Upprättad av Kvalitetscontroller Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd
Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien
Datum 2009-02-25
Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08
1 Bakgrund
Våren 2007 tog landets landstingsdirektörer beslut om ett gemensamt arbete för att minska antalet patientskador i vården med fokus på vårdrelaterade infektioner, fel vid läkemedelshantering samt fallskador och trycksår. Målet för arbetet med vårdrelaterade infektioner var att halvera andelen från dåvarande 10 procent till 5 procent innan utgången av år 2009.
En del i beslutet bestod i att skapa ett gemensamt registreringssystem för vårdrelaterade infektioner, men till dess att detta system kan tas i drift bestämdes att 4 mätningar av vårdrelaterade infektioner skulle genomföras, 2 mätningar 2008 och 2 mätningar 2009. Föreliggande rapport redovisar resultaten från andra mätningen 2008.
2 Syfte
Syftet med mätningarna är att i avvaktan på ett för landet gemensamt system för infektionsregistrering få en uppfattning om prevalensen
vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården i landet samt underlag för förebyggande arbete.
3 Metod
En nationell expertgrupp har utarbetat ett protokoll med anvisningar och förklaringar för registreringen. Utifrån en utvärdering av första mätningen i våras har materialet reviderats något, men är i huvudsak detsamma vid denna andra mätning.
Landstingsdirektörerna tog beslutet att höstens registrering skulle
genomföras någon gång under veckorna 45 - 46. Dock skulle registreringen genomföras på en och samma dag i resp landsting. I Landstinget Gävleborg bestämdes att registreringen skulle genomföras 12 november av de patienter som fanns inneliggande på samtliga vårdavdelningar kl 8.00.
Kartläggning av de vårdavdelningar som skulle registrera förekomst av vårdrelaterade infektioner bland inneliggande patienter gjordes inför
vårdens mätning och har via verksamhetscheferna uppdateras inför höstens mätning. Information om registreringen gavs först till verksamhetscheferna och sedan till utsedda kontaktpersoner på deltagande vårdavdelningar.
Kontaktpersonerna skulle ansvara för att registreringen genomfördes med stöd av hygiensjuksköterskorna.
Enheten för vårdhygien har svarat för inrapportering av data till den riksgemensamma databasen.
4 Resultat
4.1 Täckningsgrad
För att få ett mått på hur stor andel av inneliggande patienter som kommit att ingå i studien har SKL beräknat täckningsgrad utifrån den av landstingen inrapporterade beläggningsstatistiken. I Landstinget Gävleborg har
täckningsgraden inom den somatiska vården beräknats till 103 procent och i landet som helhet till 92 procent.
4.2 Infektionsfrekvens
Totalt 636 patienter (varav 64 inom psykiatrin) kom att ingå i höstens mätning i november 2008 i Landstinget Gävleborg, varav 56 patienter hade en eller flera vårdrelaterade infektioner. Tillsammans hade de 56
patienterna 62 registrerade infektioner. För landstinget Gävleborg innebär detta en frekvens av vårdrelaterade infektioner på 9,8 procent inom
somatisk sjukvård, att jämföras med riksgenomsnittet på 11 procent*. Antal patienter i mätningen, antal patienter med infektioner och antalet
infektioner i Landstinget Gävleborg och riket framgår av tabell nedan.
Antal patienter totalt i mätningen november 2008, antal patienter med vårdrelaterade infektioner och antal infektioner i Landstinget Gävleborg resp riket
LG riket
Antal patienter totalt 636 22.726
Antal patienter med VRI 56 2.272
Antal registrerade VRI 62 2.434
Fördelning av vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården vid länets tre sjukhus var 9,1 procent i Bollnäs, 9,6 procent i Gävle och 10,7 procent i Hudiksvall.
Fördelning av antalet patienter med eller utan vårdrelaterad infektion per specialitetsgrupp framgår av nedanstående tabell.
* Motsvarande resultat vid mätningen i maj 2008 var 12,2 % i Landstinget Gävleborg och 11,3 % i riket.
Antal patienter totalt och antal patienter med vårdrelaterade
infektioner inom olika specialitetsgrupper i Landstinget Gävleborg VRI
Specialitetsgrupp nej ja Summa
Barnmedicin 29 0 29
Gynekologi 23 1 24
Infektion 18 4 22
Invärtesmedicin 278 25 303
Op spec (kir, ort, öron) 168 26 194
Psykiatri 64 0 64
SUMMA 580 56 636
4.3 Kön och ålder
Ungefär lika stor andel kvinnor (9,4 procent) som män (9,9 procent) var drabbade av vårdrelaterade infektioner inom somatisk vård i Landstinget Gävleborg. Bland vuxna patienter var 10,1 procent drabbade medan inga infektioner fanns registrerade bland inneliggande barn. Bland vuxna över 60 år var andelen med vårdrelaterad infektion 11,2 procent.
4.4 Riskfaktorer
Bland de patienter som var inneliggande vid tidpunkten för mätningen registrerades om de hade riskfaktorer i form av central infart, genomgått kirurgiskt ingrepp under aktuellt vårdtillfälle, hade urinkateter inkl pyleostomikateter, hade mekanisk ventilation genom t ex intubering eller tracheostomi eller hade aktuell cytostatikabehandling, immunhämmare eller seroidbehandling (immunsuppression). Som riskfaktor noterades även om patienten hade pågående antibiotikabehandling. Nedanstående figur visar andelen patienter i Landstinget Gävleborg resp i riket med riskfaktorer av alla inneliggande inom somatisk vård vid mättillfället.
