Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
ßoa/f Car/a
£7000 lyq/Zit/er
27.000 måltider
En undersökning av kostvanor
av CARIN BOALT
KOOPERATIVA FÖRBUNDETS BOKFÖRLAG
Carin Boa It: 27.000 MÅLTIDER
.
■
:smtm s@äSi
27.000 måltider
En undersökning av kostvanor av CARIN BOALT
Kooperativa förbundets . bokförlag • Stockholm
Innehåll
Sid.
Förord ... ^
Inledning ... 9
Undersökningens syfte, planlägg ning och utförande... 9
Materialets beskaffenhet och re presentativitet ... 12
Bearbetningens principer ... 16
Konsumtion av vissa födoämnen . 18 Mjölk... 18
Smör och -margarin... 21
Ost... 22
Ägg...22
Kött...24
Fisk...28
Spannmålsprodukter... 29
Potatis... 82
Rotfrukter...83
Grönsaker... 83
Frukt... 84
Kaffe... 40
Te ...41
Kakao... 42
Kosten ur kvantitativ synpunkt. . 45
Matsedlar och matordning .... 52
Vardagskosten...52 Söndagskosten... 53 Måltidstimmar... 53
Olika typer av måltider .... 55
Måltidsordningen ur näringshy- gienisk synpunkt... 59 Morgonmålet...60
Dagens första lagade mål ... 62
Småbarnens matordning .... 62
Kosten ur kvalitativ synpunkt . . 63 Matutgifter... 73 Sammanfattning...80
FÖRORD
\^id undersökningar av en befolknings näringstillförsel är det mycket svårt alt nå de enskilda individerna. Genom »hus- hållsundersökningar» träffar man familjerna betraktade som en helhet. Att tränga in i familjerna och till medlemmarna själva har alltid visat sig svårt. Frånsett någon enda mindre undersökning utgör föreliggande arbete det första försöket att i större skala här i landet få ett grepp om icke blott familjers kost men framför allt vad familjemedlemmarna äta.
Matvanorna i ej mindre än 368 familjeT ha här analyse
rats. Man får en levande bild av individernas verkliga vanor.
Det är icke fråga om äggvita, fett och kolhydrat, eller om kalorier och vitaminer. Vi få veta, vad de äta, när de äta och hur mycket de äta, på ett sätt som var och en kan första, som vet vad smörgås, ägg, gröt eller kaffe är. Med andra ord, boken ger oss livet som det är. I familjer, vilka äta som folk gör mest, finns det enskilda, som författaren kan ge stort A.
Men vi få också se, att bland dem som kunnat eller bort veta bättre, finnas sådana som ej ens kunnat godkännas.
Det är möjligt, att en sträng kritiker kan finna saker att anmärka på. Någon tycker kanske, att boken inte är nog
»vetenskaplig». Vi andra äro Kooperativa förbundet oeh för
fattarinnan mycket tacksamma för detta arbete, som i allt bär verklighetens och livets omisskänneliga prägel.
Stockholm i maj 1939.
Ernst Abramson.
7
J- öreliggande undersökning är resultatet av ett försök att genom de kooperativa grupperna och gillena erhalla upplysningar om deltagarnas kostvanor. Ev. kommer den att följas av under
sökningar på andra områden.
Vi tacka hjärtligt de kända och okända med
arbetare i grupper och gillen, som lagt ned tid och intresse pa att samla de uppgifter, som ligga till grund för denna undersökning.
Sedan materialet införskaffats, har fil. mag.
Carin Boalt haft i uppdrag att verkställa bear
betningen. Resultatet ställes härmed till grup
pernas, gillenas och andra intresserades förfo
gande, i hopp om att det skall vara av värde i svenska folkets strävan efter sunda kostvanor.
Stockholm i augusti 1939.
KOOPERATIVA FÖRBUNDET.
Gruppverksamheten.
Herman Stolpe.
8
INLEDNING
1. Undersökningens syfte, planläggning och utförande.
Under de senaste decennierna har det blivit klarlagt, att födan spelar en utomordentligt stor roll för hälsan. Man vet, att felaktig näring försämrar hälsan, och att en stor del av mänskligheten är felnärd. I de flesta länder pågår ett intensivt arbete för att höja koststandarden och därmed folkhälsan. Allt effektivt arbete med näringsfrågor bygger på resultatet av medicinska och näringshygienska forskningaT, som klarlägga sambandet mellan hälsa och föda och under
söka livsmedlens värde. För att dessa resultat skola kunna om
sättas i praktiken, fordras i första hand kännedom om de faktiska näringsförhållandena. Allt, som göres för att för
bättra kostvanorna: ingripande från stat och kommun, upp
lysningsverksamhet, propaganda etc., allt detta maste ta det verkliga läget till utgångspunkt.
