskurs, subjektsposition, styrningsmentalitet och biomakt gick att identifiera. Utöver dessa begrepp så användes också färgkodningen för att tydliggöra de samband som uppdagades i artiklarna i relation till de teman som identifierats i den tidigare forskningen.
En reflexiv tanke som uppkom hos oss rör en begränsning som kan prägla den foucauldianska diskursanalysen, likväl som diskursanalysen i stort. Denna syftar till hur det kan finnas en risk att den data som väljs ut för att analysera förstärker forskarens tidigare konstruktion av det som studeras, vilket Carabine (2001:306) berör. Denna begränsning har vi strävat efter att överkomma genom att dels aktivt föra en löpande diskussion kring vilka förutfattade meningar vi besitter i relation till denna studie. Dels genom att aktivt välja artiklar som sprider en övergripande bild av synen på vaccin och individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin, snarare än artiklar som stärker våran eventuella tidigare tolkning av konstruktionen. Denna begränsning, som vi nu i mångt och mycket strävat efter att överkomma, förändrar inte vårt val av metod inför denna studie, då denne fortsätter lämpa sig bäst som metod inför undersökningen kring hur vaccinkritiska individer framställs i svensk dagspress.
4.3 Genomförande och analys
Foucault har inte erbjudit några tydliga riktlinjer för hur en foucauldiansk diskursanalytisk studie ska te sig. Med detta i åtanke har vi inför denna studie inspirerats och använt oss av olika delar av de analysmodeller som Carabine (2001), Bolander och Fejes (2009) och Willig (2013) presenterar. Denna inspiration har mynnat ut i en analysmodell om tre steg som kan ses på som en syntes av dessa modeller. Dessa steg som nu kommer att presenteras har inte alltid följts kronologiskt under analysarbetet utan har ibland överlappat och använts parallellt med varandra, men för enkelhetens skull presenteras de ändock här som tydliga steg. De bärande begrepp som i detta avsnitt kommer att nämnas har tidigare beskrivits i teoriavsnittet.
Denna studie undersöker en frågeställning som utgörs av två delar - hur framställs vaccinkritiker i svensk dagspress och hur hanteras dem till följd av denna framställning. Dessa delar av frågeställningen hanteras på olika sätt i denna kommande analysmodell. I de två första stegen undersöker vi hur utsagorna gemensamt konstruerar en diskurs där olika
subjektspositioner tilldelas vaccinkritikerna, vi undersöker således hur vaccinkritiker framställs. I det slutgiltiga steget fokuserar vi på att undersöka hur dessa vaccinkritiker hanteras till följd av denna framställning. Här tar vi fasta på att makten kan förstås som handlingar som påverkar andra handlingar. Därför blir det här möjligt att undersöka hur det sätt som svensk dagspress genom olika utsagor handlar även kan antas påverka andra handlingar och är riktad mot populationen. Media har således inom den övergripande vaccindiskursen möjlighet att utgöra en maktfaktor som påverkar populationen.
Steg 1. Identifiera den övergripande vaccindiskursen
Det första steget utgjordes inledningsvis av en fas där vi fokuserade på att bekanta oss med och lära känna vår data samt lära oss att navigera i den (Bolander & Fejes, 2009:88; Carabine, 2001:282). Därefter började vi söka efter mönster av utsagor som beskrev vaccin på liknande sätt. För att få fatt i detta mönster koncentrerade vi oss inledningsvis på att identifiera samtliga utsagor som relaterade till och konstruerade synen på vaccin på något sätt. Allt från beskrivningar av vaccins biologiska process till beskrivningar av dess samhällsnytta innefattades.
Ett tydligt mönster uppdagades då vilka talade om vaccin som samhällets räddning från dödliga sjukdomar och som en solidarisk handling. Genom att identifiera detta mönster av återkommande utsagor fick vi grepp om den övergripande vaccindiskursen som dessa utsagor konstruerade. Denna vaccinkonstruktion positionerade vaccin som överordnat alla eventuella biverkningar som kan uppstå. Tydligt blev det i detta steg att den samhällsräddande vaccindiskurs som identifierats bidrog till att utesluta individer som förhåller sig kritiskt gentemot vaccin och begränsar deras möjligheter att höras. Detta synliggjorde ett av de sätt som makteffekter kan verka genom svensk dagspress.
Steg 2. Vilka subjektspositioner tilldelas vaccinkritiker?
