Bilaga 2: Kvalitetssäkring Marknadsundersökning
ÅTGÄRDSVALSSTUDIE Väg 158
Göteborg - Kungsbacka
15%
23%
22%
24%
16%
Trafikverket
Postadress: Vikingsgatan 2-4, 411 04 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: PM Kvalitetssäkring Marknadsundersökning, Åtgärdsvalsstudie Väg 158 Göteborg- Kungsbacka
Författare: Jenny Larsson, Trafikverket Dokumentdatum: 2020-04-02
Ärendenummer: TRV 2018/125647 Version: 0.1
Fastställt av: Johan Kustfolk
Trafikverket
Postadress: Vikingsgatan 2-4, 411 04 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: PM Kvalitetssäkring Marknadsundersökning, Åtgärdsvalsstudie Väg 158 Göteborg- Kungsbacka
Författare: Jenny Larsson, Trafikverket Dokumentdatum: 2020-04-02
Ärendenummer: TRV 2018/125647 Version: 0.1
Fastställt av: Johan Kustfolk
Kvalitetssäkring av marknadsundersökningen
I marknadsundersökningen för väg 158 genomfördes totalt 1 400 intervjuer fördelat på sju geografiska delområden med 200 intervjuer per delområde. 200-300 intervjuer är normalt i en undersökning att ha som minsta nedbrytningsnivå. Från 200 till 300 intervjuer ökar kvaliteten något men från 300 och uppått vinner man oftast inte så mycket i säkerhet – ”det kostar mer än vad man får”.
I denna undersökning har vi tillgång till ett antal referenskällor som vi kan jämföra och validera resultaten från marknadsundersökningen med. Jämförelserna som gjorts visar att
marknadsundersökningen ligger nära i linje med vad andra datakällor/referenskällor visar och att vi därmed bedömer att statistiken från marknadsundersökningen är kvalitetssäkrad och gällande.
Som utgångspunkt görs jämförelser från andra referenskällor där statistik är tillgänglig och återfinns i publicerade rapporter. De referenskällor som används är:
• SCB riktad arbetspendling
SCB:s statistik över riktad pendling är ett register där personer som både har en folkbokföringsadress och en registrerad adress från arbete ingår (mer information på SCB/Statistikdatabas: www.statistikdatabasen.scb.se).
• RVU 2017 Västsverige
Västsvenska Paketet har också genomfört en resvaneundersökning från 2017, ”RVU 2017 Västsverige”, i 21 kommuner i Västsverige där bland annat Göteborg och Kungsbacka gjorde tilläggsurval.
• RVU 2012 Kungsbacka
Kungsabacka kommun genomförde under 2012 en resvaneudersökning med
nedbrytningsnivå till bland annat Kungsbackas olika delområden Kungsbacka tätort, Vallda, Onsala och Släp.
• ÅDT
En ytterligare referenskälla vi har att jämföra analyser från MUn med är uppmätta ÅDT- värden längs väg 158.
Den statistik där vi gör jämförbara analyser är:
1) Pendlingsvolym och fördelning start- och målpunkt
Här nyttajs SCB statistik över riktad arbetspendling. Den ger oss möjligheten att jämföra MU:n resultat över pendlingsvolym och fördelningen av pendlingen mellan olika start- och målområden. I viss mån jämförs även med RVU 2017 där det finns tillgänglig statistik för fördelningen av pendling för boende från Kungsbacka tätort.
Trafikverkets prognosverktyg Sampers har också statistik över pendlingsvolymer mellan olika start- och målpunkter. Men eftersom statistiken från Sampers baseras på alla resor, inte bara arbetsresor, nyttjas inte denna källa som referenskälla till MU:n.
2) Färdmedelsfördelningen
MU:s resultat över den den så kallade färdmedelsfördelningen jämförs med Kungsbackas resvaneundersökning (RVU) från 2012. I detta fall endast för arbetsresan där det finns uppgifter från både MU:n och Kungsbackas RVU. Här finns ingen jämförande statistik från RVU 2017.
3) Flödesstorlek av pendlade bilister
En ytterligare referenskälla vi har att jämföra analyser från MUn med är uppmätta ÅDT- värden längs väg 158. Deta används som referenskälla i statistik från MU:n avseende trafikflöden som beräknats genereras av pendlade bilister längs väg 158.