I Sverige stöder man sig huvudsakligen på de två mest omfattande undersökningar som utförts på dessa områden, nämligen Medicinalstyrelsens Norrlandsundersökning1 och Socialstyrelsens Levnadsvillkor och hushallsvanor i städer och industriorter omkring år 1933.2 Socialstyrelsens un
dersökning omfattar familjer i städer och industriorter. Den klarlägger familjernas hushållskostnader på grundval av hus
hållsböcker, som förts under ett år. En näringshygienisk analys visar en hel del allvarliga brister i kosten.
Norrlandsundersökningen, som direkt sammanställer kos
ten med hälsotillståndet, särskilt ämnesomsättningen och tän
derna, påvisar svåra missförhållanden. Kosten är ensidig och
1 En socialhygienisk undersökning i Västerbottens och Norrbottens län, utförd av Kungl. Medicinalstyrelsen under åren 1929—1931. Lund 1934.
2 Stockholm 1938.
9
fättig pâ mineralsalter och vitaminer; tandröta, rakitis, blod
brist och ämnesomsättningsrubbningar äro vanliga.
En hel del undersökningar av skolbarnskosten föreligga också. Dessa äro mestadels koncentrerade kring skolfrukost
problemet.
Syftet med KF:s undersökning var att i detalj klarlägga kostvanorna i ett antal familjer. För att skaffa undersök
ningsmaterial utnyttjades KF:s goda kontakt med stora be
folkningslager. Speciellt har den del av KF:s upplysnings
verksamhet, som sköter studieverksamheten bland anställda i föreningarna, medlemmar och förtroendevalda, stora för
utsättningar att kunna intressera folk för att hjälpa till med en dylik undersökning.
Studiegrupper, som ledas från en avdelning av KF:s orga- msationsavdelning, Gruppverksamheten, studera kooperativa och ekonomiska ämnen och även ämnen, som direkt ansluta till hemmet och familjen. En studietidskrift, Vi Vill, går ut till flertalet medlemmar i grupperna.
Undersökningen förbereddes under hösten 1936 genom ar
tiklar i Vi Vill, som dels framhöllo vikten av att klarlägga näringsförhållandena, dels nyttan för den enskilda familjen att reflektera över sina kostproblem. Därefter utsändes 4.180 formulär till medlemmar i grupperna med uppmaning att föra dem under en vecka och därefter snarast möjligt skicka dem tillbaka till KF.
Formulären skickades till sådana grupper, som anmält sig
■till studier av hemfrågor. Fördelningen av protokollen på de olika ämnesgrupperna framgår av nedanstående:
Ämne Antal utskickade Antal ifyllda formulär formulär
Hemekonomi 1.370 42
Vår föda och hälsa 2.250 296
Bostadsfrågor 300 13
Familj efrågor 130 16
Familjen och samhället 130 1
4.180 368
Proc.
3,1 13.2
4,3 12.3
0,8
Två slags formulär användes. Det ena formuläret, sid. 84, är avsett för uppgifter om födoinköpen. Där antecknas dag för dag mängd och pris för alla slag av inköpta livsmedel och förrådsmängden före och efter undersökningen. Detta formulär har betecknats som livsmedelsprotokoll.
I det andra formuläret, sid. 82, angives dag för dag för varje person tid för varje mål och den föda, som förtärts.
Detta formulär har kallats mathållningsprotokoll.
Sedan några ofullständigt förda protokoll kasserats åter
stod 183 livsmedelsprotokoll och 368 mathållningsprotokoll.
De uppgifter, som lämnas, äro:
A. Allmänna uppgifter.
Familjens sammansättning, ålder, kön, sysselsättning för alla familjemedlemmarna, årsinkomst för man, hustru, barn och övriga bidrag, kontantinkomst under undersökningstiden, några uppgifter om hur mycket familjens glas, koppar, tall
rikar etc. rymma, samt vissa andra kvantitativa uppgifter.
B. Uppgifter angående födan.
Protokollet över familjens kost föres så, att för varje in
divid antecknas all förtärd föda samt tiden för malen under sju dagar. Vidare uppges utgifter för livsmedel under under
sökningstiden och om familjen haft tillgång på livsmedel pa annat sätt än genom köp.
Inga instruktioner gåvos om vem, som skulle föra proto
kollet, men i de flesta fall har det troligen varit husmodern.
Den huvudsakliga bearbetningen har gällt de 368 mat- hållningsprotokollen. De 183 livsmedelsprotokollen ha endast använts såsom komplement. De utgöra en utmärkt kontroll på beräkningarna från mathållningsprotokollen. Den mer ingående redovisningen av materialet gäller dem, som fört mathållningsprotokoll, antingen de även fört livsmedelspro
tokoll eller inte.
Kostnaden för materialets insamlande blev ytterst obetyd
lig. Familjerna lämnade sin medverkan utan ersättning. Kost- Il
naden inskränker sig alltså till tryckningskostnad för for
mulären samt .portokostnad.
Tabell 1.
Familjernas fördelning på orter.
Antal Antal
O r t familjer O r t familj er
Svealand (utom Sthlm) Edane ...
Flen ...
Grums ...
Hagalund...