Andel patienter med riskfaktorer (av alla inneliggande inom
somatisk vård)
0 10 20 30 40
multipla f aktorer CVK Kir ingrepp KAD Mek ventilation Immunsuppr antibiotikater
riket LG
Av de 64 patienterna inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade ett fåtal av dem registrerade riskfaktorer, 1 patient hade central venkateter, 2 med immunsuppresion och 3 med pågående antibiotikaterapi. 1 patient hade multipla (2 eller fler) riskfaktorer. Ingen patient inom psykiatrin hade någon registrerad vårdrelaterad infektion.
Av nedanstående figur framgår hur stor andel av patienterna i Landstinget Gävleborg resp i riket med riskfaktorer som bedömdes ha vårdrelaterad infektion. (OBS mekanisk ventilation 3 av 6 patienter)
Andel VRI bland patienter med riskfaktorer
0 10 20 30 40 50 60
central infart
kir ingrepp urinkat
eter
mek ve ntilation
immunsu ppr
antibiotikaterapi
LG riket
109 patienter hade 2 eller flera riskfaktorer och bland dessa hade 21 (19,3 procent) vårdrelaterad infektion.
4.5 Typ av vårdrelaterad infektion
Bland de patienter som bedömdes vara drabbade av vårdrelaterad infektion noterades vilken typ av infektion det rörde sig om. Infektionerna indelades i 4 grupper:
1. Postoperativ infektion (ytlig eller djup) i operationsområdet 2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner, t ex KAD-, CVK- och
ventrikeldränrelaterad eller ventilatorassocierad pneumoni 3. Läkemedelsrelaterad infektion, t ex clostridium difficile eller
infektion efter cytostatikabehandling.
4. Övriga vårdrelaterade infektioner, dvs alla infektioner som debuterat tidigast 48 timmar efter inskrivning på sjukhus och som inte kunde hänföras till grupperna 1, 2 eller 3.
Fördelning av infektionerna framgår av figuren nedan.
Procentuell fördelning på typ av vårdrelaterad infektion
26%
27% 23%
24%
postop inf övr ingr.rel inf läkem.rel inf övr vårdrel inf
Av de 56 patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg behandlades 52 patienter (92,9 procent) med antibiotika för sin VRI. Typ av vårdrelaterad infektion (antal) fördelade på olika specialiteter i Landstinget Gävleborg framgår av figuren nedan.
Typ av VRI fördelade på specialitet (antal)
0 2 4 6 8 10 12 14
barnmedicin gynekologi infektion invärtesmed op spec (kir, ort,öron) psykiatri
övr ingreppsrel inf postop inf läkemedelsrel inf övr VRI
4.6 Diagnosgrupper
Den vanligast förekommande diagnosgruppen bland de patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion var relaterad till urinblåsa, t ex cystit, pyelonefrit och urosepsis (ca en fjärdedel = 15 patienter). De näst vanliga diagnosgrupperna var infektioner i munhåla och svalg samt
gastrointestinalkanalen smittsamma sjukdomar.
5 Kommentarer
Föreliggande mätning av vårdrelaterade infektioner är den andra av 4 inplanerade mätningar. Av allt att döma har mätningen genomförts utan större problem och de nationellt utformade instruktionerna har fungerat väl med tillägg av några lokala tips. Läkarmedverkan förefaller vara något större vid denna andra mätning jämfört med den första.
Trots att det vid föregående mätning, våren 2008, förekom ett visst bortfall ser mönstret relativt likartat ut vad gäller infektionsfrekvens och fördelning mellan olika typer av infektioner.
Vissa jämförelser med riket har gjorts vilket visar att Landstinget
Gävleborg inte avviker nämnvärt från riksgenomsnittet. Jämförelser är dock vanskliga att göra då antalet patienter i landstinget med registrerade
vårdrelaterade infektioner trots allt är förhållandevis litet.
Man kan dock inte bortse ifrån att det finns en del lärdomar att dra och en del riskfaktorer att arbeta med. Resultaten från de mätningar som
genomförs ska ju användas som underlag för förebyggande arbete för att nå uppsatt mål – halvering av vårdrelaterade infektioner innan utgången av år 2009.
Patienter med immunsuppression eller central venkateter har en större andel vårdrelaterade infektioner än genomsnittet. Urinvägskateter är också känt som en riskfaktor för att få urinvägsinfektion.
Gävleborg har enligt mätningen 134 patienter med urinvägsavledning och 58 med central venös kateter så det finns troligen möjlighet att minska antalet kateterbärare genom snabbare utsättande av katetern, tydligare indikationer eller på annat sätt.
Åtgärdspaketen från SKL som handlar om hur man förebygger
urinvägsinfektioner, postoperativa infektioner och infektioner i samband med centala venkatetrar kan tas som utgångspunkt när man bestämmer vilka åtgärder man vill vidta för att minska de vårdrelaterade infektionerna.