I det andra steget tog vi inspiration från den modell Willig (2013:132) presenterar där även vi identifierar subjektspositioner. Detta gjordes på liknande sätt som i ovan steg – inledningsvis så identifierades således samtliga utsagor som relaterade till vaccinkritiska individer samt utsagor som relaterade till vaccinpositiva individer. Detta gjordes som ett sätt att få fatt i hur utsagor kan konstruera andra subjektspositioner än enbart de som dem relaterar till (Willig, 2013:131). Genom de sätt som utsagorna konstruerade och positionerade vaccinpositiva blev det även möjligt att se hur dessa subjektspositioner skiljde sig från de positioner som vaccinkritiker tilldelades.
Till följd av att den övergripande vaccindiskursen i tidigare steg identifierats samt att de mönster av återkommande utsagor relaterat till individer som förhåller sig kritiskt eller positivt till vaccin gjort detsamma, så synliggjordes ett flertal subjektspositioner. Tack vare att de subjektspositioner som tilldelas individer som förhåller sig positivt gentemot vaccin identifierats blev det på ett tydligare sätt möjligt för oss att identifiera de subjektspositioner vaccinkritiker tilldelas. Vaccinkritiker positioneras då i subjektspositioner som försatte dem i sämre dager, exempelvis genom att positioneras som samhällsfarliga.
Steg 3. Styrningsmentalitet och biomakt
Detta slutgiltiga steg syftade inledningsvis med inspiration från Bolander och Fejes (2009:93) att undersöka hur utsagorna inom den övergripande diskursen fungerade normativt. Syftet blev då inledningsvis att undersöka vilka normer som utsagorna konstruerade vilket i sin tur synliggjorde normativa vaccinrelaterade beteenden och åsikter i samhället. För att synliggöra dessa normer undersökte vi hur utsagor även kan bidra till att det som utelämnas konstruera (Willig, 2013:131). Det vill säga att normen kan synliggöras genom de sätt som utsagor visar vad som är avvikande. Denna normerande funktion lyfter fram vilka makteffekter som kan verka genom svensk dagspress.
För att få fatt i denna normerande effekt så sökte vi inledningsvis efter utsagor som förklarade vaccinkritikers kritiska inställning till vaccin på olika sätt. Detta gjorde att det blev tydligt hur vaccinkritiska individer ständigt positionerades som avvikande vilket även synliggjorde de normer som konstrueras och befästs i svensk dagspress. Efter att dessa normer identifierats blev det synligt hur biomakten, normens makt som syftar till att kontrollera kroppar och dess biologiska processer, genomsyrade de utsagor som konstruerade den samhällsbärande vaccindiskursen. När biomakten identifierats blev det därefter möjligt att se hur styrningsmentaliteten verkar genom svensk dagspress. Samtliga utsagor som identifierades synliggjorde hur svensk dagspress på olika sätt syftar till att skapa opinion och på så sätt, genom att rikta sig mot andra maktapparater, åstadkomma handlingar som påverkar andra handlingar.
4.4 Etik och kvalitetskriterier
Enligt Vetenskapsrådet (2002:5) finns det två forskningsetiska krav som kan anses vara övergripande och som all forskning bör förhålla sig till. Dessa två krav, individskyddskravet vilken syftar till vikten av att skydda individer från skada, och forskningskravet vilket syftar till vikten att kunskaper utvecklas och fördjupas, behöver ständigt vägas mot varandra. Individskyddskravet mynnar ut i fyra olika konkretiserade forskningsetiska krav - informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002:7–14).
Samtliga av dessa fyra olika forskningsetiska krav syftar till studier som inkluderar fysiska respondenter, i relation till dessa studier fyller samtliga krav en tydlig, och viktig, funktion. I relation till vår studie, där det empiriska materialet utgörs av data som är publicerat med syfte att allmänheten ska få tillgång till dessa, fyller de fyra forskningsetiska kraven som syftar till att skydda individen en mindre viktig funktion. Viktigare blir det då att föra en diskussion rörande den etiska aspekt som Nygren (2012:31) presenterar rörande risken att bidra till ett ökat förtryck. Nygren menar nämligen att det kan vara viktigt att reflektera över vilken eventuell påverkan en studie kan ha på de strukturella förtryck grupper kan utsättas för.
Denna etiska aspekt kan vara extra relevant att reflektera över i relation till denna studies valda teoretiska ramverk där sanningar kan konstrueras genom diskurser som produceras och reproduceras genom språket. Vid en första anblick så kan denna studie antas behandla en grupp