Hallsberg...
Kolbäck ...
Lästringe ...
Munkfors...
Nora ...
Nävekvarn ...
Pålsboda ...
Strömstorp ...
Sävstafors...
Västerås ...
Götaland
Berga...
Fågelvik ...
Gislaved ...
Göteborg ...
Hälsingborg...
Kalmar ...
Karlskrona ...
Kolmården ...
Krokek ...
2 2 2 1 2 12 2 3 2 12 1 1 1 9
2 2 2 13 2 1 7 11 1
Limhamn ...
Lundby...
Malmö ...
Norrköping Sävedalen...
Uddevalla..
Västervik ...
Ystad...
Åtvidaberg ödeborg ...
3 1 1 2 1 2 1 5 6 3 Norrland och Dalarna Bollstabruk ...
Borlänge ...
Domnarvet ...
Grängesberg...
Hofors ...
Korsnäs...
Kälarvet ...
Malmberget ...
Norrsundet ...
Rörberg...
Sandviken ...
S:a mindre städer o. orter Stockholm...
S:a familjer 1 4 8 2 1
1 1 3 2 3 1 145 223 368 2. Materialets beskaffenhet och representativitet.
Tab. 1 visar de 368 familjernas fördelning på orter. 223 protokoll eller 61 procent av materialet äro förda av famil
jer i Stockholm. Resten är fördelad på olika orter med ett litet antal från var plats. Från många platser kommer endast ett protokoll. 27 procent av protokollen ha förts av familjer i 12
samhällen, oftast av industri- och brukskaraktär som t. ex. Nä
vekvarn, Domnarvet etc. Sammanför man orterna landsdels- vis, varvid dock Dalarna förts tillsammans med Norrland, finner man att 45 procent av protokollen komma från Göta
land, 36 procent från Svealand (utom Stockholm) och 19 procent från Norrland. Stockholm är utomordentligt starkt överrepresenterat, beroende på att propagandan för deltagan
de i undersökningen varit effektivare där. Inget protokoll från ren landsbygd har bearbetats. Två sådana ha skickats in men medtogos icke i bearbetningen utan behandlades individuellt.
Tabell 2.
Familjeförsörjarnas yrke.
Y rkcsgrupper Antal Procent
Butiksföreständare ... ... 23 6
Butikspersonal... 12 3
Byggnadsarb. och snickare ... 36 10
Chaufförer ... 13 4
Eldare... 4 1
Fabriksarbetare... 22 6
Lagerarbetare ... 6 2
Livsmedelsindustriarbetare ... 11 3
Metallarbetare ... 35 9 Montörer ... 14 4
Murare ... 7 2
Målare ... 7 2
Reparatörer ... 10 3
Stenarbetare ... 11 3
Typografer ... 8 2
Kommunikationsarb. (utom chaufförer) 17 5
övriga arbetare ... 59 16 Kontorister ... 17 5
Tjänstemän i verk och banker etc. ... 38 10
Ingenjörer... 4 1 Lärare... 4 1 Fria yrken... 5 1
Pensionärer ... 5 1
Summa 368 100
13
Vid bearbetningen grupperades materialet på landsdelar, men detta gav i de flesta fall inte något av intresse utan oftast bar hela materialet utom Stockholm sammanslagits.
I tab. 2 äro familjerna indelade efter husfaderns yrke. De kvalificerade arbetarna dominera materialet. Snickare, me
tallarbetare, chaufförer och butiksanställda äro särskilt tal
rika. Påfallande är att fria yrken och tjänstemän med högre lönestandard endast äro att finna i stockholmsmaterialet.
Familjernas fördelning på socialgrupper.
Indelning i socialgrupper av familjerna utgick från 1) fa
miljeförsörjarens yrke; 2) familjens ekonomiska situation.
Familjeförsörjarens yrke i relation till kostvalet kan ses ur två synvinklar. 1) Den fysiska påfrestningen av kroppen, som kommer att starkt influera näringsbehovet. 2) Yrket ger i de flesta fall någon, om också mycket vag uppfattning om hemmiljön och vilken utbildning husfadern har. (Beträf
fande utbildningen hade det varit av stort värde att veta hur hustrun kvalificerat sig för sitt yrke. Sådana uppgifter äro dock dels ytterligt svåra att få in och bli dels lätt missvi
sande.)
Dessa båda indelningsgrunder sammanfalla i stort sett i praktiken. Sålunda kan flertalet av dem, som ha fysiskt lätt arbete, hänföras till en 'kategori, nämligen intellektuellt ar
betande, och de som ha medeltungt eller tungt arbete till en annan.
På detta sätt uppstå två yrkeskategorier. Den första har rubricerats som arbetare och den andra har i fortsättningen kallats tjänstemän. Uttrycket tjänstemän är något missvi
sande, då däri inbegripes kontorister, anställda i banker och verk, läkare, ingenjörer etc. Till arbetare har räknats en del gränsfall, såsom butiksanställda, verkmästare etc. I fallet butiksanställda har utslaget givits av arbetets art. Det måste nämligen betecknas som medeltungt. Pensionärer och f. d.
yrkesutövare (fem stycken) ha tagits i den yrkesgrupp, som de tidigare tillhört.