1) Pendlingsvolym och fördelning start- och målpunkt
Marknadsundersökningen (Mun) visar att 68 000 personer i undersökningen regelbundet pendlar till arbete eller studier. Totalt 92 procent (63 000 personer) pendlar regelbundet till arbete och 8 procent (5 000 personer) till studier.
Av de som pendlar till arbete finns möjlighet att jämföra utfallet med SCB:s statistik över den så kallande riktade pendling. I detta fall kan vi göra denna jämförelse för Kungsbackas fyra delområden – där har vi nämligen tillgång till information avseende pendlingen både från MU:n och från SCB:s riktade pendling.
Viktigt att känna till i denna jämförelse är dock att det finns flera parametrar som skiljer men där ingen bedöms påverka allt för mycket:
• År: MU:n är från 2019, SCB-statistik är från 2017
• Uval: MU:n 18-67 år frekventa pendlare, SCB 18-75 år alla pendlare
• Metodik: MU:n marknadsundersökning, SCB registerdatabas. En skillnad exempelvis är att i MU:n är startpunkt baserad på folkbokföringsadress, målpunkt på uppgett område (adress, stadsdelsnämnd, kommun etc). SCB start- och målpunkt baserad på registerdata.
Marknadsundersökningen visar att det finns 30 000 arbetspendlare från Kungsbackas fyra delområden. SCB:s riktade pendlingsstatistik visar att det, från det från motsvarande fyra
delområden, finns cirka 29 000 arbetspendlare. Mycket nära den nivå som marknadsundersökningen visar.
Tabell nedan visar utfallet från marknadsundersökningen respektive SCB (båda tabeller är avrundade till jämna 100-tal).
TILL KOMMUN
MU Göteborg Kungsbacka Övriga Vill ej svara Totalt
FRÅN
Kungsbacka tätort 4 400 4 500 2 500 200 11 509
Släp 4 400 900 1 000 0 6 289
Vallda 1 900 1 500 1 000 100 4 546
Onsala 3 600 2 700 1 500 100 7 896
Totalt 14 300 9 600 6 000 400 30 200
TILL KOMMUN
SCB Göteborg Kungsbacka Övriga Vill ej svara Totalt
FRÅN
Kungsbacka tätort 3 600 5 500 2 300 - 11 400
Släp 3 100 1 700 1 200 - 6 000
Vallda 1 700 2 000 900 - 4 600
Onsala 2 600 3 200 1 500 - 7 300
Totalt 11 000 12 400 5 900 - 29 300
En differens vi kan se mellan marknadsundersökningen och SCB-statistiken är att pendlingen till Göteborg bedöms något högre i marknadsundersökningen och något lägre i SCB-statistiken. För pendlingen till Kungsbacka ses det omvända – något lägre utfall från undersökningen och något högre från SCB. Till övriga kommuner är pendlingen på motsvarande nivå, cirka 6 000.
Diagram 1 visar pendlingsstorleken totalt från Kungsbackas fyra delomården från MU:n respektive SCB:s statistik.
Diagram 1. Pendlingsvolym för arbetspendlare till Göteborg från Kungsbackas delområden Släp, Vallda, Onsala och Kungsbacka tätort.
Källa: MU 2018 väg 158 respektive SCB riktade pendling 2017
Vad skillnaden beror på vet vi inte men samtidigt vet vi att alla former av undersökningar har en viss osäkerhet. Gemensamt är dock att pendlingen till Göteborg bedöms högst, följt av pendlingen till Kungsbacka. Vi har i dagsläget heller inte tillgång till den riktade pendlingen från de tre
Göteborgsområdena i undersökningen Hovås-Billdal, Askim och Frölunda-Högsbo. Om dess resvanor från MU:n ligger högre mot Göteborg och lägre mot Kungsbacka jämfört med SCB:s statistik vet vi inte – vilket gör att det är svårt att generelisera ovan resultat på andra delområden.
En ytterligare källa till jämförelse vi har för pendlingen kommer från RVU 2017 där Kungsbacka kommun redovisat fördelningen av arbetsresor för personer boende i Kungsbacka tätort. Här har vi alltså tre källor – MU väg 158, SCB riktad pendling och RVU 2017, se diagram 2.
Diagram 2. Pendlingsfördelning för arbetspendlare till Göteborg från Kungsbackas tätort. Källa: MU 2018 väg 158, SCB riktade pendling 2017 smat RVU 2017.