14
Tabell 3.
Familjernas fördelning på inkomstgrupper.
Årsinkomst under 2000 kr.
Årsinkomst 2000—50C0 kr.
Årsinkomst 5000—10.00 kr.
Årsinkomst
mer än 10000 Utan uppgift Samtliga
antal famil»
jer i % av
samt»
liga fam.
antal famil"
jer i % av
samt»
liga fam.
antal famil«
jer i % av
samt»
liga fam.
antal famil«
jer i % av
samt»
liga fam.
antal famil»
jer
i % av
samt»
liga fam.
5 1,3 206 56,0 86 23,4 8 2,2 63 17,1 368 100
Tabell 4.
Familjemedlemmarnas fördelning efter ålder, kön och socialgrupp.
Socialgrupp
Antal män Antal kvinnor Antal barn
Summa
u
sA 20— 60år •<3
81
un
a
sA 20—
60år
0
1
orsi*
T
oîa O
7r-
•îfl
\D
1
•Î5
Arbetarfam. i landsorten 9 157 27 5 150 26 49 23 22 8 476 Arbetarfam. i Sthlm... 12 143 19 9 141 13 22 25 18 8 410 Tjänstemannafam. i Sthlm 2 63 8 2 71 20 20 21 11 9 227 S:a 23 363| 54 16 362 59 91 69 51 25 1113
Familjernas ekonomi.
Utan tvivel spelar familjens ekonomi en mycket stor roll för kostvalet. Arbetare och tjänstemannagrupperna äro i eko
nomiskt avseende ej bestämt avgränsade utan gå över i var
andra. (Tab. 3.) Maximum för arbetarfamiljer är 5.000 kr.
om året; det stora flertalet ligger mellan 2.000 och 5.000 kr.
Medelinkomsten är för arbetare i Stockholm 4.135 kr., i landsorten 3.134 kr. Huvudparten av tjänstemännen ha 5.000
—8.000 kr. De ha lägst 4.000 kr. och åtta familjer ha över 10.000 kr. Maximum är 12.000 kr. Medelinkomsten är 5.901 kr.
Vidare bör framhållas, att de 78 tjänstemannafamiljerna och 145 av arbetarfamiljerna voro bosatta i Stockholm. I övriga städer och samhällen voro 145 arbetarfamiljer bo
satta.
15
De deltagande personernas ålder och kon.
Av tab. 4 framgår materialets fördelning på ålder och kon inom olika socialgrupper. Antalet män är 440, antalet kvin
nor 437 och antalet barn 236.
Tidpunkten för undersökningen.
Protokollen ha förts sju dagar under vintern 1936-37.
Då formulär utsänts till grupperna allteftersom de anmalt sig till studier, har ifyllandet blivit spritt över vintersäsongen.
Materialets jämförbarhet minskas av att alla Stockholms a- miljema, 61 procent av materialet, fört sina protokoll un er oktober—november, medan protokollen från övriga stader och orter förts under december till april, de flesta, 31 pro
cent, i januari och februari.
Representativitet.
Materialet visar god representativitet beträffande de del
tagande personernas ålder, familjernas typ och hushallens storlek, om man jämför dem med samtliga hushall i rikets stadssamhällen. Däremot äro de lägsta inkomstgrupperna underrepresenterade.
3. Bearbetningens principer.
Materialet är visserligen begränsat men utomordentligt rikt på uppgifter. Undersökningsmaterialet ger möjlighet till stu
dium av relationerna mellan kostvanor och ett stort anta faktorer. De faktorer, som äro fastlagda av materialet, aro för varje familj : Bostadsort, inkomst, socialklass, familjetyp och för varje familjemedlem: Ålder, kön och sysselsättning.
Bearbetningen av kosthållet omfattar följande huvudpunk- ter: a) Födan; b) Matordningen; c) Matutgifterna.
a) Födan. För varje viktigare födoämne undersöktes t. ex.
konsumtionens variation med ålder, socialgrupp, bostadsort, familjetyp etc. samt födoämnets roll som kaloritillforare i o i- ka individers kost. Ett fåtal födoämnen komma på bordet i
naturligt tillstånd. 1 de flestå fall bearbetas naturprodukterna ooh blandas ihop till rätter av olika slag. Födoämnenas värde för människan förändras ofta avsevärt under dessa procedu
rer. Rätterna kombineras till måltider. Detta sker enligt be
stämda vanor, som utbildats under lång tid i ett land, en ort, en familj. En analys av familjernas matsedlar ger en viss inblick i detta system.
b) Matordningen spelar en avsevärd roll för hemlivets rytm, individernas hälsa och husmoderns arbetsförhållanden och har gjorts till föremål för en detaljerad undersökning både med avseende på tider och målslag.
c) Matutgifterna är den största posten i budgeten och dess storlek kommer att delvis bestämma, hur mycket som kan användas för andra ändamål och således ha inflytande på familjens hela levnadsstandard. Avvägningen av matutgif
terna på olika födoämnen och sambandet meljan koststan
dard och matutgifter ha även undersökts.
2. 27.000 mältider 17
KONSUMTION AY VISSA FÖDOÄMNEN
Mjölk.
Några särskilda beräkningar för skummjölk och oskum
mad mjölk ha inte kunnat göras, då mjölkens sort inte när
mare angives i de flesta protokoll. Alla, som överhuvud taget angiva mjölkkvaliteten, säga sig använda oskummad mjölk.
Beräkningen av mjölkmängden har gjorts i dl. Protokoll
föraren ger en del kvantitativa uppgifter, rymden på glas, på djup tallrik och på tekopp. Medeltalet för rymden av ett mjölkglas är 2 dl och för en djup tallrik 3 dl, en tekopp 2 dl. När mjölk förekommer till gröt eller kräm etc., har 2 dl beräknats gå åt pr portion.
Den mjölk, som för övrigt ingår i matlagningen, har be
räknats sålunda: Den sammanlagda mjölkmängd, som enligt mathållningsprotokollen konsumerats av alla i familjen, jäm- föres med den mängd mjölk, som enligt livsmedelsprotokollen köpts. Inköpsmängden brukar ligga 10 procent högre än den beräknade förbrukningen. Denna mjölkmängd har alltså an
vänts till matlagning och i ungefär lika hög grad kommit alla familjemedlemmarna tillgodo. Därför fördelas den lika på varje familjemedlem.
Mjölk har en utomordentligt stor användning i kosten.
Mest begagnas den som dryck. Choklad kokt på mjölk före
kommer tämligen allmänt. För övrigt ingår mjölk varje dag i matlagningen hos så gott som alla familjer, om inte annat så ingår den i vetebrödet.
Mjölkkonsumtionen visar sig vara i hög grad varierande med olika faktorer. Starkast varierar den med åldern (diagr.
1). Även familjetyp och socialgrupp spela stor roll. En grup
pering av materialet efter landsdelar gav mycket likartade 18
Tabell 5. Vissa födoämnens roll i kosten.
M ä n < v i n n o Barn 11- 14 år B a r n 7—10 å r Barn 4— 6 å r Barn 1 — 3 år
Födoämnen i tjänstemanna*
familj i Sthlm
i arbetarfamilj i Sthlm
i arbetarfamilj i landsorten
i tjänstemanna*
familj i Sthlm
i arbetarfamilj i Sthlm
i arbetarfamilj i landsorten
i tjänstemanna*
familj i Sthlm
i arbetarfamilj i Sthlm
i arbetarfamilj i landsorten
i tjänstemanna*
familj i Sthlm
i arbetarfamilj i Sthlm
i arbetarfamilj i landsorten
i tjänstemanna*
familj i Sthlm
i arbetarfamilj i Sthlm
i arbetarfamilj i landsorten
i tjänstemanna*
familj i Sthlm
i arbetarfamilj i Sthlm
i arbetarfamilj i landsorten
Antal fall 73 Antal fall 174 Antal fall 193 Antal fall 93 Antal fall 163 Antal fall 181 Antal fall 20 Antal fall 22 Antal fall 49 Antal fall 21 Antal fall 25 Antal fall 23 Antal fall 11 Antal fall 18 Antal fall 22 Antal fall 9 Antal fall 8 Antal fall 8
1 2 3 1 2 3 1 2 3 i 2 3 1 2 3 1 2 3 i 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3
Kött ... 14 370 13 11 310 11 ii 310 10 10 210 9 9 190 9 10 190 8 9 190 7 9 190 8 9 190 7 7 150 6 8 170 8 8 170 7 7 70 3 7 70 4 7 70 4 4 40 2 6 60 4 6 60 3
Fisk... 4 80 3 3 60 2 3 60 2 3 40 2 3 40 2 3 40 2 3 40 2 2 30 1 3 40 2 3 40 2 2 30 1 2 30 1 2 20 1 2 20 1 2 20 1 2 20 1 2 20 1 2 20 1
Ägg... 3,6 40 1 2,9 30 1 3,2 30 1 3,2 30 1 2,0 20 1 2,2 20 1 3,2 30 1 2,3 20 1 2,5 30 1 3,3 30 1 2,8 30 1 2.7 30 1 3,2 30 1 2,9 30 2 2,6 30 2 4,2 40 2 3,3 30 2 2,7 30 2 Mjölk... 25 170 7 28 230 8 38 280 9 27 190 8 25 190 9 30 220 10 36 280 10 39 310 12 38 300 11 45 360 15 37 290 13 36 280 13 46 370 18 34 260 14 35 270 14 42 340 19 34 260 15 37 290 15
Smör ... — 200 8 — 210 8 — 240 8 — 160 8 — 130 6 — 170 7 — 190 7 — 150 6 — 210 8 — 140 6 — 150 6 — 150 7 — 90 4 — 110 6 — 110 6 — 70 4 — 70 4 — 110 6
S:a kal. fr. animal.