Resultatet av denna jämförelse visar att pendlingen från MU väg 158 är mycket rimlig och att de pendlingsvolymer och fördelning av start- och målpunkter som undersökningen visar antas därför gälla.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000
Göteborg Kungsbacka Övriga
MU SCB
38% 32% 42%
39% 48% 36%
21% 20% 22%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
MU 158 SCB RVU 2017
Övriga Kungsbacka Göteborg
2) Färdmedelsfördelningen
Kungbacka har under 2012 genomfört en RVU, ”RVU 2012 Kungsbacka”, i sin kommun med
nedbrytningsnivå till Kungsbackas åtta delområden. I den slutrapporten finns tillgänglig statistik för arbetspendlares färdmedelsfördelning över Kungsbackas delområden. Dessa jämförs med resultat från MU 158 (för fyra delområden).
Färdmedelsfördelningen för arbetspendlare i de fyra delomårdena, från respektive undersökning redovisas i diagram 3. Nivåerna är på mycket jämförbara nivåer.
Diagram 3. Färdmedelsfördelning arbetsresor från MU väg 158 och RVU 2012 Kungsbacka
3) Flödesstorlek av pendlade bilister
En ytterligare referenskälla vi har att jämföra analyser från MUn med är uppmätta ÅDT-värden längs väg 158. Ungefärligt ÅDT längs väg 158 (exlusive lastbilar) är cirka 5 000 i ÅDT i södra delarna till cirka 11 000 i de norra delarna höjd med Askim.
I marknadsundersökningen har vi uppgifter om färdmedel, start- och målpunkter och dessutom en uppfattning om färdväg – dvs om pendlaren väljer 158:an, E6:an och/eller annan väg. De här tre uppgifterna från MU:n gör att vi kan bedöma storleksordning på flödet som pendlare genererar längs väg 158.
För att kunna jämföra detta med ÅDT-flöden behöver vi räkna omvandla vad en pendlare (med bil) genomsnittligt innebär i genomsnittligt antal resor och antal bilar per dygn (per riktning).
Följande information tas i beaktande:
• Cirka 80 procent av pendlarna uppger att de reser cirka 5 gånger i veckan till sitt arbete eller sina studier, medan cirka 20 procent uppger att de reser 2-4 dagar (snitt 3 av 5) per vecka till arbete eller studier.
• Ett normalt år består av 260 vardagar varav cirka 225 är arbetsdagar (exkluderat semester och röda dagar), vilket ger att man har arbete 87 procent av alla vardagar. Utöver detta tillkommer frånvaro av annan anledning (sjukdom, VAB, arbete hemifrån etc.) men som ett snitt antar vi att man är närvarande 95 procent av all dagar. Sammanlagt närvaro på jobbet är därför beräknat till 82 procent.
• I snitt sitter 1,2 personer per bil. Detta kan nyttjas i beräkningen för vad antal resor genererar i antal bilar.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
RVU 2012 Kba MU 2019 väg 158
RVU 2012 Kba MU 2019 väg 158
RVU 2012 Kba MU 2019 väg 158
RVU 2012 Kba MU 2019 väg 158 Kungsbacka tätortSläpValldaOnsala
Gång Cykel Kollektivtrafik Bil
Annat
Pendlingsresor/vardag (per riktning): 1 pendlare =(0,80∗1+ 0,20∗3/5) x 0,82
1,0 = 0,76 resor Bilar/vardag (per riktning): 1 pendlare =(0,80∗1+ 0,20∗3/5) x 0,82
1,2 = 0,63 bilar
Detta betyder att för varje person som pendlar till arbete genererar det 0,76 pendlingsresor och 0,63 bilar, i snitt per vardag (per riktning).
Av de 27 000 pendlarna till Göteborg är cirka 60 procent bilpendlare och cirka 60 procent bedöms välja väg 158. Det motsvarar nästan 10 000 bilpendlare och cirka 6 000 bilar längs väg 158.
Årsdygnstrafiken (ÅDT) i norrgående riktning ligger på cirka 11 000 i höjd med Askim. Det skulle innebära att bilpendlare längst stråket står för drygt 50 procent av ÅDT längst 158:an. RVU:er brukar visa att arbetspendlingen står för cirka 30-40 procent av alla av alla resor (beroende på hur man räknar). Samtidigt uppstår flera osäkersfaktorer vid de här beräkningarna. Så framför allt handlar denna jämförelse om att verifiera att nivåerna är rimliga, vilket vi i detta fall anser att de är.