födoäm. 860 32 — 840 30 920 31 630 28 — 570 27 640 28 730 27 700 28 770 29 720 30 670 29 660 29 580 27 490 27 500 27 510 28 440 26 510 27
Gröt ... 3 70 3 3 70 3 5 110 4 3 70 3 3 70 3 5 110 5 4 90 3 4 90 4 6 140 5 5 110 5 5 110 5 6 140 6 6 140 7 5 110 6 7 160 9 6 140 8 7 160 9 8 180 9
Vetebröd ... 25 360 13 26 350 12 25 350 12 22 300 13 25 360 16 24 340 14 26 370 14 25 350 14 24 340 13 19 270 11 20 290 13 18 260 12 19 270 13 16 230 12 12 170 9 19 130 7 13 180 11 12 170 9 Rågbröd... 28 340 13 35 450 16 36 510 17 23 330 15 20 250 12 24 340 14 26 370 14 24 340 14 29 410 15 20 290 12 21 300 13 21 300 13 13 180 9 16 230 12 16 230 12 11 150 8 10 140 8 15 220 12
Vetemjölsmat ... 2 40 1 2 40 1 2 40 1 2 40 2 2 40 2 2 40 2 3 70 4 3 70 3 3 70 3 3 70 3 3 70 3 3 70 3 3 70 3 3 70 4 3 70 4 4 80 5 3 70 4 3 70 4
S:a kal. fr. cerealier — 810 30 — 910 32 — 1.010 34 — 740 33 — 720 34 — 830 35 — 900 35 — 850 35 — 960 36 '-- 740 31 — 770 34 — 770 34 — 660 32 — 640 34 — 630 34 — 500 28 — 550 32 — 640 34 Potatis ... 21 300 11 22 310 11 21 300 10 14 200 9 13 190 10 14 200 8 18 260 10 16 230 9 16 230 9 12 170 7 12 170 7 12 170 8 7 100 5 6 90 5 8 110 5 7 100 6 6 90 5 8 110 5
Rotfrukter... 1 10 0 1 10 0 1 10 0 1 10 0 1 10 0 1 10 0 1 10 0 1 10 0 1 10 0 1 10 0 1 10 0 1 10 0 1 10 1 1 10 1 1 10 1 1 10 1 1 10 1 1 10 1
Färska grönsaker ... 2 10 0 1 10 0 1 10 0 2 10 0 1 10 0 1 10 0 2 10 0 1 10 0 1 10 0 2 10 0 1 10 0 1 10 0 2 10 1 1 10 1 1 10 1 2 10 1 1 10 1 1 10 1
Färsk frukt ... 3 30 1 2 20 1 1 10 0 5 50 2 1 10 0 1 10 0 6 60 2 5 50 2 1 10 0 6 60 3 5 50 2 1 10 0 5 50 2 3 30 2 1 10 1 5 50 3 3 30 2 1 10 1
Kokt frukt... 5 50 2 4 40 1 4 40 1 5 50 2 4 40 2 4 40 2 5 50 2 4 40 2 4 40 2 5 50 2 4 40 2 4 40 2 6 60 3 4 40 2 5 50 2 6 60 3 4 40 2 6 60 2
S:a kal. fr. grönsaker
och frukt 400 14 _ 390 14 _ 370 11 _ 320 13 _ 260 12 270 10 390 14 340 13 300 11 300 12 280 11 240 10 230 12 _ 180 11 _ 190 10 _ 230 14 180 11 200 10
Socker... — 300 11 300 11 — 300 10 300 13 — 300 14 — 300 14 — 300 11 — 300 11 — 300 11 — 300 14 — 300 13 — 300 14 — 300 16 — 300 15 — 300 16 — 300 17 — 300 18 — 300 16 S:a kal. fr. vegetab. — 1.510 55 — 1.600 57 1.680 56 — 1.360 59 — 1.280 60 — 1.400 59 — 1.590 60 — 1.490 59 — 1.560 58 — 1.340 57 — 1.350 58. ---- 1.310 58 — 1.190 60 — 1.120 60 — 1.120 60— 1.030 59 — 1.030 61 — 1.140 60 Övrigt... — 360 13 360 13 — 390 13 — 300 13 — 27Ö 13 — 310 13 — 350 13 — 330 13 — 330 13 — 310 13 — 300 13 — 280 13 — 270 13 — 240 13 — 230 13 — 230 13 — 220 13 — 250 13
S:a kal./dag - 2.730 100 — 2.800 100 — 2.990 100 — 2.290 100 — 2.12o| 100
— 2.350 100 2.670 100 — 2.520 100 - 2.660jioo| - 2.370 100 — 2.320 100 2.250 100 — 2.040 100 — 1.850 100 — 1.850 100 — 1.770 100 — 1.690 100 — 1.900 100 Kolumn 1 : Antal enheter av födoämnet som ingått i kosten under 7 dagar. Enheterna avse genomsnitt per person och vecka samt äro beräknade i enlighet med tabell 14.
» 2: Kalorier per person och dag från resp. födoämnen.
» 3: Procentuell del av dagskalorierna från resp. födoämnen.
s
Samtliga to vo ro cmtO ^ T-t 001
jejue 57 396 489 147 24 1.113
Tjänstemannafamib jeriSthlm
£—1 jb|UE - 1 ^ ! 03
*1 9-t ]ejue 1 1 * ^ 1 1-H
01—L 1 CM CO 1 CM
»i—ti jEjue oo »o i O(N
IOUUlA)J jejue 6 50 34 3 to
03
UEW jejue 8 28 26 9 2 to
00
CM CM
to CM
03
Arbetarfamiljeri landsorten
£-1 [E^ue *-H tO tO «—1
aç 9-t fEJlIE 3 15 4
*£ 01 -L je^uE 6 14 2 1
fl —TI |Ejue 8 31 8 2
JOUUIANJ Fiue
tO CM O CM CM
OO 03
r—i 00
to
USW jejue 4 41 88 47 13 03
Arbetarfamiljeri Stockholm
H£—t je;ue —« <M 1
00
aç 9—* JEJUE I s * - 1 00
01— L I**«? so ^ r» 1
to CM
CM
a? fl—TI JEJUE Tfn 03 03 CM
aouuiA^i [EJUE to Oi to »o 1
r-< 03 »O 1 30
rh
UKW |E)UE 18 53 75 26 2 r^.
Mjölkkons sumtion (deciliterper individoch vecka) under6 7-19 20—39 40-59 60o.däröver S:a
kurvor till resultat. Däremot går ålderskurvan för mjölk olika i olika socialgrupper. Medelkonsumtionen pr hushall är näs
tan lika, 32 dl pr vecka i arbetar- och 29 dl i tjänstemannafa
miljer. Först en analys av konsumtionen ger upplysning om hur olika samma mjölkmängd användes i olika typer av fa
miljer. I arbetarfamiljerna sjunker mjölksiffrorna obetydligt med åldern. I tjänstemannafamiljerna däremot få barnen
19
C i®~ K.
ß jO
Dl pr individ och vecka
mycket mjölk, men de vuxna anse tydligen, att mjölk är barn
mat och ha övergått till andra drycker. Mjölk som middags
dryck förekommer t. ex. ytterst sällan i tjänstemannafamil
jerna men allmänt i arbetarfamiljerna. I arbetarfamiljerna ligger kvinnornas mjölkkonsumtion betydligt under männens,
men det är inte fallet i tj än s temannaf amil j erna. Utom kön, ålder och socialklass spelar även familjetypen en viss roll.
Sålunda äro de vuxnas mjölksiffror högre i barnfamiljer än i barnlösa familjer.
Mjölken spelar hos de vuxna männen i arbetarfamiljerna och hos barnen i både arbetar- och tjänstemannafamiljerna stor roll som kaloritillförare. I tjänstemannafamiljerna ta barnen 20 procent och de vuxna männen bara 5 procent av sina dagskalorier från mjölk.
Den största mj ölkkonsumtionen har barngruppen i tj änste- mannafamiljer med 6—7 dl om dagen, därefter kommer gruppen vuxna män i arbetarfamiljer i landsorten med något mer än 5 dl om dagen. Den lägsta konsumtionen ha kvinnorna i arbetarfamiljer i Stockholm, 3,6 dl om dagen.
Tab. 6 ger bl. a. uppgift om hur många i olika kate
gorier, som druckit mindre än 6 dl mjölk i veckan. I denna grupp befinna sig endast två barn, men däremot rätt många vuxna. Mer än 6 dl om dagen är en ren undantagskonsum- tion, som förekommer hos 24 individer.
Mjölkens roll i matbudgeten har inte gjorts till föremål för särskilt studium, utan tab. 27 visar hela gruppen mjölk och mjölkprodukter i budgeten. I alla grupperna av familjer tar denna del av födan den största parten av hushållspengarna : hos stockholmsarbetare 23 procent, landsortsarbetare 30 pro
cent och hos tjänstemannafamiljer 26 procent. Siffrorna på kostnaderna för dessa födoämnen stämma väl överens med Socialstyrelsens motsvarande resultat och torde inte lida så mycket av den korta undersökningstiden, då smör, margarin, ost, grädde och i synnerhet mjölk oftast köpas hem i täm
ligen små partier.
Smör och margarin.
Endast ett fåtal protokollförare ha redogjort för sin an
vändning av smör och margarin i hushållet. De, som säga något om det, uppgiva nästan alltid att de använda smör till bordet och margarin till matlagning och bakning. Några uppge att de själva göra en blandning av smör och marga-
21
rin, som användes till bordet. Ingen uppger sig använda margarin till smörgås. Av dessa uppgifter kan man inte draga några bestämda slutsatser.
Grupper med stor smörgåskonsumtion få över 300 kal. om dagen från smör eller margarin, således omkring 10 procent av dagsbehovet.
Ost.
Vid beräkningen av ost har vikt endast lagts vid om per
sonen överhuvud taget ätit ost under veckan. Det är ju näm
ligen alldeles omöjligt att beräkna storlek och vikt på ost
skivor till smörgås.
Det allra vanligaste smörgåspålägget är ost.
De allra flesta ha ätit ost under veckan. 18 procent av alla individer ha dock inte uppgivit någon ost alls.
Jgg-
Beräkningen av ägg har skett i styck. När ägg ingår i van
liga maträtter som omelett, pannkaka etc., har 1/3 ägg pr person satts upp. Då beräkningen av ägg kan anses ge täm
ligen noggranna resultat, har en decimal medtagits.
Äggförbrukningen och dess ändring med ålder, inkomst och socialgrupp framgår av tab. 5 och diagr. 2.
Den högsta äggkonsumtionen ha tjänstemannafamiljerna.
I alla sådana förekomma ägg under veckan. Skillnaden är stor mellan äggförbrukningen i yngre och äldre åldersgrup
per. 4,2 ägg i veckan är genomsnittet i åldern 1—3 år, oa 3.2 hos äldre barn och kvinnor.
Arbetare i Stockholm och landsort ha mycket likartade äggkurvor, som ligga något lägre än tjänstemannagrupper
nas. Arbetarbarnen i Stockholm få i yngsta åldersgruppen 3.3 ägg och sedan sjunker äggkonsumtionen stadigt till kvin
nornas 2,0 ägg. Männens konsumtion ligger ungefär ett ägg högre i veckan.
2,4 till 4 ägg pr person och vecka är således det vanli
gaste. Endast 14 familjer i hela materialet, ha inte uppgivit 22
Antal ägg pr person och vecka.
vare sig förbrukning eller inköp av ägg. Den högsta äggsiff
ran, 13 ägg pr vecka, näs av en statstjänsteman i Stockholm.
Den del av kalorierna, som tillföres av ägg, är synnerligen obetydlig; hos de vuxna ca 1 procent, hos de minsta barnen är den något mer, 3—4 procent av hela kaloritillförseln.
5 procent av utgifterna brukar anslås till ägg, men ägg- 23
Portioner kött pr individ och vecka.
procenten är starkt varierande, antagligen beroende på att ägg kan inköpas för förvaring mer än en vecka.
Kött.
Beräkningen av köttkonsumtionen har erbjudit avsevärda svårigheter och torde lämna åtskilligt övrigt att önska ifråga 24
medeltal förvuxnaind.
om exakthet när idet gäller kvantiteter. Däremot får man god uppfattning om vilken sorts kött som användes, hur det an
rättas och vilken roll köttet spelar i matbudgeten.
Kött har delats upp i tre kategorier.
1) Inälvsmat. Dit ha lever, njure, bräss, lunga, hjärta, blodrätter etc. förts.
2) Färskt muskelkött.
3) Rökt, saltat och torkat kött. Hit hör exempelvis korv, salt fläsk, rökt kött.
Köttkvantiteten har beräknats i enlighet med tab. 14.
Kvinnor ha genomgående lägre köttkonsumtion än män, 2—4 portioner mindre i veckan. Männens köttkonsumtion varierar något med inkomst och familjetyp. Arbetarna både i landsort och Stockholm ha 11 portioner i veckan och tjänstemännen ha 14 portioner. De vuxna männen i tjänste
mannafamiljerna äta mest och småbarnen minst kött av alla individgrupper. Att just männen i tjänstemannafamiljer ha den högsta köttkonsumtionen beror antagligen på att de i många fall, 25 procent, äta lagad lunch ute under arbetet och då få kött, medan frukostmatsedeln i hemmen upptar mera gröt och vetemj ölsmat.
En granskning av köttanvändningen, där kött uppdelats på de tre grupperna 1) färskt muskelkött, 2) inälvsmat, 3) rökt, salt och torkat ger det resultat, som framgår av tab. 7, där en beräkning gjorts av frekvensen på de tre köttgrup
perna. Familjerna äro delade efter bostadsort. Beräkningen har gjorts efter matsedelslistor och ingen hänsyn har tagits till individuell konsumtion.
Färskt kött förekommer mest. 70—80 procent av famil
jerna äta färskt kött varannan dag i veckan, 15—25 procent av familjerna ha kött 8—10 gånger i veckan. Ett fåtal äta kött mer än 10 gånger eller mindre än 3 gånger.
Såvitt man kan sluta av matsedlarna äro rätter av gris vanligast, därefter komma kalv, oxe och får.
Malet kött i olika former tycks användas mycket. Vid en beräkning av maträtterna i Stockholms arbetarfamiljer be
fanns köttbullar och pannbiff etc. utgöra 15 procent av alla 25
■i3S l<
